YTTRANDE 2007-09-03 Dnr 2007/299 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11) Sammanfattning Hovrätten ansluter sig till de huvudsakliga resonemangen som förs i promemorian. Hovrätten avstyrker dock förslagen om att överrättstjänstgöringen som fiskal skall frikopplas från följande delar av utbildningen och att tingsfiskalstjänsterna skall tillsättas efter ett centralt rekryteringsförfarande. Hovrätten ställer sig dock positiv till att modernisera och ytterligare kvalitetssäkra rekryteringsprocessen när det gäller den regionala rekryteringen av hovrättsfiskaler. Detta yttrande har disponerats utifrån den indelning som finns i promemorian. En mer öppen domarutbildning Hovrätten har i sitt remissvar över betänkandet (SOU 2003:102) En öppen domarrekrytering betonat domarutbildningens betydelse inte bara för domstolarna utan även för rättssamhället som helhet. Under åren som fiskal i över- och underrätt samt som tf. assessor i överrätt tillägnar sig domaraspiranterna, under en mycket receptiv fas av sin yrkesutveckling, i hög grad det hantverkskunnande men också kunskap om och känsla för Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2290 Birger Jarls Torg 16 08-700 34 00 08-20 21 41 103 17 STOCKHOLM
2 de bärande rättsliga principer som är centrala i det svenska domaryrket. Att helt eller delvis avveckla domarbanan medför givetvis att färre får denna kunskap. Detta är kunskaper och erfarenheter som efterfrågas av andra aktörer i rättssamhället och som alltså är av betydelse i olika samhällsfunktioner. Mot bakgrund av det anförda, och de övertygande resonemang som förs i promemorian, anser hovrätten i likhet med utredaren att den nuvarande domarutbildningen bör utvecklas och öppnas snarare än avvecklas, allt i syfte att åstadkomma både en öppnare rekrytering av domare och samtidigt bibehålla en hög kvalité i den dömande verksamheten. Tillvägagångssättet har inte bara den fördelen att den framtida domarrekryteringen kan antas bli mer öppen utan även att de viktiga värden som är förknippade med domarutbildningen bibehålls. Extern adjunktion i överrätt Hovrätten delar utredarens uppfattning att arbetet med att utnyttja möjligheterna till att erbjuda etablerade jurister adjunktion i överrätt skall fortsätta och utvecklas. Hovrätten har, med stöd av extra resurstillskott från Domstolsverket, sedan några år tillbaka förordnat ett förhållandevis stort antal externa adjunkter för att tjänstgöra i hovrätten. Tiden för adjunktion har i regel uppgått till sex månader. I huvudsak har åklagare och advokater anställts. De externa adjunkterna har dock även hämtats från andra yrkeskategorier, bland annat har jurister verksamma på universiteten, andra myndigheter och organisationer förordnats. Hovrättens erfarenheter av att anställa externa adjunkter får sammanfattningsvis betecknas som mycket goda. Även den återkoppling hovrätten erhållit från de extera adjunkterna tyder på att tiden här varit både lärorik och även i övrigt mycket uppskattad. I detta sammanhang är
3 det särskilt intressant att framhålla att vissa av de personer som tjänstgjort som externa adjunkter vid Svea hovrätt har sökt sig vidare till andra anställningar inom domstolsvärlden. Bland annat har en kammaråklagare anställts som revisionssekreterare i Högsta domstolen och en förvaltningsjurist förordnats till hyresråd. Fiskal i överrätt och underrätt Hovrätten ställer sig tveksam till om kravet på notariemeritering för att antas som fiskal i överrätt skall avskaffas. Förvisso kan det finnas sökanden utan tingsmeritering som uppfyller de krav som uppställs för att antas till domarbanan. Hovrätten anser dock att huvudregeln alltjämt bör vara att tingsmeritering är ett krav för att antas, men med en möjlighet att ge dispens i särskilda fall. Hovrätten har vid tidpunkten för detta yttrande nio anställda föredragande som för närvarande tjänstgör i hovrätten. Dessa föredragande är indelade på två av hovrättens specialavdelningar, avd. 13 samt avd. 16. Till avd. 13, som också är Miljööverdomstol, fördelas miljö- och fastighetsmål och till avd. 16 ärenden som har överklagats från hyresnämnderna. Nämnda avdelningar handlägger också andra typer av tvistemål. De föredragande som anställs har inte sällan studerat eller arbetat med de för avdelningen aktuella rättsområdena och genom den speciella mål- och ärendeflora som finns på avd. 13 respektive 16 fördjupar naturligtvis föredragandena sin specialistkompetens ytterligare. Hovrättens erfarenheter av att ha föredragande anställda är mycket goda. Hovrätten upplever inte några problem när det gäller att hitta kvalificerade kandidater för föredragandetjänsterna och de föredraganden som anställs stannar i regel kvar under en, enligt hovrätten, lagom lång tidsperiod. Till detta kommer att föredragandenas specialistkunskaper är centrala för avdelningarnas verksamhet. En ordning där samtliga
4 föredragande på överrätt skall vara fiskaler kan medföra att det blir svårare för hovrätten att rekrytera föredragande med mångårig erfarenhet och betydande specialistkunskap inom ett visst rättsområde. Sammanfattningsvis ställer sig hovrätten tveksam till förslaget att alla föredragande på överrätt ska anställas som fiskaler. Det är givetvis problematiskt om de som är anställda som föredragande i domstol anser sig sakna tillräckliga utvecklingsmöjligheter. Enligt hovrättens mening är det i ett sådant fall bättre att vara lyhörd för den kritik som framförs och ägna kraft åt att göra föredragandetjänsterna bättre och mer attraktiva. Varje domstol som anställer föredragande har ett stort eget ansvar i nu aktuellt avseende. Hovrätten ställer sig avvisande till att överrättstjänstgöringen som fiskal skall frikopplas från följande delar av utbildningen. Ett viktigt argument mot den ordning som utredaren föreslår i nu aktuellt avseende handlar om att domarutbildningen kan befaras bli mindre attraktiv. För skickliga unga jurister finns idag en mängd möjligheter, inte minst för dem som fullgjort tingsmeritering. Det är mycket möjligt att den osäkerhet som är förknippad med att inte alla överrättsfiskaler kommer att få möjlighet att få fortsatt tillträde till domarutbildningen kan minska lusten hos en del att söka in på domarbanan. Efter två års tidsbegränsad notarietjänstgöring kan det mer förutsägbara alternativet också framstå som mer attraktivt. Vidare befarar hovrätten att vissa arbetsgivare kan komma att ifrågasätta meritvärdet av att enbart ha tjänstgjort som fiskal i överrätt. En eventuell framtida arbetsgivare ställer sig säkert frågan varför aktuell person inte tagit sig vidare inom domarutbildningen. En överhängande risk med den föreslagna frikopplingen är vidare att den leder till vissa inlåsningseffekter. Det är möjligt att vissa överrättsfiskaler inte tar sig vidare till underrättstjänstgöring eller av andra skäl blir kvar på överrätten. I förlängningen skulle dessa kvarblivande fiskaler kunna hindra överrätten att anställa de nya överrättsfiskaler som behövs för att fylla utbildningsplatserna på tingsrätterna.
5 Mot bakgrund av förslaget om att tingsfiskalstjänster skall få sökas över hela riket och tillsättas centralt kan inlåsningseffekter även tänkas uppkomma regionalt. Det är exempelvis möjligt att tänka sig att fiskalerna i en viss överrätt inte får någon plats som tingsfiskal eller av annan anledning väljer att stanna kvar som hovrättsfiskal under en längre tidsperiod. I förlängningen skulle denna överrätt få en kader av fiskaler som bland annat skulle strypa tillförseln av tf. assessorer till aktuell överrätt. Den uppkomna situationen skulle också skapa ett tryck mot den instans som är ansvarig för utnämningar av tingsfiskaler att agera. Trots att hovrätten avstyrker förslaget om frikoppling ställer sig hovrätten bakom en ökad kraftsamling för att få till stånd en ännu bättre kvalitetssäkring vid fiskalsantagningen. Denna kraftsamling bör dock förläggas till den regionala rekryteringen av överrättsfiskaler. Genom väl underbyggda yttranden från underrätterna, referenssamtal och intervjuer får hovrätten redan idag en god bild av samtliga sökanden. Bilden kan dock bli bättre, bland annat genom att ett prov- och testningsförfarande införs och/eller att någon utomstående konsult är närvarande vid intervjutillfällena. I sammanhanget kan det vara intressant att studera hur andra myndigheters rekryteringsprocess är uppbyggd; hovrätten har därvid bland annat Åklagarmyndigheten och Regeringskansliet i åtanke. En parallell åtgärd, också i syfte att ytterligare säkra kvalitén hos dem som genomgår domarutbildning, kunde vara att under provanställningstiden införa särskilda kontrollstationer och prov om det inte skulle gå att nu förlänga den tid då hovrättsfiskaler är provanställda. Hovrätten ställer sig positiv till att satsa mer på utbildning för fiskaler. Den modell som för närvarande tillämpas av Nyköping tingsrätt framstår som mycket attraktiv när det gäller fiskalernas möjlighet till att utvecklas i sin roll som domare.
6 Efter förordnandet som assessor Hovrätten har inte något att erinra mot att alltjämt ha arbetsgivaransvaret för dem som förordnas till assessorer i hovrätten eller att reglerna om tjänstledighet förblir oförändrade. I detta avseende kan dock påpekas att de domarutbildades starka attraktionskraft på arbetsmarknaden gör att den som förordnats till assessor sällan återinträder i hovrätten. Övrigt Hovrätten tillstyrker utredarens förslag att grunddimensioneringen för domstolarna måste bli större. Med hänsyn till det ansträngda arbetsläget vid hovrätten har användningen av externa ledamöter ökat markant de senaste åren. Vanligtvis är det pensionerade domare som förordnas för att delta i avgörandet av enskilda mål. Under det första halvåret år 2007 uppgick hovrättens behov av externa ledamöter till drygt 500 förhandlingsdagar jämfört med drygt 100 förhandlingsdagar under det första halvåret år 2004. Utredaren nämner att samverkan mellan domstolarna bör uppmuntras. Hovrätten vill i detta sammanhang peka på det goda samarbete som för närvarande bedrivs mellan hovrätten och Kammarrätten i Stockholm och som bland annat inneburit att ledamöter från Kammarrätten suttit med och dömt i hovrättens mål under sammanlagt 21 dagar under första halvåret 2007. Vidare har fiskaler från kammarrätten tjänstgjort vid hovrätten samt vice versa. Detta remissärende har handlagts av en särskild grupp bestående av hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt, hovrättslagmannen Jan Öhman. hovrättsrådet, tillika vice ordförande på avdelning, Petra Lundh, kanslichefen Ragnar Palmkvist och fiskalen Per Swenson (föredragande)
7 Under ärendets beredning har hovrättens samtliga avdelningar, JUSEK och Föreningen yngre jurister vid Svea hovrätt haft möjlighet att framföra sina synpunkter. Johan Hirschfeldt Per Swenson