AA-191-11880/10 Verksamhetsplan 2011
Förord Vårt främsta mål är att förebygga och utreda allt fler brott. Brotten ska bekämpas för att skapa trygghet för alla som bor och vistas i Södermanland. Det borde vara självklart att slippa bli utsatt för brott och få känna sig trygg och säker. Därför ska vi tillsammans med kommunerna ägna särskild uppmärksamhet mot stadsdelar och bostadsområden som är särskilt brottsutsatta och där otryggheten är utbredd. Allmänhetens förtroende är grunden för att vi ska bli framgångsrika i vårt arbete. Polisverksamheten är i högsta grad beroende av att människor vill och vågar anmäla brott, medverka i förundersökningar och att vittna. Därför ska vi i alla sammanhang, skickligt och medmänskligt, ge ett bra bemötande och söka alla möjligheter till stöd och hjälp för brottsoffer. Vi ska fortsätta att förbättra resultaten och kvaliteten i arbetet med brott i nära relationer. Genom att vara engagerade, effektiva och tillgängliga ska vi vårda och stärka det förtroende vi fått. Det finns ett tydligt samband mellan alkohol, droger och våldsbrott. Därför ska vi öka våra insatser för att förhindra och minska ungdomars bruk av alkohol, narkotika och andra droger. Vi ska med omedelbara insatser möta unga som begår brott. Tillsammans med andra aktörer ska vi sätta in åtgärder för att avbryta kriminellt beteende hos ungdomar och förhindra nyrekryteringen till kriminella grupperingar. Att ytterligare förbättra samverkan med våra nio kommuner, andra myndigheter, organisationer och näringslivet är också avgörande för att vi ska nå framgång i vår viktiga uppgift med att minska brottsligheten och öka tryggheten i Södermanland. I verksamhetsplanen för 2011 anger vi prioriteringarna, strategierna och målen med det långsiktiga arbetet för Polismyndigheten i Södermanlands län. För Polisstyrelsen Laila Bjurling Iha Frykman Mats Kirestam Ordförande i Polisstyrelsen Vice ordförande i Polisstyrelsen Länspolismästare
INNEHÅLL FÖRORD 3 1 VERKSAMHETSPLANERING OCH VERKSAMHETSSTYRNING 4 2 VÅRT ÖVERGRIPANDE MÅL 5 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR POLISVERKSAMHETEN 6 3.1 Mängdbrotten 6 3.2 Brottsofferarbetet 7 3.3 Personsäkerhetsarbete 7 3.4 Unga lagöverträdare 8 3.5 Avtal med kommunerna ch poliser med kommunansvar 8 3.6 Gränskontroll och övrig utlänningsverksamhet 9 4 MÅL OCH STRATEGIER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN 10 4.1 Våldet i offentlig miljö ska minska 10 4.2 Fler inbrott ska klaras upp 11 4.3 Fler grova våldsbrott ska klaras upp 12 4.4 Grov organiserad och systemhotande brottslighet ska försvåras 13 4.5 Brott i nära relationer ska utredas bättre 14 4.6 Trafiken ska bli säkrare 15 4.7 Narkotikabrotten ska bekämpas 16 4.8 Servicen ska utvecklas 16 4.9 Krisberedskap 17 5 GEMENSAM VERKSAMHET 18 5.1 Kompetens, ledar- och medarbetarskap 18 5.2 Vår kommunikation 19 5.3 Mångfalds- och värdegrundsarbetet 20 5.4 Vår arbetsmiljö 21 5.5 Rättstillämpningen 21 5.6 Verksamhetsskydd 22 5.7 Miljömål 22 6 FINANSIERING 23 6.1 Budget 2011 23
1 Verksamhetsplanering och verksamhetsstyrning Länspolismästarens inriktningsbeslut och de nationella målen och strategierna i Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar utgör grunden för polismyndighetens verksamhetsplan för 2011. I planeringsförutsättningarna är statsmakternas mål och riktlinjer för Polisens verksamhet preciserade. I verksamhetsplanen anpassas de nationella målen och strategierna till de rådande förhållandena i Södermanlands län. Verksamhetsplanen utgör kopplingen mellan planeringsförutsättningarna och den operativa verksamheten. Målen anger vad som ska uppnås och strategierna beskriver övergripande hur målen ska uppnås. Polismyndighetens resurser är fördelade utifrån gjorda verksamhetsprioriteringar. Fördelningen speglas av den förväntade resursåtgången och syftar till att styra produktionen mot uppsatta mål inom respektive verksamhetsgren. Polisstyrelsen ser bl.a. till att polisarbetet bedrivs i överensstämmelse med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast. Polisstyrelsen avgör även de övergripande frågorna om planering och inriktning av polisverksamheten, samt ekonomin. Regelverket om intern styrning och kontroll är en integrerad del i polismyndighetens verksamhetsstyrning och syftar till att polismyndigheten ska uppnå målen och uppfylla verksamhetskraven. Detta ska ske genom att verksamheten bedrivs effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av EU-medlemskapet. Verksamheten ska redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt och bedrivas med en god hushållning med statens medel. Arbetet ska också bidra till en fortlöpande verksamhetsutveckling samt ett förtroendefullt och professionellt genomförande av uppdraget. 4
2 Vårt övergripande mål Vårt övergripande mål är att bidra till att färre brott begås och att fler brott klaras upp. Vi ska vara tillgängliga och synliga och vårt arbete ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Vi ska vårda och stärka allmänhetens förtroende för Polisen. Det övergripande målet för Polisens verksamhet är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Vi ska förbättra våra verksamhetsresultat och detta ska synas genom att färre brott begås, fler brott klaras upp och att de som behöver vår service känner sig nöjda. Vårt förtroende ska vårdas och stärkas genom att vi är synligare, mer närvarande med likvärdig verksamhet i hela länet. Allmänhetens förtroende avgörs av hur väl vi klarar vårt uppdrag. Därför är våra viktigaste utmaningar att leda och styra verksamheten så att vi minskar våldsbrottsligheten genom att bli bättre på att förebygga och utreda dessa brott. Vi ska också öka våra ansträngningar för att klara upp fler mängdbrott med ett särskilt fokus mot våldsbrott, brott i nära relationer och tillgreppsbrott. verksamhetsresultaten förbättras. Därför ska det i vår organisation råda en utpräglad resultatkultur vilket innebär att resultaten och viljan till förbättringar ständigt står i fokus för alla chefer och medarbetare. För att styra och leda verksamheten framåt krävs kunskap om hur prestationerna och resultaten utvecklas. Det kräver också en ökad samverkan mellan verksamhetsprocesserna på samtliga nivåer. Verksamhetsuppföljning, utvärdering och verksamhetsprognoser ska därför ständigt vara närvarande och ägnas särskild uppmärksamhet. Syftet är att förbättra planeringen och möjliggöra omprioriteringar av resurser för att säkerställa att målen uppnås. Vi har rimliga förutsättningar att nå våra mål och att klara vårt uppdrag, men det ställer krav på att vi effektivt använder våra resurser så att 5
3 Förutsättningar för polisverksamhe Polismyndighetens verksamhet ska planeras och genomföras kostnadseffektivt inom de ekonomiska ramar som Rikspolisstyrelsen beslutat. Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är centrala utgångspunkter för kärnverksamheten. Vår framgång i arbetet mot mängdbrottsligheten och arbetet med brottsoffer och unga lagöverträdare utgör tillsammans med personsäkerhetsarbetet viktiga utgångspunkter för hur polismyndighetens kärnverksamhet ska bedrivas. 3.1 Mängdbrotten Med en ökad effektivitet och samverkan ska vårt arbete med att klara upp mängdbrotten fortsätta. Mängdbrottsärenden ska handläggas effektivt genom att utredningsarbetet i möjligaste mån sker i anslutning till brottet och att skyndsamma beslut om ärendets fortsatta handläggning fattas. De totala handläggningstiderna ska minska genom att antalet överlämningar minskar såväl inom Polisen som mellan polis och åklagare. De problemområden och utvecklingsbehov som har identifieras ska följas upp och åtgärdas för att öka lagföringen och korta handläggningstiderna. Utredningsåtgärderna ska i allt större omfattning bedrivas på den plats där brottet begåtts. Personalen i yttre tjänst är brottsutredare på brottsplatsen och ska där vidta de rätta utredningsåtgärderna. Förenklade utredningsförfaranden ska användas i alla situationer där det är tillämpbart. Kvalificerade förundersökningsledare ska i huvudsak finnas tillgängliga under hela dygnet. Rutiner ska införas för att förundersökningsledare kontinuerligt ska kunna följa upp, kvalitetssäkra och återkoppla resultaten till både yttre personal och utredare, även i de fall där åklagare leder förundersökningen. 6
ten 3.3 Personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra ett hinder för det brottsbekämpande arbetet och ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Personsäkerhetsarbetet ska avlasta utredningsverksamheten och möjliggöra ett mer effektivt och objektivt utredningsarbete. 3.2 Brottsofferarbetet Polisen är ofta ett brottsoffers första kontakt med rättsprocessen. Det är därför viktigt att vårt brottsofferarbete är välutvecklat för att vi, tillsammans med övriga berörda aktörer, ska kunna erbjuda brottsoffer och deras anhöriga ett gott bemötande samt tillräckligt stöd och skydd. Den otillåtna påverkan mot brottsoffer och vittnen samt anställda inom rättsväsendet och andra yrkesgrupper är ett allvarligt demokratiskt problem som hotar rättssäkerheten. Tillsammans med övriga berörda aktörer ska vi skydda hotade personer i samhället och våra egna medarbetare. De insatser vi vidtar ska vara baserade på polisiära riskanalyser. Att brottsoffer får ett bra bemötande och möjlighet till stöd och hjälp bidrar till att öka andelen redovisade ärenden genom att brottsoffer i högre grad vågar anmäla, medverka i förundersökningar och att vittna. Vi ska också använda oss av den kunskap som finns när det gäller att identifiera och förebygga upprepad utsatthet för brott. För att öka andelen brottsoffer som är nöjda med vårt arbete ska vi beakta resultaten från den nationella brottsofferundersökningen. 7
3.5 Avtal med kommunerna och poliser med kommunansvar Det långsiktiga arbetet med att utveckla polisverksamheten i länets nio kommuner ska fortsätta. Arbetet ska ske utifrån de avtal som bygger på gemensamma lokala problembilder och som tagits fram i samverkan med kommunerna. 3.4 Unga lagöverträdare Poliserna med särskilt kommunansvar, de s.k. kommunpoliserna, har det särskilda uppdraget att utveckla samverkan och samordna åtgärder som ökar tryggheten och förebygger brott. En central uppgift är att genom en god kontakt och dialog med dem som bor i kommunen arbeta mot ungdomskriminalitet och förhindra nyrekryteringen till kriminella grupperingar. I vår samverkan med socialtjänsten i kommunerna och Åklagarmyndigheten ska vi prioritera arbetet med unga lagöverträdare. Unga lagöverträdare ska mötas av tidiga och tydliga insatser. Detta ska ske genom att vi arbetar förebyggande med tidig identifiering och med åtgärder som avbryter kriminellt beteende samt tillämpar sådant utredningsförfarande som bidrar till snabb lagföring av ungdomar. Därför ska vi utveckla våra rutiner och prioritera våra resurser i samverkan med åklagarna för att hålla de lagstadgade tidsfristerna för utredningar där ungdomar ingår. 8
3.6 Gränskontroll och övrig utlänningsverksamhet Den gränskontroll polismyndigheten genomför ska bidra till kampen mot olaglig invandring och människohandel samt förebygga hot mot inre säkerhet, allmänna ordning, folkhälsa och internationella förbindelser i EU:s medlemsländer. De inre utlänningskontrollerna syftar till att hitta utländska medborgare som vistas eller arbetar i landet utan att ha pass eller erforderliga tillstånd, men också spana efter personer för vilka det föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas. Ett framgångsrikt arbete med inre utlänningskontroller kräver att personalen har nödvändig kompetens för uppgiften. Kontrollerna ska genomföras i hela länet och öka väsentligt på andra platser än vid Stockholm Skavsta flygplats. Arbetet ska vara en naturlig del i det vardagliga polisarbetet och fördelas mellan polisområden och enheter. Vi ska ha beredskap för att hantera ett ökat antal verkställighetsärenden och därför ska bearbetningen av ärendebalansen öka. Den verksamhetsöversyn som syftar till att anpassa myndighetens gränskontroll och annan utlänningsverksamhet i förhållande till övriga verksamhetskrav inom myndigheten, ska ligga till grund för den fortsatta inriktningen av verksamheten. 9
4 Mål och strategier för kärnverksamhe För planeringsperioden finns det fastställda mål och strategier för de viktigaste och prioriterade områdena. Några av målen för 2011-2013 är kvantitativa och är framtagna i dialog med Rikspolisstyrelsen. 4.1 Våldet i offentlig miljö ska minska Polisen ska verka för att minska våldbrottsligheten med utgångspunkt i lokala problembilder. Orsakerna bakom våldsbrottsutvecklingen ska analyseras. Val av åtgärder ska utgå från ett problemorienterat arbetssätt. Analysen och de valda åtgärderna ska dokumenteras och utfallet av arbetet/åtgärderna ska kontinuerligt följas upp. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska vara minst 28 procent vid utgången av 2011. Målet ska vara att minska antalet våldsbrott genom effektiva brottsförebyggande åtgärder. Detta betyder att vi tillsammans med våra samverkansparter och med en planering utifrån en gemensam problembild använder arbetsmetoder som är beprövade och som leder till resultat. Genom att omfattande utredningsåtgärder vidtas då brottet inträffar eller anmäls ska fler brott klaras upp. Vi ska bidra till det nationella målet genom att nå ett bättre resultat än vad som i övrigt gäller för landet i genomsnitt, (25 %). En av våra viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra brott som riktar sig mot människors liv och hälsa. Våldsbrotten är ett integritetskränkande brott för brottsoffer och deras anhöriga. Brottsligheten skapar dessutom otrygghet och oro för människor i vårt län. Arbetet med att minska våldbrottsligheten är därför en stor utmaning för oss och våra samverkansparter. Det krävs åtgärder av flera aktörer för att minska våldet i den offentliga miljön. En viktig framgångsfaktor för att de åtgärder som vidtas ska ge avsedd effekt är att planering och genomförande sker i nära samverkan mellan berörda intressenter. Vi har den mest framträdande rollen i det brottsförebyggande arbetet och därför är det viktigt att vi också ställer krav på andra aktörers aktiva medverkan. Som stöd för vår samverkansplanering ska Rikspolisstyrelsens riktlinjer för Polisens samverkan och handledningen för samverkansprocessen inom projektet Polis - Kommun vara vägledande. För att nå en effektiv och strukturerad samverkan med andra, utifrån en gemensam problembild, ska vi använda oss av utvärderade arbetsmetoder som leder till önskat resultat. Vi ska fortsätta med att använda oss av mobila polisstationer och komplettera med andra insatser såsom samarbete med ordningsvakter och krögare. Ingripanden ska genomföras med metoder och förhållningssätt från bastaktiken och den särskilda polistaktiken. För att vi ska klara upp fler brott och höja kvaliteten i den brottsutredande verksamheten ska omfattande utredningsåtgärder vidtas i samband med att brottet inträffar eller då det anmäls till Polisen. Detta innebär krav på tillgängliga kvalificerade förundersökningsledare. Utifrån vårt framgångsrika dokumentationsarbete med kartläggningar och analyser av våldsbrottsligheten ska vi också utveckla och förbättra vår uppföljning och utvärdering. 10
ten 4.2 Fler inbrott ska klaras upp Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska uppgå till 6,5 procent vid utgången av 2011. Detta betyder att vi genom ett effektivare utredningsarbete ska bidra till det nationella målet genom att nå ett bättre resultat än vad som gäller för landet i genomsnitt (5,5 %). Tillgreppsbrott genom inbrott står för en betydande del av den samlade brottsligheten. Inbrotten är också ofta mycket integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. För att minska antalet inbrott ska effektiva brottsförebyggande metoder såsom åtgärder i bebyggelse, användning av övervakningskameror, brottssamordning och kännedom om livsstilskriminella tas tillvara och spridas så att flera åtgärder som förebygger brott kommer till stånd i vårt län. För att upptäcka brottsmönster och för att angripa seriebrottslighet ska vi utveckla den operativa brottsanalysen genom det underrättelsebaserade samarbetet med angränsande län och andra länder. Vi ska också verka för en ökad grannsamverkan och delta aktivt i samhällsplaneringen med kunskaper om brottsförebyggande åtgärder på brottsutsatta områden. Så mycket som möjligt av utredningsarbetet ska genomföras i anslutning till att brottet har inträffat och beslut om fortsatt handläggning ska fattas skyndsamt. Initiala brottplatsundersökningar och förhör är viktiga för att öka antalet spår för forensisk analys. Detta bidrar till att flera misstänkta personer kan bindas till brottsplatserna. 11
4.3 Fler grova våldsbrott ska klaras upp Arbetet med utredning av grova våldsbrott ska ske i enlighet med fastställd handlingsplan. Grova och allvarliga våldsbrott innebär inte bara att offret drabbas av fysiskt våld och fysiska skador utan också utsätts för psykiska påfrestningar. Det gäller särskilt när våldet riktas mot vuxna som är närstående till förövaren eller drabbar barn. Även anhöriga till brottsoffret påverkas genom att de känner och upplever oro och otrygghet. Livsstilskriminella använder sig också av grova våldsbrott för att utnyttja rädslan att utsättas i syfte att underlätta för den organiserade och systemhotande brottsligheten. För att säkerställa att grova våldsbrott utreds på ett kompetent och effektivt sätt följer vi den handlingsplan som säkerställer att utredningsarbetet bedrivas i enlighet med det nationella metodstödet för utredning av grova våldsbrott. Särskild vikt läggs på samverkan med andra polismyndigheter och med Åklagarmyndigheten. 12
4.4 Grov organiserad och systemhotande brottslighet ska försvåras Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet ska försvåras. Detta betyder att vi aktivt ska arbeta på såväl lokal som regional nivå med att förebygga och bekämpa grov organiserad brottslighet. Målsättningen är att göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i hela landet. Den grova organiserade brottsligheten verkar oberoende av geografiska gränser. Därför förutsätter bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten välutvecklade former för samverkan över såväl geografiska gränser som myndighetsgränser. Bakom lokalt begångna brott, såsom stölder, häleribrott, smuggling och försäljning av cigaretter, narkotika och alkohol, organiserat svartarbete samt hot och utpressning, kan grov organiserad brottslighet förekomma. Med en medvetenhet om fenomenen och en aktiv samverkan med länets kommuner, andra myndigheter, organisationer och näringslivet finns det goda förutsättningar att på lokal nivå bekämpa och förebygga den organiserade brottsligheten och dess följder. Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten ska särskilt inriktas mot utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter visar sig vara nyckelpersoner eller huvudorganisationer. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att spåra och förverka vinning av brott. Förutom att förhindra etablering gäller att försvåra nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk och försvåra för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. Underrättelseverksamheten ska därför fortsätta att utvecklas för att säkerställa ett samordnat och effektivt underrättelseflöde mellan lokal, regional och nationell nivå. Det är en förutsättning för få fram strategiska lägesbilder och underlag för operativa insatser av hög kvalitet. Vi ska lägga stor vikt vid att återta brottsvinster i syfte att försvåra för fortsatt brottslighet för kriminella grupperingar, minska incitamentet för brottsligheten och motverka nyrekryteringen. För dessa ändamål ska vi säkerställa kompetens och avsätta resurser för att kunna bedriva utredningar, som parallellt med den ordinarie brottsutredningen också syftar till att återta brottsvinster. Vi ska också höja kompetensen inom området människohandel och prostitution. En välfungerande samverkan med åklagare, socialtjänst och Migrationsverket är tillsammans med det internationella samarbetets alla möjligheter till utbyte av information och underrättelser är en förutsättning för framgång i dessa ärenden. 13
4.5 Brott i nära relationer ska utredas bättre Antalet ärenden redovisade till åklagare rörande brott i nära relation ska uppgå till minst 250 vid utgången av 2011. Detta betyder att vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. För att personer som utsatts för brott i nära relation ska våga anmäla och fullfölja sin anmälan är det viktigt att de känner sig trygga och säkra. Kontinuerlig information om vad som händer under brottsutredningen och vilket stöd som finns att tillgå under rättsprocessen är betydelsefullt i dessa sammanhang. Brotten ska utredas effektivt och lagföras skyndsamt. Kunskapen som finns om upprepad utsatthet vid våldsbrott i nära relationer ska beaktas. Utvecklade rutiner för besöksförbud ska finnas och de skyddsåtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade riskanalyser. Ur ett brottsofferperspektiv är det av särskilt stor vikt att brott i nära relation utreds skyndsamt. Framgångsfaktorer som främst ökar personuppklaringen av brott i nära relationer är att säkerställa att det finns vittnen som styrker brottsoffrets berättelse, att målsäganden deltar i utredningen, att skador dokumenteras och att den misstänkte medger brottet, åtminstone till viss del. Den yttre personalens utredningskompetens att vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation genom videokamera i nära anslutning till brottet är avgörande för utredningarnas kvalitet. Därför ska kompetensutveckling för den yttre personalen, som i sitt arbete möter utsatta, misstänkta och vittnen till brott i nära relationer, prioriteras i syfte att förbättra utredningarna. I utredningsarbetet med brott mot barn ska resurserna prioriteras så att tidsfristerna ovillkorligen kan hållas. Tydliga rutiner för dokumentation och en utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård samt möjligheter till stöd och skydd, såsom i barnahusverksamheten är ytterligare förutsättningar för bra omhändertagande och framgång i dessa ärenden. 14
4.6 Trafiken ska bli säkrare Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Under 2011 ska minst 63 800 alkoholutandningsprov genomföras. Minst 46 320 arbetsdagar ska kontrolleras, varav 23 160 på väg och 23 160 på företag. Antalet tillsyn av farligt gods ska uppgå till minst 280. Minst 70 procent av de flygande inspektionerna ska avse tunga fordon och nyttofordon. Detta betyder att vi genom vår trafikövervakning ökar tryggheten i samhället genom en ökad regelefterlevnad i trafiken. Detta bidrar i sin tur till att minska antalet trafikolyckor med dödade och skadade trafikanter. I arbetet mot det nya etappmålet med att halvera antalet omkomna och minska antalet allvarligt skadade med en fjärdedel mellan åren 2007 och 2020 ingår Polisen som en samverkande aktör inom trafiksäkerhetsområdet. Vårt trafiksäkerhetsarbete ska bedrivas planlagt och på väl underbyggda beslutsunderlag. Vi ska i samverkan med Trafikverket, Transportstyrelsen och övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet ta fram tillförlitliga analyser som i sin tur ligger till grund för de insatser som kan förväntas ge störst effekt för trafiksäkerheten. Poliser i yttre tjänst ska aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet och framförallt i de prioriterade områdena som hastighets- och nykterhetskontroller, insatser mot aggressiv körning samt kontroller av skyddsanordningar. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. Vid rapportering av hastighetsöverträdelser ska särskilt fokus läggas på hastighetsöverträdelser mellan 6-9 km/h eftersom forskning visar att det sänker medelhastigheten och därmed bidrar till en minskning av antalet döda och skadade i trafiken. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet utföras vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. Alkohol- eller drograttfyllerimisstänkta ska erbjudas samtal med beroendevården inom samverkansarbetet i Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT). I samband med kontroller av förare och fordon kan annan brottslighet uppmärksammas. Det finns även samband mellan brottslig verksamhet och inblandning i trafikolyckor. Därför är det viktigt att den enskilde polisanställde har en god kunskap om de personer och brott som är eller kan vara aktuella genom att kriminalunderrättelsetjänsten aktivt engageras i trafiksäkerhetsarbetet genom beslut i den operativa ledningsgruppen. Kompetensen för att utföra kontroller av farligt gods på väg ska säkerställas i syfte att genomföra de kvantitativa målen utifrån EG-direktivet. 15
4.7 Narkotikabrotten ska bekämpas Tillgången på och användningen av narkotika ska minskas med ökat fokus på överlåtelsebrott. Missbruk av narkotika är tydligt förknippat med annan brottslighet och kriminell livsstil. Därför är det särskilt viktigt att åtgärder sätts in i syfte att motverka ungdomars missbruk. Överlåtelsebrott som avser försäljning till ungdomar ska prioriteras för att begränsa narkotikamissbruket och nyrekrytering till kriminalitet. Narkotikan utgör också en betydande inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten. En minskad tillgång och användning av narkotika utgör därför också en del i arbetet mot den grova organiserade brottsligheten. 4.8 Servicen ska utvecklas Antalet personer och andra parter som är nöjda med Polisens service, tillgänglighet, bemötande och handläggning av polisrättsärenden ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. Det nationella målet betyder att vi ska leva upp till allmänhetens förväntningar på god tillgänglighet, korrekt bemötande och snabb handläggning av ärenden. Polismyndighetsärenden såsom tillstånd och pass m.m. är många gånger den enda kontakt allmänheten har med Polisen. Tillgänglighet, bemötandet och utförandet av dessa ärenden är därför av stor betydelse för allmänhetens bild av Polisen. Tillgänglighet i form av svarstider, bemötande och utförande är av stor betydelse för hur servicemottagarna uppfattar Polisen. God tillgänglighet för allmänheten och bra informationskvalitet i dokumentationen av såväl tips som brottsanmälan skapar goda förutsättningar för ökad kvalitet i efterföljande led. Vi ska arbeta mot de servicemål som Rikspolisstyrelsen fastställt och öka vår förmåga att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. Vår strävan är att vara tydlig och öppen i informationen om innehåll och handläggningstider. För att undvika att huvudförhandlingar i brottmål ställs in är vårt arbete med att utföra stämningsmannadelgivningar enligt delgivningslagen av stor betydelse. Därför ska delgivningsverksamhet präglas av en bra organisation med en tydlig ansvarsfördelning. Vi ska sträva mot att klara minst 85 procent av de delgivningsuppdrag som inte behöver redovisas inom två veckor. 16
4.9 Krisberedskap Polisen ska vid utgången av 2012 ha en god krisberedskapsförmåga och samtidigt skapa förutsättningar för en uthållig hantering av större händelser som gör att samhällets medborgare känner tillit till Polisen om och när en kris inträffar. Den pågående förändringen av samhället, som gått från en relativt klar säkerhetspolitisk hotbild till en mer breddad och diffus hotbild, ställer nya krav på en utvecklad förmåga hos Polisen att hantera krisberedskapen. För att uppnå de nationella målen inom krisberedskap ska vi genomföra övningar enligt Rikspolisstyrelsens riktlinjer och höja vår kompetens för att öka vår förmåga att motstå och kunna hantera svårare belastningar såsom bortfall av el, tele och data eller kraftigare bortfall av personalresurser. Övningarna ska vara kopplade till polisens risk- och sårbarhetsanalys. För att höja kompetensen hos den personal som kommer att vara involverad i hanterandet av en särskild händelse eller inträffad kris ska dessa genomgå de nationella utbildningar som finns tillgängliga. Samtliga poliser i yttre tjänst ska ha genomgått föreskriven grundutbildning inom kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva händelser (CBRNE). Uthålligheten i krishanteringsarbetet ska förbättras genom framtagandet av rutiner för samverkan med andra krisaktörer på strategisk och övergripande operativ ledningsnivå. 17
5 Gemensam verksamhet En välfungerande och effektiv stödverksamhet är grundläggande för att goda resultat ska kunna uppnås inom kärnverksamheten. För att vi ska kunna leva upp till de krav som riksdag och regering ställer på polisverksamheten krävs en god kompetensförsörjning, en väl utvecklad kommunikation, en riktig rättstillämpning, ett ändamålsenligt verksamhetsskydd samt utveckling på IT-området. Denna ständigt pågående utveckling ska ske utifrån kärnverksamhetens behov. Området omfattar även att det ska råda en god arbetsmiljö för medarbetarna och arbetet ska vila på d en gemensamma värdegrunden. 5.1 Kompetens, ledar- och medarbetarskap Våra chefer ska ha vilja och förmåga att leda och styra verksamheten mot polismyndighetens uppsatta mål. Varje chef har ett tydligt och klart uppdrag. Våra medarbetare ska ha vilja och förmåga att bidra till verksamhetens mål. Myndighetens mål ska därför kommuniceras och brytas ner till lokala mål efter dialog med de verksamhetsansvariga cheferna. Processen ska präglas av en bred förankring inom respektive polisområde och enhet. I syfte att stärka resultatkulturen inom organisationen ska cheferna i arbetsgivarrollen kommunicera vårt uppdrag och mål till medarbetare på samtliga nivåer. Regelbunden återkoppling om resultatutvecklingen på individnivå, inom respektive enhet och inom myndigheten ska ses som en självklar del i såväl verksamhetsstyrning som verksamhetsutveckling. Medarbetarnas insatser är avgörande för verksamhetsresultatet och därför ska det på respektive nivå i organisationen finnas en tydlig bild över vilken kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål på kort och lång sikt. Detta möjliggör att rekrytering, utbildning och kompetensöverföring kan planeras utifrån verksamhetens krav i ett långsiktigt perspektiv. Utifrån den myndighetsgemensamma planen för utbildning ska arbetet med att utveckla den lokala fortbildningen fortsätta med inriktning mot integrerade övningar i syfte att upprätthålla och utveckla personalens prestationsförmåga. Genomgången utbildning i bastaktik bidrar också till trygghet i Polisens insatser och att medborgarnas förtroende för Polisen förstärks. 18
5.2 Vår kommunikation Vår kommunikation ska bidra till att de övergripande målen för vår verksamhet nås. Kommunikationen ska förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt värna och stärka förtroendet för Polisen. Grunden för den interna och externa kommunikationen ska vara mötet och samtalet som ska bidra till goda relationer såväl externt som internt. Som ett komplement och stöd ska vi använda kanalerna som Intrapolis och polisen. se på ett planerat och samordnat sätt för att nå målgrupper, öka tillgängligheten och nå ut i bredare språkgrupper. Vi ska också utveckla vår närvaro i sociala medier. Chefer ska använda kommunikation som ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten och har ett särskilt ansvar för att medarbetarna har den information och den kunskap de behöver för att kunna utföra sitt arbete och för att vara delaktiga i verksamheten. Alla medarbetare har ett ansvar att hålla sig själva informerade och att kommunicera med andra kring Polisen och verksamheten. 19
5.3 Mångfalds- och värdegrundsarbetet Vår värdegrund är den grundläggande utgångspunkten i alla delar av vår verksamhet och utgör även utgångspunkten i arbetet med att förbättra arbetssätt, metoder och arbetet med kompetensförsörjning. Alla chefer och medarbetare ska bidra till förbättrade resultat och ett ökat förtroende för Polisen genom att vara engagerade, effektiva och tillgängliga i det dagliga arbetet. Mångfalds- och värdegrundsfrågorna ska vara en integrerad och självklar del av vår verksamhet och bidra till en mer effektiv och attraktiv organisation. Polismyndigheten ska vara en attraktiv arbetsplats med arbetsformer som passar alla. Cheferna har ett särskilt ansvar för att mångfalds- och värdegrundsarbetet genomsyrar vår verksamhet och arbetet ska bedrivas utifrån vår mångfalds- och jämställdhetsplan. Allmänheten, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska bemötas med yrkesskicklighet och respekt. För att förstärka allmänhetens förtroende och bli en mer effektiv polis är det viktigt att vi genom våra attityder och vårt beteende visar att vi både värnar allas lika värde samtidigt som vi strävar efter att skapa goda resultat. Det ska råda en nolltolerans mot kränkande yttranden och beteenden. Alla chefer och medarbetare ska känna till rutiner och riktlinjer för hantering av brister i bemötande, attityder och beteenden. 20
5.4 Vår arbetsmiljö Vi ska fortsätta att utveckla vårt systematiska arbetsmiljöarbete med kartläggningar av arbetsmiljön, riskinventering och riskbedömning, åtgärder samt upprättande av handlingsplaner och uppföljning. Sjukfrånvaron ska fortsatt vara låg och förebyggande insatser och friskvård ska prioriteras. Vår arbetsmiljö ska vara fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Avlastande samtal, handledning och psykosocialt stöd ska vara en del av den ordinarie löpande verksamheten. Arbetsmiljöaspekterna ska tidigt beaktas i utvecklings- och förändringsarbete av organisation, metoder, utrustning och annan teknik. Vår förmåga att göra riskanalyser i detta arbete ska utvecklas. Arbetet med att begränsa tjänstgöringen på övertid ska fortsätta av såväl personalpolitiska som ekonomiska skäl. 5.5 Rättstillämpningen Vår rättstillämpning ska kännetecknas av rättsäkerhet, enhetlighet och effektivitet. För allmänheten och den enskilda individen är det viktigt att vår verksamhet är förutsägbar. Lagar och författningar ska tolkas på ett enhetligt sätt i hela polismyndigheten och i hela landet. Därför följer vi noga rättsutvecklingen och strävar efter likabehandling i rättstillämpningen. Vi är tydliga med vilka arbetsmetoder som får och inte får användas och ger behövligt stöd för att gällande regelverk ska tillämpas på ett korrekt och avsett sätt. I syfte att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen ska vi ha ett nära och utvecklat samarbete med andra polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen i frågor om gällande rätt. 21
5.6 Verksamhetsskydd För att kunna planera och genomföra våra arbetsuppgifter utan störningar ska vårt verksamhetsskydd vara ändamålsenligt och verksamhetsanpassat, vilket innebär att det är baserat på hotbild, riskanalys och inträffade incidenter. Genom att vi mäter antal incidenter i form av antal händelser mot medarbetare, mot lokaler samt mot information och informationsförsörjning ökar möjligheterna att inrikta verksamhetsskyddet mot de områden där effekten blir störst. Informationssäkerhetsarbetet ska inriktas på att skapa grundläggande och enhetliga förutsättningar för ett effektivt och verksamhetsanpassat skydd för alla typer av information som vi hanterar. Rutinerna för skydd för våra medarbetare ska vara ändamålsenliga. Åtgärder ska vidtas för att så långt som möjligt förhindra att den enskilde medarbetaren utsätts för våld eller hot om våld. Därför ska vi ha ett väl fungerande personsäkerhetsarbete bestående av polisiära riskanalyser för bedömning och beslut om adekvata stöd och skyddsåtgärder för hotade medarbetare. Alla våra anställda ska ha löpande information och utbildning inom verksamhetsskyddsområdet. Ett välutvecklat verksamhetsskydd leder till ökad effektivitet i kärnverksamheten genom att medarbetare är trygga, lokaler är säkra och att information finns tillgänglig när den behövs, men inte läcker ut till obehöriga. 5.7 Miljömål Genom tekniska lösningar, anvisningar och råd ska vi minska vår elförbrukning under 2011 jämfört med 2010. För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen ska miljöledningssystem användas i syfte att integrera miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten samt att ständigt förbättra miljöarbetet. Miljöledningsarbetet ska fokusera på de betydande miljöaspekterna inom verksamheten, som för polismyndighetens del avser en minskad användning av fossila bränslen i samband med resor och transporter i tjänsten samt elförbrukningen i våra lokaler. 6.1 22
6 Finansiering All verksamhet inom Polisen ska bedrivas effektivt. Vi ska se till att hushålla väl med statens medel. Vår verk samhet ska bedrivas inom ramen för tillgängliga medel och alla möjligheter till att effektivisera verksam heten ska prövas och genomföras. Syftet är primärt att frigöra resurser till kärnverksamheten så att våra verksamhetsresultat kan förbättras. Medelsfördelningen till polismyndigheten ska användas för att genomföra de mål som riksdag och regering har satt upp och som preciserats i dialog mellan polismyndigheten och Rikspolisstyrelsen. Efter Rikspolis styrelsens beslut den 2 november 2010 om medelsfördelning för verksamhetsåret 2011 tilldelades polismyndigheten 465 miljoner kronor. Myndigheten ska anställa nio nya polisaspiranter under året. Budget 2011 Polismyndighetens anslag fördelas i sin helhet på myndighetens resultatenheter. Fördelningen speglas av enheternas verksamhetsmål, planerade förändringar och besparingsbehov samt den för polisområdena gällande fördelningsmodellen. Ett delegerat ekonomiskt ansvar till budgetansvariga chefer ska bidra till att väl övervägda ekonomiska beslut fattas nära verksamheten. BUDGET (1 000-tal kronor) Polisområde Nord 94 620 Polisområde Mitt 37 460 Polisområde Syd 58 110 Summa Operativ avd. polisområden 190 190 Operativ ledning och stab 11 300 Polisaspiranter 3480 Trafikenhet 18 100 Hundenhet 8 130 Gränsenhet 36 960 Länskommunikationscentral 27 140 Kriminalunderrättelsetjänst 11 840 Länskriminalenhet 55 300 Summa Operativ avd. gemensamt 172 250 Summa Operativ avdelning 362 440 Förvaltningsavdelning 72 116 Myndighetsgemensamt 30 927 SUMMA BUDGET 465 483 23
Box 348, 631 05 Eskilstuna Besöksadress: Nygatan 4 E-post: polismyndigheten.sodermanland@polisen.se Hemsida: www.polisen.se Telefon: 114 14