Grossist- och konsumentpriser för telefoni och bredband 2006-2007

DATUM RAPPORTNUMMER: 23 januari 2007 PTS-ER-2008:4 DIARIENR: 06-3299 Grossist- och konsumentpriser för telefoni och bredband 2006-2007 Metodbeskrivning och beräkningar

Innehåll Sammanfattning...5 1 Inledning...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...8 1.3 Avgränsningar...8 1.4 Metod...8 2 Bredband via xdsl...10 2.1 Insamling av data...10 2.2 Operatörens kostnader för kopparaccess och samlokalisering...11 2.3 Operatörens intäkter från xdsl-abonnemang...13 2.3.1 Anslutningsavgift...13 2.3.2 Månadsavgift...14 2.3.3 Faktureringsavgift...14 2.3.4 Tilläggsavgifter...14 2.3.5 Sammanfattning...15 2.4 Jämförelse av grossist- och konsumentpriser för bredbandsanslutning via xdsl...15 2.4.1 Volymberoende grossistavgifter...15 2.4.2 Volymoberoende grossistavgifter...16 2.4.3 Övriga avgifter...19 2.5 Prisjämförelse mellan olika former av bredbandsanslutning...20 2.6 Sammanfattning...21 3 Telefonitjänster...23 3.1 Insamling av data...23 3.2 Operatörens kostnader för samtrafik...24 3.3 Operatörens samtalsintäkter från fast telefoni...24 3.3.1 Fasta avgifter...24 3.3.2 Rörliga avgifter...25 3.3.3 Sammanfattning...25 3.4 Operatörens intäkter från mobil telefoni...26 3.4.1 Fasta avgifter...26 3.4.2 Rörliga avgifter...27 3.4.3 Sammanfattning...28 3.5 Jämförelse av grossist- och konsumentpriser för fast telefoni...28 3.5.1 Volymberoende grossistavgifter...28 3.5.2 Volymoberoende grossistavgifter...30 3.5.3 Övriga avgifter...30 3.6 Jämförelse av grossist- och konsumentpriser för mobil telefoni...31 3.6.1 Volymberoende grossistavgifter...31 3.6.2 Övriga avgifter...32 3.7 Sammanfattning...32 4 Grossistprodukt för telefonabonnemang...34 4.1 Insamling av data...34 4.2 Operatörens kostnader för GTA...35 4.2.1 Grundavgift och årsavgift...35 4.2.2 Månadsavgifter...35 4.2.3 Engångsavgifter...35 4.3 Operatörens intäkter från ett abonnemang för fast telefoni...36 4.3.1 Månadsavgifter...36 4.3.2 Engångsavgifter...36 4.3.3 Sammanfattning...37 4.4 Jämförelse av grossist- och konsumentpriser för GTA...37 4.4.1 Volymberoende grossistavgifter...37 4.4.2 Volymoberoende grossistavgifter...39 Post- och telestyrelsen 3

4.4.3 Övriga avgifter... 40 4.5 Sammanfattning... 42 Bilagor Bilaga 1 - Operatörer som ingår i undersökningen...44 Bilaga 2 - Diskussionsunderlag för intervjuer angående samlokalisering...49 Bilaga 3 - Enkät avseende avgifter för abonnemang och andelen abonnenter med avgiftsbelagda tillvalstjänster...51 4 Post- och telestyrelsen

Sammanfattning Med syfte att ge underlag till kommande SMP-analyser har PTS utarbetat nyckeltal för att följa relationer mellan grossist- och konsumentpriser för reglerade produkter, dvs. LLUB, samtrafik och grossistprodukt för telefonabonnemang, GTA. I föreliggande rapport ingår inte bitström eftersom TeliaSonera inte behövde erbjuda ett referenserbjudande förrän den 1 juni 2007. I kommande rapporter ska dock bitström ingå i uppföljningen. Nyckeltalen kan delas in i tre huvudgrupper. Volymberoende avgifter för grossistprodukter som relateras till volymberoende intäkter, till exempel o engångsavgift och kvartalsavgift för kopparaccess - intäkt för xdsl-abonnemang o samtrafikavgifter för fast telefoni - samtalsintäkter för fast telefoni o samtrafikavgifter för mobil telefoni - totala intäkter för mobil telefoni o engångsavgift för övergång mellan operatörer och periodisk avgift för grundtjänst GTA - intäkt för telefonabonnemang. I huvudsak volymoberoende avgifter för grossistprodukter som relateras till hur många abonnemang som krävs för att täcka avgiften, till exempel o engångsavgifter för samlokalisering antal abonnemang, efter avdrag för avgifter för koppar, som krävs för att täcka avgiften o anslutningsavgift och årsavgift för GTA antal abonnemang, efter avdrag för engångsavgift för övergång mellan operatörer och periodisk avgift för grundtjänst GTA, som krävs för att täcka respektive avgift. Övriga intäkter från slutkund o engångsintäkter som till exempel nummerändring, nybeställning relateras till motsvarande grossistpris. Nyckeltalen för varje produkt bör analyseras i ett sammanhang. Till exempel påverkas effekter av minskat överskott från volymberoende intäkter av huruvida antalet abonnemang som krävs för att täcka volymoberoende avgifter för samma produkt har förändrats, liksom av förändringar i övriga intäkter från slutkund. Utöver beskrivning av nyckeltalen innehåller rapporten beräkning av nyckeltalen för två mättidpunkter. Ju flera tidpunkter som nyckeltalen beräknats för desto bättre kan utvecklingen analyseras. Post- och telestyrelsen 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund Post- och telestyrelsen, PTS, har bland annat beslutat om att TeliaSonera skall tillämpa kostnadsorienterad prissättning enligt kostnadsredovisningsmetoden LRIC för tillträde i grossistledet (inklusive delat tillträde) till konventionella abonnentledningar av metall och delaccessnät uppbyggda av metallkablar, i syfte att tillhandahålla bredbands- och taltjänster (LLUB) 1, att TeliaSonera skall tillämpa marginalbaserad prissättning (s.k. retail minus) för bitströmstillträde 2, att TeliaSonera skall i sitt fasta nät tillhandahålla terminering, originering och förmedling samt direktförbindelser, operatörsaccess och kaskadavräkning till en kostnadsorienterad ersättning (samtrafik). Det kostnadsorienterade priset ska beräknas enligt LRIC-metoden, förutom avseende operatörsaccess där prissättningen ska ske enligt en FDC-modell baserad på historiska kostnader. Övriga SMP-operatörer i det fasta nätet ska tillämpa rättvis och skälig prissättning på termineringsmarknaden 3, att TeliaSonera, Tele2 och Telenor skall tillhandahålla terminering i respektive mobilnät till en kostnadsorienterad ersättning, vilken ska beräknas enligt LRIC-metoden 4. Hi3G skall tillhandahålla terminering till en rättvis och skälig ersättning med en övergångsperiod om tre år från beslutet 5, och att TeliaSonera skall tillämpa marginalbaserad prissättning (s.k. retail minus) för tillträde till det allmänna telefonnätet (grossistprodukt för telefonabonnemang, GTA) och de tilläggstjänster som inte med rimlig insats kan erbjudas av annan operatör än TeliaSonera 6. I takt med att reglering på slutkundsmarknaden avskaffas har reglering på grossistnivå blivit alltmer betydelsefull. Grossistprisernas förhållande till slutkundspriserna påverkar en operatörs möjligheter att konkurrera på slutkundsmarknaden. På en del marknader finns produkter på flera förädlingsnivåer, t.ex. LLUB-bitström-återförsäljarprodukt-slutkundsprodukt för xdsl 1 2 3 4 5 6 Beslut 04-6948/23 a Beslut 04-6949/23 a och b Beslut 04-6947/23 a, b, c och d, 04-7288/23 a och b, 04-7290/23 a och b Beslut 04-6952/23 a och b, 04-7228/23 a och b Beslut 04-7287/23 a och b Beslut 04-6943/23 a och b, 04-6944/23 a och b Post- och telestyrelsen 7

LLUB-GTA-slutkundsprodukt för telefonabonnemang. För dessa marknader är inte bara grossistprisets förhållande till slutkundspriset avgörande för konkurrensens utveckling, utan även grossistprisernas nivå i förhållande till varandra. 1.2 Syfte Lagen om elektronisk kommunikation trädde i kraft i juli 2003, men det var först under 2005 som besluten med anledning av den nya lagen har fått effekter på marknaden, varför det nu är intressant att stärka uppföljningen av utvecklingen på de aktuella marknaderna. På slutkundsmarknaden följer idag PTS bland annat operatörernas publicerade priser för fast telefoni, mobil telefoni och bredbandsanslutning till Internet, se Telepriskollen 7. På grossistmarknaderna är det främst det reglerade priset som kontinuerligt följs. Syftet med denna rapport är att beskriva nyckeltal för att kunna jämföra prisutvecklingen i både slutkundsledet och grossistledet. Nyckeltalen ska kunna utgöra underlag till kommande SMP-beslut. I rapporten genomförs beräkningar av nyckeltalen för de två senaste åren. 1.3 Avgränsningar I projektet ingår grossistmarknader för xdsl (LLUB) och fast och mobil telefoni (GTA och samtrafik). Bitströmstillträde ingår inte i föreliggande rapport eftersom beslutet har varit inhiberat varför TeliaSonera inte förrän den 1 juni 2007 behövde börja sälja en reglerad produkt för bitström. Rapporten behandlar bara samband mellan grossistpriser och slutkundspriser på enskilda marknader varför sampacketering av tjänster inte innefattas. Slutkundsmarknaderna utgörs av tjänster till hushåll såsom Internetanslutning via xdsl, telefonabonnemang för fast telefoni och telefonitjänster för fast och mobil telefoni. Sålunda ingår i denna första studie inte tjänster till företag. 1.4 Metod Data har i huvudsak insamlats via Telepriskollen, Svensk Telemarknad, TeliaSoneras referenserbjudanden och operatörernas hemsidor. Kompletterande information om GTA har samlats in via enkät. Dessutom har sju operatörer intervjuats gällande kostnader för samlokalisering. I kapitel 2-4 redogörs för respektive produkts datainsamling. Dessa kompletterande uppgifter genomfördes våren 2006 och ligger till grund för de båda mättidpunkterna. Det kan finnas ett behov av att följa upp dessa vid nästa mättidpunkt. 7 Se http://www.telepriskollen.se/oversikt.aspx 8 Post- och telestyrelsen

Det insamlade materialet avser förhållanden vid två tidpunkter den 31 januari 2006 och den 31 januari 2007, med undantag för data ur Svensk Telemarknad som beskriver förhållanden den 31 december 2006 respektive 31 december 2005. De framräknade differenserna mellan intäkter och kostnader som redovisas i rapporten utgör i sig ingen vinst, utan ska även täcka övriga kostnader i operatörens verksamhet exempelvis marknadsföring och kundservice. De framräknade differenserna för olika tjänster görs i viss utsträckning på olika sätt och kan därför inte jämföras med varandra. Förutom för mobila telefonitjänster används medianen för att beräkna det statiskt genomsnittliga erbjudandet. Endast ett erbjudande inom ett tjänsteområde från respektive operatör används - det billigaste. Inga paketeringar av olika tjänster tas med i prisjämförelserna, t.ex. erbjudanden där fast telefonitjänst erbjuds tillsammans med bredbandsanslutning. Post- och telestyrelsen 9

2 Bredband via xdsl Post- och telestyrelsen, PTS, har beslutat att TeliaSonera skall tillämpa kostnadsorienterad prissättning enligt kostnadsredovisningsmetoden LRIC för tillträde i grossistledet (inklusive delat tillträde) till konventionella abonnentledningar av metall och delaccessnät uppbyggda av metallkablar, i syfte att tillhandahålla bredbands- och taltjänster (LLUB). PTS har även beslutat att TeliaSonera skall tillämpa marginalbaserad prissättning (s.k. retail minus) för bitströmstillträde. Dock har sistnämnda beslut varit inhiberat fram tills den 31 januari 2007 då Regeringsrätten beslutat att inte ta upp TeliaSoneras överklagande av PTS beslut. Konsekvensen blev att PTS beslut om att Telia Sonera ska erbjuda bitströmstillträde till andra operatörer gäller och att den tillsyn som tidigare inletts kan återupptas. Bitströmstillträde gör det lättare för operatörer att etablera sig i telestationer där kundunderlaget inte är så stort att det lönar sig att sätta in egen utrustning. TeliaSonera har lanserat ett referenserbjudande avseende bitström; Skanova Bitström vilken kan beställas från och med den 1 juni 2007. Genom att den reglerade produkten ännu inte etablerats på marknaden och således ännu inte haft någon konkret inverkan på tjänsteutbud och prisnivåer tas den inte med i denna rapport. Den huvudsakliga slutkundsprodukten där delad ledning ingår, är bredband via xdsl. Hel ledning är aktuell då slutkunden inte vill ha traditionell telefoni. Den operatör som då levererar en xdsl-tjänst måste erlägga avgift för hel ledning, oavsett om operatören levererar telefoni till kunden eller ej. Kapitlet inleds med en beskrivning av datainsamlingen och vilka kostnader och intäkter som ingår i jämförelsen av grossist- och konsumentpriser för xdsl. I avsnitt 2.4 beskrivs några nyckeltal som kan bidra till information om dels förutsättningar att agera på marknaden, dels förutsättningar att etablera sig på marknaden. Därefter jämförs priset på olika former av bredbandsanslutning. Kapitlet avslutas med en kort sammanfattning. 2.1 Insamling av data Kostnader för LLUB framgår av referenserbjudande från TeliaSonera. Vad gäller kostnader för samlokalisering består den av en rad olika poster, varav en del lämnas på offert. För att ta fram den genomsnittliga kostnaden för samlokalisering intervjuades sju operatörer under våren 2006, se bilaga 1 och 2. Uppgift om operatörernas xdsl-erbjudanden till hushåll har hämtats från Telepriskollen och operatörernas hemsidor. I undersökningen ingår samtliga operatörer som ingår i Telepriskollen och som: den 31 januari 2006 tillhandahöll bredbandanslutning via xdsl med 0,5 Mbps (500-512 kbps), 2 Mbps (2000-2048 kbps) och/eller 8 Mbps (8000-8196 kbps), se nedanstående tabell och bilaga 1. den 31 januari 2007 tillhandahöll bredbandsanslutning via xdsl med 0,5 Mbps (500-512 kbps), 2 Mbps (2000-2048 kbps), 8 Mbps (8000-8196 10 Post- och telestyrelsen

kbps) och/eller 24 Mbps (24000-24992 Mbps), se nedanstående tabell och bilaga 1. Urvalet av anslutningshastighet har skett med utgångspunkt från att majoriteten av alla privata bredbandskunder (57 procent) 8 har en överföringshastighet på 2 Mbps eller mer och att majoriteten av erbjudanden om överföringshastighet om 0,5 Mbps utgörs av anslutning via ADSL. Andelen privata bredbandskunder med en överföringshastighet på minst 10 Mbps uppgick till drygt 20 procent 9. Tabell 1 Andelen privata bredbandskunder med en överföringshastighet på 2 Mbps eller mer, enligt Svensk Telemarknad helåret 2005 och 2006 Överföringshastighet 2005 2006 > 2 Mpbs 53% 67% > 10 Mbps 23% 26% I mätningen år 2006 ingick inte xdsl-erbjudanden om 24 Mbps, de ingår dock i mätningen för år 2007 med anledning av att flertalet operatörer nu har xdslbaserade erbjudanden för 24 Mbps och de får anses som ett standarderbjudande. Antalet operatörer som erbjuder 24 Mbit/s överstiger numera antalet som erbjuder 0,5 Mbit/s, flest aktörer erbjuder 8 Mbps. Tabell 2 Antal operatörer som i Telepriskollen redovisar att man tillhandahåller bredbandsanslutning via xdsl med 0,5 Mbps, 2 Mbps, 8 Mbps och/eller 24 Mbps 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps 24 Mbps Totalt antal unika operatörer Enligt Telepriskollen 2006-01-31 26 20 32 17 40 Enligt Telepriskollen 2007-01-31 22 31 37 24 43 I bilaga 1 redovisas vilka operatörer som ingår i beräkningarna. Vid beräkning av priser och differenser mellan intäkter och kostnader har medianvärdet av samtliga operatörer använts. 2.2 Operatörens kostnader för kopparaccess och samlokalisering Kostnaden för kopparaccess utgörs av dels en engångsavgift, dels kvartalshyra per kopparaccess. Beräkningar av kostnaderna har genomförts avseende dels första året då engångsavgiften ingår, dels för år 2 och följande där endast kvartalshyran ingår. Utöver kostnaden för kopparaccessen har operatören kostnader för anslutning av kopparaccessen. En del operatörer bygger i huvudsak egna teknikbodar som ansluts till TeliaSoneras stationer. Andra operatörer hyr in sig i TeliaSoneras stationer (samlokalisering) där de kan placera sin utrustning. Vid en samlokalisering kan operatören välja mellan att hyra rack av TeliaSonera eller sätta in egna. Kost- 8 9 Se Svensk Telemarknad 2005 och första halvåret 2006 Se Svensk Telemarknad 2005 och första halvåret 2006 Post- och telestyrelsen 11

naden för stationskablar och stationsanpassning är två stora engångsavgifter inom samlokalisering. TeliaSonera erbjuder även andra produkter för anslutning av kopparaccess, t.ex. inplacering. Denna produkt är dock inte reglerad och ingår inte i undersökningen. 10 En viktig komponent är transmission mellan telestationen och operatörens stomnät som kan levereras antingen av TeliaSonera, av annan leverantör eller av TeliaSonera och annan leverantör samtidigt. Vilket sätt som operatören väljer att etablera sig i en station påverkar kostnaden, såväl den initiala som den löpande kostnaden. Nedanstående tabell visar en sammanfattning av de huvudsakliga kostnaderna för kopparaccess och samlokalisering. Tabell 3 Sammanfattning av de huvudsakliga avgifterna för kopparaccess och samlokalisering Kopparaccess engångsavgift löpande avgifter Samlokalisering total kostnad som bland annat inkluderar avgift för offert, etablering av operatörens utrustning (t.ex. hyra av rack) stationskablar och till en del stationsanpassningar Ingår i beräkningarna - stationskablar Även separat redovisning - stationsanpassning Även separat redovisning löpande avgifter Kostnader för transportnät Nej Varierar bland annat beroende på var operatörens nod finns. Flera utav kostnadsslagen inom samlokalisering ökar trappstegsvis med antalet möjliga abonnemang, dvs. kostnaden för samlokalisering är till en del volymoberoende och kan därför utgöra ett etableringshinder. För att bidra i informationen kring ändrade förutsättningar att etablera sig på marknaden relateras därför kostnaden för samlokalisering till hur många abonnenter som behövs för att täcka olika nivåer av kostnaden. 10 Nya priser för samlokalisering från TeliaSonera började gälla 2007-03-12, vilka ej använts som underlag för dessa beräkningar. 12 Post- och telestyrelsen

2.3 Operatörens intäkter från xdsl-abonnemang Operatörens intäkter från en tjänst avseende anslutning till Internet via xdsl består i huvudsak av månadsavgift, fakturaavgift, avgift för tilläggstjänster samt, under första året, anslutningsavgift. 2.3.1 Anslutningsavgift Anslutningsavgiften är en engångsavgift som operatörerna debiterar kunden då denne beställer bredbandstjänsten. Av de erbjudanden som ingick i mätningen 2006-01-31 hade 55 procent anslutningsavgift, denna andel sjönk till 47 procent av erbjudandena ett år senare. Tabell 4 Anslutningsavgift för xdsl, inklusive moms, 2006-01-31 och 2007-01-31 Anslutningsavgift (inkl moms) 2006-01-31 2007-01-31 Lägst avgift (förutom 0) 295 kr 395 kr Högst avgift 1 275 kr 1 195 kr Median - samtliga erbjudanden 600 kr 0 kr Median - erbjudanden med anslutningsavgift 695 kr 650 kr År 2006 varierade avgiften mellan 295 kronor och 1275 kronor inklusive moms. Medianvärdet för samtliga erbjudanden med 0,5 Mbps, 2 Mbps och 8 Mbps uppgick till cirka 600 kronor. Medianen för endast erbjudanden med anslutningsavgift uppgick till 695 kronor. År 2007 varierade avgiften mellan 395 kronor och 1195 kronor inklusive moms. Medianvärdet för samtliga erbjudanden med 0,5 Mbps, 2 Mbps, 8 Mbps och 24 Mbps är 0 kr. Medianen för endast erbjudanden med anslutningsavgift uppgick till 650 kronor. Det kan konstateras att andelen erbjudanden med anslutningsavgift sjunker och därmed att medianen för år 2007 är lägre än år 2006, trots att den högre överföringskapaciteten 24 Mbps är medtagen. Avtalen binds vanligen första gången på 12 månader. En del operatörer har ingen anslutningsavgift om kunden binder sig för längre tid, till exempel 18 eller 24 månader. Uppföljning görs dels första året där anslutningsavgiften är inkluderad, dels för de därpå följande åren utan anslutningsavgift. I uppföljningen ingår för varje hastighet endast en produkt från varje operatör, och det är den produkt vars pris är lägst. Detta innebär att om operatören tillhandahåller abonnemang utan anslutningsavgift men med längre bindningstid ingår denna tjänst i uppföljningen men inte motsvarande tjänst med anslutningsavgift och kort bindningstid. Post- och telestyrelsen 13

2.3.2 Månadsavgift Tabell 5 Månadsavgift för xdsl, inklusive moms, 2006-01-31 och 2007-01-31 Månadsavgift (inkl moms) 2006-01-31 2007-01-31 Lägst avgift (förutom 0) 179 kr 149 kr Högst avgift 419 kr 499 kr Median 300 kr 299 kr År 2006 varierade månadsavgiften mellan 179 kronor och 419 kronor inklusive moms med ett medianvärde om cirka 300 kronor. År 2007 varierade månadsavgiften mellan 149 kronor och 499 kronor med ett medianvärde om cirka 300 kronor. Generellt sett gäller att ju högre överföringshastighet desto högre månadsavgifter förekommer, 499 kronor är erbjudande med 24 Mbps. Om enbart erbjudanden upp till och med 8 Mbps tas med blir högsta månadsavgiften 445 kronor. De flesta operatörerna erbjuder lägre pris om kunden även har fast telefoni hos operatören. Rabatten varierade vanligen mellan 30 70 kronor år 2006 och mellan 40-50 kronor år 2007. Operatörernas rabattsystem ter sig därmed alltmer lika. I uppföljningen ingår månadsavgiften utan rabatter för telefoni. 2.3.3 Faktureringsavgift Faktureringsavgift för pappersfaktura debiteras av drygt en tredjedel av operatörerna. Små förändringar har skett under året, d.v.s. det är i stort sett samma aktörer som tar ut en avgift idag som för ett år sedan. Avgiften varierar mellan 10-45 kronor. I samtliga fall erbjuds kunden att utan avgift betala via till exempel autogiro eller e-faktura. Möjligheten att få en pappersfaktura kan ses som en tilläggstjänst som flera operatörer inkluderar i abonnemangsavgiften, se vidare nedan. Sammantaget bedömer PTS att faktureringsavgiften inte ska ingå i uppföljningen av differensen mellan intäkter och kostnader för bredband via xdsl. 2.3.4 Tilläggsavgifter Det finns i huvudsak tre sätt som operatörerna hanterar tjänster såsom brandvägg, antivirusprogram, webbmail, e-postadresser och hemsidor, inkluderar dem i abonnemanget tar ut särskilda avgifter för tilläggstjänster, samt ej tillhandahåller tjänsterna överhuvudtaget. I Telepriskollen redovisas avgifter för antivirusprogram och brandvägg. Där framgår det att det endast är några enstaka operatörer som inkluderar någon av tjänsterna i abonnemanget. En minoritet av operatörerna tillhandahåller en eller båda 14 Post- och telestyrelsen

tjänsterna mot särskild avgift. Drygt hälften av operatörerna tillhandahåller varken brandvägg eller antivirusprogram. I Telepriskollen redovisas antalet e-postadresser och lagringsutrymme för e-post. Det är endast någon enstaka operatör som inte inkluderar e-postadresser i abonnemanget. Antalet e-postadresser och lagringsutrymme för e-post varierar dock mellan operatörerna, vanligen 5-10 e-postadresser och 10-50 Mbyte lagringsutrymme. I Telepriskollen redovisas även antalet personliga hemsidor och lagringsutrymme för hemsidor. I jämförelse med e-postadresser är variationen mellan operatörerna betydligt större. Någon enstaka tillhandhåller tjänsten mot särskild avgift medan några operatörer inte erbjuder tjänsten. Bland de övriga operatörerna varierar antalet hemsidor mellan 1-50 och lagringsutrymmet mellan 5-100 Mbyte. Skillnader i innehållet i abonnemanget kan betraktas som kvalitetsskillnader i tjänsten. Sammanfattningsvis bedömer därför PTS att tilläggstjänster inte ska beaktas vid beräkning av differenser. Små förändringar i operatörernas erbjudande av tilläggstjänster har skett under året, d.v.s. både vad gäller omfattning och pris. 2.3.5 Sammanfattning Nedanstående tabell sammanfattar vilka intäkter från slutkunder som ingår i beräkningarna. Tabell 6 Sammanfattning av de huvudsakliga intäkterna från slutkund för bredband Ingår i beräkningarna Fasta avgifter anslutningsavgift månadsavgift fakturaavgifter Nej Kostnadsfria alternativ erbjuds tilläggsavgifter Nej Följs upp i annan ordning 2.4 Jämförelse av grossist- och konsumentpriser för bredbandsanslutning via xdsl 2.4.1 Volymberoende grossistavgifter De operatörer som levererar bredbandsanslutning via xdsl måste för varje kopparaccess erlägga engångsavgift och kvartalshyra enligt TeliaSoneras referenserbjudande. Dessa avgifter jämförs med den anslutningsavgift och månadsavgift som slutkunden erlägger till operatören. Av de erbjudanden som ingick i mätningen 2006-01-31 hade 55 procent (totalt ingick 78 erbjudanden 2006-01-31 och 114 erbjudanden 2007-01-31, jmf tabell 1) Post- och telestyrelsen 15

anslutningsavgift, denna andel sjönk till 47 procent av erbjudandena ett år senare. Det fanns inte något entydigt samband mellan anslutningsavgift och månadsavgift, dvs. att anslutningsavgift skulle medföra lägre månadsavgift. Därför redovisas nedan endast medelvärdet (medianen) för intäkten under första respektive andra året. Som framgår av tabellen är differensen mellan intäkt och kostnad det högre från och med år 2 vilket beror på att anslutningsavgift till TeliaSonera endast betalas år 1. Även om operatören debiterar sina kunder anslutningsavgift överstiger denna i regel inte motsvarande anslutningsavgift enligt TeliaSoneras referenserbjudande. Differensen ökar även med hastigheten. Tabell 7 Differensen mellan intäkt och kostnad per år för xdsl-anslutning efter avdrag för avgifter för kopparaccess, 2006-01-31 och 2007-01-31 2006-01-31 År 1 År 2 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps Intäkt från slutkund 2 875 kr 3 390 kr 3 692 kr 2 707 kr 3 115 kr 3 475 kr Avgift för kopparaccess 1 370 kr 1 370 kr 1 370 kr 600 kr 600 kr 600 kr Differens 1 505 kr 2 020 kr 2 322 kr 2 107 kr 2 515 kr 2 875 kr Differens i % av intäkten 52% 60% 63% 78% 81% 83% 2007-01-31 År 1 År 2 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps 24 Mbps 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps 24 Mbps Intäkt från slutkund 2 866 kr 3 074 kr 3 458 kr 3 830 kr 2 810 kr 2 870 kr 3 187 kr 3 528 kr Avgift för kopparaccess 1 288 kr 1 288 kr 1 288 kr 1 288 kr 600 kr 600 kr 600 kr 600 kr Differens 1 578 kr 1 786 kr 2 170 kr 2 542 kr 2 210 kr 2 270 kr 2 587 kr 2 928 kr Differens i % av intäkten 55% 58% 63% 66% 79% 79% 81% 83% Det kan konstateras att vissa mindre förändringar har skett mellan de två olika mättidpunkterna. Bortsett från avgiften för kopparaccessen år två samt intäkten från slutkunden år två för 0,5 Mbps, har både intäkt från slutkund och grossistkostnaden sjunkit något. Differensen mellan dessa två poster varierar beroende på överföringshastighet. Det kan också konstateras att differensen är betydligt högre år 2 än år 1. Den ovan redovisade differensen från ett xdsl-abonnemang ska täcka en rad olika kostnader. En viktig och stor post är kostnader för anslutning av kopparaccessen, se vidare nedan. Ytterligare kostnader som det beräknade differensen ska täcka är marknadsföringskostnader, kundtjänst m.m. 2.4.2 Volymoberoende grossistavgifter PTS intervjuer visar inte på några betydande skillnader i den totala kostnaden för anslutning av kopparaccess mellan att etablera en egen teknikbod och att samlokalisera i TeliaSoneras lokaler. Däremot visar intervjuerna på skillnader i kost- 16 Post- och telestyrelsen

naderna mellan olika operatörer, bland annat beroende på behovet av stationskablar, stationsanpassningar och tillgången till transportnät. Om egen teknikbod etableras har operatören möjlighet att i den även placera annan utrustning för elektronisk kommunikation och fördela kostnader för teknikboden mellan flera olika produkter. Möjligheten och kostnaden för att etablera egen teknikbod är beroende av bland annat telestationens placering. Egen teknikbod underlättas om operatören har egen personal för service och underhåll av teknikbodarna. Avgifterna till TeliaSonera varierar beroende på anslutningsformen. Kostnaden för att ansluta egen teknikbod till TeliaSonera uppgick till cirka 50 000-60 000 kronor. Kostnaden för att samlokalisera i en station med cirka 100-1000 abonnenter varierar i vår undersökning mellan 100 000-150 000 kronor. Den totala kostnaden för anslutning av kopparaccess inklusive operatörens egna kostnader, uppgick i undersökningen till 200 000-400 000 kronor. I beloppet kan även ingå viss stationsanpassning. Till detta kommer kostnader för transportnätet vilket varierar bland annat beroende var operatörens nod finns. För att följa förhållandet mellan grossist- och slutkundpriset är det intressant att beräkna antalet abonnemang som krävs för att täcka den initiala kostnaden för samlokalisering, se nedanstående tabell. Tabell 8 Antal abonnemang (efter avdrag för avgifter för koppar år 1) som krävs för att täcka initiala kostnader för samlokalisering, 2006-01-31 och 2007-01-31 2006-01-31 Kostnad för samlokalisering 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps 1 505 kr 2 020 kr 2 322 kr 200 000 kr 133 99 86 400 000 kr 266 198 172 2007-01-31 Kostnad för samlokalisering 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps 24 Mbps 1 578 kr 1 786 kr 2 170 kr 2 542 kr 200 000 kr 127 112 92 79 400 000 kr 254 224 184 157 Som framgår av tabellerna krävs mer än ett års intäkter (efter avdrag för avgifter för koppar) från samtliga abonnemang i en liten station för att täcka den initiala kostnaden för samlokalisering. Genom att kostnaden för samlokalisering varit i stort sett oförändrad samtidigt som intäkten per slutkund sjunkit något, krävs allt fler abonnemang för att täcka samlokaliseringskostnaderna. Om man antar storleken på samlokaliseringen (antal ADSL-portar), beläggningen (75 procent i nedanstående tabell) och totala kostnaden för samlokaliseringen kan kostnaden per abonnemang beräknas. I nedanstående tabell redovisas den initiala kostnaden för abonnemang fördelat på abonnemangen i olika stora stationer. Som framgår av tabellen blir kostnaden per abonnemang i en liten station mycket hög. För att täcka kostnader för en samlokalisering för 400 000 kr för den här redovisade minsta stationen kräver flera årsintäkter (cirka 3 000 kronor) från samtliga i stationen anslutna abonnenter. Post- och telestyrelsen 17

Tabell 9 Initial kostnad per abonnemang för samlokalisering Total kostnad för Antal ADSLportar Beläggning samlokalisering 200 000 kr 400 000 kr 50 38 5 263 kr 10 526 kr 100 75 2 667 kr 5 333 kr 200 150 1 333 kr 2 667 kr 500 375 533 kr 1 067 kr Variationerna i initiala kostnader för samlokalisering beror främst på antalet stationskablar och eventuella kostnader för stationsanpassningar. I nedanstående tabell redovisas kostnaden för stationskablar per abonnemang vid 75 procents beläggningsgrad vid olika stora utbyggnader. Tabell 10 Kostnad för stationskablar Antal ADSLportar Beläggning Total kostnad Kostnad per abonnemang 50 38 15 700 kr 413 kr 100 75 22 800 kr 304 kr 200 150 37 000 kr 247 kr 500 375 79 600 kr 212 kr Kostnaden för den första kabeln är avsevärt högre än för de därpå följande kablarna varför priset per abonnemang sjunker ju större utbyggnaden är. Hur stor andel av första årets intäkt som krävs för att täcka kostnaden för stationskablar framgår av nedanstående tabell. Tabell 11 Andel av intäkten efter avdrag för avgifter för koppar som krävs för att täcka kostnaden för stationskablar, 2006-01-31 och 2007-01-31 2006-01-31 Kostnad per abonnemang 2007-01-31 Kostnad per abonnemang 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps 1 505 kr 2 020 kr 2 322 kr Andel av intäkten 413 kr 27% 20% 18% 304 kr 19% 17% 14% 247 kr 16% 14% 11% 212 kr 13% 12% 10% 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps 24 Mbps 1 578 kr 1 786 kr 2 170 kr 2 542 kr Andel av intäkten 413 kr 26% 23% 19% 16% 304 kr 19% 17% 14% 12% 247 kr 16% 14% 11% 10% 212 kr 13% 12% 10% 8% 18 Post- och telestyrelsen

Hur stor del av intäkten som krävs för att täcka kostnaden för stationskablar varierar såväl med utbyggnadens storlek som med typ av abonnemang. Behov av anpassning av stationen förekommer på alla stationsstorlekar, såväl stora stationer som små stationer. Stora stationer finns företrädesvis i större städer medan små stationer förekommer såväl i städer som i glesbygd. I riktigt små stationer är det ofta fullt och då kan det bli aktuellt att utreda utbyggnad av lokalen. Andra skäl för stationsanpassning är brist på fysisk plats för teknisk utrustning, kabelvägar, plats i korskoppling, kraftmatning och kyla. Kostnaden för att anpassa en station varierar från cirka 20 000 kronor och uppåt. I nedanstående tabell redovisas antalet abonnemang som krävs för att täcka kostnader för olika stora stationsanpassningar. Tabell 12 Antal abonnemang (efter avdrag för avgifter för koppar år 1) som krävs för att täcka kostnaden för stationsanpassning, 2006-01-31 och 2007-01-31 2006-01-31 Kostnad för stationsanpassn 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps 1 505 kr 2 020 kr 2 322 kr 25 000 kr 17 12 11 50 000 kr 33 25 22 100 000 kr 66 50 43 200 000 kr 133 99 86 500 000 kr 332 248 215 2007-01-31 Kostnad för stationsanpassn 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps 24 Mbps 1 578 kr 1 786 kr 2 170 kr 2 542 kr 25 000 kr 16 14 12 10 50 000 kr 32 28 23 20 100 000 kr 63 56 46 39 200 000 kr 127 112 92 79 500 000 kr 317 280 230 197 Som framgår av tabellen kan det krävas flera årsintäkter från samtliga abonnemang i en liten station för att täcka kostnaden för en stationsanpassning. 2.4.3 Övriga avgifter De löpande kostnaderna för samlokalisering varierar beroende på bland annat om operatören har egen teknikbod eller hyr i TeliaSoneras utrymmen. Avgiften till TeliaSonera är därutöver beroende av energibehov, antal optokablar och om operatören har eget skåp eller hyr av TeliaSonera. Ytterligare en löpande kostnad är transportnätet. Om operatören har egen teknikbod kan denna utnyttjas för annan utrustning till elektronisk kommunikation och på så sätt fördela kostnaden för teknikboden på flera produkter. Sammantaget bedömer PTS att löpande kostnader för samlokalisering kan följas upp genom beräkning av TeliaSoneras avgifter för samlokalisering i deras lokaler och med eget skåp. Nedanstående tabell redovisar ett exempel på löpande kostnader för samlokalisering. Post- och telestyrelsen 19

Tabell 13 Löpande kostnader för samlokalisering Helt skåp Operatörsägd optokabel Energi (251-500 watt) Årskostnad 12 652 kr 1 032 kr 5 340 kr 19 024 kr Om operatören har egen teknikbod betalar denne endast avgift för operatörsägd kopparkabel. Det krävs intäkter (efter avdrag för avgifter för koppar fr.o.m. år 2) från 7-9 abonnemang för att täcka de löpande kostnaderna för samlokalisering, se nedanstående tabell. Tabell 14 Antal abonnemang som krävs för att täcka löpande kostnader för samlokalisering, 2006-01-31 och 2007-01-31 2006-01-31 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps Årskostnad 2 107 kr 2 515 kr 2 875 kr samlokalisering 19 024 kr 9 8 7 2007-01-31 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps 24 Mbps Årskostnad 2 210 kr 2 270 kr 2 587 kr 2 928 kr samlokalisering 19 024 kr 9 8 7 6 Ytterligare en betydande kostnad för den operatör som tillhandahåller bredbandsanslutning via koppar är kostnaden för transportnätskapacitet (fiber). Kostnaden är bland annat beroende på huruvida operatören har egen kapacitet eller måste hyra av annan operatör. Kostnaden uppvisar även geografiska variationer. Kostnaden för kapacitet ingår inte i föreliggande jämförelse. En del operatörer debiterar slutkunderna avgift för pappersfaktura. 2.5 Prisjämförelse mellan olika former av bredbandsanslutning Förutsättningarna att verka på marknaden för anslutning till Internet via xdsl påverkas bland annat av slutkundspriset på samtliga anslutningsformer, vanligen xdsl, kabel-tv och fiber. Som framgår av nedanstående tabell är en xdslanslutning genomgående något högre i pris än anslutning via kabel-tv och fiber. Dock är det få erbjudanden inom varje teknik och hastighet, varför resultat bör tolkas försiktigt. 20 Post- och telestyrelsen

Tabell 15 Prisjämförelse mellan olika former av bredbandsanslutningar, 2006-01-31 och 2007-01-31 2006-01-31 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps xdsl 2 707 kr 3 115 kr 3 475 kr Kabel-TV 2 390 kr 2 880 kr 3 331 kr Fiber 2 400 kr 2 870 kr (1) 2007-01-31 0,5 Mbps 2 Mbps 8 Mbps 24 Mbps xdsl 2 810 kr 2 870 kr 3 187 kr 3 528 kr Kabel-TV 2 347 kr 2 832 kr 2 966 kr - Fiber 2 400 kr 2 352 kr (1) (2) (1) Erbjudanden saknas. Dock finns ett stort antal erbjudande om 10 Mbps vars pris uppgick till cirka 2400 kronor per år exklusive moms. (2) Erbjudanden saknas. Dock finns ett stort antal erbjudande om 25 Mbps vars pris uppgick till cirka 3800 kronor per år exklusive moms. I redovisningen ingår endast månadskostnaden. Anslutningsavgiften ingår inte då den kan variera kraftigt beroende på anslutningsform. Exempelvis kan anslutningsavgiften för fiber uppgå till mer än 10 000 kronor om ny fiber ska dras till fastigheten. Samtidigt kan detta ses som en investering som höjer fastighetens värde. 2.6 Sammanfattning För att följa utvecklingen av relationer mellan grossist- och konsumentpriser för LLUB, har PTS utarbetat nyckeltal för volymberoende grossistavgifter o differensen från ett abonnemang för xdsl-anslutning efter avdrag för kostnaden för kopparaccess år 1 (engångsavgift och kvartalshyra för kopparaccess) och år 2 (endast kvartalshyra för kopparaccess). Differensen mellan intäkterna från ett xdsl-abonnemang och avgifterna för koppar ska täcka en rad olika kostnader. En viktig och stor post är kostnaden för samlokalisering. Ytterligare kostnader som den beräknade differensen ska täcka är marknadsföringskostnader, kundtjänst m.m. Post- och telestyrelsen 21

huvudsakligen volymoberoende grossistavgifter, (priserna ökar i trappsteg, men är inom intervallen oberoende av antalet abonnemang) o antal abonnemang (efter avdrag för avgifter för koppar år 1) som krävs för att täcka initiala kostnader för samlokalisering, o antal abonnemang (efter avdrag för avgifter för koppar år 1) som krävs för att täcka kostnader för stationsanpassning, o andel av intäkten (efter avdrag för avgifter för koppar år 1) som krävs för att täcka kostnader för stationskablar. Övriga avgifter o antal abonnemang (efter avdrag för avgifter för koppar år 2) som krävs för att täcka löpande kostnader för samlokalisering. Data för att beräkna nyckeltalen har hämtats från Svensk Telemarknad, Telepriskollen samt publicerade referenserbjudande från TeliaSonera. Uppgifter om samlokalisering har insamlats via intervjuer med sju operatörer. I kapitlet redovisas även en jämförelse av slutkundspriset för olika former av bredbandsanslutningar. Resultatet av dessa två mättidpunkter visar på att: o totalt sett ökar antalet aktörer och antalet erbjudanden för xdslbaserade tjänster, o antalet erbjudande och antalet aktörer som erbjuder 0,5 Mbps sjunker medan de ökar i 2 Mbps och uppåt, o 24 Mbps får anses som ett standarderbjudande, o intäkten per slutkund sjunker samtidigt som grossistpriser för rörliga insatsvaror också sjunker, o de fasta kostnaderna för grossistprodukterna är i stort sett oförändrade, o de totala kostnaderna stiger i förhållande till slutkundsintäkterna, vilket betyder att det behövs allt fler abonnemang för att täcka de totala produktionskostnaderna. 22 Post- och telestyrelsen

3 Telefonitjänster Post- och telestyrelsen, PTS, har fastställt att TeliaSonera i sitt fasta nät skall tillhandahålla terminering, originering och förmedling samt direktförbindelser, operatörsaccess och kaskadavräkning till en kostnadsorienterad ersättning (samtrafik). Det kostnadsorienterade priset ska beräknas enligt LRIC-metoden 11, förutom avseende operatörsaccess där prissättningen ska ske enligt en FDC-modell baserad på historiska kostnader. Vidare har PTS fastställt att övriga SMP-operatörer i det fasta nätet ska tillämpa rättvis och skälig prissättning på termineringsmarknaden. PTS har även fastställt att TeliaSonera, Tele2 och Telenor skall tillhandahålla terminering i respektive mobilnät till en kostnadsorienterad ersättning, vilken ska beräknas enligt LRIC-metoden. Hi3G skall tillhandahålla terminering till en rättvis och skälig ersättning med en övergångsperiod om tre år från beslutet. PTS har i underrättelse till TeliaSonera angett utifrån vilka genomsnittliga kostnadsnivåer som bolagets priser ska beräknas för bland annat samtrafik 12. Genom att dessa reglerade termineringsavgifter inte tillämpas i praktiken har PTS valt att i dessa beräkningar utgå från de termineringspriser som anges i referenserbjudanden. Detta då det är de tillämpade avgifterna som ligger till grund för vilka differenserna mellan intäkter och kostnader blir. Kapitlet inleds med en beskrivning av datainsamlingen och vilka kostnader och intäkter som ingår i jämförelsen av grossist- och konsumentpriser för fast och mobil telefonitjänst. I avsnitt 3.5 och 3.6 beskrivs och redovisas de framtagna nyckeltalen. Kapitlet avslutas med en kort sammanfattning. 3.1 Insamling av data Operatörernas priser till slutkund har hämtats från Telepriskollen. Den genomsnittliga intäkten för mobiltelefoni har hämtats från Svensk Telemarknad medan kostnaden för samtrafik har hämtats ur TeliaSoneras referenserbjudande 13. Operatörer som tillhandahåller fast telefoni kan delas in i förvalsoperatörer, GTAoperatörer och operatörer som tillhandhåller IP-baserad telefoni eller på annat sätt i sin helhet förfogar över accessnät. IP-baserad telefoni levereras i huvudsak via xdsl, fiber och kabel-tv-nät. I samtliga fall behöver kunden inte något telefonabonnemang hos TeliaSonera utan betalar såväl abonnemangsavgift som trafikavgift till leverantören av den IP-baserade telefonitjänsten. Dessa operatörer har därför större möjlighet att välja att täcka sina kostnader genom antingen abonnemangsavgifter eller trafikavgifter. I viss utsträckning gäller detta även för operatörer som erbjuder GTA-baserade abonnemang, genom att de får slutkundens hela intäkt. I uppföljningen av fast telefoni har PTS valt att främst beskriva situationen för förvals- och GTA-operatörer. 11 LRIC, Long Run Incremental Cost. Se vidare PTS föreskrift, PTSFS 2004:5 12 Underrättelse 06-2341/23 13 Andra samtrafikavgifter kan dock förekomma Post- och telestyrelsen 23

Antalet förvalsoperatörer och GTA-operatörer som redovisades i Telepriskollen: den 31 januari 2006 uppgick till 36 st, se bilaga 1 den 31 januari 2007, uppgick till 31 st, se bilaga 1 Operatörer som levererar mobiltelefoni kan delas upp i operatörer med eget mobilnät och operatörer utan eget nät. I Telepriskollen den 31 januari 2007 ingick fyra operatörer med eget mobilnät, (TeliaSonera, Tele2, 3 och Telenor 14 ), och elva operatörer utan eget mobilnät. I den sistnämnda gruppen ingår fem bolag som ägs av mobiloperatörer med eget nät 15. Samtliga operatörer i Telepriskollen ingår i uppföljningen (se bilaga 1). 3.2 Operatörens kostnader för samtrafik Som en del av arbetet med Telepriskollen tar PTS fram ett antal olika användarprofiler för bland annat fast och mobil telefoni. Användarprofilerna bygger i huvudsak på statistik från Svensk Telemarknad (helåret 2005 respektive helåret 2006). Användarprofilerna har byggts upp utifrån antal samtal, samtalsminuter, fördelning av samtal till fast respektive mobil, fördelningen av samtal över dygnet samt mobiloperatörernas marknadsandelar. Dessa användarprofiler har PTS använt även för beräkningarna i denna rapport. I detta sammanhang har den användarprofil som överensstämmer med en medelanvändare använts som underlag för beräkningar av intäkter. Samma medelanvändare har gjorts vid beräkning av motsvarande kostnader för samtrafik. I beräkningarna ingår kostnader för samtrafik för samtal till fasta nät och mobilnät samt SMS 16. Internationella samtal ingår således inte i beräkningen av avgiften för samtrafik. 3.3 Operatörens samtalsintäkter från fast telefoni Intäkterna utgörs av såväl fasta som rörliga avgifter. 3.3.1 Fasta avgifter Slutkunderna betalar för både telefonitjänst och telefonabonnemang. Avgifter för telefonabonnemang, dvs. anslutningsavgift, abonnemangsavgift och inträdesavgift behandlas i kapitel 4. Beräkningar i föreliggande kapitel avser endast telefonitjänst där de fasta avgifterna utgörs av fakturaavgift 14 Numera Telenor 15 Tango och Optimal Telecom ägs av Tele2, Halebop ägs av TeliaSonera och Glocalnet och Djuice ägs av Telenor. 16 Kostnaden är beräknad enligt de uppgifter som PTS har inhämtat om operatörernas termineringsavgift för SMS. 24 Post- och telestyrelsen

avgift för specificerad faktura månadsavgift Fakturaavgift Fakturaavgift debiteras av en del operatörer för pappersfaktura, medan betalning via autogiro eller e-faktura är kostnadsfritt. Skillnaderna betraktas som kvalitetsskillnader för tjänsten vid uppföljningen av intäkterna. Avgift för specificerad faktura Specificerad faktura ingår ej i uppföljningen. PTS har utarbetat föreskrift gällande specificerad räkning som trädde i kraft den 1 januari 2007. 17 Månadsavgift En del abonnemang har för vissa samtal helt eller delvis slopat minutavgiften. Kunden betalar istället en fast månadsavgift för ett obegränsat antal samtal. Denna avgift ingår i uppföljningen. 3.3.2 Rörliga avgifter De rörliga avgifterna utgörs i huvudsak av öppningsavgift och samtalsavgifter. Båda avgifterna ingår i uppföljningen. Dock ingår ej internationella samtal i beräkningarna. En del operatörer debiterar en särskild samtalsavgift för samtal till kundtjänst. Denna skillnad i innehåll i tjänsten kan betraktas som en kvalitetsskillnad i tjänsten och ingår ej vid beräkning av operatörens intäkt per abonnemang. 3.3.3 Sammanfattning Nedanstående tabell sammanfattar de vanligaste avgifterna som operatörerna debiterar slutkunden för fast telefoni. Tabell 16 Sammanfattning av de huvudsakliga intäkterna från slutkund för fast telefoni Ingår i beräkningarna Fasta avgifter fakturaavgift Nej Kostnadsfria alternativ erbjuds avgift för specificerad faktura Nej Ny föreskrift träder i kraft den 1 januari 2007 månadsavgift Rörliga avgifter öppningsavgift samtalsavgift 17 Post- och telestyrelsens föreskrifter om skyldighet att tillhandahålla specificerad räkning, PTSFS 2006:3 Post- och telestyrelsen 25

Som framgår av tabellen ingår i beräkningarna som redovisas i avsnitt 3.5 rörliga avgifter och månadsavgift. 3.4 Operatörens intäkter från mobil telefoni Det finns två typer av abonnemang, kontantkort och kontraktsabonnemang. Båda formerna ingår i uppföljningen. I en del fall kombineras abonnemanget med en gratis telefon mot förhöjd månadsavgift och bindningstid. Denna form av abonnemang ingår ej i uppföljningen. 3.4.1 Fasta avgifter Intäkterna utgörs av såväl fasta som rörliga avgifter. De fasta avgifterna utgörs av inträdesavgift/startavgift byte av abonnemang hos befintlig operatör månadsavgift samtalspott/minidebitering/minibetalning inträdesavgift för specifika tjänster månadsavgift för specifika tjänster fakturaavgift avgift för specificerad faktura 26 Post- och telestyrelsen

Startavgift/inträdesavgift och byte av abonnemang hos befintlig operatör Startavgiften uppgick till mellan 0-300 kronor (median 100 kronor). Inga märkbara förändringar av startavgiften har skett mellan de två olika mättidpunkterna. I PTS rapport Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation en individundersökning 2006 framgår att det endast är 8 procent (10 procent året innan) av dem som använder mobiltelefon för privata samtal som har bytt operatör under de senaste sex månaderna 18. Av dessa utnyttjade 69 procent nummerportabilitet (60 procent året innan). En del operatörer tar ut avgift för att byta abonnemang hos operatören 19, medan kunden kan byta abonnemang utan avgift hos andra operatörer. 20 Några operatörer har endast ett erbjudande för mobilabonnemang, t.ex. Lebara. Inträdesavgift och månadsavgift för specifika tjänster Nummerpresentation och mobilsvar är i de flesta fall avgiftsfria 21. I den mån tjänsterna är avgiftsbelagda ingår intäkten i den genomsnittliga intäkten per abonnemang. Fakturaavgifter Fakturaavgift och avgift för specificerad faktura ingår i den beräknade genomsnittliga intäkten. Månadsavgift och samtalspott/minidebitering Månadsavgift och samtalspott/minidebitering är ersättning för trafikkostnader och ingår i uppföljningen. Sammanfattningsvis är det således både kontantkort och kontraktsabonnemang som ingår uppföljningen. Samtliga avgifter ingår i den beräknade genomsnittliga intäkten. 3.4.2 Rörliga avgifter De rörliga avgifterna utgörs av dels öppningsavgift, dels samtalsavgifter (inkl. SMS). Båda typerna av avgifter ingår i uppföljningen. 18 Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation en individundersökning 2006 (PTS-ER-2006:47) Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation en individundersökning 2005 (PTS-ER-2006:01) 19 Ett exempel är ACN där startavgiften uppgick till 250-298 kr., medan avgiften för byte av abonnemang uppgick till 50 kr. Comviq debiterar samma avgift vid byte som vid nytecknande av abonnemang. 20 T.ex. TeliaSonera tar inte ut någon avgift. 21 Ett undantag är Sense där anslutningsavgiften för telefonsvarare uppgick till 50 kr. Post- och telestyrelsen 27

3.4.3 Sammanfattning Nedanstående tabell redovisas vilka intäkter som ingår i beräkningarna för mobil telefoni. Tabell 17 Sammanfattning av några vanliga intäkter från slutkund för mobil telefoni Fasta avgifter inträdesavgift/startavgift byte av abonnemang hos befintlig operatör månadsavgift samtalspott/minidebitering/minibetalning inträdesavgift för specifika tjänster månadsavgift för specifika tjänster fakturaavgift avgift för specificerad fakturea Rörliga avgifter öppningsavgift samtalsavgift SMS Ingår i beräkningarna Samtliga avgifter ingår i beräkningarna, eftersom beräkningarna bygger på uppgifter ur Svensk Telemarknad, där endast den sammanlagda intäkten redovisas. Till skillnad från beräkning av den genomsnittliga intäkten för fast telefoni används inte prisuppgifter ur Telepriskollen. Prisplanerna för mobil telefoni uppvisar stor variation där en del erbjudanden har en hög abonnemangsavgift medan andra erbjudanden endast debiterar avgift för trafiken. Det är därför inte möjligt att endast jämföra trafikintäkterna med avgiften för samtrafiken. Dessutom förekommer ofta olika erbjudanden till slutkunderna som kan påverka den totala intäkten per abonnemang. 3.5 Jämförelse av grossist- och konsumentpriser för fast telefoni 3.5.1 Volymberoende grossistavgifter Antalet operatörer som erbjuder traditionell kretskopplad telefoni i Sverige uppgick till 31 st den 31 januari 2007. Det kan konstateras att antalet erbjudanden om abonnemang stiger jämfört med antalet erbjudanden om förval som sjunkit något. Antalet förvalsoperatörer har minskat med fyra operatörer mellan mättidpunkterna. Tabell 18 Antalet erbjudanden och antalet operatörer som erbjuder traditionell kretskopplad telefoni, 2006-01-31 och 2007-01-31. Antal erbjudanden om abg Antal erbjudanden om förval Antal operatörer som erbjuder abg Antal operatörer som erbjuder förval Totalt antal unika operatörer Enligt Telepriskollen 2006-01-31 56 95 13 31 36 Enligt Telepriskollen 2007-01-31 71 91 15 27 31 Mer än hälften av alla erbjudanden inkluderar en fast månadsavgift mellan 9-199 kronor (medianvärdet uppgick till 19 kronor, 29 kronor ett år tidigare bland de 28 Post- och telestyrelsen

som debiterar månadsavgift). Öppningsavgift debiterades i samtliga fall utom två. Avgiften uppgick mellan 0.29-1.40 kronor (medianvärdet 0.45 kronor). Inga märkbara förändringar i öppningsavgiften har kunnat utläsas mellan de två mättidpunkterna. Intäkten från samtliga 162 erbjudanden (151 erbjudanden året innan) har beräknats. Varje operatörs billigaste alternativ har jämförts med varandra, (abonnemang och förval, totalt 42 respektive 44 erbjudanden). Som tidigare nämnts utgår nedanstående beräkningar utifrån en genomsnittsanvändares profil avseende antal samtal, antal trafikminuter, trafikfördelning över dygnet, fördelning av trafik till fasta respektive mobila nät. Dessa är i sin tur baserade på information från Svensk Telemarknad. Tabell 19 Intäkt per kund och år, telefonitjänst, abonnemang och eventuella fasta månadsavgifter, 2006-01-31 och 2007-01-31. Abonnemang - Förval inkl abg Abonnemang - GTA Enligt Telepriskollen 2006-01-31 2 580 kr 2 400 kr Enligt Telepriskollen 2007-01-31 2 400 kr 2 232 kr Den genomsnittliga intäkten för ett abonnemang i kombination med förval var högre än ett abonnemang som är baserat på GTA, d.v.s. där abonnemang och telefonitjänst ingår från samma operatör. För en operatör som erbjuder förval så ingår dock inte abonnemangsintäkten, genom att den intäkten går till TeliaSonera. Om vi enbart ser till telefonitjänsten för ett abonnemang baserat på förval så uppgick medianintäkten, exklusive moms och exklusive kostnad för abonnemang till 1 200 kronor i januari år 2007 respektive 1 380 kronor i januari år 2006. Motsvarande kostnad för samtrafik uppgick till 928 kronor respektive 1007 kronor 22. Tabell 20 Differens per år mellan intäkterna för en telefonitjänst (samtal) och kostnaderna för samtrafikavgifter, 2006-01-31 och 2007-01-31 2006-01-31 2007-01-31 Medianintäkt 1 380 kr Medianintäkt 1 200 kr Samtrafikavgift 1 007 kr Samtrafikavgift 928 kr Differens i kr 373 kr Differens i kr 272 kr Differens i % Differens i % av intäkten 27% av intäkten 23% I slutet av januari var differensen mellan intäkten från det genomsnittliga förvalserbjudandet och kostnaderna för samtrafikavgifter knappt 300 kronor. Det är en minskning med ca 100 kronor från året innan. Såväl intäkter som kostnader har sjunkit det senaste året och anledningen är att konsumenter ringer mindre från de fasta telefonerna, både antal samtal och samtalsminuter sjunker. Vi kan också konstatera att intäkten per konsument har sjunkit mer än kostnaden för samtrafik, 22 I beräkningen av samtrafikavgiften beaktas enkelsegment Post- och telestyrelsen 29