nr 3 2013 Stockholms län RYGGONT rörelse bättre än vila Sex frågor om sex Hormoner budbärarna som styr livet TESTA DINA ALKOHOL- VANOR Roligare a ttv a r a två
Notiser illustrationer janette bornmarker Dags att välja BB? Är du gravid och ska välja var du vill föda ditt barn? Gå gärna in på Vårdguiden.se/valja_forlossningsklinik och jämför de olika förlossningsklinikerna. Där kan du bland annat se vilka som har högst andel akuta kejsarsnitt och vilka kliniker som andra rekommenderar. Är du till exempel orolig för att behöva åka vidare till en annan klinik kan du välja Södertälje BB. De har noll procent kvinnor som hänvisas till annan förlossningsklinik. Alla hostar alla höstar Många patienter går till doktorn och ber att få antibiotika när de har hostat i mer än en vecka. De tror att det måste vara allvarligt eftersom hostan inte ger med sig. Men det är helt normalt att det tar tid, visar studier som gjorts i USA. Hostan kan hålla i sig i tre-fyra veckor, och för det allra mesta går den sedan över av sig själv. Dessutom hjälper inte antibiotika mot virusinfektioner i halsen, som är den vanligaste orsaken till hosta. Vaccin mot influensan Har du en kronisk sjukdom som gör att du riskerar att bli mycket sjuk av influensan? Är du gravid? Är du 65 år eller äldre? Då gör du klokt i att vaccinera dig mot säsongens influensa, och för dig är vaccinationen gratis. Vaccinationskampanjen på vårdcentraler och andra vaccinationsställen startar i mitten av oktober (vecka 42) och pågår in på nästa år, tills risken för influensa avtagit. Läs mer på Vårdguiden.se/influensa Vårdguiden + 1177 = sant I höst går Vårdguiden ihop med den nationella motsvarighe ten 1177 och blir 1177 Vårdguiden. Då byter Vårdguiden telefonnummer till 1177. Därmed blir det samma nummer för sjukvårdsrådgivning i hela Sverige. När du ringer kommer du till samma sjuksköterskor som tidigare det enda som ändras är telefonnumret. Dessutom går webbplatserna Vårdguiden.se och 1177.se ihop och blir en gemensam webbplats där du hittar information, kontaktuppgifter till vården och e-tjänsten Mina vårdkontakter. Tidningen Vårdguiden fortsätter att komma i din brevlåda, precis som vanligt. Enklare via nätet Du som har diabetes, vet du om att du kan beställa dina teststickor, lansetter, kanyler till insulinpennor och andra diabeteshjälpmedel snabbt och smidigt via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter? Logga in med e-legitimation eller med ett lösenord som du får på posten. Sedan är det bara att beställa hem de hjälpmedel som du har fått utskrivna. När du beställer via internet kan du göra det precis när det passar dig. På så sätt slipper du också både blanketter och telefonköer. Vård till personer utan tillstånd I juli kom en ny lag som ger personer som vistas i Sverige utan tillstånd, de som även kallas papperslösa, rätt att få vård på samma villkor som asylsökande. Det innebär att vuxna har rätt att få subventionerad vård som inte kan anstå. Det omfattar inte bara akut vård, utan även vård och behandling av sjukdomar och skador som kan ge svåra följder om de inte behandlas. För barn under 18 år som vistas här utan tillstånd innebär den nya lagen att de har rätt till vård på samma villkor som alla andra barn som bor i Sverige, det vill säga kostnadsfri vård upp till 18 år, utom på barnakutmottagningar där man får betala. Läs mer på Vård guiden.se/undocu mented Skippa prillan! Många snusare påstår att det är svårare att sluta snusa än att sluta röka. Om du har bestämt dig för att lägga av med prillan har vi en del tips och goda råd till dig på Vårdguiden.se/ slutasnusa. Du kan också få hjälp på vårdcentralen, oavsett om du röker eller snusar. Behöver du prata med någon kan du vända dig till Sluta-röka-linjen, 020-84 00 00, eller 0771-84 10 10 om du ringer från mobil. Du kan även använda Vårdguidens tjänst Rökfri, Vårdguiden.se/rokfri. Metoderna för att sluta röka och sluta snusa är i princip desamma. Barnvaccin mot gulsot Numera ingår vaccin mot hepatit B, som brukar kallas gulsot, i det allmänna vaccinationsprogrammet. Detta började gälla den första januari 2013, för barn som är födda i januari 2012 och senare. Barn som är födda före januari 2012 kan också vaccineras mot hepa tit B, men då får föräldrarna gå till en vaccinationsmottagning och bekosta vaccinet själva. 2 Vårdguiden nr 3 2013
nr 3 2013 Red: Stockholms län RYGGONT rörelse bättre än vila Innehåll nr 3 2013 Sex frågor om sex Hormoner budbärarna som styr livet TESTA DINA ALKOHOL- VANOR Roligare a tt v a r a två 2 Notiser 4 Tema hormoner Budbärarna som styr livet 9 Hormonsjukdomar Kroppen gick på högvarv 10 Roligare att vara två Ta hjälp av en kompis att förändra en vana 13 Det brinner om svår munsveda 14 När barn ramlar 16 Ett skott i ryggen Om ryggskott, diskbråck och ischias 19 Missa inte chansen gå på cellprovtagning när du blir kallad 20 Dricker du lagom? Riskbruksmottagningen på Riddargatan 1 22 Testa dina alkoholvanor 23 Aktuellt i vården 24 Sex frågor om sex 26 Många har högt blodtryck Trycket går ner när jag rör på mig Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Frågor till redaktionen: telefon 08-123 132 96 E-post vardguiden@sll.se Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, 102 39 Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Ulf Huett Tryck: Quad Graphics, Polen Upplaga: 1 009 700 ex Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon 08-123 135 20 Sjukvårdsrådgivning och frågor om hälso- och sjukvården, telefon 08-320 100 Gör det till en vana tillsammans Att komma igång och röra på sig är lättare sagt än gjort. Jag mår så mycket bättre när jag gör det, men det betyder inte att det blir av för det. Det finns alltid dåliga ursäkter för att slippa. Men när grannen står i dörren med gympadojorna på eller när dottern messar att yogapasset är bokat, ja då kan jag inte gärna smita För att vara två, eller flera, gör inte bara att det faktiskt blir av, utan också att det blir så mycket roligare. Så om du vet att du borde men inte riktigt får till det, ta tag i en kollega, vän eller granne och gör det ihop! Oavsett om det är att komma ut i joggingspåret eller att avstå från fredagsbullarna på jobbet. På sidorna 10 12 får du möta far och son, väninnorna, jobbarkompisarna och paret som gör gemen sam sak för att förändra en vana! Vi ser dem inte och så länge de är i balans märker vi inte så mycket av dem heller, hormonerna. Men de påverkar oss mer än vad vi kanske tänker på varje dag, livet igenom. Vad är egentligen hormoner och vad gör de i våra kroppar? Följ med på en spännande resa med våra hormoner genom livet och genom dagen. Ett riktigt hormondrama är det ofta inuti våra tonåringar. Samtidigt som de ska komma fram till vilka de är och vad de vill i livet så fullständigt explo derar det inom dem. Och de är nyfikna, på kroppen, knoppen och sexet. På sajten umo.se, ungdomsmottagningen på nätet, kan unga läsa mer och ställa frågor om allt möjligt som rör sig inom dem. Läs Sex frågor om sex på sidan 24. Små barn är rörliga och det de inte kunde göra ena dagen kan de plötsligt göra nästa. Många små barn ramlar ner från skötbord, trappor och föräldrarnas sängar. Det är för övrigt en av de vanligaste frågorna som oroliga föräldrar ringer om till Vårdguidens sjukvårdsrådgivning. Läs om när barn ramlar, och gör vad du kan för att barnsäkra ditt hem från de värsta fallolyckorna. Och du som har lyckan att ha ett litet barn därhemma, skippa den smarta telefonen för ett tag och passa på att njuta fullt ut av ditt barn! Med förhoppning om en varm och aktiv höst! Anna Sjökvist Chefredaktör Vårdguiden nr 3 2013 3
tema Hormoner Budbärarna som styr livet Hormoner gör att vi växer, utvecklas och kan få barn. De påverkar oss hela livet och är livsviktiga. utan hormoner kan vi bli sjuka och till och med dö. text ÅSA bolmstedt illustration mattias käll Redan som foster i din mammas mage gjorde hormoner att kroppen växte och hjärnan utvecklades. Då hade dina föräldrars hormoner redan spelat en avgörande roll i din tillblivelse och din mammas förmåga att vara gravid. Genom hela livet är det hormoner som gör att vi växer, utvecklas och kan få barn. Utan att vi behöver göra något bildas hormoner. Det är ett invecklat samspel där systemet ser till att vi har lagom mycket av alla hormoner, säger Sigbritt Werner, professor emerita i endokrinologi vid Karolinska Institutet. Några hormoner är livsviktiga och utan dem dör vi. Det är till exempel insulin, kortisol, tyr o xin och parat hormon som bland annat sköter om kroppens celler, ger oss energi, ser till att ämnesomsättningen fungerar och att vi har lagom mycket kalcium i kroppen. Övriga hormoner, som räknas i hundratal, är till för att kroppen och hjärnan ska utvecklas och må så bra som möjligt, men vi klarar oss utan dem. Det går bra att leva utan exempelvis tillväxthormon, men då blir du bara 125 centimeter lång, säger Sigbritt Werner. Under barndomen är tillväxthormonet särskilt synligt. Det gör att vi växer och att musklerna blir starkare. Genom hela livet håller det också igång ämnesomsättningen och förbränner fett. Vid puberteten ger sig könshormonerna in i leken och då blir det ett riktigt hormondrama i kroppen. Under några år växer kroppen snabbt och blir fertil. Första tecknet på att puberteten är på gång är att händer och fötter drar iväg. Sist växer ryggraden, och när den är klar har tonåringen blivit ungefär 30 centimeter längre. Samtidigt gör testosteronet att killar får basröst och börjar bilda spermier. Östrogenet gör att tjejer får bröst, börjar producera ägg och får mens. Både tjejer och killar får könshår. Medan män har en hög och jämn nivå av testosteron för att kunna bilda spermier under nästan hela livet, varierar kvinnors östrogenhalt i takt med menscykeln. Några dagar före mens får en del kvinnor spänningar i brösten och känner sig nedstämda. För några få påverkas humöret så pass mycket att det blir ett lidande i vardagen, men det är ovanligt, säger Sigbritt Werner. Alla hormoner påverkar även hjärnan och det psykiska välbefinnandet. Under puberteten är det särskilt tydligt. Då börjar vi fundera över meningen med livet: Vad vi ska tro på, hur vi vill leva och nå våra drömmar. gradvis avtar sedan hormonstormarna och vi lär oss leva med den vuxna kroppen och hjärnan. Vi fortsätter att mogna hela livet. Men det finns ingen period då hormonerna gör oss extra harmoniska, så som de på motsatt sätt gör att vi börjar fundera över livet i puberteten, säger Sigbritt Werner. En parentes i det stabilare hormonlivet som vuxen är graviditeten. Då är flera hormo ner aktiva. Prolaktin stänger av mensen, lugn och ro hormonet oxytocin sätter igång värkarna och stimulerar amningen. Östrogenet ökar 4 Vårdguiden nr 3 2013
Kroppens nycklar Hormoner innehåller information som är viktig för att kroppen ska fungera. Hormoner påverkar till exempel kroppens tillväxt, fettförbränning, saltoch vattenbalans, viljan att ha sex och förmågan att få barn. Hormonerna bildas i någon av kroppens körtlar. De är hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörtlarna, bukspottkörteln, binjurarna, äggstockarna eller testiklarna, magen och tarm arna, samt njurarna. Den viktigaste körteln är hypo fysen, som finns i hjärnan. Den bildar egna hormoner och säger åt de andra körtlarna att bilda hormoner. Hormonerna åker runt i kroppen med hjälp av blodet. En del hormoner har många olika uppgifter, andra bara en enda. Kroppens olika celler plockar upp de hormoner som just de behöver. Man kan säga att hormonerna är som nycklar som bara passar i vissa lås. I en frisk kropp är hormonerna i balans. Körtlarna bildar automatiskt mer eller mindre hormon för att det hela tiden ska finnas lagom mycket av alla hormoner. kraftigt och rasar ännu fortare när barnet fötts. Det är den snabba förändringen som gör att nyblivna mammor kan tappa hår och få glåmig hy. En del hävdar att även mannens hormoner påverkas av att han ska bli pappa, men ingen har undersökt om det verkligen är så, säger Sigbritt Werner. ganska tidigt, redan någon gång mellan 20 och 40 årsåldern börjar de flesta hormoner minska. Vi har till exempel som mest tillväxthormon mellan 18 och 20 år, sedan går det stadigt ner. Till en början märker vi inte av förändringen, men ju äldre vi blir, desto mer syns tecknen i takt med att musk lerna blir svagare, skelettet skörare och ämnesomsättningen minskar. Hos både kvinnor och män minskar könshormonerna, men hos kvinnor sker det hastigare. De kommer i klimakteriet med värmevallningar och oregelbundna blödningar när östrogenet dyker. Både kvinnor och män har östrogen och testosteron, men i olika doser. Ibland påstås det att skillnaderna är större än så. Det sägs att kvinnor blir känslomässiga av östrogen och att män blir aggressiva av testosteron. Men det är inte så enkelt, säger Sigbritt Werner. Vi är inte offer för ett enda hormon som styr oss, utan våra reaktioner beror på många fenomen i kroppen och den miljö vi lever i. Lite förenklat kan man säga att vi är hormonellt lika när vi föds och under barndomen. När könshormonerna vaknar till liv utvecklas mäns och kvinnors kroppar olika för att de tillsammans ska kunna skapa nytt liv. När könshormonerna minskar blir vi återigen allt mer lika. Men även om hormonerna sköter sig själva är vi inte helt utlämnade till dem. När vi rör på oss frisätts massor av hormoner som kroppens celler kan ta upp. Därför är det bra att vara fysiskt aktiv. Det gäller både det lilla barnet som ligger och sprattlar och om du vill dämpa klimakteriebesvär eller hålla åldrandets allt svagare kropp på avstånd. n Hormonerna dygnet runt» Vårdguiden nr 3 2013 5
tema Hormoner Hormonerna dygnet runt Vakna och somna, äta och kissa, stressa och varva ner. Hormoner är inblandade i vardagliga aktiviteter dygnet runt. Med kost, motion och avslappning hjälper du hormonerna att vara i balans. Text Åsa Bolmstedt Illustration Mattias käll När du vaknade i morse var det för att nivåerna av sömnhormonet melatonin minskade i din kropp. Strax innan du slog upp ögonen började också kortisolet att öka. Det hjälper dig att komma igång och få upp energin genom att skicka socker till hjärnan. Under ett dygn går olika hormoner upp och ner. Kortisolet som väckte dig minskar under hela dagen om du inte utsätts för stress, me dan andra hormoner har flera toppar, säger Jan Calissendorff, överläkare på medicinmottagningen på Södersjukhuset. Hungerhormonet ghrelin börjar stiga ganska snabbt efter att du har vaknat. Det signalerar att det är dags för frukost. När du fått i dig tillräckligt med näring säger flera olika mättnadshormon till att det är dags att sluta äta. När det är dags för lunch eller middag ökar aptit-hormonerna igen. På väg till jobbet eller skolan kanske du inser att du håller på att missa bussen eller tåget. Då slår adrenalinet till. Det hjälper dig att fatta snabba beslut, fokusera och samla kraft så att du orkar springa för att hinna fram till hållplatsen i tid. Även när du är nervös, till exempel om du ska hålla en presentation på jobbet eller skriva en tenta, stiger stresshormonerna och skärper din uppmärksamhet. Adrenalin hör till de hormoner som frisätts på en millisekund. De första effekterna du märker av det, är att hjärtat slår fort och du har lite ångest. När situationen löst sig och du kan pusta ut bruka adrenalinet klinga av fort igen, säger Jan Calissendorff. Efter en intensiv dag på jobbet eller i skolan behöver du varva ner genom att träffa dina vänner, göra något roligt, eller träna. Umgänge, skratt och fysisk aktivitet gör att belöningshormoner som serotonin och endorfiner ökar och vi känner välbefinnande. Dessutom minskar de stresshormonerna. Väl hemma klappar du katten, kramar dina barn eller är nära din partner. Vid beröring och närhet stiger lugn och ro-hormonet oxytocin. Även sexuell lust har med hormoner att göra. Om könshormonerna är i obalans kan man förlora lusten och förmågan att ha sex, säger Jan Calissendorff. Under dagen har du säkert varit och kissat några gånger. Varje dygn kissar vi cirka 1,5 liter, och det är hormonet vasopressin som ser till att lagom mycket vätska kissas ut. Det är därför urin blir mörkt gult om du druckit lite eller svettats mycket, och ljusare om du fått i dig mycket vätska. Hormonerna sköter sig själva och strävar ständigt efter en god balans. Är vi friska räcker det att sova gott, äta bra och röra på sig regelbundet för att de ska göra sitt jobb dygnet runt. Men ibland bildas för mycket eller för 6 Vårdguiden nr 3 2013
När hormonerna får spel Ibland bildar kroppens körtlar för mycket eller för lite hormon. Då kan du bli sjuk. En del hormonrubbningar ger tydliga symtom, medan andra är svårare att upptäcka. Text Åsa Bolmstedt Det finns hundratals sjukdomar som beror på obalans i hormonsystemet. Oftast handlar det om att körtlarna producerar för lite eller för mycket av ett visst hormon. Men man kan också få tumörer i körtlarna, säger Mats Palmér, överläkare på endokrinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Vissa av sjukdomarna ger kraftiga symtom. Andra kommer smygande och är svåra att upptäcka. Det är tillexempel inte ovanligt att ha typ 2-diabetes i flera år utan att veta om det. Flera hormonsjukdomar har symtom som liknar de vid stress. Många söker till exempel vård för oro, trötthet, depression eller för att hjärnan går på högvarv. Varför vi bildar för mycket eller för lite av ett visst hormon är inte alltid känt. Vissa sjukdomar är ärftliga. En ohälsosam livsstil ökar risken för typ 2-diabetes, men de flesta hormonsjukdomar beror sällan på livsstilen. Hormonsjukdomar behandlas ofta genom att ge mer av det hormon som kroppen själv gör för lite av. Det går också att minska överproduktion av hormoner. I vissa fall opererar man bort körteln. n lite av ett visst hormon. Visst är det bra med en automatisk adrenalinkick för att slippa missa bussen, men om du är ständigt stressad eller tränar för hårt under en längre period kan hormonerna komma i obalans. Kvinnor kan till exempel märka det genom att mensen minskar eller försvinner helt. Kroppen reagerar på samma sätt som vid svält, säger Jan Calissendorff. Att försöka manipulera hormonerna på egen hand kan vara farligt. Om till exempel en man tar anabola steroider för att bygga muskler minskar det naturliga testo steronet. I värsta fall kan han bli steril, säger Jan Calissendorff. När du somnar i kväll är det återigen melatoninet som är aktivt. När dagsljuset minskar skickar ögat signaler till hjärnan om att det är dags att samla kraft inför morgondagen och du blir trött. Medan du sover stiger vissa hormoner, medan andra minskar. Men exakt varför det är så vet vi inte, säger Jan Calissendorff. n Kroppen gick på högvarv Vårdguiden nr 3 2013 7»
tema Hormoner Tre vanliga hormonsjukdomar Åldersdiabetes Vid åldersdiabetes, eller typ 2 diabetes som det egentligen heter, blir kroppen oftast mindre känslig för hormonet insulin. Det gör att socker blir kvar i blodet i stället för att användas som bränsle. Sjukdomen kommer ofta smygande och många går utan diagnos i flera år. Åldersdiabetes är ärftligt, men beror också på livsstilen. Om släktingar har åldersdiabetes eller om du är överviktig bör du kolla ditt blodsocker varje eller vartannat år. Sök vård om du får symtom som ökad mängd urin, känner dig törstig, går ner i vikt eller är onormalt trött. Typ 2 diabetes behandlas i första hand med livsstilsförändringar, som ändrad kost och mer motion. Tabletter kan öka kroppens förmåga att ta upp insulin. Sjukdomen förvärras med tiden och till sist behövs ofta behandling med insulin. Sjukdomar i sköldkörteln I sköldkörteln skapas hormoner som reglerar vår ämnesomsättning. Struma innebär att sköldkörteln är förstorad. En förstorad sköldkörtel fungerar ofta normalt, men kan göra det svårt att svälja eller andas. Ibland producerar sköldkörteln för mycket eller för lite hormon och då blir ämnesomsättningen för hög eller för låg. Vid hypertyreos, så kallad giftstruma, bildas för mycket hormon. Ämnesomsättningen ökar och det känns som om kroppen går på högvarv. Det ger ofta symtom som hjärtklappning, att du sover dåligt och är trött, att händerna darrar, att du lätt blir irriterad eller går ner i vikt. Vid hypotyreos bildas tvärtom för lite hormon och det känns som om kroppen går på lågvarv. Symtomen är ofta otydliga med trötthet, frusenhet, torr hud, svullnad och förstoppning. Underproduktion behandlas med hormoner i tablettform resten av livet. Vid överproduktion kan man behandla med tabletter, operera bort sköldkörteln eller dricka radioaktivt jod som gör att sköldkörteln får ett slags strålbehandling. Obalans i bisköldkörteln Skelettet innehåller benvävnad som under hela livet byggs upp och bryts ner för att klara de påfrestningar som kroppen utsätts för. Denna ombildning styrs av bisköldkörtelhormon, könshormoner, D vitamin och kalk. När hormonerna kom mer i obalans kan skelettet bli skörare. Vid sjukdomen hyperparatyreoidism förstoras en eller flera av bisköldkörtlarna i halsen och börjar bilda för mycket hormon. Det sätter igång en kedja av reaktioner som gör att kroppen stjäl kalk från skelettet, som blir svagare. Symtomen är ofta trötthet. Många säger att de tappat sugen och inte känner igen sig själva. En del upplever att både kroppen och hjärnan arbetar långsammare. Överfunktionen behandlas genom att man ibland opererar bort den drabbade bisköldkörteln. n 8 Vårdguiden nr 3 2013
Det var jobbigt att få diagnosen. Jag har alltid identifierat mig som frisk men nu hade jag en allvarlig sjukdom, säger Annika Persson. Kroppen gick på Text högvarv Åsa Bolmstedt foto ulf huett Första tecknet på att något inte stod rätt till kom när Annika Persson var ute och sprang. Energin tog slut snabbt, hon fick svårt att andas och blev illamående. Någon vecka efter det upptäckte hon att hon gått ner flera kilo. Hon började känna sig konstigt varm och hade svårt att sova om nätterna. Ytterligare några veckor senare blev hon så svag och febrig att hon inte kunde gå till jobbet vissa dagar. Jag förstod inte vad som hände. Var för sig var symtomen rätt diffusa. Det var först när jag inte kunde jobba som jag gick till vårdcentralen, säger Annika Persson. Hon hade fått hypertyreos. Sköldkörteln bildade för mycket hormoner och det gjorde att kroppen gick på högvarv. Det var jobbigt att få diagnosen. Jag har alltid identifierat mig som frisk men nu hade jag en allvarlig sjukdom. Första tiden tänkte jag mycket på vad som skulle hända om jag kidnappades eller om det blev krig. Jag var också rädd för att få vissa symtom, som uppspärrade och utstående ögon. På sjukhuset fick Annika Persson läkemedel som stängde av sköldkörtelns förmåga att bilda hormon. Därefter ett annat läkemedel med en lagom nivå hormoner. I takt med att de började verka försvann symtomen och hon blev mindre orolig. Efter ett år togs båda medicinerna bort. I bästa fall skulle sköldkörteln då återigen börja bilda lagom mycket hormon. Behandlingen lyckades och två år efter de första symtomen är hormonerna i balans igen. Jag tar prover för att följa upp hormonnivåerna då och då. Annars lever jag som vanligt men är mer uppmärksam på min kropps signaler nu. n Vårdguiden nr 3 2013 9
2 roligare att vara Du vet att du borde, du vill egentligen också, men du har svårt att komma igång. På kvällen lovar du dig själv, i morgon ska jag minsann! Men när morgonen kommer blir det inte av. Känner du igen dig? Fler är bättre än en. Det är inte bara effektivt att vara två eller flera när man ska ändra en vana, det är också mycket roligare! Det säger i alla fall de vi har talat med om hur de har hjälpts åt för att ändra sina vanor. text HElEnE lumholdt foto ulf HuEtt Att gå ner i vikt, komma ut i löpspåret, sluta röka, träna på gymmet allt det där som man vet att man borde göra kan kännas motigt och svårt. Men om man är två kan man stötta och utmana varandra, både med att komma igång och att hålla ut. Så ta tag i en arbetskamrat, kompis, sambo, granne, moster någon som du vet också vill förändra en vana. Tillsammans kan ni sätta upp mål och delmål, ambitionsnivå och belöningar. Och när grannen står utanför dörren med träningskläder på är det svårare att backa ut än om du skulle ta dig ut och springa själv Om du inte hittar någon i din närhet som kan ställa upp behöver du inte ge upp hoppet om sällskap. På internet finns det både privatpersoner och föreningar som delar med sig av sina erfaren heter och söker stöd från andra. Det finns webbplatser där personer som försöker sluta röka peppar varandra, och andra där man stöttar varandra att gå ner i vikt. När det gäller träning finns det särskilda sajter där man kan få hjälp att hitta kompisar just på den ort man bor, till exempel www.joinme.nu. Enklast är annars att googla på det man är ute efter, till exempel Banta ihop eller Träna tillsammans. Lycka till! Far och son När det är säsong tillbringar Peter Forsberg sex av sju veckodagar på hockeyrinken tillsammans med sonen Melwin. Som en av ledarna deltar han i lagets alla aktiviteter på och utanför isen. När den ordinarie ishockeysäsongen är över minskar träningstillfällena till fyra dagar i veckan. Isträningen ersätts av inlines åkning och fysträning och då deltar han än mer aktivt. På så vis kan Peter Forsberg hålla sig i form och samtidigt umgås med sin son. Jag får mycket träning själv, men framför allt får jag mycket tid tillsammans med Melwin. Jag får följa hela hans utveckling som människa, som lagkamrat och som hockeyspelare. Det är jättevärdefullt för mig, säger han. n 10 Vårdguiden nr 3 2013
Väninnorna Januari 2012. Två väninnor i sina bästa år, som lagt på sig en del extra kilon, bestämmer sig för att starta en bantningsklubb för två. Målet är att gå ner tio kilo var till sommaren. Vägen dit kantades av träningar, kaloriräkning och kolhydratfattig kost. Varje onsdagskväll träffades de och vägde sig. Vi jobbade stenhårt med både straff och belöningar fast mest belöningar. Det har varit både guldstjärnor och glädjedanser, berättar Annika Grimlund. Att vara två har inneburit att de haft någon som förstått, en som gått igenom samma sak som kunnat muntra upp men också ställa krav. Det har varit härligt att kämpa tillsammans. Vi har haft roligt och fungerat som ett lag med ett gemensamt mål. Vi har glatt oss åt varandras framgångar, säger Gun Ekeman. Sommaren 2012 hade de uppnått sitt mål. Tio kilo lättare klev de i sina sommarkläder. Sedan dess har de hållit vikten men är inte riktigt nöjda än. De fortsätter med sin klubb för att ytterligare några kilo ska vara borta lagom till nästa badsäsong. n Rökande grannarna Karin, 43 år och Berit, 44, bodde grannar norr om Stockholm. Båda var inbitna rökare förutom några års uppehåll runt barnafödande och amning. Båda hade också försökt sluta röka flera gånger utan att lyckas. Men en nyårsafton slog vi vad, berättar Karin. Det gällde att sluta röka och hålla upp i tre månader, till den första april. Första och andra månaden klarade båda. Men i mars gav Berit upp och började röka igen. Så jag vann, säger Karin. Vinsten, förutom att jag blev rökfri, var en semestervecka i Grekland som Berit betalade. Men hon följde med förstås! Tjocka släkten Nisse hade skaffat sig en liten gubbmage. Hans hustru Malin och syster Pernilla hade några trivselkilon extra, som Malin kallar det. Även de slog vad med varandra för att nå målet att gå ner 5 procent av sin vikt på tre månader. Den som inte uppnådde målvikten skulle betala 1000 kronor var till de andra. Vi hade en högtidlig inväg ning hemma hos svärmor, för att alla skulle vägas på samma våg. Och så räknade vi ut hur mycket vi skulle gå ner, var och en, berättar Malin. Nisse hittade en diet som han trodde på. Malin räknade kalorier och svettades på Friskis. Pernilla gick ut stenhårt och skaffade en personlig tränare. Efter tre månader var det dags för slutvägningen lika högtidligt, med samma våg. Både Nisse och Pernilla klarade sina mål med god marginal, berättar Malin. Själv klarade jag målet med ett nödrop när jag tog av mig jeansen vägde jag exakt min målvikt! Jobbarkompisarna och Paret» Vårdguiden nr 3 2013 11
2 roligare att vara Det är härligt att träffas i en annan miljö och göra något ihop som båda tycker är kul, säger Annie Sigerbrant. Hon och hennes sambo Joakim Seavers har skaffat sig en gemensam personlig tränare och har börjat träna ihop. Jag har inte känt någon motivation tidigare, inte gillat att gå på gym. Nu när vi gör det tillsammans känns det mer som att jag vill. Det känns mycket roligare, säger Joakim Seavers. Ambitionen är att träna flera gånger i veckan och att bli både snyggare och starkare. Det är roligt att ha ett gemensamt intresse och ett gemensamt mål och dessutom hinner vi träffas mer. Träningstiden blir kvalitetstid för oss, säger Annie Sigerbrant. n Paret Jobbarkompisarna» Daniel Frejdeborn och Roger Paulsson går och styrketränar flera gånger i veckan. De går inte på gymmet ihop, men på jobbet delar de sina upplevelser med varandra. De frågar varandra hur det gick igår och vad som ska hända nästa gång. De utbyter erfarenheter, diskuterar olika trä ningsupplägg, varnar för skadliga övnin g ar och ger tips om nya som fungerat bra. Det skiljer tjugo år mellan dem, men de har ändå stor glädje och en hel del praktisk nytta av varandra. Roger Paulsson, som var en duktig löpare innan knäna sa ifrån, delar nu med sig av sina kunskaper till Daniel Frejdeborn, som i sin tur har kunnat komma med en hel del nyttiga tips kring kollegans styrketräning. Rätt ofta pratar de mat också, om tillskott och vad som är bra kost och vad som fun gerar bra ihop med träning. Ibland ger de varandra tips om litteratur och utrustning också. Allra mest handlar samtalen om stöd och uppmuntran, men ett litet inslag av tävling finns också med i bilden. Roger kom en dag och berättade att han hade gjort tolv pull ups och jag hade bara klarat åtta. Då kände jag att det där måste jag ju bara knäcka, berättar Daniel, som annars är den starkare av de två och har sporrat sin jobbarkompis att lägga på ett par extra kilo på bänkpressen. Han är ju yngre och mer entusiast isk. Att han är starkare känns faktiskt bara roligt, säger Roger Paulsson. Båda två tror att de skulle ha tränat lika mycket utan varandra. Men att ha någon att prata med gör träningen så mycket roligare! n Mer information På Vårdguiden.se under tema Hälsa kan du få många tips om hur du kan förändra dina vanor till det bättre. Här kan du också ladda ner en hälsoplan där du kan ingå ett avtal med dig själv eller tillsammans med en vän. 12 Vårdguiden nr 3 2013
Det brinner! Känns det som att tungan är skållad? Bränner munnen som eld? Då kan du ha drabbats av svår munsveda en ofta plågsam åkomma. text katrin trysell illustration kenneth AnDErSSon Det är oftast medelålders och äldre personer, främst kvinnor, som drabbas av svår munsveda, det som på medicinspråk kallas Burning Mouth Syndrome (BMS). Symtomen är smärta, sveda eller en brännande känsla i läppar, tunga eller gom. En del har svåra besvär hela tiden. Hos andra kommer de och går och kan förvärras om man pratar mycket, äter varm eller kryddad mat eller är stressad. Ibland följs smärtan av muntorrhet, en obehaglig smak i munnen eller känslan av att ha ett hårstrå på tungan. Hos dem som drabbas ser slemhinnan i munnen helt frisk ut. Man hittar inget som skulle kunna förklara symtomen, säger Karin Garming Legert, biträdande övertandläkare vid käkkirurgiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Dit remitteras varje år ett antal patienter med svår munsveda som ingen har hittat orsaken till. Många mår dåligt och har bollats runt länge i vården utan att få hjälp. Ofta har de mötts med misstro, men för den som drabbas är munsvedan ett mycket verkligt problem, säger Karin Garming Legert. Det är svårt att avgöra hur vanligt det är med svår munsveda. Till oss kommer bara de som är mest ihärdiga och som kanske mår allra sämst. Säkert är det många fler som lider i det tysta. Vad åkomman beror på är oklart. Det kan bero på spända käkmuskler och att man pressar tungan mot tänderna så att den utsätts för extra påfrestning. Eftersom munsveda ofta drabbar äldre kvinnor kan det också till viss del vara hormonellt. Kvinnor får torrare och skörare slemhinnor efter klimakteriet. Saliven har en jätteviktig funktion att smörja munslemhinnan. Om man blir muntorr kanske man inte längre klarar av att äta till exempel tomater eller kryddad mat, säger Gunilla Sandborgh Englund, tandläkare och professor vid Karolinska Institutet. Men alla som har munsveda får inte diagnosen BMS. Man måste först utesluta andra orsaker till besvären. Din husläkare kan utreda om orsaken kan vara till exempel brist på järn eller B vitamin, en svampinfektion eller biverkning av ett läkemedel. Om läkaren inte hittar orsaken, kan du be om en remiss till medicinsk tandvård, som finns på sjukhusen i Stockholms läns landsting. För att lindra symtomen bör man undvika sådant som man märker att man blir sämre av. Färska tomater, starkt kryddad mat, rödvin och munsköljningsmedel som innehåller alkohol brukar förvärra problemen för många. Om man ofta är muntorr kan man prova saliversättningsmedel. Är man stressad kanske avslappning kan fungera. Beror svedan på att man pressar tungan mot tänderna kan en plastskena för tänderna hjälpa tungan att vila. Många tycker att de här insatserna tillsammans kan hjälpa, säger Karin Garming Legert. Dessutom går problemen ofta över av sig själva, även om det kan ta några år. n Vårdguiden nr 3 2013 13
När barn ramla Duns! Tystnad... följd av ett gallskrik. Eller ännu värre fortsatt tystnad. Sekunder av fasa som alla småbarnsföräldrar troligen varit med om. Att barn ramlar och slår sig är den vanligaste orsaken till besök på barnakuten. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL Varje år skadas drygt 200 000 barn i Sverige så illa att de måste söka vård. Bara i Stockholms län vårdas mer än 3 000 barn och unga årligen på sjukhus för olika skador. Barn i förskoleålder faller mest. Äldre barn skadar sig oftare i samband med sport, lek eller i trafiken. Hemmet är fortfarande den farligaste platsen för små barn, säger barnsjuksköterskan Monica Strömbäck, som varje dag pratar med oroliga föräldrar som ringt Vårdguiden för att få råd. Det allra vanligaste är att små barn ramlar ner från föräldrarnas säng. Det är lätt att se bilden framför sig: Man nattar barnet i stora föräldrasängen, lägger upp kuddar och filtar omkring det och smyger därifrån för att inte väcka barnet. En stund senare vaknar barnet till, sparkar undan kuddarna och ramlar ner på golvet. Små barns huvuden är så tunga i förhållande till kroppen att de nästan alltid slår i huvudet när de faller, oavsett om det är från en säng eller i en trappa, säger Monica Strömbäck. Riktigt små barn, som just lärt sig gå, faller också ofta på ansiktet och slår i näsan och munnen, och det kan blöda ganska ordentligt. Förvånansvärt ofta får vi också samtal från ångerfulla och skamsna föräldrar vars barn har fallit ner från skötbordet. Just då är det förstås inte rätt läge att be dem börja byta blöjor på golvet. Men med den metoden skulle vi slippa många sådana fall, säger Monica Strömbäck. En hel del samtal handlar också om barn som ramlat från barnstolen vid matbordet. Även om barnstolarna numera oftast är konstruerade så att de inte ska välta, hindrar det inte att barn reser sig upp i stolen och trillar ner på köksgolvet. Ibland får man känslan av att många föräldrar har vaggat in sig själva i en falsk säkerhet. Men hur barnsäkert ett hem än är, så är det viktigaste av allt att föräldrarna inte släpper barnen ur sikte. Många föräldrar är idag inneslutna i sin egen värld, med hörlurar och smarta telefoner, säger Monica. Då kan de ha svårt att se eller höra vad deras nyfikna tvååring pysslar med. Men när ska man söka vård, om barnet faller och slår sig? Stina Almkvist-Osterman, barnläkare på Sachsska barnsjukhuset, svarar: Först ska man trösta och lugna barnet och sig själv. Om sedan den skadade kroppsdelen, till exempel en arm eller ett ben svullnar, om Om barnet har slagit i huvudet är det viktigt att hålla det under noggrann uppsikt de följande sex timmarna. barnet har väldigt ont och inte kan stödja på benet eller foten, då ringer man Vårdguiden för att få råd om vart man ska vända sig. Om barnet har slagit i huvudet är det viktigt att hålla det under noggrann uppsikt de följande sex timmarna. Att barnet somnar behöver inte vara ett tecken på att något är fel barnet kanske föll från sängkanten strax före läggdags, och då var det ju ändå tid att sova, säger Stina Almkvist-Osterman. Vårdguidens barnsjuksköterskor har också ett handfast råd: Om barnet somnar efter att ha ramlat, kan man kittla det under fötterna en gång i timmen i sex timmar. Då brukar barnet rea Så gör du d Barn är nyfikna, vill testa sina gränser, hoppa i soffan, klättra på allt. Bland små barn, 0 3 år, är fallskador vanligast. Genom att barnsäkra hemmet, och framför allt hålla barnet under uppsikt, kan du förebygga många olyckor: Byt helst blöjor på golvet. Om det inte går, ska skötbordet vara 14 Vårdguiden nr 3 2013
r här får du hjälp Ring alltid Vårdguiden först! Telefon 08-320 100 eller 1177. Om du får rådet att söka vård är det i första hand vårdcentralen (dagtid) eller en närakut (kvällstid) som gäller. Alla närakuter tar emot barn från 6 månaders ålder. Men alla har inte röntgen, vilket kan behövas om man misstänker arm- eller benbrott. Är läget mer akut finns det tre mottagningar på kvällar och helger som tar emot barn från 6 månader och uppåt som har fallskador: Huddinge lättakut, Danderyds lättakut och Närakuten för barn bredvid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Barn under 6 månader med fallskador ska åka till Astrid Lindgrens barnsjukhus. gera med att dra upp benen, i sömnen. Om barnet inte reagerar på det, eller om det verkar sova onormalt djupt, bör man ringa oss eller söka vård, säger Monica Strömbäck. Ibland kan också sjuksköterskorna på Vårdguiden ringa upp lite senare och höra efter hur barnet mår. Från i höst är det tänkt att Vårdguidens sjuksköterskor ska följa upp fall där det verkar vara motiverat. Ofta ringer föräldrarna precis när olyckan har hänt. Barnet skriker i bakgrunden, föräldern är chockad och läget kan verka allvarligt, säger Monica Strömbäck. Några timmar senare kan läget vara betydligt lugnare. Att barnet kräks efter en skada mot huvudet kan ibland vara ett tecken på hjärnskakning. Men långt ifrån alltid. Vid en hjärnskakning kan hjärnan svullna lite, och det kan orsaka att man kräks. Men om barnet slår sig strax efter kvällsvällingen, och den kommer upp, behöver det inte vara någon fara, säger Stina Almkvist-Osterman. Det tar en stund innan hjärnan svullnar, så det är värre om barnet kräks några timmar efter skadan. I synnerhet om barnet inte har ätit eller druckit strax innan det kräks. itt hem barnsäkrare stabilt, med höga kanter på tre av sidorna. Lämna aldrig barnet obevakat på skötbordet! Om du måste gå därifrån, ta med barnet eller lägg det på golvet. Trappor ska ha grindar både upptill och nertill. Barn ska inte gå ensamma i trappor förrän tidigast vid fyra års ålder. Även om de kan gå i trappan själva, klarar de inte att återfå balansen om de snubblar eller halkar. Synen och motoriken är inte redo för det än. Även säkra barnstolar kan välta om starka barnsben tar spjärn. Säkra barnstolen i bordet med spännband och håll ett öga på barnet hela tiden! Foto: corbis/johner Man bör även vara uppmärksam på om barnet är sig självt eller om det verkar hängigt, frånvarande eller verkar ha dålig balans. Fortfarande är det alldeles för många föräldrar som åker till akutmottagningen utan att ringa till Vårdguiden först. Det gör att det ofta blir långa väntetider på mottagningarna. Häromdagen kom till exempel en förälder till akuten med ett barn som fått ett fästingbett, säger Stina Almkvist-Osterman. Jag skulle önska att dagens småbarns föräldrar vågade lita mer till sitt eget omdöme och sunda förnuft. Och barn behöver ramla ibland. Annars lär de sig inte att ta emot sig på rätt sätt, att ta sig upp igen och hålla balansen. Men de ska inte ramla från höjder, och det går att säkra hemmet från vassa kanter. n Mer information Det finns många fler farligheter för barn i ett hem. Bra checklistor kan hjälpa dig att minska riskerna. Här är några webbplatser med goda råd: 1177.se/barn Sök på skador och olycksfall Dinsakerhet.se/barn Msb.se/barn Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Giftinformationscentralen.se Vårdguiden nr 3 2013 15
Ryggskott Ryggskott (akut lumbago) innebär att man plötsligt eller gradvis får rejält ont i ländryggen. Orsaken är ofta svår att hitta. Det gör vanligen mer ont när man vrider sig eller böjer sig framåt. Trots smärtan är det viktigt att röra på sig, eftersom det påskyndar läkningen. Smärtan kan dämpas med receptfria värktabletter, i första hand med paracetamol. Om man inte är bättre efter två till tre veckor bör man kontakta sin vårdcentral. Ett Diskbråck Diskbråck innebär att en disk, en stötdämp ande broskskiva mellan ryggradens kotor, har skadats. Om disken då buktar ut kan den trycka mot nervrötterna i ryggradskanalen, och då gör det ont. Man får ofta en molande värk som ibland strålar ned i benet. Diskbråck i nacken kan ge smärta som strålar ut i armarna. Oftast går diskbråck över av sig själv. Dels har kroppen en viss förmåga att ta hand om det utbuktade diskinnehållet, dels byggs området kring det utbuktade diskbråcket om så att det åter blir mer plats. Man bör söka vård om man får domningar eller känner sig svag i benen, om smärtan är mycket svår eller om den inte minskat efter två till tre veckor. Med hjälp av skiktröntgen och magnetkamera kan man bedöma hur allvarligt diskbråcket är och om det eventuellt bör opereras. Ischias Ischias är smärta som strålar ut från nedre delen av ryggen, ut i ena benet och ända ner i foten, längs ischiasnervens sträckning. Ischias kan man få av diskbråck eller av annan ryggvärk, exempelvis om man har överansträngt eller belastat ryggen fel. Kvinnor kan också få ischiassmärtor under graviditeten. Om ischiassmärtan beror på diskbråck får man vanligen mer ont när man hostar, nyser eller böjer sig. För det mesta klingar värken i ryggen av gradvis, men är det inte bättre efter två till tre veckor bör man kontakta sin vårdcentral.om man får problem med att kontrollera urin och avföring, eller om man tappar känseln i underlivet, ska man söka vård akut. 16 Vårdguiden nr 3 2013
skott i ryggen Ont i ryggen är en vanlig orsak till att vi söker hjälp på vårdcentralen. Men bortsett från en liten andel allvarliga fall finns det inte så mycket vården kan göra för att bota ryggont. Det går oftast över av sig själv. Viktigast både för att förebygga och bota ryggont är allsidig träning. TEXT JOHAN ÖBERG Foto: zefa/johner Ungefär åtta av tio får ont i ryggen någon gång i livet. Ofta handlar det om kortvariga besvär som går över av sig själva. Men ibland kan värken vara mycket stark och hålla i sig länge. Den kan då påverka hur man klarar av sin vardag. Oftast sitter besvären i ländryggen, den nedre och rörligaste delen av ryggraden. Ibland får man ischias värk som strålar ut i ena benet. Ischias kan bland annat orsakas av diskbråck, som i sig kan göra väldigt ont. Många tror att ryggen är bräcklig och lätt tar skada. Så är det inte. Grovarbetare drabbas lika ofta som tjänstemän, kvinnor lika ofta som män. Däremot är det vetenskapligt bevisat att både rygg- och nackbesvär i hög grad påverkas av stress, oro och vantrivsel. Är man stressad och oroad kan musklerna bli mer spända och stela och man kan få ont. Det är viktigt att vi läkare kan sovra ut de patienter vars ryggvärk beror på allvarliga problem som kan åtgärdas, exempelvis genom operation, säger Göran Murvall, distriktsläkare vid Sickla hälsocenter i Nacka. Ett exempel är spinal stenos där diskarna mellan kotorna har sjunkit ihop och nerver har kommit i kläm. Andra exempel är överrörlighet i ryggkotorna och diskbråck som inte går över. Det allra viktigaste, både för att slippa få ryggvärk och för att bli bättre om man drabbats, är motion som stärker rygg-, mag- och benmusklerna. Långvarig vila gör mer skada än nytta om man har ont. Där emot kan man mycket väl lindra akut smärta med receptfria värktabletter. Om du slipper smärtan kan du röra dig mer, vilket gör att skadan läker snabbare. Välj i första Långvarig vila gör mer skada än nytta om man har ont. hand smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, i andra hand ibuprofen. Många fall av ryggvärk kan både förhindras och botas av ändrade levnadsvanor. Exempelvis en så enkel sak som att gå i skor som ger bra stöd och stötdämpning. Man kan få goda råd om träningsprogram både av sjukgymnaster och på gym. Dessutom gäller det att variera sin arbetsställning. Som att styra datormusen med både vänster och höger hand, variera mellan att sitta och stå när man arbetar och att ofta ta korta pauser med avslappning under arbetet. n» Vårdguiden nr 3 2013 17
lennart fick ett diskbråck som var mycket smärtsamt. Men sjukgymnastiken gjorde honom piggare än på mycket länge. text JOHAN ÖBERG foto JOHAN strindberg Stelheten är borta Lennart Sigebrant, 64, jobbar som anläggningsarbetare för tele och datanät. Förra sommaren fick han diskbråck och det gjorde plåg samt ont. Jag kunde inte gå på grund av smärtan och vanliga värktabletter hjälpte inte alls. Att cykla var det enda som fungerade, för då var ryggen i ett läge som avlastade diskbråcket. Så jag tog cykeln till vårdcentralen det var det enda sättet att ta sig till en läkare. Jag fick efter läkarbesöket vänta åtta mycket smärtsamma veckor på magnetröntgen, där man kunde konstatera diskbråcket. Men då var det redan på tillbaka gång, så jag behövde ingen operation. Lennart blev däremot rekommenderad att gå till sjukgymnast och kom då i kontakt med Bidde Rydberg på Hela Kroppen Sjukgymnastik på Södermalm. Jag gör mitt 30 minuters träningsprogram med en rad olika moment varje dag och så cyklar jag till jobbet. Stelheten i kroppen är helt borta och jag har inte mått så här bra på mycket länge. Bidde Rydberg möter varje vecka patienter med olika svåra ryggbesvär. Det finns vetenskapliga belägg för att man blir bättre av att vara aktiv vid både akut och kronisk länd ryggssmärta. Det handlar om att röra på sig efter sin egen förmåga, kontrollera sin kroppshållning och få insikt om hur man belastar sin kropp. Ett bra sätt att minska smärtan kan vara att träna upp musklerna runt bålen. Ofta handlar det om att öka rörligheten i stela leder, säger Bidde Rydberg. En viktig del av mitt arbete som sjukgymnast är att motivera patienten att fortsätta träna regelbundet och att själv ta ansvar för sin träning. Det minskar risken för återfall. En nyckel till det är att varje patient hittar en träningsform som känns rolig och lustfylld! n kan ryggvärk vara farlig? Ryggvärk är ytterst sällan tecken på någon allvarlig sjukdom. Ofta beror värken på spända och låsta ryggmuskler snarare än en skada i ryggraden. Muskelvärken avhjälps bäst gen om motion, mer varierad arbetsställning, manuell behandling av sjukgymnast, napra pat eller kiropraktor eller ett individuellt trä n ingsprogram utformat av en sjukgymnast. Men i mer ovanliga fall kan ryggont vara symtom på en allvarlig sjukdom. Om du får ont i ryggen och är antingen under 18 år, eller i övre medelåldern och aldrig har haft ont i ryggen förut, ska du söka vård. Detsamma gäller om du har feber, symtom från bröstkorg och mage eller svaghet och viktminskning, inte känner när du är kissnödig, eller kissar på dig, har domningar kring ändtarm eller könsorgan, har domningar, stickningar eller svaghet i båda benen, har cancer eller har behandlats för det, har benskörhet, plötsligt får ont efter en fallolycka eller liknande. 18 Vårdguiden nr 3 2013
Missa inte chansen! Sedan cellprovtagningar började på 1960-talet har antalet fall av livmoderhalscancer mer än halverats. Text anna sjökvist illustration janette bornmarker Gå på cellprovtagning när du blir kallad! Att regelbundet ta cellprov är nämligen det i särklass bästa sättet att tidigt upptäcka cellförändringar på livmoderhalsen som obehandlade kan leda till livmoderhalscancer. Det säger Agneta Carlsten Thor, samordningsbarnmorska på Screeningverksamheten på Regionalt can cercentrum, Stockholm-Gotland. Alla kvinnor mellan 23 och 60 år erbjuds kostnadsfri cellprovtagning vid mödra vårds central erna. Kvinnor mellan 23 och 49 år kallas vart tredje år och kvinnor mellan 50 och 60 år kallas vart femte år. Provtagningen tar bara några minuter och gör inte ont. Cellförändringar i livmoderhalsen orsakas av ett virus humant papillomvirus, HPV och smittar vid sexuella kontakter. De flesta kvinnor får faktiskt HPV någon gång i livet, men oftast läker viruset ut av sig självt inom ett eller ett par år, säger Agneta Carlsten Thor. De allra flesta kvinnor som utvecklar en livmoderhals cancer återfinns i den grupp som inte kommer på provtagning när de blir kallade. Livmoderhalscancer utvecklas långsamt. Det tar mellan 10 och 15 år från cellförändringar till utvecklad cancer. Därför finns det ingen mening med att gå för ofta och göra cellprov vart tredje till vart femte år räcker gott, säger Agneta Carlsten Thor. I dag finns ett vaccin som skyddar mot de allra vanligaste HPV-typerna som kan orsaka kondylom, cellförändringar och livmoderhalscancer. Om det ges före sexdebuten skyddar det bäst, men det kan göra nytta även senare. Vaccinet är gratis för kvinnor upp till och med 26 års ålder. Eftersom vaccinet bara skyddar mot de två vanligaste typerna av HPV som orsakar livmoderhalscancer är det viktigt att du även om du är vaccinerad fortsätter att gå på kontroll då du blir kallad. Via Mina vårdkontakter, Vårdguidens personliga e-tjänst, kan du se din kallelse till gynekologisk cellprov tag ning. Här kan du också själv boka om tiden om den inte passar, samt få ditt prov svar. Provsvaret skickas även ut via brev. n Mer information På Vårdguiden.se/cellprov kan du läsa mer om gynekologisk cellprovtagning, om cellförändringar och livmoderhalscancer. Här finns även en film som visar hur en gynekologisk cellprovtagning går till. Har du frågor kring cellprovtagning kan du ringa till Screeningverksamheten, telefon 08-123 138 20, vardagar klockan 10 11 och 13 14.
Du behöver inte ha ett missbruk för att få hjälp. Det räcker att du är orolig för dina alkoholvanor. Det svåra är att be om hjälp, säger Sven Andreasson på Riddargatan 1, Stockholms första riskbruksmottagning. Dricker du lagom? Ungefär 200 000 stockholmare dricker ohälsosamt mycket alkohol. Men bara var tjugonde söker hjälp. Att dra ner på alkoholkonsumtionen behöver inte vara svårt. Särskilt inte om du gör det i tid. TEXT ÅSA BOLMSTEDT foto anna molander De allra flesta klarar av att hålla sitt alkoholbruk på en rimlig nivå. Men för en del blir det lite för ofta och lite för mycket varje gång. Inte så mycket att det handlar om ett allvarligt beroende, men tillräckligt för att det kan vara skadligt för hälsan. Det kallas riskbruk. Trots att många skulle må bra av att dricka mindre är det få som söker hjälp. De flesta som har ett måttligt beroende kan med fördel behandlas på vårdcentralen eller i företagshälsovården. Ofta är de medvetna om att de dricker för mycket, men vet inte vart de ska vända sig. De kanske skäms och litar inte på att få ett respektfullt bemötande, säger Sven Andreasson, professor och överläkare på Riddargatan 1, som är Stockholms första riskbruksmottagning. Här får du hjälp att granska ditt förhållande till alkohol och din hälsa. Du sätter dina egna mål och får stöd att nå dem, bland annat genom motiverande samtal, läkemedel som minskar suget och olika metoder för att ändra dina alkoholvanor. De flesta som kommer hit är medelsvenssons som har tappat kontrollen över sitt alkoholintag. Två av tre når sina mål. Antingen minskar de sin alkoholkonsumtion eller slutar helt. Sven Andreasson menar att det svåraste faktiskt är att ta steget att be om hjälp. Ny forskning visar att det för många är förhållandevis lätt att ta sig ur ett måttligt beroende. Ju tidigare du söker hjälp, desto större är chansen att du kan lära dig att dricka lagom igen. Att det skulle vara omöjligt gäller framför allt dem som har ett mycket svårt beroende. Men för många kan det vara lättare att inte dricka alls än att 20 Vårdguiden nr 3 2013