Årsredovisning 2010 Internationella programkontoret för utbildningsområdet
OM Så vill vi vara: Öppna Engagerade Professionella Vår idé: vi ska höja utbildningens kvalitet, och främja ett livslångt lärande som bidrar till tillväxt och rättvisa. OSS Vår vision: Att skapa bryggor mellan människor, kulturer och miljöer och erbjuda den bästa kvaliteten i utbildningen genom globalt lärande.
verka för att det svenska deltagandet i EU:s utbildningsprogram ska öka svara för en enkel och effektiv administration av hög kvalitet genom marknadsföring, information, rådgivning och handledning underlätta för dem som arbetar med utbildning att delta i internationellt samarbete Våra uppdrag att följa upp och utvärdera samt sprida resultat av verksamheten omfattade 70 årsarbetskrafter har utbildat 25 regionala EU-ambassadörer IPK administrerade ett sjuttiotal olika program, aktiviteter och verksamheter för internationalisering av utbildning betalade ut ca 278 miljoner kr i olika slag av stöd för internationalisering har nått de kvantitativa målen i regleringsbrevet för Comenius Fortbildningsstipendier och Erasmus hanterade ca 3 200 ansökningar om deltagande i programmen varav de flesta programmen hade minst dubbelt så många sökande som kunde få stöd än vad som kunde beviljas
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 5 Innehåll 1. GD har ordet 7 2. Så arbetar Internationella programkontoret 9 2.1 Verksamhetens prestationer 10 2.2 Program och verksamheter vid IPK 10 3. Mål och resultat 13 3.1 Planera, leda och styra verksamheten 13 3.1.1 Ökad kvalitet i svensk utbildning 13 3.1.2 Ekonomiskt utfall 2010 14 3.2 Fördela medel och platser 19 3.2.1 Programmet för livslångt lärande (LLP) 19 3.2.2 Nordiska ministerrådets utbildningsprogram 25 3.2.3 Sidas program för samarbete med utvecklingsländer 26 3.2.4 Svenska staten 29 3.2.5 Geografisk fördelning 34 3.2.6 Uppföljning av projekt 34 3.3 Utveckla program, verksamhet och arbetssätt 35 3.3.1 Samordning av externt bedömningsarbete 35 3.3.2 Eurydike 35 3.3.3 Stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter 35 3.3.4 ASEM-DUO Sverige 35 3.4 Skaffa ansökare och deltagare 37 3.4.1 Ökat deltagande i programmen 37 3.4.2 Hög kvalitet i ansökningarna 38 3.4.3 Jämn spridning av ansökningar 39 3.5 Främja internationellt samarbete inom ut bildningsområdet 41 3.5.1 Spridning av projektresultat och aktiviteter för främjande av internationalisering 41 3.5.2 Evenemang och aktiviteter i samarbete med andra myndigheter 44 3.5.3 Program och verksamheter som stödjer internationalisering 45 3.6. Skapa förutsättningar 49 3.6.1. Organisation 49 3.6.2 Insynsrådet 50 3.6.3 Personalredovisning 50 4. Ekonomisk redovisning 53 4.1 Resultaträkning 53 4.2 Balansräkning 54 4.3 Anslagsredovisning 55 4.4 Redovisning av bemyndiganden 55 4.5 Tilläggsupplysningar och noter 56 4.5.1 Tilläggsupplysningar 56 4.5.2 Noter 57 4.6 Sammanställning över väsentliga uppgifter 62 4.7 Omslutning 2010 63 5. Godkännande av årsredovisningen och intygande om intern styrning och kontroll 65 5.1 Processen för intern styrning och kontroll vid IPK 65 5.2 Tillfredställande intern styrning och kontroll 65 5.3 Generaldirektörens bedömning 65 Definitioner 66
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 7 1. GD har ordet När jag summerar 2010 kan jag konstatera att det för Internationella programkontorets del var ett innehållsrikt och framgångsrikt år. Myndigheten har flyttat fram positionerna, bland annat genom att nya program tillförts verksamheten. Vi har också tagit en aktiv roll i utvecklingen av utbildningsprogrammen på europeisk nivå, genom att finnas representerade i samtliga fem tematiska nätverk som utlysts av Europeiska kommissionen. Även internt har vi arbetat mycket med att stärka möjligheterna till att arbeta utåtriktat. En ny kommunikationsplattform har antagits och vi har med utgångspunkt i denna satsat på att stärka samarbetet inom vårt regionala nätverk och ökat vårt samarbete med andra berörda myndigheter och organisationer. De nya program som vi har fått ansvar för har bidragit till att bredda vår roll som en central aktör inom internationalisering av utbildning. Sedan årsskiftet 2010 är vi nationellt kontor för Eurydike ett nätverk för information om utbildningssystem och utbildningspolitik i Europa. 2010 var också första verksamhetsåret för ett nytt stipendieprogram för studenter riktat mot länder med framväxande ekonomier och ett stipendie program som skall verka för att lärosätena stimulerar fler lärare att delta i lärarutbyte. Vi fick också beskedet att IPK ska ansvara för fördelningen av stipendiemedel för inkommande studenter till svenska lärosäten, som regeringen anslagit i samband med införandet av studieavgifter inom den högre utbildningen. Ju bredare roll IPK får, desto större möjligheter ser jag också för oss att arbeta strategiskt med att öka internationaliseringen. Resultatmässigt kan jag med glädje jag konstatera att vi i princip har uppnått målen i regleringsbrevet gällande antalet utresande lärare och studenter inom Comenius fortbildning respektive Erasmusprogrammet. De marknadsföringssatsningar som vi lagt på dessa programdelar under de senaste åren har visat resultat. I vår strävan att förbättra service och stöd till våra ansökare har vi också gått framåt under 2010. I 2009 års kundundersökning identifierades två tydliga förbättringsområden: hanteringen av ansökningar inom Nordplus och förenkling av ansökningsprocessen inom de europeiska programmen. Under året har vi arbetat systematiskt med detta, bland annat genom att ta fram tydligare handledningsmaterial och att översätta blanketter till svenska. Resultaten i 2010 års undersökning visar att kunderna tycker att vi har förbättrat oss på båda dessa områden. Att försöka nå nya aktörer med information och att sprida resultat från verksamheten är ytterligare ett prioriterat uppdrag. Ett led i detta arbete har varit att utöka samarbetet med andra myndigheter och organisationer. Under Almedalsveckan samarbetade IPK med Sida och deras verksamheter i Visby kring ett gemensamt torg, vilket var mycket lyckat. Tillsammans med Högskoleverket har vi satsat på information om utlandsstudier till landets studenter; bland annat genom gemensam produktion och distribution av broschyrer. Lägg till det ett antal konferenser, seminarier och informationsmöten som vi arrangerat tillsammans med bland andra YH-myndigheten, LO, Skolverket, med flera, som exempel på hur vi har arbetat för att få en större spridning och nå en bredare målgrupp. Året har också präglats av att vi genomgått ett flertal revisioner, bland annat har Europeiska kommissionen genomfört en omfattande revision av verksamheten. Detta har tagit mycket av personalens tid och till viss del fått till följd att myndigheten fått lägga mindre kraft och aktiviteter på att främja verksamheten. Det är också en viktig förklaring till att vi fick ett överskott som var större än beräknat vid årsbokslutet. Slutligen vill jag tacka alla medarbetare, samarbetspartners och kunder för ett framgångsrikt 2010 och jag ser fram emot ett händelserikt 2011. Ulf Melin Generaldirektör
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 9 2. Så arbetar Internationella programkontoret Internationella programkontoret (IPK) främjar internationellt utbyte, samarbete och lärande. IPK arbetar för att höja kvaliteten inom utbildningsområdet samt främja livslångt lärande för tillväxt och rättvisa genom att stärka internationella kontakter och interkulturella perspektiv. IPK finns till för aktörer inom utbildningsväsendet och näringslivet som initierar, förstärker eller fördjupar det internationella perspektivet i sin verksamhet. IPK verkar för att det internationella perspektivet ska vara en integrerad del i våra målgruppers verksamhet i enlighet med myndighetens instruktion (2007:949) Globalt lärande skapar bryggor mellan människor, kulturer och miljöer, och ger den bästa kvaliteten i utbildningen IPK:S VISION IPK:s vision, beslutad 2009
10 Årsredovisning 2010 2.1 Verksamhetens prestationer All verksamhet vid IPK, i enlighet med myndighetsinstruktionen, är indelad i de sex huvudprocesser som illustreras nedan. Från och med 2010 har myndigheten valt att identifiera sina processer som myndighetens prestationer. Huvudprocesserna är kartlagda och IPK planerar, budgeterar, genomför och följer upp verksamheten utifrån dessa sedan 2009. Totala kostnaden för processen/prestationen definieras som myndighetens direkta kostnader för arbete och material samt overheadkostnader. Utifrån instruktion, regleringsbrev och styrdokument från övriga uppdragsgivare formulerar IPK övergripande mål för respektive process som återfinns i myndighetens verksamhetsplan. Måluppfyllelse och resultat för verksamhetsåret 2010 kommer att presenteras i respektive processavsnitt. MÅL All styrning, ledning och genomförande av IPK:s samlade verksamhet ska ske i de sex huvudprocesserna. Enligt VP 2010 2.2 Program och verksamheter vid IPK IPK är det svenska programkontoret för de EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet som regeringen har beslutat om. Det innebär att IPK utöver regeringen har Europeiska kommissionen, Nordiska ministerrådet och Sida som uppdragsgivare och finansiärer. IPK:s ansvar för programmen skiftar beroende på finansiär och verksamheternas karaktär. Alltifrån ett fullt ansvar med information, administration av ansöknings- och projektprocessen samt uppföljning till ansvar för enbart information och spridning av resultat då andra institutioner fattar beslut. IPK har också fullt ansvar för flera verksamheter där ansökningsförfarande för tilldelning av medel inte tillämpas. I översikten presenteras samtliga verksamheter med beskrivning av vilken typ av aktivitet som sker inom projekten och programmets målgrupp.
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 11 1, 4 1, 1 2 2 2 2 2,3 2 2 2 2 3, 3, 3, 3 2 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5, 5, 5, 5 5 5 5, 5, 5, 5 5 5 5 5 5 5, 5, 5, 5 5, 5, 5, 5 5, 5, 5, 5 2 1 2 3 4 5
Kristina Westerberg lärare på Tibble gymnasium i Täby, och koordinator för ett elevutbyte inom Comenius elevmobilitet Vi vill ge våra elever chansen att vidga sitt internationella perspektiv och att lära sig ett tredje språk. Men också att de ska förstå att det går att lära på olika sätt det viktiga är kunskapen.
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 13 3. Mål och resultat 3.1 Planera, leda och styra verksamheten Myndighetsförordningen (2007:515) slår fast att verksamheten ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att verksamheten ska redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. Prestationen Planera, leda och styra syftar till att säkerställa detta och att mål från uppdragsgivare uppfylls. Den svenska utbildningspolitiken har som övergripande mål att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. MÅL IPK ska leverera en fullständig och korrekt Årsredovisning och Yearly Report i tid till rimlig arbetsinsats. Dessutom ska kvaliteten på analysen förbättras. Enligt verksamhetsplan 2010. MÅL Minska avvikelserna i beslutad budget. Enligt verksamhetsplan 2010. 3.1.1 Ökad kvalitet i svensk utbildning 2010 skickade IPK för andra gången ut en kundundersökning till alla kunder som har sökt medel eller plats inom samtliga program. Undersökningen har gjorts i syfte att mäta kundernas uppfattning om myndighetens bemötande och genom detta också mäta graden av måluppfyllelse. Enkäten gick ut till 4 134 kontaktpersoner för projekt som är avslutade alternativt ansökningar som inkommit och behandlats från augusti 2009 till juni 2010. Svarsfrekvensen hamnade på 55 procent, vilket får anses vara acceptabelt. Bortfallet förklaras främst med felaktiga mottagaradresser och felaktigt ifyllda enkätsvar. Enkäten är utformad utifrån myn dighetens prestationer/processer med frågor som rör information inför ansökan, tillgänglighet, administrativ hantering av ansökan och ärendet samt spridning av resultat. Sista avsnittet behandlar IPK:s övergripande verksamhet att stärka internationalisering och kvaliteten inom utbildningsområdet. Generellt är resultaten fortsatt goda för alla programmen. Medelvärdet för alla påståendefrågor har ökat från 3,56 (2009) till 3,63 (2010) på en skala 1 5 där 5 är instämmer helt och 1 är instämmer inte alls. Resultaten från 2009 års undersökning resulterade ibland annat två förbättringsområden: Nordplus hantering av ansökningar och förenkling av ansökningsprocessen inom de europeiska programmen. Glädjande har resultaten för dessa två områden förbättrats under 2010. Den upplevda nöjdheten av IPK:s hantering vid fördelning av medel och platser inom Nordplusprogrammet har ökat från 3,0 till 3,5. Det goda resultatet av arbetet för att förenkla ansökningsprocessen redovisas i avsnittet Skaffa ansökare och deltagare. Resultatet för spridning av goda exempel från IPK:s verksamhet ligger på samma nivå som tidigare år, men ligger lägre än övriga frågor i kundundersökningen. För att kunna tolka resultatet behöver IPK beakta att endast den del av myndighetens kunder som har ansökt till något av programmen svarar på påståendena. Den stora del av IPK:s målgrupp som inte söker bidrag, men som deltar i myndighetens övriga aktiviteter nås därför inte. För att kunna mäta och ge en korrekt bild av hur IPK:s verksamhet bidrar till att öka kvaliteten i svensk utbildning kommer undersökningen att behöva kompletteras. IPK:s arbete är viktigt för oss på universiteten. Vidgar perspektiv, ger nya forskningskontakter, samt ger stimulans i en annars ganska monoton verksamhet fortsätt och utöka. Citat ut IPK:s kundundersökning 2010
14 Årsredovisning 2010 Under våren 2010 redovisades en målgruppsanalys som visar att IPK har en bred målgrupp att arbeta mot. Som ett led i att nå målgrupperna har en kommunikationsplattform för myndigheten arbetats fram och implementerats under 2010. 3.1.2 Ekonomiskt utfall 2010 IPK har fyra uppdragsgivare och tillika finansiärer: Regeringen, Europeiska kommissionen, Nordiska ministerrådet och Sida. Med dessa tecknar IPK på uppdrag av regeringen kontrakt och överenskommelser med övriga finansiärer som reglerar medel för drift och bidrag. Krav och önskemål från finansiärerna kan skilja sig vilket gör att tydlighet och transparens i uppföljningen och rapporteringen är nödvändigt. Under 2010 transfererade IPK ca 278 miljoner kr till bidragsmottagare och driftskostnader uppgick till ca 83 miljoner kr. Anslagsredovisningen Totalt disponibla anslagsmedel för drift uppgick 2010 till ca 38,4 miljoner kr (varav ca 0,7 miljoner kr är anslagssparande från 2009). Utgifterna för 2010 uppgick till ca 35,8 miljoner kr vilket innebär att IPK har ett utgående överföringsbelopp om ca 2,7 miljoner kr. Resultaträkningen Resultaträkningen visar att IPK:s totala intäkter uppgår till ca 83 miljoner kr, vilket är en minskning med ca 5,7 miljoner kr jämfört med år 2009. Intäkter av avgifter med mera är jämförbart med tidigare år. Beloppet omfattar huvudsakligen intäkter av konferensavgifter som tas ut av IPK. Intäkter av bidrag utgörs av intäkter från Kommissionen avseende driftkontrakt för administrationen av LLP, Europass, Euroguidance Sweden, Nationella Bolognaexpertgruppen och etwinning. Därtill kommer intäkter för administrationen av Sidafinansierade program, övriga statligt finansierade program och Nordplus ramprogram. Minskningen av intäkter jämfört med 2009 av bidrag beror på engångssatsningen i form av framtagandet av ett utbildningspaket inom ramen för Förvaltningspartnerskapet och IPK:s genomförande av konferenser i samband med EUordförandeskapet 2009. Kostnaderna för personal är ca 1,3 miljoner kr högre än 2009. De senaste två åren har IPK:s personalkostnader ökat med 4,8 miljoner kr, det förklaras av de årliga lönerevisionerna samt att nya verksamheter har tillkommit. Ytterligare en förklaring till de ökade personalkostnaderna är personalförstärkning för att kvalitetssäkra verksamheten i enlighet med EU-kommissionens krav och stärka den interna styrningen och kontrollen. Semesterlöneskulden har också anslagsavräknats från och med 2009. Kostnaderna för lokaler är i nivå med 2009. Övriga driftskostnader har 2010 minskat med 7,2 miljoner kr jämfört med 2009 då driftskostnaderna ökade med ca 6,6 miljoner kr. Det beror på att IPK 2010 inte har anordnat konferenser i samband med EU-ordförandeskapet. Genomförandet av utåtriktad verksamhet har dessutom minskat något på grund av behovet att kvalitetssäkra den interna verksamheten. Kostnaderna för avskrivningar ligger på ungefär samma nivå som 2009. IPK gör årliga investeringsbudgetar och följer löpande hur utfallet ser ut i förhållande till den tilldelade låneramen för investeringar om 3,4 miljoner kr. Låneramen var vid årets slut utnyttjad till ett belopp om knappt 2,1 miljoner kr. Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag utgörs av bidragen inom Atlas och nationell finansiering av aktiviteter inom LLP:s sektorsprogram Grundtvig, Leonardo da Vinci och Comenius. Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag utgörs huvudsakligen av bidragsmedel för de Sidafinansierade programmen Linnaeus-Palme, MFS, Sidas resestipendier och Athena. Dessutom har statliga bidragsmedel för mobilitetssatsningen för högskola betalats ut, vilket innebär att bidragsutbetalningarna har ökat med ca 13,6 miljoner kr. Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag utgörs av bidragsmedel som erhållits från Kommissionen och NMR. Transfereringarna enligt resultaträkningen av dessa bidrag har ökat något jämfört med föregående år. Ökningen utgörs i huvudsak av medel för LLP och är i linje med programmets struktur. Övriga medel från Kommissionen för åren 2006 och tidigare som transfereras till icke-statliga mottagare, till exempel skolor, syns inte i resultaträkningen. För att få en helhetsbild av mängden bidragsmedel som erhålles från EU och betalas ut till bidragsmottagare hänvisas till Omslutning 2010 (avsnitt 4.7). Utbetalda bidragsmedel som enbart redovisas i balansräkningen har minskat med 6,4 miljoner kr på grund av att det gamla redovisningssättet håller på att fasas ut. Driftskostnader och utbetalda medel IPK redovisar från och med 2010 förvaltningskostnader för de olika processerna, tillika prestationer i benämningen driftskostnad. Detta till skillnad från 2009, då de olika programmen identifierades som myndighetens prestationer. Myndigheten tolkar sin instruktion och delar in verksamheten med hjälp av de sex huvudprocesserna. Processerna är de tjänster som kommer ut av verksamheten tillika myndighetens prestationer. Från och med 2010 är det möjligt att resultatredovisa tidsserier för två år för processerna. Att för myndigheten ta fram jämförbar data för tre år skulle innebära en oproportio
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 15 nerligt stor kostnad i förhållande till nyttan. I driftskostnaden för prestationen ingår utöver identifierade moment i processerna personalkostnader, kostnader för lokaler och overheadkostnader. Utbetalda bidragsmedel inom de olika programmen redovisas för de tre senaste åren. När utbetalning och återbetalning sker i euro används en fast kurs om nio kr 1 i redovisningssystemet. 2010 redovisas posten Myndighetskostnader som en verksamhet som belastar IPK:s förvaltningsanslag i enlighet med regleringsbrevet för 2010 punkt 1. EU-verksamhet För Programmet för livslångt lärande (LLP) har IPK ett kontrakt med Kommissionen som reglerar såväl bidragsvolymer som medel för att administrera programmet. IPK har vidare tecknat separata kontrakt med Kommissionen rörande verksamheterna Europass, Euroguidance Sweden, etwinning och Nationella Bolognaexpertgruppen. De separata kontrakten rör verksamheter där inga bidragsmedel fördelas. IPK är sedan 2009 den myndighet som verkställer Förvaltningspartnerskapet som regeringen avtalat med EU-kommissionen och EU-parlamentet. Driften av LLP motsvarar ungefär hälften av myndighetens totala kostnader. Verksamheten har växt i omfattning sedan programperiodens start 2007. Driften av EU-verksamheten finansieras både av statliga medel och också EU-bidrag, se omslutningstabellen 2010. Tabell 1 EU-verksamhet Driftskostnader (tkr) 2009 2010 LLP ÖvrIGA EUprOGrAM 1 TOTALT Planera, leda och styra 2 692 2 191 4 883 2 336 88 2 424 Fördela medel och platser 13 005 34 13 039 15 948 2 15 950 Utveckla 600 458 1 058 720 20 740 Skaffa ansökare 3 422 48 3 470 3 185 8 3 193 Främja 4 146 5 183 9 329 3 525 5 426 8 951 Skapa 6 808 635 7 443 7 094 4 268 11 362 Totalt 30 673 8 549 39 222 32 808 9 812 42 620 Utbetalda bidrag (tkr) 158 396 0 158 396 156 428 0 156 428 1 Euroguidance Sweden, Europass, Nationella Bolognaexpertgruppen, etwinning, Förvaltningspartnerskapet LLP ÖvrIGA EUprOGrAM 1 TOTALT Diagram 1 Utbetalda bidrag 2010 (tkr) Studiebesöksprogrammen: 401 Leonardo da Vinci: 41 985 Grundtvig: 6 013 Comenius: 29 244 Erasmus: 78 785 Verksamhet finansierade av Nordiska ministerrådet De program för utbildning som Nordiska ministerrådet (NMR) finansierar är samlade under Nordplus ramprogram. För finansieringen av verksamheten tecknar IPK separat kontrakt avseende drift och bidragsmedel. Driftskostnaderna avser huvudadministratörskapet för Nordplus Junior och medadministratörskapet för övriga Nordplusprogram. Tabell 2 NMR Driftskostnader (tkr) 2009 2010 Planera, leda och styra 152 55 Fördela medel och platser 891 1 196 Utveckla 9 5 Skaffa ansökare 188 118 Främja 241 43 Skapa 626 435 Totalt 2 107 1 852 Utbetalda bidrag (tkr) 18 398 17 008 Bidragsvolymen inom Nordplus Junior har minskat 2010. I den nya programperioden som startade 2008 sker utbetalningar till projekt i Sverige såväl som de andra deltagarländerna i euro, varpå omräkningskurs nio kr använts. Sidafinansierad verksamhet IPK och Sida har träffat en överenskommelse kring de utbildningsprogram för samarbete med utvecklingsländer som administreras vid IPK och finansieras av Sida. Ramöverenskommelsen sträcker sig fram till år 2010 och reglerar hela verksamheten. 1 För att möjliggöra ett kvalitativt redovisningsarbete har myndigheten valt en fast växelkurs i ekonomisystemet. En fast växelkurs är dessutom en förutsättning för jämförelse över tid. Vid bokslutstidpunkterna bokförs värdet av IPK:s eurotillgångar till dagskurs.
16 Årsredovisning 2010 Tabell 3 Sida Driftskostnader (tkr) 2009 2010 Planera, leda och styra 595 327 922 488 16 504 Fördela medel och platser 3 732 527 4 259 3 603 826 4 429 Utveckla 876 662 1 538 947 31 978 Skaffa ansökare 925 438 1 363 773 128 901 Främja 3 979 1 577 5 556 3 073 3 599 6 672 Skapa 6 139 4 671 10 810 6 757 3 580 10 337 Totalt 16 246 8 202 24 448 15 641 8 180 23 821 Utbetalda bidrag (tkr) 70 304 0 70 304 66 956 0 66 956 Bidragsmedel betalats ut till projekt som pågår under flera år. Minskningen i utbetalda medel förklaras av att kvalitetssäkringen av bidragsmottagare medfört ökade återbetalningar, vilket medför att fler projekt kommer att kunna beviljas bidragsmedel kommande år. Diagram 2 Utbetalda bidrag, Sidaprogram 2010 Sidas resestipendier: 3 210 VerKSAMHET med BIDrAGSHANTErING 1 Athena: 10 891 Minor Field Studies (MFS): 19 400 DEN Globala SKOLAN TOTALT PrOGrAM med BIDrAGSHANTErING 1 DEN Globala SKOLAN TOTALT Linnaeus- Palme: 33 455 Av regleringsbrevet framgår att 2 miljoner kr av anslaget kan användas för Comenius fortbildning. Därutöver får maximalt 1,3 miljoner kr. användas för underskott inom LLP. IPK har därför kunnat utbetala ca 3 miljoner kr i nationellt stöd till Comenius fortbildning. MÅL IPK ska redovisa hur medlen under anslag 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, anslagspost 3 Till Statens skolverks disposition. Enligt regleringsbrev 2010. MÅL IPK ska redovisa hur medlen under anslag 2:54 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., anslagspost 7 Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram. Enligt regleringsbrev 2010. Tabell 4 Statligt finansierade program Utbetalda bidrag (tkr) 2008 2009 2010 Atlas 13 573 12 078 12 796 Atlas praktik 1 4 310 3 776 Nat. stödmedel Comenius 1 486 3 062 3 010 Delsumma 15 059 19 450 19 582 Asem-Duo Sverige och mobilitetssatsningen 2 16 394 Nat. stödmedel Tempus (2:54 anslagspost 7) 1 141 1 111 1 060 Nat. stödmedel Comenius, Leonardo och Grundtvig (1:5 anslagspost 3) 78 468 Nat. stödmedel EILC (2:54 anslagspost 7) 219 430 Delsumma 1 141 1 408 18 352 Totalt 16 200 20 858 37 934 1 Tidigare APU utomlands 2 Nya för 2010 Statligt finansierad verksamhet Programmen och verksamheterna finansieras genom IPK:s förvaltningsanslag. MÅL IPK ska redovisa hur medlen under anslag 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet, anslagspost 1 Statsbidrag för att främja internationella kontakter inom skolans och vuxenutbildningens område har använts. Enligt regleringsbrev 2010.
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 17 Tabell 5 Verksamhet finansierade av svenska staten Driftskostnader (tkr) 2009 2010 VerKSAMHET med BIDrAGSHANTErING 1 VerKSAMHET utan BIDrAGSHANTErING 2 TOTALT PrOGrAM med BIDrAGSHANTErING 1 PrOGram utan BIDrAGSHANTErING 2 TOTALT Planera, leda och styra 86 2 197 2 283 127 2 031 2 158 Fördela medel och platser 1 433 1 336 2 769 1 731 835 2 566 Utveckla 195 214 409 55 52 107 Skaffa ansökare 629 892 1 521 570 1 194 1 764 Främja 303 10 608 10 911 293 2 067 2 360 Skapa 953 4 354 5 307 964 5 037 6 001 Totalt 3 599 19 601 23 200 3 740 11 216 14 956 Utbetalda medel (tkr) 20 858 0 20 858 37 934 0 37 934 1 Atlas, Tempus och nationella stödmedel till Comenius 2 Ettårsprogrammen, ASPnet, IAESTE, Tredjelandsprogrammet, Erasmus Mundus, Eurydike, Förvaltningspartnerskapet och Forum för internationalisering, myndighetskostnader, periodiseringar, särskilda prestationer och intäkter och avgifter Driftskostnader per prestation bygger på redovisad tid och tillkommande kostnader för att genomföra aktiviteter. Från och med 2009 redovisar alla medarbetare sin arbetstid per prestation. Utvecklingsarbetet inom tidredovisningen kan förklara eventuella skillnader inom en prestation mellan åren. Diagram 3 & 4 Driftskostnader per prestation (tkr) 2009 Skapa: 24 186 Planera, leda och styra: 8 240 Fördela medel och platser: 20 958 Sammanfattning utbetalda medel och driftskostnader Tabell 6 Utbetalda medel (tkr) 2008 2009 2010 LLP 149 094 158 396 156 428 Nordplus 15 266 18 398 17 008 Sida 55 581 70 304 66 956 Program finansierade av svenska staten 16 710 20 858 37 934 Totalt 236 651 267 956 278 326 Tabell 7 Driftskostnader per finansiär (tkr) 2008 2009 2010 EU 35 885 39 222 42 620 NMR 3 068 2 107 1 852 Sida 23 856 24 448 23 821 Verksamhet finansierade av svenska staten 6 181 23 200 14 956 Totalt 78 354 88 977 83 249 Främja: 26 037 2010 Skapa: 28 135 Främja: 18 026 Planera, leda och styra: 5 14 1 Utveckla: 3 014 Skaffa ansökare: 6 542 Fördela medel och platser: 24 141 Utveckla: 1 830 Skaffa ansökare: 5 976
18 Årsredovisning 2010 Att studera utomlands skapar större förståelse eftersom du får träffa folk i deras eget sammanhang. En sådan här upplevelse gör att du får insikt i att verkligheten inte alls är så överskådlig. Pontus Eriksson, studerande i kulturgeografi vid Stockholms universitet, som gjort sin masteruppsats i Dar es Salaam, Tanzania, genom Minor Field Studies (MFS).
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 19 3.2 Fördela medel och platser Under 2010 förbrukade prestationen Fördela medel och platser ca 24,1 miljoner kronor. Prestationen omfattar IPK:s kärnverksamhet programadministrationen. Processen/prestationen hanterar myndighetsinstruktionens uppgift handlägga projektansökningar och i förekommande fall besluta om projektbidrag. Processen pågår från att ansökan om medel eller plats inkommit till myndigheten och ärendet upprättas till att ärendet avslutas. Processens syfte är att med tillgängliga resurser effektivt och rättssäkert fördela medel och platser som finns att tillgå inom de samarbets- och utbytesprogram som IPK administrerar. Resultatet av ansökningsomgångar 2010 kommer att presenteras i ordningsföljd efter finansiär. Antal inkomna och beviljade ansökningar, beviljat antal deltagare samt utfallet efter slutrapporterade aktiviteter redovisas. I myndighetens verksamhetsplan för 2010 har ett mål varit att öka nöjdheten hos kunderna i ansökningsprocessen. Stort arbete har lagts ner för att aktiviteterna inom processen ska vara avslutade inom satt tidsram. 2010 års kundundersökning visar att kundnöjdheten är fortsatt hög och har ökat något vad gäller myndighetens hantering av ansökningar. Vi på skolan tycker förstås att det är fantastiskt att kunna söka medel för projekt via er men problemet är att det är oerhört tidskrävande. Många frågor är likartade och kan vara svåra att besvara tydligt nog. Citat ur IPK:s kundundersökning 2010 3.2.1 Programmet för livslångt lärande (LLP) EU:s Program för livslångt lärande (LLP) är uppbyggt kring fyra sektorsprogram baserade på huvudmålgrupperna: Comenius för skola, Leonardo da Vinci för yrkesutbildning, Erasmus för högskola och Grundtvig för vuxnas lärande. Dessutom finns det så kallade Transversala programmet, vars innehåll riktar sig mot samtliga målgrupper. Stora delar av LLP:s programutbud är decentraliserat till nationella kontor i respektive medlemsland. IPK är nationellt kontor för LLP i Sverige vilket innebär fullt ansvar för administration av information och spridning samt uppföljning och kontroll av projekten. Nedan följer resultatet av 2010 års ansökningsomgångar inom dessa delar. 3.2.1.1 Comenius Comenius är sektorsprogrammet för skolområdet, från förskola till gymnasium. Verksamheten vänder sig till lärare, övrig pedagogisk personal, elever och lärarstudenter. Även instanser utanför skolan välkomnas, organisationer, lokala myndigheter och institutioner, företag, kommuner med flera. Programmets mål är att höja kvaliteten på undervisningen, stärka den europeiska dimensionen i undervisningen och främja språkinlärning. Den svenska skolpolitiken har de senaste åren fokuserat på andra områden än internationalisering och dess positiva effekter. Svenska elevers sjunkande resultat i svenska språket och naturvetenskapliga ämnen har prioriterats. Det ekonomiska läget under 2010 har stabiliserats för landets kommuner tillika skolor, vilket troligen har haft en positiv effekt för IPK:s program. Flera av IPK:s program kräver skolans medfinansiering i form av kostnader för vikarier, förlorad arbetstid med mera. En stabil ekonomisk situation för kommunerna påverkar därmed med stor sannolikhet skolornas möjlighet att söka medel från IPK. Under 2010 har intresset för IPK:s program riktade mot målgrupp skola varit fortsatt högt och ökat något, vilket inneburit att programmen når det kvantitativa målet i regleringsbrevet. Resultat ansökningsomgångar 2010 Tabell 8 Comenius Antal ansökningar 2008 2009 2010 Förberedande besök 86 50 126 69 156 71 Multilaterala partnerskap 263 114 242 136 218 130 Bilaterala partnerskap 44 13 42 13 49 18 Regio partnerskap 1 - - 9 6 16 9 Elevmobilitet 1 - - 6 6 4 i.u. 2 Värdskolor för assistenter 56 56 63 56 73 68 Assistenter 43 26 57 31 58 33 Fortbildning 676 480 641 449 665 495 Totalt 1 168 739 1 186 766 1 239 824 1 Ny programdel sedan ansökningsomgång 2009/2010 2 Beslut fattas under 2011 BEVILJADE BEVILJADE BEVILJADE Comenius som helhet visar ett stadigvarande söktryck med enbart marginella skillnader från år till år. Budgetutrymmet har ökat i enlighet med kontraktet med Kommissionen. Sam
20 Årsredovisning 2010 tidigt har schabloner införts i flera programdelar. Större budgetutrymme har medfört en viss ökning av beviljade ansökningar, men inte i paritet med vad som skulle vara möjligt innan schabloner inrättades. Därför omfattar projekten från och med 2009 generellt större bidragsbelopp. Under 2009 tillkom en ny möjlighet till individuell mobilitet för elever genom programaktiviteten Elevmobilitet. Aktiviteten riktar sig till skolor som deltar eller har deltagit i Partnerskap. Intresset för programmet har under året varit måttligt. Med största sannolikhet beror detta på att det är ett komplicerat program att ansöka till och delta i. Dessutom deltar endast 13 länder i Europa i samarbetet vilket begränsar utbudet. Ytterligare en aktivitet som introducerades 2009 är Regio partnerskap som ger regioner och kommuner i Europa möjlighet till bidrag för samarbeten och erfarenhetsutbyten inom skolutbildning. Sverige har, till skillnad från övriga Europa, haft ett ökat antal ansökningar. Det beror med stor sannolikhet på att IPK via sitt regionala nätverk aktivt har informerat om programmet. Den positiva uppgången för Förberedande besök kan förklaras av att antalet ansökningstillfällen har från och med 2009 utökats från tre till fem. MÅL IPK ska verka för att antalet fortbildningsstipendier ska öka till 500. Enligt regleringsbrev 2010. Glädjande är att IPK når målet i regleringsbrevet. Antalet inkomna och beviljade ansökningar inom Fortbildning har ökat. Sedan 2008 har EU-medel förstärkts med nationella medel, vilket har möjliggjort ett kraftigt ökat antal beviljade ansökningar som inte varit möjligt tidigare. Det riktade informationsarbete som bedrivits de senaste åren ser ut att ha gett gott resultat med en stabil positiv trend. I tabell 9 och 10 presenteras antal deltagare i aktiviteter som riktar sig till individer respektive projekt med flertalet deltagare, så kallade mobiliteter. Könsfördelning redovisas om detta rapporterats vid slutredovisning av projektet. Värdskolor för assistenter har inte krav på slutrapporter, vilket innebär att utfall för antal deltagare inte kan redovisas. Tabell 9 Comenius Antal deltagare 2008 2009 2010 BEVILJADE BEVILJADE BEVILJADE Assistenter 26 20 31 21 33 i.u. Kvinna 17 13 26 15 25 i.u. Man 9 7 5 6 8 i.u. Fortbildning 480 411 1 449 412 1 495 362 2 Kvinna 401 340 372 340 417 313 Man 79 71 77 72 78 49 Totalt 506 431 480 433 528 362 1 Utfall för Fortbildning har reviderats jämfört med årsredovisning 2009 eftersom alla projekt nu har slutredovisats 2 Alla beviljade har ännu inte slutrapporterat och uppgiften kan därför komma att revideras i framtida redovisningar En av orsakerna till att utfallet från fortbildningsstipendierna avviker från antalet beviljade är att kurserna utomlands ibland ställs in på grund av för få deltagare. Ytterligare orsaker är sjukdom och inte minst skolornas svårigheter att bekosta vikarier vid frånvaron som uppstår när läraren åker i väg. Tabell 10 Comenius Antal deltagare 2008 2009 2010 BEVILJAT UTFALL BEVILJAT UTFALL BEVILJAT Förberedande besök 50 32 69 67 77 Bilaterala partnerskap 276 414 288 1 i.u. 396 Multilaterala partnerskap 2 024 2 715 2 544 1 i.u. 2 628 Regio partnerskap 2 - - 132 i.u. 180 Totalt 2 350 3 161 3 033 67 3 281 1 Förändring jämfört med årsredovisning 2009 2 Nytt program från och med 2009, slutrapportering först 2011 Fler borde ta chansen att åka och pröva på att arbeta internationellt. Jag tycker det är viktigt att få kontakt med andra kulturer och miljöer för att kunna utbyta idéer och tankar, i mitt fall inom utbildning och barnomsorg. Citat ur IPK:s kundundersökning 2010 Beviljat deltagande i Partnerskap redovisas i antalet beviljade mobiliteter, detta motsvarar inte alltid antalet utfall av individuella deltagare. 2009 års Partnerskapsprojekt har påbörjat sina aktiviteter under året och kommer att slutrapportera 2011. Ibland väljer skolorna att själva finansiera deltagandet utöver det som är beviljat. En positiv effekt som innebär att fler, än de som faktiskt har beviljats, får möjlighet att delta i utbytet. Som en del av Partnerskapsprojekten sker lokalt anordnade arrangemang som innebär att erfarenheterna från projektet når ännu fler, till exempel elever, föräldrar och övrig
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 21 skolpersonal. En sammanställning av projektens slutredovisningar indikerar en uppskattad spridningseffekt om ca 30 40 000 personer. 3.2.1.2 Leonardo da Vinci Leonardo da Vinci är sektorsprogrammet för yrkesutbildning och kompetensutveckling. Programmet har som mål att förbättra färdigheter och kvalifikationer hos deltagare i grundläggande yrkesutbildning på alla nivåer. Leonardo da Vinci vänder sig till alla typer av aktörer som är verksamma inom yrkesutbildning och kompetensutveckling, till exempel gymnasieskolor med yrkesinriktade program, folkhögskolor, kvalificerade yrkesutbildningar, kommuner, myndigheter, företag, arbetsmarknadens parter och föreningar. Leonardo da Vinci programmet har under flera år haft som mål att öka rörligheten inom Europa. För att det ska bli möjligt är det viktigt att individernas kunskaper, färdigheter och kompetenser kan valideras och erkännas på ett kvalitetssäkert sätt. Verktyg som EQF 2, ECVET 3 och EQARF 4 har testats genom Leonardo da Vinci programmet och nu implementeras de i de Europeiska programländerna. Resultat ansökningsomgångar 2010 Tabell 11 Leonardo da Vinci Antal ansökningar 2008 2009 2010 BEVILJADE BEVILJADE BEVILJADE Förberedande besök 86 58 70 56 96 73 Partnerskap 39 26 57 28 72 23 Praktik och utbyten 102 88 134 66 124 92 1 Praktik 78 67 97 48 92 73 Utbyten 24 21 37 18 32 19 Vidareutvecklingsprojekt 16 10 18 9 15 7 Totalt 243 182 279 159 307 195 1 Uppgiften kan komma att ändras eftersom en omfördelning av medel är möjlig fram till juni 2011 Totalt för hela Leonardo da Vinci har antalet ansökningar ökat över åren. Det beror bland annat på att aktiviteten Partnerskap tillkommit. Intresse för deltagande i Partnerskap såväl som att vara koordinator för projekt har ökat. Värt att notera är också att flera partnerskapsprojekt tidigare deltagit i praktik och utbyten. 2010 var riktlinjerna från Kommissionen att minst 50 procent av medlen inom Leonardo da Vinci skulle tillfalla Praktik och Utbyten. Detta innebar att en större andel av budgeten tillföll delprogrammet än tidigare år. För samma programdel införde IPK 2009 så kallade schablonbelopp. Det påverkar antal beviljade ansökningar samt antal beviljade deltagare beroende av vilken kvalitetspoäng respektive ansökan har erhållit. Detta gjordes för att utnyttja medlen bättre, minska administrationen vid slutrapportering samt för att bevilja fler ansökningar och på så sätt uppmuntra till fler ansökare. Allt fler företag har också uppmärksammat möjligheten att kompetensutveckla sin personal genom Praktik och utbyten. I tabell 12 presenteras antal deltagare i aktiviteter som riktar sig till projekt med flertalet deltagare, så kallade mobiliteter. Tabell 12 Leonardo da Vinci Antal deltagare 2008 2009 2010 BEVILJAT UTFALL BEVILJAT UTFALL BEVILJAT Förberedande besök 59 46 56 48 76 Partnerskap 320 277 412 i.u. 372 Praktik och utbyten 1 325 927 1 163 i.u. 1 406 Praktik 1 073 803 945 i.u. 1 153 Utbyten 252 124 218 i.u. 253 Totalt 1 704 1 250 1 631 48 1 854 Samtliga programdelar inom Leonardo da Vinci är projektbaserade, med undantag för Förberedande besök, vilket innebär att deltagande redovisas i antalet beviljade mobiliteter. Inom Partnerskapen behöver dessa inte motsvara antalet individuella deltagare efter avslutad aktivitet. Könsfördelning kan därför inte redovisas. 3.2.1.3 Erasmus Målsättningen med Erasmus är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen i utbildningen vid högskolor och universitet. Programmet ska främja rörlighet över gränserna samt förbättra öppenheten och det akademiska erkännandet av studier och kvalifikationer inom Europa. Totalt deltar 38 svenska lärosäten i Erasmus för 2010 års ansökningsomgång. 2 European Qualification Framework är en europeisk referensram för att jämföra nivåerna på utbildningar/certifikat/kvalifikationer mellan europeiska länder. 3 Med det europeiska meritöverföringssystemet för yrkesutbildning (ECVET) kan lärande som uppnåtts i olika länder eller på annat sätt förvärvad kompetens tillgodoräknas som en del av examina på ett enhetligt sätt inom Europa. 4 European Quality Assurance Referens Framework utgör en gemensam europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning och ett verktyg som kan hjälpa medlemsländerna att kontinuerligt förbättra kvalitetsarbetet och, i förlängningen, systemen för yrkesutbildning.
22 Årsredovisning 2010 Att göra teckenspråket tillgängligt, runt om i världen, det är vad Spread the Sign handlar om. Precis som talade språk är teckenspråk olika. Vår idé är att samla alla teckenspråk på ett ställe, som är tillgängligt för alla Thomas Lydell-Olsen inititativtagare till Leonardo da Vinci-projektet Spread the Sign. Projektet har fått högsta betyg i EU-kommissionens expertbedömning och lovordats av bland andra utbildningsministern, kulturministern och drottningen.
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 23 Resultat ansökningsomgångar 2010 Tabell 13 Erasmus Antal ansökningar 2008 2009 2010 Mobilitet 38 38 41 1 41 1 39 39 Studier 38 38 39 39 37 37 Praktik 26 26 29 29 26 26 Lärare 38 38 40 40 38 38 Personal 36 36 39 39 37 37 Intensivprogram (IP) 12 8 16 12 15 11 EILC (European Intensive Language Course) 9 8 9 9 6 6 Totalt 59 54 66 62 60 56 1 Varav en ansökan avsåg konsortium BEVILJADE BEVILJADE BEVILJADE Antal ansökningar om att delta i Erasmus är stabilt. I ansökan om medel har lärosätet ett val att ansöka om medel för studentmobilitet för studier, studentmobilitet för praktik, lärarmobilitet samt personalfortbildning. Alla lärosäten ansöker inte om alla dessa aktiviteter varför antalen varierar i tabellen ovan. Möjligheten att ansöka om studentmobilitet för praktik samt personalfortbildning tillkom år 2007 och alla lärosäten utnyttjar ännu inte denna möjlighet. Konsortier bestående av ett antal samarbetande lärosäten och/eller organisationer kan endast ansöka om mobilitetsmedel för praktik. Antal inkomna och beviljade ansökningar har varit stabilt under 2008 2010. Under 2010 gick Högskolan i Kalmar och Växjö universitet samman och bildade Linnéuniversitetet. Högskolan i Skövde som brukar delta i Erasmus missade ansökningstiden och kunde därför inte skicka ut någon person inom student- eller personalmobilitet. Ett konsortium, WiTEC deltog i Erasmus 2010. Inkomna och beviljade ansökningar till de förberedande språkkurserna (EILC) har minskat. Intresset för intensivprogram (IP) är relativt stort. Projekten är omfattande och möjliggör en kvalitetshöjning av utbildningen vid Sveriges universitet och högskolor. Mot bakgrund av detta får ett fåtal ansökningar stor effekt för internationaliseringen inom högskoleområdet. I tabell 14 presenteras antal deltagare i aktiviteter som riktar sig till individer. Könsfördelning redovisas om detta rapporterats vid slutredovisning av projektet. Tabell 14 Erasmus Antal deltagare 2008 2009 2010 Mobilitet 3 526 3 361 3 480 3 661 3 810 Studier 2 565 2 411 2 491 2 728 2 760 Praktik 301 270 264 269 301 Lärare 495 521 537 514 562 Personal 165 159 188 150 187 Intensivprogram 366 344 594 525 600 Student 282 247 449 379 443 Lärare 84 97 145 146 157 EILC 310 308 365 448 390 Beviljat antal utbyten i tabellen ovan avser de antal som legat till grund för fördelningen av den totala stipendiesumman. Lärosätena har möjlighet att skicka fler eller färre personer på utbyten beroende på efterfrågan. MÅL BEVILJAT UTFALL BEVILJAT UTFALL Totalt 4 202 4 013 4 439 4 634 4 800 IPK ska verka för att deltagandet från Sveriges högskolor och universitet inom Erasmus ska öka till 3 000 studenter och 700 lärare. Särskilt när det gäller lärarutbildningarna är det väsentligt att en ökad rörlighet beträffande såväl studenter som lärare kommer till stånd. Enligt regleringev 2010. BEVILJAT Det totala antalet studenter som har deltagit i programmet är relativt stabilt. En tydlig ökning i studentmobilitet har skett 2010 troligen som en effekt av IPK:s omfattande informationssatsning. Antalet studenter som rör sig över Sveriges gränser har ökat under de senaste decennierna. Den senaste tioårsperioden har antalet utresande studenter stagnerat inom högskolan samtidigt som antalet inresande studenter har ökat kraftigt (SCB, Internationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08). Majoriteten av både inkommande och utresande studenter inom högskola är så kallade free movers. Endast en femtedel av utresande studenter och en tredjedel av de inkommande deltar i någon form av utbytesverksamhet. Ökningen i deltagandet i Erasmus studentutbyte som krävs för att uppnå det nationella målet om 3 000, såväl som europeiskt satta mål, kan förmodligen bara nås genom en reformering av samtliga utbildningsprogram inom högskolan. Mycket tyder på att en speciell period skulle behöva avsättas i utbildningen, där utbytet kan inplaneras. En ytterligare förstärkning av programmet, både kvalitativt och kvantitativt, skulle kunna nås om institutionerna valde ut särskilda partners utomlands med passande kurser åt studenterna och som kompletterar deras svenska utbildning. Idag är det ofta upp till studenten själv att
24 Årsredovisning 2010 finna kurser hos det lärosäte där utbytet ska genomföras. En långsiktig planering vid lärosätet för att lärare ska kunna delta i utbyte är en nyckelfaktor för att lärarmobiliteten ska öka och på så sätt nå målet i regleringsbrevet om 700 utresande lärare. Avtalen lärosätena emellan samordnas av administratörer, en hantering av dessa närmre den akademiska personalen skulle kunna öka lärarnas kännedom om Erasmus möjligheter. Även personal vid högskola som deltagit i Erasmus-personalfortbildning kan tänkas delta i det pedagogiska arbetet eller på annat sätt sprida erfarenhet av internationalisering. 3.2.1.4 Grundtvig Grundtvig ger stöd till samarbete och rörlighet mellan organisationer som främjar vuxnas lärande. Målet är att öka det europeiska samarbetet för livslångt lärande och att förbättra vuxnas möjligheter till lärande och utbildning av hög kvalitet. Antalet utbildningsplatser för vuxnas allmänna lärande i Sverige har de senaste åren minskat. Regeringen har de senaste åren satsat på vuxnas yrkeslärande, vilket sannolikt påverkat söktrycket från den formella allmänna vuxenutbildningen i negativ riktning. Resultat ansökningsomgångar 2010 Tabell 15 Grundtvig Antal ansökningar 2008 2009 2010 BEVILJADE BEVILJADE BEVILJADE Förberedande besök 16 13 27 13 12 7 Partnerskap 60 23 47 25 54 34 Workshops 1 - - 2 1 6 2 Volontärprojekt 1 - - 1 1 1 1 Fortbildning 109 57 72 29 121 71 Assistenter 1 - - 0 0 3 2 Besök och utbyten 1 - - 60 2 23 2 50 26 Totalt 185 93 209 92 247 143 1 Ny programdel sedan ansökningsomgång 2009 2 Förändring jämfört med årsredovisning 2009 Söktrycket har varit märkbart högre 2010 än föregående år inom samtliga programdelar med undantag av förberedande besök. Nya ansökargrupper från den informella sektorn och nya programdelar anpassade efter efterfrågan kan antas förklara denna ökning. En intressant utveckling är att alltfler ansökare representerar en central nivå i till exempel kommuner och att ansökare utan fast anställning tar programmet som hjälp att stärka sin kompetens för en framtida anställning. De fyra nya programdelarna har tilldelats litet utrymme i programmets budget vilket tydligt begränsar möjligheten att bevilja projekt. Potentiella organisationer väljer med största sannolikhet bort att ansöka till de program där chansen för bifall av ansökan är liten. Med detta i åtanke har IPK lanserat de nya aktiviteterna med viss försiktighet, vilket speglas i statistiken. Särskilt inom programdelen Fortbildning har ansökningarna ökat dessutom har antalet ogiltiga ansökningar kraftigt minskat vilket innebär att Grundvig fortbildning når målet i myndighetens verksamhetsplan 2010, om maximalt tio procent ogiltiga ansökningar. Anledningen till de fina resultaten är troligen att IPK:s ansökarstöd har förbättras, ansökningsformulären har översatts till svenska, tydlig handledning på hemsidan, personligt telefonstöd till ansökare. Ytterligare en förklaring till ökning av Fortbildningsansökningarna är att de kan sökas av arbetssökande utan Arbetsförmedlingens underskrift samt av små företag, föreningar, enskilda organisationer samt museer och bibliotek som ofta saknar annan möjlighet till kompetensutveckling. Grundtvig fick i mitten av året en kraftig medelstilldelningsökning av Kommissionen som ett resultat av att projekt med svenska aktörer inom Partnerskap var av mycket god kvalitet. Tyvärr var då flertalet ansökningsomgångar inom övriga programdelar redan avslutade varför den extra medelstilldelningen endast i begränsad omfattning kunnat utnyttjas för samtliga programdelar. Tabell 16 Grundtvig Antal deltagare 2008 2009 2010 MÅL BEVILJAT UTFALL BEVILJAT UTFALL BEVILJAT Förberedande besök 15 12 2 20 2 11 7 Fortbildning 57 43 29 2 20 3 71 Kvinna 46 38 23 19 53 Man 11 10 6 1 18 Besök och utbyten 1 - - 23 2 19 3 26 Kvinna - - 13 9 17 Man - - 10 10 9 Assistenter 1 - - 0 0 2 Kvinna - - 0 0 1 Man - - 0 0 1 Partnerskap 268 323 292 i.u. 468 Workshops 1 - - 15 10 40 Volontärprojekt 1 - - 6 i.u. 8 Totalt 340 378 385 60 622 1 Ny programdel sedan ansökningsomgång 2009 2 Förändring jämfört med årsredovisning 2009 3 Alla beviljade har ännu inte slutrapporterat och uppgiften kan komma att revideras i framtida redovisningar IPK:s ramanslag 4:1, anslagspost 1 har förstärkts med 750 000 kronor. Detta med anledning av nya programdelar inom EU:s Program för livslångt lärande samt årligen ökande volymer för programmet. Förstärkningen avser i huvudsak delprogrammet Grundtvig. Myndigheten ska i årsredovisningen redovisa hur medlen har använts. Enligt regleringsbrev 2010.
Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 25 I myndighetens arbete med att säkerställa god intern styrning och kontroll identifierats 2009 brister i användandet av verksamhetssystemet (LLPLink) som en allvarlig risk. Grundtvig har under de senaste åren brustit i sina rutiner för rapportering. Det innebär att statistiken inte är tillräckligt säkerställd. Stora insatser och åtgärder i form av personella resurser har under året vidtagits. Uppgifter har med anledning av detta ändrats i årets årsredovisning. Det faktum att de fyra nya programdelarna har tilldelats litet utrymme i programmets budget gör att medlen för att förstärka delprogrammen i Grundtvig i huvudsak har använts till att säkerställa rutinerna kring rapportering i Grundtvig. 3.2.1.5 Transversala programmet Det Transversala programmet ska stödja policyutvecklingen och samarbetet för livslångt lärande på europeisk nivå, säkerställa att det finns jämförbar information, statistik och analyser samt följa upp framstegen mot målen för livslångt lärande och fastställa områden som kräver särskild uppmärksamhet. Transversala programmet samlar en rad programdelar som erbjuder olika aktiviteter, ett av dessa har ansökningsförfarande. Resultat ansökningsomgångar 2010 Tabell 17 Transversala programmet Antal ansökningar 2008 2009 2010 Totalt 76 55 42 158 53 29 100 53 Kvinna 52 41 32 94 35 17 62 34 Man 24 14 10 64 18 12 38 19 1 tillika antal deltagare BEVILJADE 1 UTFALL BEVILJADE 1 UTFALL BEVILJADE 1 Inom Transversala programmet har ansökningstrycket varierat mellan ansökningsomgångarna under perioden 2008 2010 men intresset för programmet fortsätter att vara betydligt större än antalet platser som IPK kan erbjuda. En möjlig förklaring till variationen i antal ansökningar mellan olika ansökningstillfällen kan vara populariteten och därmed höga ansökningstrycket inför ansökningstillfället strax innan man önskar delta i programmet. Vid ett stort sökandetryck kan flertalet sökande ej beviljas plats på programmet på grund av det begränsade antal platser som IPK tilldelas av Kommissionen. En tänkbar reaktion på ett avslag kan vara att sökande avstår från att söka en plats inom programmet vid nästa ansökningstillfälle och istället väljer att stå över en omgång för att återkomma vid ansökningstillfället därefter. Kommissionen har i sin strävan efter att få fler ansökningar från den underrepresenterade målgruppen arbetsmarknadens parter beslutat att erbjuda två ansökningstillfällen under året. Trots utökning av ansökningstillfällen är intresset för och möjligheten att delta i programmet fortsatt begränsad bland arbetsmarknadens parter. Samtidigt motsvarar det totala antalet inkomna ansökningar under 2010 väl förväntningarna på årets båda ansökningsomgångar. Sökandetrycket tyder på att målgrupperna för programmet nåtts förhållandevis väl av information om det nya ansökningsförfarandet med två aktivitetsperioder och ansökningsomgångar. 3.2.2 Nordiska ministerrådets utbildningsprogram De program för utbildning som Nordiska ministerrådet (NMR) finansierar är samlade under Nordplus ramprogram. Programmen ska stärka kunskaps- och kompetensutveckling, livslångt lärande samt bidra till ökad ekonomisk utveckling och konkurrenskraft i Norden och dess närområden. Nordplus stödjer rörlighet, utbyten och nätverk mellan de fem nordiska länderna, de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland samt Estland, Lettland och Litauen. På NMR:s uppdrag bedrivs de fem programmen av så kallade huvudadministratörer vid de nordiska nationella kontoren. Varje nordiskt land har huvudansvaret för ett Nordplusprogram. Sverige är sedan 1997 huvudadministratör för Nordplus Junior. IPK samverkar som huvudadministratör för Nordplus Junior med medadministratörerna i de övriga deltagande länderna. Det innebär att IPK informerar och vägleder samt sammanställer ansökningar från alla deltagande länder. Beslut om att tilldela medel fattas i samråd med medadministratörerna. IPK administrerar alla bidragsutbetalningar och redovisningar samt rapporterar resultaten till NMR. 3.2.2.1 Nordplus Junior Nordplus Junior vänder sig till elever och lärare i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Inom Nordplus Junior finns möjlighet att delta i projekt, nätverk, klassutbyte, lärarutbyte och elevpraktik samt förberedande besök. Resultat ansökningsomgångar 2010 Tabell 18 Nordplus Junior Antal ansökningar 2008 2009 2010 BEVILJADE UTFALL 1 BEVILJADE UTFALL 1 BEVILJADE Totalt 354 151 3716 235 168 3070 250 173 Varav svenska 98 27 599 58 36 443 47 30 1 Tillika antal deltagare Projekten beviljas inte medel utifrån antal deltagare därför kan antalet deltagare redovisas först efter slutrapport har granskats