Plan för att öka personaltätheten i förskola och förskoleklass och årskurs 1-3 Kristofer Fagerström Dnr Bun 2015/278 November 2015
2015-11-13 1 (9) SAMMANFATTNING Barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram underlag för hur en planerad ökning av lärartätheten kan ske. Ökningen av lärartätheten avser både förskola och förskoleklass samt årskurs 1-3. För att angripa uppgiften systematiskt har en rad kategorier valts ut. Kategorierna ska sammantaget återspegla enheternas behov av ökad lärartäthet. Efter att kategorierna har undersökts har en sammanvägning presenterats, en rangordning. Rangordningen kan ses som en vägledning för vilka enheter som har störst behov av ökad lärartäthet. För att fatta ett väl avvägt beslut om hur den ökade personaltäthetssatsningen ska förverkligas behöver man anlägga ett helhetsperspektiv. I ett nästa steg kommer föreliggande rapport analyseras i ljuset av andra pågående ärenden, till exempel den statliga lågstadiesatsningen och översynen av den socioekonomiska resursfördelningen. Rapportens rangordning kommer också att uppdateras efter att två nya kategorier, nationella prov och socioekonomisk regressionsanalys, har införlivats. Därefter kommer beslut fattas om hur den ökade personaltätheten ska förverkligas i form av antal tjänster fördelade på olika enheter. BAKGRUND Koalitionens avsikt är att Järfälla kommun ska ha en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn och elev förutsättningar för att utvecklas och nå sin fulla potential. Skolresultaten ska höjas och likvärdigheten öka. Lärares förutsättningar att bedriva undervisning måste stärkas. Varje barn, elev och lärare ska få tid att lyckas. I Mål och budget för 2016-2017 från kommunfullmäktige finns ett antal uppdrag för barn- och ungdomsnämnden. Ett av dessa uppdrag är att öka lärartätheten i förskolan och i förskoleklass samt i årskurs 1-3. Den ökade lärartätheten syftar till att öka likvärdigheten och förbättra måluppfyllelsen. För förskolan har 7 miljoner avsatts i budgeten (cirka 4,8 miljoner till kommunala förskolor och 2,2 miljoner till fristående enheter). För förskoleklass och årskurs 1-3 har 11 miljoner avsatts i budgeten (cirka 10,1 miljoner till kommunala enheter och 900 tkr till fristående enheter). MÅL OCH SYFTE Barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige, Dnr Bun 2015/278, att rapportera till barn- och ungdomsnämnden i december 2015 hur planerad ökning av lärartätheten i förskolan, förskoleklass samt årskurs 1-3 ska ske. Syftet med rapporten är att med hjälp av statistik göra en rangordning av enheterna. Rangordningen ska återspegla enheternas behov av ökad lärartäthet och utgöra en vägledning för senare beslutsfattande i frågan. Vidare är målet med rapporten att på ett överskådligt sätt presentera statistik och göra en kortare analys av densamma. DISPOSITION I det följande presenteras rapportens metod. Läsaren ges en bild av hur den sammanfattande rangordningen har skapats. Därpå följer Redovisning och analys där rangordningen för dels förskola, dels förskoleklass och årskurs 1-3 presenteras.
2015-11-13 2 (9) Slutligen presenteras två bilagor. Bilaga 1 består av två tabeller, en för förskola och en förskoleklass och årskurs 1-3. I dessa tabeller kan man utläsa samtliga enheters värden i samtliga undersökta kategorier. Detta så att läsaren själv kan granska de olika enheternas resultat. Därpå följer Bilaga 2 som innehåller förklaringar till tabellerna. METOD För att kunna göra en rangordning som ska återspegla behovet av ökad lärartäthet, har ett antal olika kategorier valts ut. Kategorierna bedöms vara relevanta för att ge en helhetsbild av varje enhets förutsättningar och resultat. Nedan redovisas vilka kategorier som har använts för respektive skolform. Förskola Förskoleklass och årskurs 1-3 Antal barn Antal elever Barn per årsarbetare Elever per lärare Andel förskollärare i personalen (%) Lärare med pedagogiska högskoleexamen (%) Barn per förskollärare Personal sjukfrånvaro (%) Personal sjukfrånvaro (%) Nationella prov matematik (%) Närvarotid (snittid per vecka) Nationella prov svenska (%) Screeningresultat språk (%) Screeningresultat matematik (%) Modersmål (%) I varje kategori har en ranking gjorts av enheterna, det vill säga en lista har skaptas där varje enhet har fått en viss placering beroende på värdet i kategorin. Enheterna med de minst gynnsamma värdena har hamnat längst upp på listan. Följaktligen har de enheter med de mest fördelaktiga värdena hamnat längst ned i rankingen. För att illustrera kan följande exempel anföras: Elever per lärare => Minst fördelaktigt är att ha flest elever per lärare och vice versa. Enheter med flest elever per lärare - se topp 5 nedan - hamnar således längst upp i rankingen: 1. Nyberg (20 elever per lärare) 2. Fastebol (17,7 elever per lärare) 3. Iljansboda (17,3 elever per lärare) 4. Berghem (16,8 elever per lärare) 5. Olovslund (16 elever per lärare) I rankingen av varje enskild kategori har alla enheter fått en placering. För att senare kunna göra en sammanvägning av alla rankingar har en medelplacering beräknats för varje enhet. 1 1 Alla kategorier har viktats lika förutom Personal sjukfrånvaro (%). Kategorin är viktad till hälften, eftersom att det finns risk för stora statistiska avvikelser om till exempel en liten enhet får en eller två personal långtidssjukskrivna
2015-11-13 3 (9) Utifrån denna medelplacering har sedan en sammanfattande rangordning kunnat sammanställas. Ju lägre medelplacering i de olika kategorierna, desto högre placering i den sammanfattande rangordningen. En låg medelplacering är ett tecken på att enheten har de minst gynnsamma värdena och genererar därför i en hög placering i den sammanfattande rangordningen. Se exempel nedan. Exempel: Neptuniskolan Kategori Placering Elever per lärare 6 Lärare med pedagogiska högskoleexamen (%) 11 Personal sjukfrånvaro (%) 18 Nationella prov matematik (%) 10 Nationella prov svenska (%) 4 Screeningresultat språk (%) 5 Screeningresultat matematik (%) 12 Andel barn med modersmål (%) 13 MEDELPLACERING 8,75 Efter att ha räknat ut samtliga enheters medelplacering står det klart att Neptuni har den 9:e lägsta medelplaceringen. Detta gör att Neptuni hamnar på 9:e plats i den sammanfattande rangordningen och bedöms därför vara den enhet som har det nionde största behovet av ökad lärartäthet. För att läsaren ska få ytterligare förståelse för de olika kategorierna hänvisas det till Bilaga 2 (Förklaringar till tabeller). I bilagan ges en förklaring till de olika kategorierna. REDOVISNING OCH ANALYS I det följande presenteras en sammanvägning av alla enheters placering i de olika kategorierna. Sammanvägningen är den preliminära rangordningen som ska återspegla enheternas behov av ökad lärartäthet. Först kommer förskolans rangordning och därefter presenteras rangordningen för förskoleklass och årskurs 1-3. Analyserar man förskolans rangordning och de olika medelplaceringarna, så är det svårt att hitta tydliga grupperingar. Det går dock att hävda att de tre första enheterna i viss mån sticker ut. Dels har de låga medelplaceringar, dels är det ett visst avstånd mellan enhet tre och enhet fyra. Därefter krymper avstånden något mellan enheterna i rangordningen vilket ska tolkas som att skillnader i förutsättningar och resultat blir jämförelsevis mindre. Förskola Rangordning Förskola Antal barn Medelplacering 1 Kastanjen 87 6 2 Kopparvägen 51 6,6 3 Tallbohov 72 6,6
2015-11-13 4 (9) 4 Aspnäs 92 8,3 5 Teknikvägen 72 9,2 6 Bolinder 78 10,3 7 Skälby 118 11,1 8 Allmogen 91 12,1 9 Nyberg 75 12,7 10 Gulliver 48 13,1 11 Kvarnen 70 13,5 12 Barkarby 60 14,2 13 Helikopter 54 14,3 13 Ulvsättra 51 14,3 13 Askungen 97 14,3 16 Nibble 82 14,8 17 Karlslund 116 14,9 18 Orion 91 16,7 19 Berghem 119 17 19 Traktor 76 17 21 Iljansboda 50 17,2 22 Vallvägen 76 17,3 23 Fastebol 54 17,6 24 Snapphanen 100 17,7 25 Vattmyra 195 19,1 26 Högby 85 19,2 27 Svetsarvägen 64 20,4 27 Mjölnaren 115 20,4 29 Dalen 70 20,6 30 Fjällen 112 21 31 Gård 79 22,1 32 Olovslund 60 22,2 33 Polaris 107 25,3 34 Sandvik 107 25,9 35 Almarevägen 57 27,1 I rangordningen för förskoleklass och årskurs 1-3 är det precis som i förskolerankingen något svårt att hitta tydliga grupperingar i rangordningen. Många enheter ligger ganska nära varandra i medelplacering. Det går dock se de två första enheterna som en gruppering och enhet 4-7 som en annan. Förskoleklass årskurs 3 Rang ordning Enhet Antal elever 1 Nyberg 83 3,44 2 Aspnäs 163 3,75 3 Tallbohov 84 5,69 4 Fjällen 207 7,13 5 Olovslund 291 7,19 6 Sandvik 144 7,25 7 Ulvsättra 256 7,44 Medelplacering
2015-11-13 5 (9) 8 Karlslund 124 8,31 9 Neptuni 212 8,75 10 Berghem 194 9,19 11 Iljansboda 119 9,69 12 Barkarby 255 10,38 13 Vattmyra 188 10,56 14 Skälby 315 11,06 15 Fastebol 212 11,19 16 Högby 128 11,94 17 Kolarängen 270 12,25 18 Lund 256 12,5 Noterbart är att rangordningen för grundskolan sammanfaller tämligen väl med viktad peng -nivåerna om man utgår från de tre enheter som ligger i toppen på rangordningen. Aspnässkolan och Tallbohovskolan återfinns båda i den högsta nivån för viktad peng och Nybergskolan har den näst högsta nivån. Vad detta kan bero är inte föremål för denna rapport, men det går att fastslå att nämnda enheter trots den socioekonomiska ersättningen inte når målen i lika hög utsträckning som många av Järfällas övriga enheter. I NÄSTA STEG Föreliggande rapport med presenterad rangordning kommer att vara utgångspunkten för hur den framtida ökningen av personaltätheten ska förverkligas. Rangordningen kommer dock att uppdateras med de senaste nationella prov-resultaten för årskurs tre samt resultatet av en genomförd regressionsanalys av samtliga kommunala enheter. Med hjälp av regressionsanalysen kommer barnens/elevernas socioekonomiska bakgrund återspeglas tydligare. Beroende på utfallet i dessa två uppdateringar kan rangordningen förändras något. För att fatta ett väl avvägt beslut behöver man dock anlägga ett helhetsperspektiv. Med helhetsperspektiv menas att man analyserar konsekvenserna av personaltäthetssatsningen i ljuset av andra pågående ärenden. Två konkreta exempel på ärenden som påverkar enheternas förutsättningar är den statliga lågstadiesatsningen och förvaltningens utredning om socioekonomisk resursfördelning. För att undvika att olika satsningar eller fördelningar av medel leder till en sammantagen snedfördelande effekt av resurser, kommer förvaltningen att beräkna och analysera olika konsekvenser. Därefter kommer beslut fattas om hur den ökade personaltätheten ska förverkligas i form av antal tjänster fördelade på olika enheter. Beslut fattas därför på grundval av rapportens rangordning och sammantagna effekter av övriga pågående ärenden.
2015-11-13 6 (9) BILAGA 1 ENHETERNAS RESULTAT Förskola Antal Barn per Andel Barn per Personal Snittid barn årsarbet förskollä förskollä - vecka are rare i personal rare sjukfrån varo (%) (h) Enhet en (%) Allmogen 91 5 20 22,8 4,5 35,8 Almarevägen 57 5,2 46 9,5 2,9 43 Askungen 97 5,1 23 19,4 7,8 42,8 Aspnäs 92 5,6 16 30,7 4,5 37,9 Barkarby 60 6,3 33 15 7,6 43,1 Berghem 119 6,6 41 13,2 5,7 42,8 Bolinder 78 6 27 19,5 8,7 41,4 Dalen 70 6,7 33 17,5 3,4 43,9 Fastebol 54 5,9 40 13,5 5,5 42,8 Fjällen 112 5,8 45 11,2 5,2 42,3 Gulliver 48 5,3 27 16 6,5 40,8 Gårds fsk 79 5,9 53 8,8 9,4 42,4 Helikopter 54 7,6 50 10,8 10,1 40,2 Högby 85 6 41 12,1 5,5 42,3 Iljansboda 50 5,5 50 8,3 13,2 40,9 Karlslund 116 5,2 30 16,6 6,4 40,3 Kastanjen 87 6,3 13 43,5 11,3 39,5 Kopparvägen 51 5,6 18 25,5 12,5 39,5 Kvarnen 70 6 38 14 4,2 40,1 Mjölnaren 115 5,5 40 11,5 4,9 41,3 Nibble 82 5,4 37 11,7 10,9 39,2 Nyberg 75 5,6 40 12,5 13,7 38,5 Olovslund 60 5,8 50 10 5,2 42 Orion 91 5,8 37 13 11 43,3 Polaris 62 5 40 10,3 6,5 43,7 Sandvik 107 5,1 61 7,6 5,6 41,2 Skälby 118 5,6 26 19,7 9,9 41,4 Snapphanen 100 4,4 35 11,1 8,7 39,1 Svetsarvägen 64 7,1 50 10,7 9,3 46,3 Tallbohov 72 5,4 6 72 9,8 38 Teknikvägen 72 6,1 21 24 10 42,1 Traktor 76 5,4 38 12,7 6,3 40,2 Ulvsättra 51 6,4 33 17 6 44,7 Vallvägen 76 5,3 38 12,7 11,6 41,5 Vattmyra 195 5,4 43 9,3 12,7 39,5
2015-11-13 7 (9) Förskoleklass och årskurs 1-3 Elever Elever per lärare Lärare, ped.exa men (%) Genoms nittlig klasstor lek Personal - sjukfrån varo (%) Andel elever - moders mål (%) Nat.prov matema tik (%) Nat.prov svenska (%) Scree ning - språk (%) Scree ning - mate matik (%) Enhet Aspnäs 163 14,4 86,6 20,4 9,4 58,6 71,4 78,6 64,3 71,1 Barkarby 255 15,7 93 28,3 5,4 11,6 94,1 94,2 26,7 27,1 Berghem 194 16,8 100 24,3 3,3 17,7 93,6 91,4 27,4 44 Fastebol 212 17,7 96 26,5 3,4 23,8 98,5 98 11,7 41,7 Fjällen 207 15,7 76,2 23 5,7 17,8 82,8 95 25,5 44 Högby 128 13,8 100 25,6 3,4 14 98,5 97,4 32,1 53,6 Iljansboda 119 17,2 70 23,8 8,6 9,3 97,8 98,5 30,6 36,1 Karlslund 124 15,3 90 17,7 5,7 17,4 91,4 92,5 25,7 47,5 Kolarängen 270 13,9 90,6 22,5 4,8 18,7 98,4 98,4 18,6 34,8 Lund 256 14,7 79,5 21,3 4,3 13,3 99,1 96,6 20,7 26,3 Neptuni 212 15,7 91,6 26,5 1,8 14,3 93,3 87,3 38 40 Nyberg 83 20 100 20,8 12,5 66,3 58 75,7 41,7 60 Olovslund 291 16 100 24,3 6,2 17,8 89,5 93,1 31,6 57,1 Sandvik 144 15,2 90,9 36 6,3 17,2 86,1 84,7 55,9 38,2 Skälby 315 14,7 79,8 22,5 6,5 13,8 95,1 99,2 18 50 Tallbohov 84 12 86,9 21 8,6 55,8 91,6 87,5 58,3 75 Ulvsättra 256 13,1 86,1 21,3 4,5 46,8 92,6 93,5 32,8 63,2 Vattmyra 188 15 95,7 23,5 5,1 29,5 90,2 93,6 18,4 10,6
2015-11-13 8 (9) BILAGA 2 FÖRKLARINGAR TILL TABELLER Förskola Personal Sjukfrånvaro (%) Procentuell andel sjukfrånvaro hos personalen under hela 2015. Källa: Hypergene. Snittid vecka (h) Samtliga värden utgår från den avgiftsbelagda närvarotiden. Denna närvarotid kan på individnivå skilja sig mot den faktiska närvarotiden. Grundskola Personal Sjukfrånvaro (%) Procentuell andel sjukfrånvaro hos personalen under hela 2015. Källa: Hypergene. Andel elever - modersmål (%) Procentuell andel av eleverna med modersmålstöd/modersmålundervisning. Lärare, ped.examen (%) Procentuell andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. Källa: Siris (Skolverket). Screening språk & matematik (%) (%) Kategorin återspeglar andelen elever som på screeningtesterna ht 2015 har nått gula och röda resultat. Ett gult resultat ska tolkas som under förväntan och ett rött resultat som mycket under förväntan. Nat.prov matematik & svenska (%) Nationella proven i åk 3 består av olika delar. Istället för att redovisa alla delar har ett medelvärde beräknats. Medelvärdet beskriver inte hur många elever som når kravnivån i samtliga delprov. Det visar endast på den genomsnittliga andelen elever som når kravnivån i olika separata delar. För följande kategorier är statistiken baserad på årskurserna f-5: Elever per lärare, Lärare ped.examen (%) och Personal sjukfrånvaro (%). Detta beror på att det inte har gått att ta fram statistik för årskurserna f-3, eftersom många lärare undervisar över årskursgränserna. För kategorin Personal sjukfrånvaro (%) baseras statistiken för enheterna Fjällen och Tallbohov på årskurserna F-9.