Resultatstyrning och specialpedagogisk verksamhet 1 Vi har fått en resultatstyrd skola Dagens skolpolitik och som den formulera i läroplanen medför att kunskapsbedömningar blir ett styrmedel för skolans resultat.(lundahl, Forsberg 2006) Skillnaden mellan Lpo 94 innebär en övergång från målstyrning med resultatansvar till resultatstyrning med fokus på att uppnå kunskapskrav. 2 Ökad statlig styrning och kontroll Likvärdighet i bedömningen av lärandet Att bedöma för lärande Planera och dokumentera lärande 3 1
Slutsatser från rektorsutredningen En statlig utbildning för rektorer och förskolechefer bör fokusera på: verktyg för att bedöma elevernas och verksamhetens utveckling mot de nationella målen. principer för kunskapsbedömning och betygssättning, principer för bedömning av läroplansmål. frågor kring bedömning av elevers kunskaper och kunskapsutveckling skolledarskapet, dvs. utbildning för att fungera som pedagogisk ledare med ansvar för att utveckla den lokala förskole- och skolverksamheten i enlighet med av staten uppsatta mål. 4 Statlig styrning 1960-1980 1980-1994 1994 2006 2006-2011 2011- Statlig styrning centralisering Detaljerade styrdokument Relativt betygsystem utifrån normalfördelning Statlig styrning och ökat lokalt inflytande öppnare styrdokument Styrande värdegrund Relativt betygsystem utifrån normalfördelning Mål och resultatstyrning Decentraliserad skola Friskolor Lokala tolkningar av styrdokument Målstyrt betygssystem Mål och resultatstyrning Ökad statlig styrning och kontroll Detaljerade styrdokument Målstyrt betygssystem Mål och resultatstyrning Ökad statlig styrning och kontroll Detaljerade styrdokument Kravstyrt betygssystem Detaljreglerade statsbidrag Regleringen av statsbidrag luckras upp Ingen statlig styrning av statsbidrag Ingen statlig styrning av statsbidrag Ingen statlig styrning av statsbidrag Statligt riktade resurser 1967 Statlig rektorutbildning Statliga resurser som Kommunalt fördelas efter behov Skolpeng 1990-talet ny rektors- Utbildning Kommunalt Skolpeng 2009, 2011 ny rektorsutbildning Kommunala, länsvisa skolpengsystem Prislistor på funktionsnedsättning Skapande av en nationellt enhetlig och gemensam skolorganisation Skolorganisation utifrån arbetsenhet och arbetslag ökad valfrihet Varierande skolorganisation utifrån valfrihet Varierande skolorganisation utifrån valfrihet Varierande skolorganisation utifrån valfrihet 5 Synen på resultat från 1970-2006 Lärares ämneskunskaper och ämneslärarnas inflytande minskade succesivt från 1970-talet och fram till 2005-2006. Läroplanerna Lgr 80 och Lpo 94 Synen på resultat från 1970-2006 omfattade en styrande värdegrund som betonade sociala- och demokratiska förmågor. Det pedagogiska kopplades samman med elevens egna val och eget ansvar. Ämnesinnehållet blev mera fritt. Skolan och lärarna flyttar ansvaret för lärandet till eleven. 6 2
Lärandets grundproblem - elevens ansvar? Varför? Hur ska jag göra? Vad ska jag göra? Med vem? I vilken ordning? Hur och när ska jag börja och sluta? Helen Trankvist 7 Individualisering som enskilt arbete i egen takt och med eget ansvar (effekter) Eleven och föräldrarna får ökat ansvar för lärande vilket missgynnar elever med lågutbildade föräldrar Motivationen kan sänkas För få utmaningar Elever som inte kan ta ansvar halkar efter Gruppen svagpresterande ökar Stressen bland vissa elever ökar Läromedel snarare än målen styr undervisningen Läraren hinner inte handleda alla elever och får vaga kunskaper om elevernas förståelse för det som skall läras Procedurer, vad som skall göras snarare än begreppsmässig förståelse Hemläxan kopplas till det egna ansvaret snarare än till lärandet Arbetssättet motsvarar inte synen på lärande som finns i läroplanen En del kompetenser och förmågor kräver kollektiva arbetssätt för att utvecklas Det sker en sammanblandning av görande och lärande Vinterek 2006 8 Synen på resultat från 2006 - Efter mitten av 2000-talet första decennium börjar en process mot ökat fokus på kunskapsresultat i skolans ämnen. Ökad vikt läggs på internationella jämförelser. Reformering av skolan mot ökade ämneskunskaper, fler och tidigare betyg, nationella prov, krav på likvärdiga bedömningar ökad statlig kontroll. Ökad krav på lärarnas bedömningskompetens. Att dokumentera och kommunicera kunskapsresultat blir viktigt Ökat krav på självskattning hos eleverna. 9 3
Social och medborgarfostran - ämnesinriktning Grundskolan 1960 1990 låg/mellan/ämneslärare för högstadiet 1990 grundskollärare 1-7, 4-9, gymnasielärare. Ämneskunskaperna nedtonas, social och fostrande lärarroll. 2001 en lärarutbildning. med en gemensam ingång. Elevers olikheter, inkludering etc 2011 En återgång till en situation som rådde före 1990 med särskild utbildning stadier och skolformer Speciallärare 1960-1990 specialiserad mot test, diagnos och undervisning Specialpedagogutbildning 1990 expertrollen nedtonas, fler yrkesgrupper behöriga. Inriktning mot elevers olika behov, lika värde etc. Specialpedagogutbildning 2001, tar bort fördjupningar mot elever med olika funktions-nedsättningarna, fokus på demokrati och inkludering etc. 2011 specialläraren för olika funktionsnedsättning införs. Specialpedagogrollen osäker. 10 Specialpedagogutbildningens inriktning är en yrkeskompetens som bland annat innefattar: att visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, att kritiskt och självständigt kunna identifiera, analysera och medverka i det förebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, att kritiskt och självständigt kunna genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations- grupp- och individnivå, att kunna utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, en fördjupad förmåga att kunna verka som en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, att leda utveckling av pedagogiskt arbete med målet att kunna möta behoven hos alla barn. (www.su.se 2012) 11 Professionsutveckling - specialpedagog Folkskolelärare (fostran kunskaper) Lärare för sinnesslöa (fostran, träning, behandling) Hjälpklasslärare (fostran, baskunskaper, träning, test och diagnoskunskap, elevvårdsagent) Speciallärare för elever med olika handikapp (baskunskaper, träning behandling, specialisering, test och diagnoskunskap) Specialpedagog (icke expert, ansvar för åtgärdsprogram, resursäskande efter behov, konsultation, handledning) Speciallärare och specialpedagog 12 4
Specialpedagogikens dilemma när kunskapsbedömningar blir centrala Specialpedagogiken har en tradition av att bedöma: Elever som inte har förutsättningar att klara skolans krav Elever som har svårigheter av olika slag. Ex. läs- och skriv, taloch språk, neuropsykatriska funktionsnedsättningar Elevers behov Ex. en-till-en, assistent, särskild undervisningsgrupp Elevers mognad Elevens individuella förmågor Läsutveckling, språkutveckling Till viss del baskunskaper i svenska, matte, engelska 13 Genom undervisningen skall eleven ges förutsättningar att. Kursplaner skola 2011 (gäller både särskola och grundskola) Elevens inneboende förutsättning Elevens förmågor varierar De förmågor vi hjälper eleven att utveckla Omgivningens förmåga att skapa förutsättningar för lärande, utveckling. Vilka förutsättningar skapas i bedömningssituationer och hur påverkar det bedömningen? 14 Examinationer kan inte se lika ut. De behöver ha olika design beroende på hur funktionsnedsättningar tar sig uttryck för den enskilda individen. Undervisa tillgängligt Pedagogiska verktyg för likabehandling av studenter med funktionsnedsättningar Ann-Sofie Henriksson (Rapport 1 Pedagogisk Utveckling (2003), UPI Uppsala Universitet ) 15 5
Begreppet elevvård och elevvårdskonferensen försvinner och ersätts av åtgärdsprocessen I dagens grundskoleförordning (1994:1194) anges att det för behandling av elevvårdsfrågor ska finnas en elevvårdskonferens. Vi anser nu att regleringen av elevvårdskonferens kan upphöra, eftersom vi föreslår att det införs en tydlig utredningsskyldighet, när en elev är i behov av särskilt stöd. Elevens rätt till särskilt stöd och processen i samband med upprättandet av åtgärdsprogram kommenteras i avsnitt 3.2. Begreppet elevvård kan därmed utmönstras ur skolförfattningarna. (Skollagsremissen sid 308) 16 Rätt till särskilt stöd Anmälnings- och utredningsskyldighet Anmälnings- och utredningsskyldighet 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen sid 12) 17 Åtgärdsprogram skolans ansvar 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (Skollagen sid 12-13) 18 6
Hur utreder och kartlägger vi elever? Vad har vi för tradition? 19 En historisk tillbakablick Lgr 62 och 69 infördes Elevvård/Elevvårdskonferens/Experter Syftet var att skapa ett enhetligt system för att hantera de elever som inte förväntades klara normalundervisningens krav. Finna dem och placera dem i specialklasser. Elevvårdens uppgift var att: Upptäcka Utreda Åtgärda Elevvårdskonferensen uppgift Bedöma och tolka utredningar, föreslå externa utredningar föreslå åtgärder och utvärdera insatser 20 Utredning och kartläggning Skapar kartläggningsscheman och modeller verklighet? Sökandet av den objektiva modellen, gör att vissa modeller sprids och används oreflekterat. 21 7
Att platsa i en skola för alla Kategoriseringar av elever har sin historia Kategoriseringar svarar mot en gemensam referensram. När kategorier används för att beskriva elevens förmågor uttrycker man i stor utsträckning åsikter istället för att beskriva och analysera. Kategorier som t.ex. svag, långsam, omogen, sakna motor och inlärningssvårigheter ringar in elevens problem och leder oss till förutbestämda åtgärder. (Att platsa i en skola för alla Säljö, Hjörne 2007) 22 Att platsa i en skola för alla Lgr 2011 Långsam Svag Inlärningssvårigheter (SÄLJÖ & HJÖRNE 2008, Att platsa i en skola för alla, sid 55) 23 En kartläggningsmall 2011 Pedagogisk bedömning av elevens starka respektive svaga sidor Kognitiv förmåga -------------------------------------- Motorisk förmåga ------------------------------------- Emotionell förmåga ----------------------------------- Social förmåga ----------------------------------------- Språklig förmåga -------------------------------------- (Utgår ifrån mognadsteorier med koppling till barnomsorg) 24 8
En kartläggningsmall 2011 Personliga förmågor Intressen Fantasi/kreativitet Psykologiska förmågor Motivation/vilja Självständighet/beroende Självkänsla och självkännedom Koncentrationsförmåga Uthållighet, uppmärksamhet övertid Impulskontroll Förmåga att börja - sluta - byta fokus Sociala förmågor Socialt sampel (turtagning, förmåga att lyssna, ta initiativ) Relationer (kommunikation med jämnåriga och kamrater) Språklig förmågor Förmågan att ta muntliga eller skriftliga instruktioner - enskilt i grupp Elevens skolprestationer Tala, läsa, skriva, räkna (Kartlägger elevens inre förmåga,destinerad till andra professioner) 25 Vår slutsats Pedagogiska kartläggningsmallar kan leda till fokus på elevers förmågor och personliga egenskaper kan ha ett bristfokus kan göra att vi använder oss av kategoriserade begrepp som beskriver elevens inre förmågor kan kräva svar på frågor som den som utreder inte har kompetens att svara på tar inte alltid upp elevens kunskaper tar inte alltid upp hur undervisningen gått till Att använda pedagogiska karläggningsmallar på individnivå är problematiska då de kopplas till inre förmågor. 26 Utredning I åtgärdsprogramsprocessen kommer utredningarna bli viktiga. Sociala perspektiv Dokumentation av elevens kunskaper Barnets perspektiv Hur har stödet skett? Utvecklings- psykologiska perspektiv Hur elevens behov av tillgänglighet tillgodosetts? Medicinska perspektiv Utredningen Vilka förutsättningar skapar undervisningen? 27 9
Varför behöver specialpedagoger förstå hur man tänker kring kunskapsbedömningar? 28 Utredning och kartläggning När utredningsskyldigheten av elevers rätt till särskilt stöd kopplas till kunskapskraven påverkar det underlaget. Då behöver vi ställa oss frågor som: Vilka kunskapskrav har eleven nått? Vilka kunskapskrav är eleven på väg att nå? Vilka kunskapskrav har eleven svårigheter att nå? 29 Att kunna kommunicera bedömningar Hur ska man kunna åskådliggöra elevens kunskaper: - för eleven - för elevens föräldrar - för kollegor 30 10
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (sid 68) Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. osv... 31 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (sid 68) 32 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (grundsär) Eleven kan medverka i att lösa enkla problem i vardagliga situationer och anger egna förslag till lösningar. Eleven kan också medverka i att avläsa och hämta matematisk information från närmiljön och givna källor på internet. Eleven bidrar till att beskriva informationen i någon tabell eller något diagram. Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 10. Dessutom medverkar eleven i att göra beräkningar och lösa additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet 1 100 med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning eller skriftliga räknemetoder. Eleven bidrar till att mäta och avläsa sträckor, massor och volymer. Eleven kan bidra till resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information. Eleven bidrar också till omdömen om rimlighet i egna beräkningar och lösningar. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om matematik och i utvärdering av arbetsprocesser. 33 11
34 Grundsärskolan Bidrar och medverkar I kunskapskraven för grundsärskolans ämnen är medverkar och bidra nyckelbegrepp som endast återfinns på E-nivå oavsett ämne. För att tolka och förstå detta behöver lärare samtala med varandra. De är tänkta att ange en konstaterad aktiv medverkan och ett konstaterat aktivt bidrag av eleven. Det behövs också kunskap och kännedom om varje enskild elev för att kunna avgöra när den enskilda eleven medverkar eller bidrar. (Kommentarmaterial, grundsär, sid 9) 35 Progression: Eleven beskriver och sorterar också konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. Utifrån att eleven urskiljer och beskriver olika egenskaper hos vardagsföremål kan eleven göra egna val. 36 12
Träningsskolan Deltar och reagerar Läraren behöver här avgöra graden av aktivitet hos eleven vilket förstås kräver att läraren känner varje elev och är väl förtrogen med varje elevs individuella sätt att reagera. Läraren behöver också avgöra skillnaden på om eleven reagerar igenkännande eller om eleven förstår. Även detta är förstås beroende av att läraren känner eleven väl. (Kommentarmaterial grundsärskolans kursplaner sid 10) 37 Bedömningskompetens Ämneskunskap Att kunna kommunicera detta till elever, föräldrar och lärare Syn på lärande och kunskapsutveckling Kunskap om funktionsnedsättning Kännedom om individen kunskaper, erfarenheter och resurser Kunskap om skolsystemet Kursplaner, läroplaner, IUP, ÅP m.m. 38 13