f Skolinspektionen Botkyrka kommun utbildning@botkyrka.se för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
2 (12) Tillsyn av förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Botkyrka kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Botkyrka kornmun under våren och hösten 2012. Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella gransjmingstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollagen, läroplanen och övriga författningar. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som huvudmannen och verksamheten skickat in och de intervjuer som genomförts med representanter för kommurileclning, personal och föräldrar. Även om granskningen omfattar såväl förskolorna som annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn, har denna gransknmg i huvudsak avsett verksamheten i kommunens förskolor. Botkyrka kommun besöktes av Skolinspektionen mellan den 4 december 2012 och den 11 december 2012. Fakta om förskolan och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Botkyrka kommun Ansvaret för förskolan och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern i Botkyrka kommun ligger på utbndningsnämnden. Av förskolorna bedrivs 48 i kommunal regi och 11 i enskild regi. Det finns även annan pedagogisk omsorg i form av familjedaghem, dels i kommunal regi, dels i enskild regi. I kommunala förskolor och familjedaghem finns cirka 5280 barn. Botkyrka kommun erbjuder förskola 35 timmar per vecka oavsett om föräldrarna arbetar, studerar eller saknar sysselsättning. Botkyrka kommun har också en förskola som erbjuder barnomsorg under kvällar, helger och nätter för föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid. De förskolor och familjedaghem som bedrivs i enskild regi står under tillsyn av kommunen. I Botkyrka kommun finns också öppen förskola på fem platser. Ansvaret för den öppna förskolan ligger på socialnämnden.
3 (12) Skolinspektionen har tagit del av kvalitetsredovisningar från ett urval av kommunens förskolor. Av dessa är några mera konkreta i sina beskrivningar av vilka av läroplanens mål förskolan delvis har lyckats nå. Exempelvis gäller detta området "Normer och värden", där några förskolor ger exempel på att barnen visar stor medkänsla, samspelar bättre med varandra samt klarar av att lösa små konflikter utan stöd av vuxen. Inom området "Utveckling och lärande" har någon förskola dokumenterat exempel på att bamen vågar prata mer med och inför varandra och inom området "Barnens inflytande" kan man läsa att barnen ges möjlighet att genomföra sina idéer, exempelvis i teknik och matematik. Skolinspektionen har även tagit del av Botkyrka kommuns "Kvalitetsredovisning - En nulägesrapport från utbilcmingsförvaltiiingen" för år 2011, daterad i juni 2012. Enligt denna genomfördes en föräldraenkät under året. Enkäten förväntades ge vissa svar angående förskolomas måluppfyllelse. Svarsfrekvensen på enkäten beskrivs dock som för låg för att materialet skulle kunna tilknätas någon betydelse. I stället beskrivs resultatet i förskolorna i formuleringar som exempelvis "Bamen är generellt sett trygga", "Genusmönster bryts med nya typer av lärmiljöer", "Starkt fokus på språkutveckling ger positiva resultat, i alla fall på några enheter". Kvalitetsredovisningen beskriver också att arbetet med språkutveckling och modersmålsträning behöver utvecklas i kommunens förskolor, då kommunen har många bam med utländsk bakgrund. I Botkyrka kommun finns också annan dokumentation av förskolans verksamhet, exempelvis "Ettårsplan 2013". Inte heller i denna dokumentation framkommer något mer om förskolans sammantagna måluppfyllelse. Helhetsbedömning Botkyrka kommuns förskolor bedriver en verksamhet som inom flera områden uppfyller författningamas krav. Förskolechefema har i huvudsak en god kännedom om verksamheterna i förskolorna. Enligt intervjuade förskolechefer och företrädare för personalen har det pedagogiska ledarskapet i förskolan stärkts genom den omorganisation som innebar att förskolechefer numera har ansvaret för förskolorna. Tidigare ingick flera förskolor i samma ansvarsområde som en intilliggande skola och skolans rektor hade ytterst ansvaret också för förskolan. Samarbetet mellan förskolan och grundskolan har dock enligt intervjuer med personalrepresentanter och förskolechefer försämrats med den nuvarande organisationen. Enligt både förskolechefer och företrädare för personalen är en
4(12) anledning till detta att kommunala riktlinjer för samarbetet saknas. Detta gör att samarbetet med närliggande grundskolor varierar och ofta beror på individuella initiativ hos de som arbetar i förskolan och skolan. Personalen i förskolorna uppger att de får kontinuerlig kompetensutveckling. Barnskötare erbjuds till exempel erfarenhetsbaserad utbildning till förskollärare. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i Botkyrka kommun är dock mycket låg och några förskoleavdelningar saknar helt sådan personal. Avsaknaden av förskollärare gör att dessa också får stötta de avdelningar som saknar högskoleutbildad personal, vilket enligt personalen ger en stor arbetsbörda och det blir svårt att hinna med arbetsuppgifterna. Trots satsningar på utbildning och försök att rekrytera fler förskollärare har andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning minskat något sedan Skolinspektionens förra regelbundna tillsyn av Botkyrka kommun 2008. I Botkyrka kommuns förskolor finns många barn med annat modersmål än svenska. Av det samlade dokumenterade kvalitetsarbetet och av intervjuer med förskolechefer framkommer att kvaliteten på det språkutvecklande arbetssättet kan se mycket olika ut i förskolorna beroende på personalens kompetens och språkkunskaper i bland annat svenska. Det framkommer också av intervjuer att de modersmålslärare som ska ansvara för att barnen får möjlighet att utveckla sitt eget modersmål, inte alltid arbetar enligt de riktlinjer som finns i kommunen för detta arbete. Enligt riktlinjerna ska arbetet med modersmålsträningen genomföras i verksamheten tillsammans med andra barn. Enligt intervjuade förskolechefer samt inkommen dokumentation förekommer dock att modersmålslärare tax ut barnen för att genomföra modersmålstiäning i avskilda grupper. I intervjuer med personalrepresentanter, vårdnadshavare och förskolechefer franrkommer att förskolornas verksamhet är inriktad på att stimulera barnens utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Förskolornas planer mot kränkande behandling behöver dock utvecklas så att de uppfyller författningarnas krav.
5(12) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Botkyrka kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 20 maj 2013 redovisas för Skolinspektionen. Utveckling och lärande Bedömning Botkyrka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom utveckling och lärande. Motivering Se till att förskolorna arbetar för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sitt modersmål, det svenska språket och sin kulturella identitet. Se till att det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem i kommunen, vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlätta övergångar. Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan se till att barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Vidare ska förskolan ta hänsyn till att barn med de egna erfarenheterna som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening. I Botkyrka kommuns förskolor finns många barn med annat modersmål än svenska. Kommunen har därför tagit fram ett policydokument kallat "Hur språkar vi i förskolan" som är tänkt att vara ett stöd till förskolorna för att de ska kunna arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt. I kommunen finns också tillgång till modersmålslärare i de flesta språk. I intervjuer med personal och förskolechefer framkommer dock att det språkutvecklande arbetet ser mycket olika ut i olika förskolorna bland annat beroende på personalens kompetens. Enligt kommunens dokument "Kvalitetsredovisning - En nulägesrapport frän utbildningsförvaltningen" för år 2011 finns på många förskolor en osäkerhet om hur de språkutvecklande metoderna ska användas. Dokumentet beskriver också att inställningen till flerspråkighet varierar mellan de olika förskolorna, vilket gör att all personal inte alltid arbetar för
6(12) att utveckla barnens båda språk. Enligt det dokumenterade kvalitetsarbetet och intervju med förvaltnmgsledning finns personal i vissa förskolor som inte har tillräckliga kunskaper och färdigheter i svenska för att kunna stimulera barnens språkutveckling när det gäller svenska. Enligt förskolecheferna och företrädare för utbildningsförvaltningen finns kommunala riktlinjer för att arbetet med modersmålstiäning ska utföras i verksamheten tillsammans med andra barn. I några förskolor förekommer dock att modersmålsläraren tar med sig barnet eller barnen till ett annat rum och genomför något som kan liknas vid skolornas modersmålslektioner. Det förekommer också, enligt förskolecheferna, att det kan vara svårt att hitta modersmålslärare som har möjlighet att komma till förskolan vid en tid då det passar verksamheten i barngruppen Det har vid några tillfällen hänt att modersmålsläraren i dessa fall har avbeställts och ingen träning i det aktuella språket har då skett. Enligt både personalrepresentanter och förskolechefer är modersmålstiäningen i förskolorna ett stort utvecklingsområde i Botkyrka kommun. Enligt Läroplan för förskolan Lpfö 98 ska förskolan sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Förskolan har den särskdda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. I Botkyrka kommun finns en grupp som kallas Brobyggama som ska verka för att samarbetet mellan förskola, förskoleklass och skola fungerar. Hur denna grupp är organiserad framgår dock inte av vare sig dokumentation som inkommit till Skolinspektionen eller Skolinspektionens intervjuer. Enligt intervjuade förskolechefer finns inget nämndbeslut eller plan för hela kommunen som styr hur samarbetet mellan förskola och skola ska se ut eller som beskriver syftet med samarbetet. Detta bekräftas också av "Kvalitetsredovisning - En nulägesrapport från utbddnmgsförvallningen". I detta dokument framhålls i stället föräldrarnas roll i övergången mellan förskola och skola. Enligt intervjuer med personalrepresentanter och förskolechefer fungerar samarbetet mellan förskolorna och skolorna mycket olika och är beroende av individuella initiativ hos de som arbetar i förskolan och skolan. Både personalrepresentanter och förskolechefer beskriver att det är ett stort gap mellan förskola och förskoleklass när det gäller kunskapssynen och synen på hur det pedagogiska arbetet ska bedrivas. Sammanfattningsvis framkommer av utredningen att inte alla barn i förskolorna ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål
B@Slut 7(12) samt att utveckla sin kulturella identitet. Vidare framkommer att det inte finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem i kommunen som bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlätta övergångar. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Botkyrka kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 8 kap. 10 skollagen, Lpfö 98 2.2 Utveckling och lärande samt 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Trygghet och en god miljö Bedömning Botkyrka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom trygghet och en god miljö. Motivering Se till att det för varje verksamhet finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de har följts upp. Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skolinspektionen har tagit del av ett urval av planer mot kränkande behandling från flera ohka förskolor i Botkyrka kommun. Någon av dessa planer uppfyller författningarnas krav fullt ut. Andra planer saknar uppgift om vilka åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under året samt redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Några av de planer mot kränkande behandling som Skolinspektionen har tagit del av har dessutom exakt samma lydelse. Endast namn på förskolan och på ansvariga personer har bytts ut. Eftersom huvudmannen ska se till att det varje år finns en aktuell plan mot kränkande behandling som synliggör varje särskild verksamhet, behöver varje förskolas specifika behov, utifrån en kartläggning, tydligt framgå av skrivningarna i planerna. Av utredningen framkommer att det finns brister i förskolornas planer mot kränkande behandlmg. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen.
8 (12) Författning 6 kap. 6 och 8 skollagen Kommunens styrning och ledning Bedömning Botkyrka kornmun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom kommunens styrning och ledning. Motivering Se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbddningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen uppfylls. I Botkyrka kommuns förskolor bedrivs ett kvalitetsarbete som består i att verksamheterna använder sig av pedagogisk dokumentation, utvärderingsdagar, kvalitetsredovisningar och kvalitetsdialoger. I förskolornas kvalitetsredovisningar kan man utläsa resultaten utifrån exempelvis områdena normer och värden, utveckling och lärande, barnens inflytande samt jämställdhet mellan könen. I vissa förskolor beskrivs konkreta resultat utifrån läroplanens mål. Även det arbete som bedrivs för att uppnå målen beskrivs. I Botkyrka kommuns dokumenterade kvalitetsarbete framkommer inte vilka konkreta läroplansmål som förskolan har nått upp till. Den dokumentation Skolinspektionen tagit del av från Botkyrka kommun är istället i första hand en sammanfattning och presentation av vad som framkommer i förskolornas enskdda kvalitetsdokument. Exempelvis beskrivs i dokumentet "Kvalitetsredovisning - En nulägesrapport från utbddnmgsförvaltningen" förskolornas samlade resultat med formuleringar som till exempel "barnen är generellt sett trygga", "barnens självständighet och inflytande ökar", och "starkt fokus på språkutveckling ger positiva resultat, i alla fall på några enheter". Samma dokument beskriver att en föräldraenkät har genomförts, men att svarsfrekvensen var för låg för att några resultat skulle kunna utläsas av svaren. Utvärderande analys och konkreta förslag till utveckling av förskolans verksamhet utifrån de nationella målen i läroplanen saknas i det dokumenterade kvalitetsarbetet.
9(12) Av utredningen framgår att det finns brister i det dokumenterade, systematiska kvalitetsarbetet när det gäller förskolorna. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Botkyrka kommun föreläggs att avhjälpa bristen Författning 4 kap. 3, 5 och 6 skollagen Personalkompetens Bedömning Botkyrka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom personalkompetens. Motivering Se till att för undervisningen använda lärare eller förskollärare som har utbildning för de uppgifter de ska utföra. Enligt skollagen ska huvudmännen för undervisning använda förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolläraren ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen i förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. För förskollärare som är anställda före den 1 juli 2011 ska bestämmelserna i 1985 års skollag tillämpas enligt lag om införande av nya skollagen. Av 1985 års skollag framgår att huvudmännen är skyldiga att använda förskollärare som har en utbildning för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Vid den förra tillsynen av Botkyrka kommun år 2008 påtalade Skolinspektionen förskolornas låga andel av personal med pedagogisk högskoleutbildning, som då var 35 procent. I intervjuer med förskolechefer, personalrepresentanter och förvaltningsledning samt av det dokumenterade kvalitetsarbetet framgår att kommunen vidtagit olika åtgärder för att öka andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal, exempelvis utbildning av barnskötare till förskollärare. Enligt nationell statistik från Skolverket från år 2011 har dock denna andel i stället minskat och endast 32 procent av personalen i Botkyrka kommuns förskolor har pedagogisk högskoleutbildning. Detta är betydligt lägre än genomsnittet för riket som är 55 procent. I intervjuerna med personalen framkommer vidare att några avdelningar helt saknar personal med pedagogisk högskoleutbildning och att den låga andelen högskoleutbildad personal får konsekvenser för verksamheternas pedagogiska kvalitet. Enligt förvaltningsledningen får de som har pedagogisk högskoleutbildning förutom att leda den egna avdelningens pedagogiska arbete även
10(12) stötta de avdelningar som saknar personal med relevant utbildning. Botkyrka kommun har en lägre personaltäthet och större barngrupper i förskolan än genomsnittet i riket, vilket kan försvåra möjligheten att hinna med att gå in på flera förskoleavdelningar och leda det pedagogiska arbetet. Av utredningen framgår att det finns personal som inte har utbildnmg för de uppgifter som de ska bedriva. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Botkyrka kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 2 kap. 13 skollagen, 2 kap. 3 1985 års skollag, 33 lag om införande av skollagen, 2 kap. 1 samt 3 kap. 1 Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Per Eng och utredare Ing-Marie Littmann. På Skolinspektionens vägnar Ylva Johnsson Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Bilaga 1 11 (12) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för elever, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen. Skolinspektionen bedömer också verksamhetens måluppfyllelse i förskolor och fritidshem och om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på skolväsendet i kommunen. Förutom att Skolinspektionen bedömer verksamhetens måluppfyllelse inriktas tillsynen av förskolorna och fritidshemmen mot tre huvudområden: Förskolorna respektive fritidshemmens arbete mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt tillgång och förutsättningar. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Verksamheten i kommunens förskolor och fritidshem redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor, förskolor och fritidshem lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning.
Bilaga 1 12 (12) För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn).