Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet
4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för att möjliggöra en ekonomiskt skälig levnadsnivå för alla och minska de ekonomiska skillnaderna mellan hushållen Åtgärd: Kommunen följer upp den fördelningspolitiska utvecklingen i staden och vidtar åtgärder för att minska och mildra dess oönskade effekter Åtgärd: Inled en diskussion på nationell nivå om att höja riksnormen för nationellt försörjningsstöd
4.2 Arbetsmarknad Mål: Malmö stad skall aktivt pröva nya sätt att stimulera utvecklingen av arbetsmarknaden och framväxten av nya jobb Åtgärd: Satsa på en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor med nationella (FK, AF, Migrationsverk etc.) och lokala (socialtjänst m.fl.) instanser Åtgärd: Utvidga det kommunala informationsansvaret upp till 25 år
Förvärvsgrad Inkomster och försörjning Hur ser försörjningsvillkoren ut för stadens befolkning? NEET varken i arbete eller studier Det dolda Malmö saknar helt inkomster Inkomstfördelning Inkomstfattigdom och försörjningsstöd HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Förvärvsgrad i Malmö. Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö och riket 2000 2010. Förvärvsgrad 20-64 år i Malmö födda i Sverige eller utlandsfödda 2000-2010.
Sysselsättningsstatus och inkomstfattigdom i Malmö 2008. Arbetsför ålder 18-64 år. Disponibel inkomst under 60 % av medianinkomst Disponibel inkomst minst 60 % av medianinkomst Totalt Saknar inkomster från arbete och studier 20 565 12 609 33 174 Andel EU-fattiga: 11,8 % Inkomster från arbete och studier 29 730 7,2 % 111 156 19,1 % 140 886 Riket: 1990 7,4 2000 9,3 2008 13,2 Summa 17,1% 50 295 63,9 % 123 765 80,9 % 174 060 Malmö: 1990 32,7 / 34,4 2000 23,8 / 26,7 2008 28,9 / 33,5 28,9 % 71,1 % 100,0 % Not: Personer med varken arbete/studier eller noll inkomst exkluderade (n= 12 022 år 2008) Skulle dessa inkluderats hade andelen EU-fattiga ( risk-of-poverty ) varit 62 317 eller 33,5 % HÄLSA OCH SAMHÄLLE Källa: Bearbetning av SCB:s LISA-register.
Inkomstojämlikhet i Malmö och riket 1990-2008/9. Ginikoefficient 18-64 år med disponibel inkomst. Förändring av inkomstfördelning: Riket (90-09) från 0,22 till 0,32 45 % ökning Malmö (90-08 ) från 022 till 0,35 57 % ökning Malmö avviker i synnerhet från 2005 och framåt. Differens 2008: Riket 0,314 Malmö 0,352 Diff: 0, 038 + 12 % HÄLSA OCH SAMHÄLLE Observera att personer med noll eller negativ disponibel ink. inte är medräknade i Malmömaterialet.
SAMS-områden i Malmö efter socioekonomisk och etnisk profil 1990 och 2008. Gult: resursstarka/svenskdominerade områden Grönt: blandade områden Blå: resursfattiga/utrikesdominerade områden
Två rapporter till Malmökommissionen http://www.malmo.se/kommun--politik/kommission-for-ett-socialt-hallbart-malmo/underlag-och-rapporter.html Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom Anna Angelin, Socialhögskolan, LU Tapio Salonen, MAH Skälig levnadsnivå i Malmö - Om handläggning och bedömning av socialbidragsärenden Torbjörn Hjort, Socialhögskolan, LU
Barnfattigdom i Malmö och riket 2000 2009. Andel av samtliga barn.
Barnfattigdom i Malmö efter stadsdelar 2009.
Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö och riket efter föräldrars bakgrund och familjeförhållanden år 2009. I procent.
Ekonomiskt bistånd i Malmö fram till 2011. Miljoner SEK i ekonomiskt bistånd I Malmö 1999 2011. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd efter biståndsmånader/år 2001-2011. Långvariga: 2000 40 % 2011 44 % HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Stor andel långvariga biståndshushåll Socialbidragets utformning har konstruerats för att utgöra en tillfällig övergångslösning under de mer kortvariga ekonomiska kriser som kan uppstå i ett hushåll. Långvariga socialbidragstagares levnadsnivå blir därmed mycket låg. De långvariga socialbidragshushållen ökar i omfattning. Under 2011 var nära 45 procent av biståndshushållen i Malmö långvariga. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan
Intervjuer med socialtjänsten i Malmö Intervjubaserad studie: 10 handläggare och 10 chefer inom varje stadsdelsförvaltning, totalt 20 intervjuer. Tre övergripande teman: 1. Organisering och handlingsutrymme, såväl vad gäller verksamhet som enskild handläggare. 2. Uppfattningar om riksnormen: nivåer, konstruktion och utveckling. 3. Förhållningssätt till ansökningar över norm. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan
Uppfattningar om riksnormen Halkat efter allmänna inkomstökningar Byggd på en idé om kortvarighet Fattigdomsförstärkande Svårt att hantera som handläggare
Ansökningar över norm Ansökningar varierar beroende på sammanhang Variationer i arbetsgruppen Handlingsutrymme moraliskt respektavstånd Vad är ett professionellt beslut? Vem snarare än vad? Förebyggande och fostrande avslag Barnperspektiv
Insatser för att bekämpa barnfattigdom Ett statligt eller kommunalt ansvar? Strategier för att reducera barnfattigdom: - Lindra effekter åtgärda orsaker? - Reaktiva eller proaktiva insatser? - Selektiva eller generella åtgärder? HÄLSA OCH SAMHÄLLE
1.1 Barnfamiljernas ekonomiska villkor i Malmö Halvera barnfattigdomen till 2020 för att på sikt eliminera den helt Åtgärd: Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdomen Åtgärd: Inrätta ett kommunalt familjestöd Åtgärd: Höj det kommunala försörjningsstödet till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Åtgärd: Inför en norm om ett schabloniserat tillägg på årsbasis för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd, avsett för barns fritids- och kulturaktiviteter
Rekommendation Halvering av barnfattigdomen fram till 2020. HÄLSA OCH SAMHÄLLE
Prognos Antal barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö baserat på oförändrad respektive halverad nivå fram till år 2020. HÄLSA OCH SAMHÄLLE