FAKTA OM FOLK BILDNING f b r Folkbildningsrådet

FAKTA OM FOLK BILDNING 2004 f b r Folkbildningsrådet

INNEHÅLL Folkbildning 4 Aktuellt 5 Kort historik 6 Samhällsstödet till folkbildningen 7 Folkbildningsförordningen 7 Fördelningen av statsanslaget 2004 10 Studieförbund 11 Ämnesfördelning 12 Statistik 2003 13 10 studieförbund 14 Statsanslag och verksamhet 14 Folkhögskolor 15 Statistik 2003 16 147 folkhögskolor 17 Folkbildningsrådet 20 Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) 20 Folkbildningsrådets medlemmar 21 Folkbildningsrådets organisation 21 Styrelse 23 Kansli 23 Folkbildningsnätet 24 Adresser & länkar 25 FOLKBILDNINGSRÅDET Stockholm, april 2004 För utförligare information se: www.folkbildning.se

FOLKBILDNING I över hundra år har människor i Sverige frivilligt samlats för att på egna villkor tillsammans studera, ta del av föreläsningar, delta i kulturprojekt etc. På detta sätt har människor kommit samman och fortsätter komma samman för att lära sig mer, för att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta för att påverka och förändra förhållanden i samhället. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, samt inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. En stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är medlemmar i studieförbund och/eller huvudmän för folkhögskolor. En särskild demokratisk samtalskultur har utformats inom folkbildningen. Den innebär bland annat tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut. Den ligger också till grund för det inre arbetet i studiecirklar och kurser, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet till studieförbund och folkhögskolor fördelas av Folkbildningsrådet. Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser etc. bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället, organisationer m.fl. Det kan t.ex. gälla uppdrag från kommunerna och arbetsförmedlingarna. 4 Folkbildningsrådet AKTUELLT Folkbildningens Framsyn Framsynen presenterar en samlad bild av folkbildningens roll och uppgifter inför 2010-talet. Folkhögskolorna och studieförbunden ska ytterligare skärpa sina insatser för att nå utsatta människor och grupper. Folkbildningen ska göra det möjligt för deltagarna att växa som människor och därmed stimulera till ett ökat demokratiskt engagemang i samhället. Grunden för framsynsdokumentet har varit ett omfattande rådslagsarbete inom folkbildningen, ett arbete som har utmärkts av stort intresse och engagemang. Läs Framsynen på www.fokbildning.se Folkbildningen utvärderad Statens utvärdering av folkbildningen är nu överlämnad till regeringen. Den samlade slutsatsen är att folkbildningen väl lever upp till statens intentioner med bidraget samt att det finns starka skäl för fortsatta bidrag. Läs utvärderingen på www.folkbildning.se Folkbildning mot narkotika Regeringen har avsatt 9,75 mkr för Folkbildning mot narkotika. Projektet, som skall slutredovisas i början av 2005, vill engagera och mobilisera folkbildningen mot narkotika för att minska tillgången och för att färre ungdomar ska pröva och experimentera med droger. Studieförbundens lokala avdelningar har efter ansökan beviljats medel till olika projekt. Mer information om projekten finns på: www.mobilisera.nu Folkbildningsrådet 5

KORT HISTORIK Den moderna folkbildningens historia i Sverige börjar på 1800-talet, med de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsarföreningarna, s.k. bildningscirklar samt även tidskrifter och debattböcker. De olika bildningsrörelserna växte fram parallellt med och i samarbete med de nya folkrörelserna. De första folkhögskolorna bildades redan 1868, medan de första studieförbunden tillkom i början av 1900-talet. Under mellankrigstiden växte folkbildningen, med allt fler folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningen frodades även utanför folkhögskolor och studieförbund; när radion startade fick den t.ex. ett tydligt folkbildningsuppdrag. Det bekanta begreppet fritt och frivilligt myntades av 1944 års folkbildningsutredning. Utredningens betoning på demokratisk fostran hade naturligtvis en påtaglig aktualitet genom framväxten av de totalitära rörelserna under 1900- talet och det nyss avslutade världskriget. Under 1900-talets andra hälft har folkbildningen fortsatt att expandera, samtidigt som regering och riksdag efterhand förändrat villkoren för de statliga anslagen till folkhögskolor och studieförbund. Den senaste stora förändringen kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning (se nästa sida), som innebar att den statligt stödda folkbildningen blev målstyrd istället för regelstyrd. 1998 kompletterades förordningen: syftet att stärka och utveckla demokratin tillkom och de särskilda målgrupperna utökades med gruppen arbetslösa. 6 Folkbildningsrådet SAMHÄLLSSTÖDET TILL FOLKBILDNINGEN Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning om statsbidrag till folkbildningen (sfs 1998:973): Förordning om statsbidrag till folkbildningen Inledande bestämmelser 1 Statsbidrag kan enligt denna förordning lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Frågor om sådana bidrag prövas av Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall även fullgöra andra uppgifter enligt denna förordning. Statsbidragets syften 2 Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin, 3. bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till Folkbildningsrådet 7

utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Folkbildningsrådets uppgifter 3 Folkbildningsrådet skall besluta vilka som skall få statsbidrag enligt denna förordning och fördela tillgängliga medel mellan dem. Folkbildningsrådet skall varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Rådet skall härvid följa de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Rådet skall kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag skall utgå. 4 Rådet skall lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Villkor för statsbidrag 5 Verksamheten skall ha den inriktning som anges i 2 första stycket. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 6 En folkhögskola skall ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. 8 Folkbildningsrådet Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet får endast den antas som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar, eller är äldre. Utan hinder härav får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett individuellt program i gymnasieskolan. 7 Undervisningen skall vara avgiftsfri. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 8 Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet skall det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Beslut om statsbidrag 9 Beslut om statsbidrag skall innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. Revision 10 Staten skall beredas möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall ersätta staten för kostnaderna för denna revision. Överklagande 11 Folkbildningsrådets beslut i bidragsärenden får inte överklagas. Folkbildningsrådet 9

FÖRDELNINGEN AV STATSANSLAGET 2004 Folkbildningsrådets fördelning av statsanslaget för folkbildning år 2004: Studieförbund, allmänt statsbidrag 1 322 351 000 Folkhögskolor 1 261 917 000 Allmänt statsbidrag 960 826 000 varav förstärkningsbidrag 1 : 97 245 100 Särskild utbildningsinsats 294 371 000 varav förstärkningsbidrag 1 : 30 003 000 Fortbildningsinsatser 860 000 Folkhögskolornas informationstjänst 2 5 860 000 Folkbildningsrådet 16 550 000 SUMMA 2 600 818 000 1. Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder och språkliga brister. 2. Via folkhögskolornas allmänna statsbidrag. Särskilda medel Särskilda medel till folkhögskolor för utbildning av personer inom aktivitetsgarantin (saga) 120 000 000 STUDIEFÖRBUND Det finns idag tio studieförbund som får del av det statliga folkbildningsanslaget (se s. 14). Varje studieförbund har sin mer eller mindre starka profilering beroende på de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i respektive förbund. Sammanlagt har de tio studieförbunden ca 260 medlemsorganisationer. Studieförbunden har dessutom centrala samarbetsavtal med ytterligare ett åttiotal organisationer och samarbetar lokalt med en mängd föreningar av olika slag. Studiecirkeln är den vanligaste verksamheten och även det mest kännetecknande för studieförbunden. Studiecirklar bedrivs i de mest skiftande ämnen, beroende på deltagarnas önskemål etc. Varje år arrangeras ca 310 000 studiecirklar över hela landet, med totalt nära två och en halv miljoner deltagare (eftersom många deltar i mer än en cirkel varje år beräknas att det faktiska antalet deltagare uppgår till mellan en och en halv och två miljoner per år). Kulturprogram av olika slag är den andra stora verksamhetsgrenen för studieförbunden. Närmare 220 000 program ordnas varje år, med mer än femton miljoner besökare/deltagare. Under 2003 genomförde studieförbunden närmare 70 000 arrangemang med mer än 760 000 deltagare inom det som kallas annan gruppverksamhet. Varje studieförbund består av ett antal lokala enheter (lokalavdelningar) och lokalkontor, totalt drygt 500. Det är dessa som bedriver den utåtriktade verksamheten med studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet dels för allmänheten, dels för medlemmarna i respektive studieförbunds medlemsorganisationer. 10 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 11

STUDIECIRKLARNAS ÄMNESFÖRDELNING De estetiska ämnena svarar för hälften av cirkelverksamheten 2003, räknat i andelen studietimmar. Fördelningen mellan huvudämnesområden är närmast oförändrad i jämförelse med föregående år. I runda tal genomfördes totalt 13 miljoner studietimmar 2003, vilket motsvarade ca 312 000 studiecirklar. De 10 studieförbundens samlade verksamhet 2003 Studiecirkelverksamhet cirklar deltagare kvinnor studietimmar 2003 312 089 2 532 101 * 57 % 12 993 478 2002 316 843 2 597 518 * 58 % 13 412 984 Annan gruppverksamhet arrangemang deltagare kvinnor studietimmar 2003 69 509 768 164 53 % 1 316 186 2002 65 186 720 841 52 % 1 210 987 Kulturprogram arrangemang deltagare medverkande 2003 219 274 15 618 955 1 058 716 2002 214 762 15 590 484 1 060 032 * Med tanke på att en stor grupp av deltagarna studerar i flera olika cirklar beräknas att mellan 1,5 2 miljoner personer har deltagit i studiecirkelverksamheten under 2003. Utöver den statsbidragsfinansierade verksamheten kan studieförbund också bedriva uppdragsutbildningar. 12 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 13

TIO STUDIEFÖRBUND Arbetarnas bildningsförbund (abf) 08-613 50 00 Folkuniversitetet (fu) 08-679 29 50 Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (nbv) 08-672 61 00 Sensus studieförbund 08-727 17 50 Sisu Idrottsutbildarna 08-699 60 00 Studiefrämjandet 08-545 707 00 Studieförbundet Bilda 08-727 17 10 Studieförbundet Medborgarskolan 018-56 95 00 Studieförbundet Vuxenskolan (sv) 08-587 686 00 Tjänstemännens bildningsverksamhet (tbv) 08-782 93 00 Länk till respektive hemsida på: www.studieforbunden.se Studiecirkeltimmar via det allmänna statsanslaget: Budgetår Allmänt Antal statsbidrag studietimmar 1997 1 106 929 000 12 327 476 1998 1 140 299 500 12 458 081 1999 1 182 397 100 12 852 823 2000 1 197 684 000 13 181 992 2001 1 214 791 000 13 239 372 2002 1 245 859 000 13 411 984 2003 1 280 633 000 12 993 478 Anm. Utöver ovan redovisad studiecirkelverksamhet arrangerar studieförbunden kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet. Antalet kulturprogram uppgick 1992 till ca 88 000. Motsvarande siffra 2003 var ca 220 000. Antalet arrangemang inom kategorin annan gruppverksamhet ökade under samma period från ca 17 000 till närmare 70 000. 14 Folkbildningsrådet FOLKHÖGSKOLOR Sammanlagt finns det idag 147 folkhögskolor runt om i landet (se s. 17). Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Skolorna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbetsoch samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Folkhögskolorna har kurser på olika nivåer och med olika inriktningar. De långa kurserna varar från en termin upp till ett eller flera år. All undervisning är avgiftsfri och statligt studiestöd kan sökas. Allmän kurs, som kan ge behörighet till högskolestudier, är en viktig del av verksamheten och finns på samtliga folkhögskolor. Folkhögskolorna har varje termin ca 15 000 deltagare på allmän kurs (inkl. särskilda utbildningsinsatser). Folkhögskolorna erbjuder också många särskilda kurser, t ex i musik, mediekunskap, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism, där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Som exempel kan nämnas utbildning till fritidsledare, dramapedagog, journalist, kantor och behandlingsassistent. Antalet deltagare på de särskilda kurserna uppgår varje termin till ca 12 000. Dessutom har folkhögskolorna ca 77 000 deltagare per termin i korta kurser av olika slag. Folkbildningsrådet 15

147 FOLKHÖGSKOLOR De 147 folkhögskolornas samlade verksamhet 2003 KURSTYP DELTAGARVECKOR DELTAGARE KVINNOR 2003 2002 VT-03 HT-03 VT-03 HT-03 1 Allmän kurs 230 872 219 721 6 752 7 615 64 % 64 % 2 Särskilda kurser 375 863 371 150 11 501 12 184 66 % 67 % S:a långa kurser 606 735 590 871 18 253 19 799 65 % 66 % 3 Korta kurser 101 461 106 325 76 283 74 965 58 % 57 % 10 Fh-ledda cirklar 3 749 5 136 1 491 1 344 71 % 68 % S:a 1-3 och 10 711 945 702 332 96 027 96 108 60 % 59 % 4 Särskild utb.insats 257 993 299 479 7 775 7 256 63 % 63 % S:a 1-4 och 10 969 938 1 001 811 103 802 103 364 60 % 59 % Kulturprogram 5 594 5 166 122 344 116 495 Anm: Dessa kurser finansieras med statsanslag. Folkhögskolorna har även kurser som finansieras på annat sätt, t.ex. studier inom aktivitetsgarantin, som under året omfattade ca 60 000 deltagarveckor med ca 4 000 deltagare. Norrbottens län: Framnäs 0911-23 11 00 Kalix 0923-666 10 Malmfälten 0980-675 00 Sunderby 0920-2666 00 Sverigefinska 0922-688 00 Tornedalen 0927-108 20 Älvsby 0929-723 00 Västerbottens län: Dalkarlså 0934-304 95 Edelvik 0914-101 60 Medlefors 0910-575 00 Solvik 0910-73 20 00 Storuman 0951-777 30 Strömbäck 090-426 00 Vindeln 0933-136 00 Jämtlands län: Birka 063-14 74 00 Bäckedal 0680-166 70 Hålland 0647-66 55 00 Västernorrlands län: Hampnäs 0660-26 67 00 Hola 0612-856 00 Härnösand 0611-55 85 00 Mellansel 0661-65 44 00 Ålsta 0691-66 14 00 Dalarnas län: Brunnsvik 0240-66 73 00 Fornby 0243-23 95 50 Företagarnas 0247-135 40 Malung 0280-143 00 Mora 0250-710 07 Sjövik 0226-678 00 Västanvik 0247-641 00 Gävleborgs län: Bollnäs 0278-389 00 Forsa 0650-54 11 00 Färnebo 0291-202 75 pro 0291-212 20 Västerberg 0290-340 40 Värmlands län: Geijerskolan 0552-302 50 Ingesund 0570-385 50 Klarälvdalen 0563-252 00 Kristinehamn 0550-392 50 Kyrkerud 0573-133 40 Molkom 0553-100 04 Uppsala län: Nordens Biskops- Arnö 0171-522 60 Wik 018-56 10 80 Stockholms län: Alma 08-462 11 00 Birkagården 08-524 63 330 Bosön 08-699 66 00 Botkyrka 08-531 915 05 Dalarö 08-504 901 00 Hagaberg 08-550 910 00 Jakobsberg 08-584 303 80 Kaggeholm 08-560 222 00 Lidingö 08-636 23 20 Lillsved 08-541 385 30 Långbro 08-88 05 30 Långholmen 08-658 16 30 mkfc Sthlm 08-21 64 26 Runö 08-555 380 00 16 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 17

S:ta Birgitta 08-702 16 06 Sigtuna 08-592 583 00 Skarpnäck 08-683 18 30 Skeppsholmen 08-679 28 00 Stadsmissionen 08-563 083 00 Sundbyberg 08-445 39 00 Södertörn 08-500 207 50 Tollare 08-505 686 00 Vårdinge By 0158-230 58 Väddö 0176-528 00 Västmanlands län: Hästsporten 0220-451 02 Skinnskatteberg 0222-444 00 Tärna 0224-212 30 Västerås 021-14 07 05 Örebro län: Fellingsbro 0581-891 00 Hällefors 0591-643 90 Karlskoga 0586-646 00 Kävesta 019-602 49 50 Örebro 019-602 97 00 Södermanlands län: Eskilstuna 016-51 31 10 Kjesäter 0151-51 86 00 Nyköping 0155-29 20 80 Röda Korset 0159-367 00 Stensund 0156-532 00 Åsa 0157-695 00 Västra Götalands län: Arbetarrörelsen 031-711 91 91 Axevalla 0511-269 70 Billströmska 0304-67 65 70 Dalsland 0528-758 80 FiA fhsk i Angered 031-48 34 44 Finska 031-331 50 66 Fristad 033-23 68 00 Grebbestad 0525-199 20 Göteborg 031-769 76 00 Helliden 0502-178 00 Helsjön 0320-806 20 Hjo 0503-323 00 Hjälmared 0322-139 69 Kvinnofolkhögskolan 031-775 65 00 Ljungskile 0522-68 69 00 Nordiska 0303-20 62 00 Vara 0512-579 70 Wendelsberg 031-338 05 30 Viskadalen 0320-183 00 Östergötlands län: Bona 0141-20 95 80 Liljeholmen 0494-797 00 Lunnevad 013-23 49 00 Marieborg 011-21 96 00 Mo Gård 0122-248 00 Vadstena 0143-157 00 Valla 013-35 55 80 Gotlands län: Gotland 0498-20 36 50 Kalmar län: Gamleby 0493-131 00 Högalid 0480-844 80 Oskarshamn 0491-76 81 00 Vimmerby 0492-143 00 Öland 0485-56 44 00 Jönköpings län: Braheskolan 0390-566 00 Mariannelund 0496-215 50 Mullsjö 0392-374 00 Sommenbygden 0140-537 90 Södra Vätterbygden 036-30 69 00 Sörängen 0380-37 38 00 Viebäck 0380-66 30 00 Värnamo 0370-37 90 00 Ädelfors 0383-571 00 Kronobergs län: Grimslöv 0470-76 37 00 Markaryd 0433-745 11 S:t Sigfrid 0470-72 40 82 Hallands län: Katrineberg 0346-575 00 Löftadalen 0340-65 50 00 Blekinge län: Blekinge 0457-73 18 60 Jämshög 0454-463 40 Litorina 0455-36 76 00 Valjeviken 0456-151 15 Skåne län: Eslöv 0413-663 00 Fridhem 0418-44 60 00 Furuboda 044-781 46 00 Glimåkra 044-448 00 Hvilan 040-46 44 00 Hyllie Park 040-37 59 50 Kvarnby 040-680 85 70 Malmö 040-671 51 00 Nordvästra Skåne 0431-43 20 10 S:ta Maria 040-22 31 13 Skurup 0411-55 89 00 Sundsgården 042-19 38 00 Önnestad 044-785 01 00 Örenäs 0418-702 30 Österlen 0417-280 00 Östra Grevie 040-55 62 00 På Folkhögskolornas informationstjänsts webbplats finns länkar till respektive folkhögskolas hemsida på Internet: www.folkhogskola.nu 18 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 19

FOLKBILDNINGSRÅDET f b r Folkbildningsrådet bildades 1991 och är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio). Rådet fördelar statsanslag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningsverksamheten. Dessa uppgifter har rådet från regering och riksdag. Folkbildningsrådet arbetar också för medlemmarnas räkning med: folkbildningspolitisk bevakning, information, samordning av internationella kontakter, administration av Folkbildningsnätet. f i n Folkhögskolornas informationstjänst (fin) ingår i Folkbildningsrådet och är en för folkhögskolorna gemensam informationscentral med uppgift att svara för den allmänna och samlade informationen om landets 147 folkhögskolor (www.folkhogskola.nu). fin producerar och distribuerar också kurskataloger och annat informationsmaterial om folkhögskolor samt ger information och vägledning om folkhögskolestudier. FOLKBILDNINGSRÅDETS MEDLEMMAR Medlemmar i Folkbildningsrådet är: Folkbildningsförbundet, som är en intresseorganisation för de tio studieförbunden. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio), för de 103 folkhögskolor som har folkrörelser och andra organisationer som huvudmän. Landstingsförbundet (Lf), som representerar de landsting och regioner som är huvudmän för 44 folkhögskolor. FOLKBILDNINGSRÅDETS ORGANISATION Representantskapet, som är rådets högsta beslutande organ, samlas två gånger per år. Rådets styrelse utses för två år se nästa sida. I Folkbildningsrådets kansli ingår även Folkhögskolornas informationstjänst (fin) liksom Folkbildningsnätet (Fbn) se nästa sida. f b n Folkbildningsnätet (Fbn) består dels av ett konferens- och epost-system i FirstClass, dels av en databas med pedagogiska resurser på Internet se s. 24. 20 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 21

Folkbildningsrådets medlemmar: Folkbildningsförbundet Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) Folkbildningsrådets styrelse Representantskapet Landstingsförbundet (Lf) Folkbildningsrådets organisation: Folkbildningsrådets kansli med Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) och Folkbildningsnätet (Fbn) STYRELSE Anders Ljunggren (ordförande) Rigmor Breidemalm Bernt Gustavsson Kent Johansson Leif Linde Marie Linder Walter Rönmark Maj-Lene Westerlund Panke Sverker Ågren Adjungerade är Per Olof Öhrn, ordf. i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Åke Gustavsson, ordf. i Folkbildningsförbundet, samt Ulf Johansson, enhetschef, Landstingsförbundet. KANSLI (riktnummer: 08-) Britten Månsson-Wallin, kanslichef, 412 48 05. Bo Sundqvist, folkbildningssekr. 412 48 06. Tomas Östlund, administrativ sekr. 412 48 25. Paul Norén, ekonom, 412 48 24. Lotta Ragelius, personal/ekonomi-adm. 412 48 08. Anne-Christine Utterström, FoU-sekr. 412 48 02. Anna-Carin Bylund, studieförbundssekr. 412 48 03. Signild Håkansson, folkhögskolesekr. 412 48 04. Karin Friborg, kontorsservice, 412 48 21. Annika Blom, sekreterare/receptionist, 412 48 27 Björn Garefelt, it-strategiska frågor, 412 48 09. Tore Persson, adm. Folkbildningsnätet, 412 48 19. Folkhögskolornas informationstjänst (fin): Ingrid Brundin, informationssekr. 412 48 14. Carina Lindblad, informationsass. 412 48 12. Agneta Wallin, studievägl./webmaster, 412 48 13. Per Åman, kontorist, 412 48 10. 22 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 23

FOLKBILDNINGSNÄTET Var du än är när du själv vill! Folkbildningsnätet är en gemensam resurs för hela folkbildningen och består dels av ett konferens- och epost-system i FirstClass, dels av en databas med pedagogiska resurser på Internet. Folkbildningsnätet i FirstClass är folkbildningens gemensamma interna digitala plattform för idé- och erfarenhetsutbyte samt för samarbete och informationsspridning. Det är också ett mångsidigt och flexibelt pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund, som t.ex. används för olika former av distansstudier inom kurser och studiecirklar. För att kunna använda nätet behöver du ett personligt användar-id och ett lösenord, vilket alla som är verksamma inom folkbildningen har rätt att få. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser på Internet innehåller länkar, studiematerial, projektredovisningar m.m. inom olika ämnesområden. Flertalet resurser är tillgängliga för alla; med ditt användar-id och lösen på Folkbildningsnätet har du dessutom tillgång till t.ex. Nationalencyklopedin och PressText. Se utförligare information: www.folkbildning.net ADRESSER & LÄNKAR Folkbildningsrådet Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-412 48 00 fbr@folkbildning.net fax: 08-21 88 26 www.folkbildning.se Folkhögskolornas informationstjänst Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-796 00 50 info@folkhogskola.nu fax: 08-21 88 26 www.folkhogskola.nu Folkbildningsnätet Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-412 48 00 info@folkbildning.net fax: 08-21 88 26 www.folkbildning.net Folkbildningsförbundet studieförbundens intresseorganisation Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-412 48 50 info@studieforbunden.nu fax: 08-21 88 26 www.studieforbunden.nu Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-412 48 90 rio@folkbildning.se fax: 08-21 88 26 www.folkbildning.net/rio Landstingsförbundet 118 82 Stockholm tel: 08-452 72 00 landstingsforbundet@lf.se fax: 08-452 72 10 www.lf.se Se även telefon-nummer till respektive studieförbund (s. 14), folkhögskola (s. 17-19), länsbildningsförbund (s. 26) och direktnummer till Folkbildningsrådets kansli (s. 23). 24 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 25

LÄNSBILDNINGSFÖRBUND Länsbildningsförbunden har till uppgift att främja och samordna folkbildningsarbetet samt att vara Folkbildningsförbundets regionala organ. Medlemmar är studieförbund, folkhögskolor och andra regionala kulturinstitutioner. Stockholms läns bildningsförbund 08-641 90 65 Uppsala läns bildningsförbund 018-15 54 30 Länsbildningsförbundet Sörmland 0157-511 55 Östergötlands bildningsförbund 013-31 52 75 Jönköpings läns bildningsförbund 036-19 00 40 Kronobergs läns bildningsförbund 0455-30 51 41 Kalmar läns bildningsförbund 0492-158 91 Gotlands bildningsförbund 0498-21 93 70 Blekinge läns bildningsförbund 0455-305 140 Skånes bildningsförbund 046-38 40 30 Hallands bildningsförbund 035-17 77 70 Västra Götalands bildningsförbund 0511-134 65 Folkbildarna i Värmland 054-22 15 40 Örebro läns bildningsförbund 019-611 21 75 Västmanlands länsbildningsförbund 021-18 35 71 Dalarnas bildningsförbund 0243-678 32 Gävleborgs läns bildningsförbund 026-65 31 20 Bildningsförbundet Mittnorrland 063-18 13 13 Västerbottens läns bildningsförbund 090-12 68 00 Norrbottens bildningsförbund 0921-148 80 LÄNKAR Mer information finns på Internet: Folkbildningsrådet, med information om folkbildning i allmänhet, inklusive information på engelska och några andra språk: www.folkbildning.se Folkhögskolornas informationstjänst, med folkhögskolornas kursutbud och länkar till respektive folkhögskolas hemsida: www.folkhogskola.nu Folkbildningsnätet, där man bl.a. kan hämta gratisprogrammet FirstClass: www.folkbildning.net Folkbildningsnätets pedagogiska resurser med bl.a. ett stort antal länkar till webb-platser av intresse för folkbildare: www.resurs.folkbildning.net Folkbildningsförbundet, med bl.a. länkar till respektive studieförbund: www.studieforbunden.se Mimer, Nationellt program för folkbildningsforskning: www.liu.se/mimer Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl): www.cfl.se Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation: www.folkbildning.net/rio Statens institut för särskilt utbildningsstöd, för personer med funktionshinder: www.sisus.se Tolk- och översättarinstitutet (töi), Stockholms universitet: www.tolk.su.se Utbildningsradion (ur): www.ur.se Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet: www.ibv.liu.se/enheter/vuc.html 26 Folkbildningsrådet

FOLKBILDNING I SIFFROR Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: ca 310 000 studiecirklar med totalt nära två och en halv miljon deltagare, ca 220 000 kulturprogram med mer än 15 miljoner besökare/deltagare. 147 olika folkhögskolor som varje termin har: ca 27 000 deltagare i långa kurser, ca 77 000 deltagare på korta kurser. FOLKBILDNINGSRÅDET Box 730, 101 34 Stockholm Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26 E-post: fbr@folkbildning.se www.folkbildning.se