Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner. 1
Kapitel. 2.
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
Upplysningar om innehållet: Karin Ramstedt, karin.ramstedt@regionostergotland.se Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN/Bestnr: 978-91-7585-445-8 Text: Curt Monfelt, Landstinget i Värmland (projektledare), Marta Fallgren, Landstinget i Uppsala, Bertil Frankkila, Norrbottens läns landsting, Jonna Bjuhr Männer, Västra Götalandsregionen, Helen Pentillä och Sara Nodmar, Region Kronoberg samt Andreas Hagnell, SKL. Intervjuer sid 14-19 av Birgitta Klepke, Satsa Foto: Scandinav bildbyrå, Johnér Bildbyrå, Joakim Bergström, Casper Hedberg, Michael Folmer, Pia Nordlander, Thomas Henrikson, Rickard L. Eriksson, SKL:s bildbank Produktion: Advant Produktionsbyrå
Förord Öppna jämförelser för miljöarbetet i landsting och regioner har som syfte att stimulera lärandet och förbättra verksamheterna. Jämförelsen publiceras nu för tredje året. Indikatorerna sträcker sig över flera verksamhetsområden och har ett tydligt resultatfokus. Exempelvis visar de att andelen förnybara drivmedel i kollektivtrafiken nästan fördubblats mellan 2009 och 2015. I sammanställningen presenteras även framgångsfaktorer och goda exempel. Årets temadel speglar det mångfacetterade klimatarbetet som pågår i landstingen och regionerna. Landstingen och regionerna har som sitt främsta uppdrag att ge invånarna en god hälso- och sjukvård. Många av dem har även ansvar för kollektivtrafiken i sitt län. Ett proaktivt miljöarbete bidrar till det hälsofrämjande arbetet. Landstingen och regionerna är stora organisationer och har i många fall goda möjligheter att påverka genom sin verksamhet, sina kontakter med medborgare och krav i upphandlingar. Goda resultat beror i många fall på att landstingen har tydliga politiska mål, engagerade medarbetare och drivande chefer som ser miljöhänsyn som en integrerad del av verksamheten. Rapporten har tagits fram i samarbete mellan Landstingens och regionernas Miljöchefer (LMC) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Projektledare har varit Curt Monfelt, Landstinget i Värmland. I projektgruppen har även medverkat Marta Fallgren, Landstinget i Uppsala, Bertil Frankkila, Norrbottens läns landsting, Jonna Bjuhr Männer, Västra Götalandsregionen, Helen Pentillä och Sara Nodmar, Region Kronoberg samt Andreas Hagnell, SKL. Ett stort tack till alla landsting och regioner som rapporterat in sina uppgifter! Stockholm i november 2016 Lena Dahl, Tf. vd, Sveriges Kommuner och Landsting Gunilla Glasare, Direktör, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
Innehåll 7 Kapitel 1. Sammanfattning och inledning 13 Kapitel 2. Tema Goda exempel från landstingens klimatarbete 21 Kapitel 3. Förskrivning av antibiotika 25 Kapitel 4. Ekologiska livsmedel 29 Kapitel 5. Energianvändning i verksamhetslokaler 33 Kapitel 6. Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken 37 Kapitel 7. Klimatpåverkan från medicinska gaser 41 Kapitel 8. Avfallsåtervinning 45 Kapitel 9. Landstingens arbete med kemikalier 47 Bilaga 1. Definitioner och källor 50 Bilaga 2. Tabeller
KAPITEL 1 Sammanfattning och inledning Rapporten Miljöarbetet i landsting och regioner presenteras för tredje gången som Öppna jämförelser med syfte att stimulera lärande och verksamhetsutveckling. Landstingens och regionernas miljöarbete har fokus på följande områden: minskad klimatpåverkan, giftfri miljö och resurseffektivitet. Rapporten presenterar sex miljöindikatorer som ger en god bild över bredden och resultatet i det viktiga miljöarbete som pågår inom landstingen. Indikatorerna bedöms ha god datakvalitet och jämförbarhet. Indikatorerna har fokus på det interna miljöarbetet som bedrivs i landsting och regioner och inte på det regionala utvecklingsansvaret som regionerna har. För enkelhets skull används i rapporten begreppet landsting när vi menar både landsting och regioner. Rapporten visar på positiva trender under de senaste sex åren för minskad antibiotikaförskrivning, ökade inköp av ekologiska livsmedel, minskad energianvändning i lokalerna, ökad andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken och minskad klimatpåverkan från medicinska gaser. Utvecklingen är dock inte entydig och skillnaderna mellan landstingen är i vissa fall stora. Jämförelserna visar på möjligheter till fortsatta förbättringar. I några fall har enstaka åtgärder stor effekt, till exempel destruktionsanläggningar för lustgas. Skillnader i miljöprestanda är till stor del resultatet av att landstingen har kommit olika långt och har olika målnivåer i sitt miljöarbete, men speglar även skillnader i geografiska förutsättningar och verksamheternas struktur. Positiv utveckling för indikatorerna de senaste sex åren. Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 7
Kapitel 1. Sammanfattning och inledning Miljöarbete för bättre hälsa Med uppdraget att förebygga ohälsa och sjukdom vilar ett ansvar på landstingen att vara en aktör i arbetet för en hållbar utveckling så att både nuvarande och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Stora miljöutmaningar för landstingen är att minska klimatpåverkan och resursförbrukningen samt att bidra till en giftfri miljö. Figur 1. Utmaningar och fokusområden för landstingens miljöarbete Minskad klimatpåverkan Transporter/resor Energianvändning Medicinska gaser Giftfri miljö Läkemedel Kemikalieanvändning Kemikalier i varor Resurseffektivitet Avfall Inköp/upphandling och produktval Effektivisering 8 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
Foto: Blekingetrafiken Rapporten speglar i huvudsak miljöarbetet utifrån regionala politiska prioriteringar. En del av dessa korresponderar till nationella miljömål, mål för EU och andra internationella mål om klimat, energieffektivisering, giftfri miljö och resurseffektivitet. Landstingens och regionernas miljöarbete är också styrt av lagar och förordningar. Samverkan och utvecklingsarbete Gemensamma miljöindikatorer är ett viktigt verktyg för att se utveckling, trender och effekter av olika typer av åtgärder. Indikatorerna möjliggör jämförelser över tid och mellan landsting. Genom att identifiera trender inom landstingen underlättas spridning av kunskap och goda exempel. Sedan föregående år har det goda samarbetet fortsatt inom olika nationella nätverk, bland annat när det gäller förbrukningsvaror och utfasning av miljöoch hälsofarliga kemikalier. Under året har också nya nätverk startats för att förstärka samarbetet när det bland annat gäller miljöpåverkan från transporter, i samband med byggnationer och för miljöledningssystem. Nya nätverk kring miljöpåverkan från transporter och byggnation samt miljöledningssystem. Öppna jämförelser SKL presenterar årligen så kallade Öppna jämförelser av kvalitet, resultat och kostnader inom flera verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för. Jämförelserna görs inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg om äldre, grundskola, gymnasieskola, trygghet och säkerhet, folkhälsa samt kollektivtrafik. För tredje året publicerar vi även denna rapport om miljöarbetet i landstingen inom Öppna jämförelser. Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 9
Kapitel 1. Sammanfattning och inledning Syftet är att förbättra verksamheten. Medborgarna får ökad insyn. Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Det ger även medborgarna insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer. Jämförelserna är årliga och successivt utvecklas bättre indikatorer, statistik och analys. Indikatorerna publiceras som Öppna jämförelser eftersom de har ett tydligt resultatfokus och dessutom sträcker sig över flera verksamhetsområden såsom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Jämförelserna redovisas med en indelning i tre grupper där de bästa värdena markeras med grön färg, de sämsta med röd och de mellanliggande med gult. Metoden medför att det kan vara marginella skillnader mellan landsting på ömse sidor om gränsen för en viss färg. Indikatorer och avgränsningar I rapporten presenteras sex miljöindikatorer som bedöms vara relevanta och jämförbara och där det finns underlag av god datakvalitet. Indikatorerna har tagits fram på initiativ av landstingens miljöchefer och utarbetats i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting. Indikatorerna har stämts av med landstingsdirektörerna och speglar en bredd av viktiga miljöaspekter i landstingens verksamhet och miljöprestanda i jämförbar form. 10 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
Figur 2. Rapportens indikatorer Sex indikatorer åskådliggör landstingens miljöarbete. Giftfri miljö/hälsoskydd Antibiotikaförskrivning, recept per 1 000 invånare Giftfri miljö/biologisk mångfald Andel ekologiska livsmedel Klimat Energianvändning i verksamhetslokaler Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken Klimatpåverkan från medicinska gaser Resurseffektivitet Avfallsåtervinning I rapporten jämförs åren 2009, 2014 och 2015 för samtliga indikatorer utom för avfallsåtervinning där det endast finns jämförbara resultat från de två senaste åren. Inom området kemikalier saknas i dagsläget relevanta nyckeltal med tillräcklig datakvalitet och jämförbarhet. Därför presenteras endast övergripande resultat baserad på kvalitativa frågeställningar. Ambitionen är att utveckla detta område för en mer fullständig jämförelse i framtida rapporter. Landstingens miljöarbete jämförs även på andra sätt och i olika sammanhang. Sedan många år finns ett samarbete och jämförelser kring fastighetsindikatorer, som även omfattar energianvändning. Under åren 2010-2015 presenterade SKL öppna jämförelser för energi och klimat utifrån inrapporteringen till Energieffektiviseringsstödet och sedan 2014 presenteras öppna jämförelser för kollektivtrafiken. För kemikalier presenteras några kvalitativa resultat om större insatser. Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 11
Kapitel 1. Sammanfattning och inledning 12 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
KAPITEL 2 Tema Goda exempel från landstingens klimatarbete De allra flesta landsting har antagit mål om minskad klimatpåverkan och energieffektivisering. I detta kapitel presenteras några goda exempel på landstingens klimatarbete vad gäller klimatsmarta produkter, vård på distans och gröna finanser. Landstingens klimatpåverkan sker främst genom energianvändning i byggnader och transporter och från de produkter som köps in till verksamheten. Andelen fossil energi har minskat kraftigt över tid i både byggnader och kollektivtrafik, och energianvändningen i byggnader har blivit allt mer effektiv under de senaste 15 åren. (Se kapitel 5 och 6.) Landstingen arbetar med att minska klimatpåverkan inte bara från kollektivtrafiken utan även från transporter och fordon i annan verksamhet, från upphandlade godstransporter, arbetsresor och patientresor. Landstinget i Västernorrland och Region Skåne har system för klimatkompensation som belastar resor med bil och flyg med en extra avgift samtidigt som det främjar exempelvis resor med kollektivtrafik och cykelsatsningar. I Västerbotten ger vård på distans ett minskat behov av patientresor. Verksamheten påverkar klimatet även genom byggande, byggmaterial och de produkter som används inom sjukvården, till exempel livsmedel, förbrukningsmaterial och medicinska gaser (se kapitel 7). Därför är det viktigt att köpa produkter med låg klimatpåverkan, optimera användningen och minska svinn. Region Skåne har i sin upphandling medverkat till att utveckla biobaserade förkläden. Landstinget Västmanland har ändrat placeringen av sina finansiella tillgångar för att minska sin klimatpåverkan. Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 13
Kapitel 2. Tema Goda exempel från landstingens klimatarbete Region Skåne köper klimatsmarta förkläden Sopsäckar, plasthandskar och engångsförkläden. 40 procent av Region Skånes utsläpp av växthusgaser kommer från materialanvändning. Klimatanpassade produkter och minskad förbrukning är några steg på vägen mot att bli Europas första fossilfria region 2020. Våren 2016 blev Region Skåne först i landet med att använda miljöanpassade engångsförkläden. De nya förklädena är resultatet av en lyckad innovationsupphandling och om förklädena håller måttet kommer de att minska regionens koldioxidutsläpp för gruppen engångsförkläden från 280 till 25 ton. Enligt Kristina De Geer, miljöledningsstrateg i Region Skåne, är förklädena resultatet av flera års arbete för att stimulera utvecklingen av klimatsmarta produkter och nya arbetssätt. I februari 2016 skrev Region Skåne avtal med Helsingborgsföretaget Gaia Biomaterials om att ta fram ett miljöanpassat förkläde. Den nya produkten är till 91 procent tillverkad av förnybara material som bland annat sockerrör och stärkelse. Som stöd i omställningen bidrar Energimyndigheten med 500 000 kronor. Många leverantörer ville delta Avtalet är resultatet av en omfattande innovationsupphandling med stöd av Energimyndigheten där regionen bjöd in flera leverantörer att offerera en helt ny produkt. Alla som visade intresse erbjöds att delta i en dialog som bland annat bestod av kunskapsseminarier om nya material. Otto Andersson är strategisk inköpare i Region Skåne och ser bara fördelar med att kunna utveckla en produkt tillsammans med leverantörer. Han beskriver arbetet som unikt eftersom det varit möjligt att förhandla med leverantörerna under hela upphandlingsprocessen. Han är också imponerad över det stora engagemanget. När upphandlingstiden var slut kunde fyra företag presentera var sin helt ny produkt som uppfyllde alla våra krav. De som inte fick något avtal har nu en betydligt kortare väg till andra produkter som uppfyller stränga miljökrav. "Förklädena är ett utmärkt exempel eftersom de både bidrar till bättre miljö och att skapa nya arbetstillfällen i Skåne." Krav i takt med utvecklingen Kristina De Geer ser offentlig upphandling som en underutnyttjad resurs i klimatarbetet. Förklädena är ett utmärkt exempel eftersom de både bidrar till bättre miljö och att skapa nya arbetstillfällen i Skåne. Hon betonar också vikten av att både vara ambitiös och realistisk. Eftersom allt inte är möjligt från början måste vi tänka långsiktigt och ställa krav i takt med att utvecklingen går framåt. Förutom att den nya produkten ska fungera, måste även små leverantörer kunna delta i upphandlingen. Sedan några år kan alla medarbetare i Region Skåne följa materialförbrukning och användningen av produkter med stor klimatpåverkan via intranätet. Statistiken uppdateras en gång per dygn och är uppdelad både på sjukhus och på enhetsnivå. För att underlätta kloka beställningar finns klimatsmarta produkter markerade med en grön symbol i beställningsportalen. 14 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
Våren 2016 testar Region Skåne ett nytt klimatsmart engångsförkläde inom vården. Materialanvändning utgör idag cirka 40 procent av regionens utsläpp av koldioxid, kollektivtrafiken oräknad. Foto: Roger Lundholm Region Skåne TIPS FÖR KLIMATSMARTA VAL > > Samverka och kommunicera > > Sprid kunskap om klimatsmarta alternativ > > Dialog och samarbete mellan inköpare och beställare > > Uppmuntra alla att fråga efter klimatsmarta produkter > > Stimulera och visa leverantörer produkter som är intressanta ur miljö- och klimatperspektiv > > Gör det lätt för alla i organisationen att följa användningen och förbrukningen av produkter med stor klimatpåverkan LÄSTIPS! Guide för att minska klimatpåverkan från förbrukningsmaterial i Region Skåne (2015). Enkla steg för att minska klimatpåverkan från sjukvården (Handbok, CLIRE 2015). Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 15
Kapitel 2. Tema Goda exempel från landstingens klimatarbete Vård på distans gynnar både patienter och klimat Västerbottens läns landsting har över tjugo års erfarenhet av att använda teknik och nya arbetssätt för att kunna erbjuda tillgänglig och jämlik vård. Att färre bilresor gynnar klimatet är en välkommen bonus. Både i glesbygd och i stora städer. Tekniska lösningar för vård på distans är ingen nyhet. I alla fall inte i Västerbottens läns landsting som startade sitt första projekt i mitten av 1990-talet. Anledningen var framför allt långa avstånd mellan landstingets 40 hälsocentraler och tre sjukhus. Först ut var Storuman och Tärnaby vars patienter har cirka 25 respektive 40 mil till de kliniska experterna vid universitetssjukhuset i Umeå. Tyngdpunkten låg då på tekniska lösningar och nya arbetssätt i syfte att stärka vården i glesbygd genom konsultationer i realtid inom öron-näsa-hals, hud och ortopedi. "Sedan slutet av 1990-talet har vi infört tekniska lösningar för ett 40-tal olika arbetssätt och möjligheterna är oändliga" Enligt Thomas Molén, landstingets strateg för vård på distans, föll projektet väl ut och banade väg för fler att följa efter. Sedan slutet av 1990-talet har vi infört tekniska lösningar för ett 40-tal olika arbetssätt och möjligheterna är oändliga. I dag har vi 230 videokonferenssystem i länet och ungefär var sjätte av landstingets närmare 9 700 anställda använder regelbundet videomöten via sina datorer. Besparing i både mil och pengar Virginia Zazo är överläkare och verksamhetschef för Hud- och STD-kliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå som under drygt 20 år har utvecklat olika tillämpningar av vård på distans. Den främsta orsaken är att kliniken har hela länet som upptagningsområde och även får remisser från hudkliniker i Östersund och Sunderbyn. Att patienter får tillgång till dermatologisk specialistbedömning utan att resa till Hud- och STDkliniken möjliggör en mer jämlik vård och sparar både tid och pengar. Dessutom innebär färre patientresor även en minskad miljöbelastning, säger hon. En kartläggning av uteblivna resekostnader i samband med specialistläkarbesök för de 20 vanligaste diagnoserna, visade nyligen att landstinget sparade 3 196 400 kronor under perioden 2009-2014. Journalföring och betalning måste lösas Utmaningen är att systematisera och kvalitetssäkra och Thomas Molén nämner journalföringen och betalning som exempel på system som måste lösas. För att ta fram en strategi intervjuade landstinget nyligen personal för att ta reda på hur vård på distans fungerar och vad som behöver göras. Resultatet visar att minskat resande och ekonomi är två av fem nyttoeffekter som ligger i topp. Övriga tre är ökad vårdkvalitet, värdeskapande tid och kompetenshöjning. Kartläggningen är den första i sitt slag och riktar sig i första hand till beslutsfattare men resultatet kan, enligt Thomas Molén, med fördel även användas som inspiration för andra verksamheter och landsting som vill arbeta med vård på distans. Inte minst eftersom den visar att teknikinvesteringar för vård på distans lönar sig relativt snabbt. Däremot var kartläggningen inte upplagd så den kunde visa någon evidens för positiva klimateffekter. Gröna vinster redan efter få insparade kilometer Vårdresornas bidrag till utsläppen av koldioxid var däremot en utgångspunkt för en studie som gjorts av forskare vid universitet i Umeå, Yogyakarta och Seattle med sjukhusingenjör Åsa Holmner vid Norrlands universitetssjukhus som huvudförfattare. Den studien visar bland annat att koldioxidutsläppen kunde minskas betydligt om fysiska vårdbesök inom handrehabilitering ersattes av vård på distans. 16 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
Västerbottens läns landsting ligger i framkant inom området telemedicin och vård på distans. Målet är att skapa en tillgänglig och jämlik vård för länets invånare oavsett var man bor. Foto: Jan Lindmark Den visade också att de verkligt stora klimatvinsterna finns att hämta i storstäderna och att distansvård snabbt blir ett grönare alternativ än bil. Bara på de två patientgrupper vid rehabiliteringsenheterna vid handkirurgin och logopedin vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå som ingick i studien sparades, enligt forskarna, kostnader och utsläpp för resor motsvarande en kvarts miljon kilometer. Eftersom kvalificerad personal ägnar stor del av sin arbetstid åt att resa till andra kliniker och orter, kan vård på distans frigöra tid för de patienter som har störst behov av det fysiska mötet. Västerbottens läns landsting har också påvisat att vård på distans kan bidra till effektivare rehabilitering efter stroke och kirurgiska ingrepp. Något som i sin tur kan leda till snabbare återgång till arbetet, färre sjukdagar och minskat produktionsbortfall, färre sjukresor och minskat behov av anhörigstöd eller hemtjänst. Fördelar med vård på distans Samhälle > > bättre samhällsekonomi > > mer klimatvänlig hälso- och sjukvård Vård > > effektivt nyttjande av vårdens resurser > > utjämning av vårdköer > > kompetenshöjning Invånare > > tillgänglig och jämlik vård > > bibehållen eller ökad vårdkvalitet > > bättre ekonomi för patienter LÄSTIPS! Kartläggning av vård på distans i Västerbottens läns landsting Analys av nuläge, förutsättningar och förbättringsområden (2016). Holmner, Å et al (2009). Carbon Footprint of Telemedicine Solutions - Unexplored Opportunity for Reducing Carbon Emissions in the Health Sector. PLOS One. Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 17
Kapitel 2. Tema Goda exempel från landstingens klimatarbete Gröna finanser har hög prioritet hos Landstinget Västmanland Dialog med fondförvaltare, egen CO 2 -screening och tydlig politisk vilja. Det är några nycklar till grönare finanser. På drygt ett år minskade Landstinget Västmanland sitt CO 2 -avtryck från 18 till 12 ton per investerad mkr. Samtidigt ökade värdepappersportföljens värde i förhållande till Stockholmsbörsen. Många landsting strävar mot att vara ansvarsfulla investerare. Fredrik Holst är finanschef i Landstinget Västmanland och uppskattar politikernas ambition att skapa en förvaltning genomsyrad av hållbarhet. Att det är tydligt vad landstinget vill och ska åstadkomma har gjort det lätt att inse att även finansförvaltningen måste gå i takt med organisationens övriga miljöarbete. Det innebär bland annat att försöka hitta fondförvaltare som klarar av att integrera ett genomtänkt hållbarhetsarbete i sin förvaltning och som har vilja, resurser och kapaciteten att påverka de bolag som landstinget investerar i så att de arbetar i en hållbar riktning. Fredrik Holst räknar med att landstinget ska ha politiskt antagna mål för hållbar finansförvaltning i sitt miljöprogram 2018. CO 2 -screening i egen regi ger kunskap och makt Tillsammans med landstingen i Örebro och Sörmland genomförde Landstinget Västmanlands sin första CO 2 -screening hösten 2014 och har sedan dess gjort två uppföljningar. Resultatet av den första screeningen blev en ögonöppnare som visade att stora CO 2 -utsläpp inte bara kom från transporter och fastighetsförvaltning utan också från finanserna. "Det har hänt att fondförvaltare har ändrat sina produkter efter diskussioner med landstinget." Förutom kunskap innebär egen screening en maktförskjutning som ökar våra möjligheter att få finanssektorn att ta fram produkter som lever upp till våra krav, säger Fredrik Holst. Det har hänt att fondförvaltare har ändrat sina produkter efter diskussioner med landstinget. Att Gröna finanser är en stående punkt på landstingets dagordning har bland annat lett till: > > tydliga mål i finansförvaltningens verksamhetsplan. > > dialog med befintliga och nya fondförvaltare om vikten av att alla nya produkter är fossilfria och att företag som producerar fossila bränslen ska bort. Samarbete och dialog leder framåt Fredrik Holst samarbete med miljöstrategen Elin Dalman har, enligt båda, en stor roll i landstingets framgång. Elin är ett viktigt bollplank och det är till stor del hennes, miljöavdelningens och politikernas förtjänst att vi jobbar så målmedvetet i dag. Båda betonar värdet av dialog internt mellan miljö och finans, med andra landsting och med landstingets externa fondförvaltare. Samarbetet med landstingen i Örebro och Sörmland har, förutom CO 2 -screening i egen regi, också lett till att de har likalydande finanspolicy. I januari 2016 arrangerade de en workshop om gröna finanser som lockade närmare 30 deltagare från 10-15 kommuner och landsting. Gröna finanser ger god avkastning Att finansförvaltningens arbete ligger i linje med landstingets övriga miljöarbete blir extra viktigt i och med att den förvaltar relativt mycket kapital. Vi varken kan eller får äventyra värdet i våra pensionsavsättningar, säger Fredrik Holst och tilllägger att det inte finns någon som helst evidens för att investeringar i gröna företag skulle ha sämre avkastning, tvärtom. Samarbetet mellan de tre landstingen har också inneburit besparingar, främst till följd av lägre förvaltningsavgifter. För 2015 uppgick de samlade besparingarna till cirka 4,6 miljoner kronor. 18 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
Hållbara placeringar hamnar allt mer i fokus. Det är ett område som vi jobbar mycket med nu säger finanschef Fredrik Holst och miljöstrateg Elin Dalman. Foto: Malin Ågren Det innebar, enligt Fredrik Holst, att avkastningen på de placerade medlen under året blev 0,05 procent bättre tack vare samarbetet. Målet är att minska klimatavtrycket ytterligare genom tuffare mål i landstingets verksamhetsplan 2017 2019. Och det gynnar inte bara miljön. Enligt Elin Dalman kan en grön profil också locka nya medarbetare, eftersom allt fler söker sig till organisationer som arbetar hållbart och tar ansvar. Andra tecken i tiden är, enligt Fredrik Holst, ett ökat intresse för grön upplåning och att gröna lån har exploderat. Först ut med att att ge ut gröna obligationer var Göteborgs stad, Örebro kommun och Stockholms läns landsting. Våren 2016 har Kommuninvest fått in 600 miljoner dollar på sin första gröna obligation för förnybar energi, energieffektiva byggnader, kollektivtrafik och andra gröna projekt i 18 kommuner. Hösten 2016 lanserade de sin andra gröna obligation på 5 miljarder kronor. Stora fondförvaltare tänker mer hållbart Landstinget Västmanlands riktlinjer säger att de etiska kriterierna ska tillämpas oavsett om kapitalförvaltningen sker i egen regi eller via externa förvaltare. För att se hur fondförvaltarna resonerar har landstinget tillsammans med Örebro och Sörmland skickat en enkät där de bland annat frågade vilken vikt förvaltarna lägger vid företagens utvinning eller användning av fossila bränslen. Resultat i korthet: > > Alla utom en förvaltare hade undertecknat FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UN PRI). > > Det var relativt stor skillnad i hur långt förvaltarna hade kommit i arbetet med ansvarsfulla investeringar. Trenden är att större förvaltare har kommit längre. > > Svenska storbanker ligger långt fram. > > Utländska förvaltare har inte samma fokus och satsar inte lika mycket som de svenska. > > Förvaltarna tar endast begränsad hänsyn till klimatpåverkan från fossila bränslen när de väljer bolag. Källa: Fondförvaltarnas svar på landstingens enkät i maj 2014. Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 19
Kapitel 2. Tema Goda exempel från landstingens klimatarbete 20 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
KAPITEL 3 Förskrivning av antibiotika Förskrivning bara när det behövs minskar hotet mot folkhälsan Antibiotikaresistenta bakterier är ett stort hot mot den globala folkhälsan. Landstingen arbetar därför medvetet och systematiskt för att främja en ansvarsfull antibiotikaförskrivning. På så sätt motverkas uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Antibiotikaresistens kan uppstå och spridas både i den yttre miljön och i vårdmiljöer. Mål Det finns ingen fastställd optimal nivå för användningen av antibiotika. Strama har dock angett ett långsiktigt mål på 250 expedierade recept per 1 000 invånare och år. Målet är nationellt och avser total antibiotikaförsäljning i hela riket inom öppenvården, både recept och dosexpedierade läkemedel och alla antibiotikagrupper (J01) utom metenamin. FÖRSKRIVNING AV ANTIBIOTIKA Avser total antibiotikaförsäljning inom öppenvården, både uthämtade recept och dosexpedierade läkemedel och alla antibiotikagrupper (J01) utom metenamin. Statistiken avser alltså försäljning vilket i princip överensstämmer med sjukvårdens förskrivning, som är fokus för landstingens arbete och uppföljning. Resultat På nationell nivå fortsätter antibiotikaförsäljningen långsamt att sjunka. Variationer finns mellan olika landsting. Antalet recept kan också variera mellan olika år beroende på högre eller lägre infektionstryck. Riksgenomsnittet för antibiotikaförsäljningen var 282 recept per 1 000 invånare år 2015. En minskning med 1,7 procent jämfört med 2014 då motsvarande siffra var 287 recept per 1 000 invånare. Enligt Socialstyrelsen fortsätter försäljningen av antibiotika i Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 21
Kapitel 3. Förskrivning av antibiotika Alla landsting har minskat försäljningen, med i genomsnitt knappt 2 procent sedan 2014 och 16 procent sedan 2009. primärvården att minska vilket kan kopplas ihop med de insatser som gjorts på patientsäkerhetsområdet och för minskad antibiotikaresistens. Jämfört med år 2009 är minskningen 16 procent. Stockholms läns landsting hade högst försäljning med 345 recept, följt av Region Skåne med 331 recept. Försäljningen är som tidigare år lägst i norra delen av landet. I Västerbotten samt Jämtlands läns landsting uppgick försäljningen till 229 respektive 238 recept vilket innebär att Stramas långsiktiga mål har uppnåtts. I Landstinget i Sörmland, Region Halland samt i Västerbottens läns landsting har försäljningen minskat med strax över 4 procent under senaste året. Jämfört med övriga landsting är denna minskning relativt stor. I några landsting har det skett en mindre ökning av antibiotikaförsäljningen år 2015. Det är svårt att se en direkt orsak men en bidragande faktor skulle kunna vara bristande kontinuitet i läkar- och sköterskebemanning på vårdcentraler vilket försvårar det förebyggande arbetet. Andra orsaker kan vara lokala variationer i infektionstryck. Diagram 1. Antibiotikarecept per 1 000 invånare, åldersstandardiserat Västerbotten Jämtland Dalarna Gävleborg Västernorrland Norrbotten Jönköping Värmland Blekinge Riksmedel Kalmar Halland Södermanland Kronoberg Östergötland Västmanland Gotland Örebro Västra Götaland Uppsala Skåne Stockholm 2015 2014 2009 0 100 200 300 400 500 Källa: Folkhälsomyndigheten. 22 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
Kommentarer till resultatet Från och med årets jämförelse är resultatet åldersstandardiserat. Åldersstandardiserade värden tar hänsyn till demografiska variationer mellan landstingen och regionerna och är därmed mer jämförbara. Hos äldre är till exempel förskrivningen och försäljningen av antibiotika högre. Det finns även variationer mellan könen i förskrivning av antibiotika. Det förskrivs fler antibiotikarecept inom öppenvården till kvinnor än till män vilket beror på att kvinnor i större utsträckning än män drabbas av infektioner som behandlas med antibiotika, till exempel urinvägsinfektion. Åtgärder och framgångsfaktorer En viktig framgångsfaktor utgörs av lokala Stramagrupper som finns inom varje landsting. Grupperna har genom olika informationskampanjer, terapirekommendationer och behandlingsriktlinjer medverkat till att förskrivningen av antibiotikarecept successivt fortsätter att minska. I Landstinget Sörmland har förskrivningen minskat mest inom primärvården och Folktandvården. Inom primärvården utgör återkommande återkoppling samt uppföljning av förskrivning två viktiga framgångsfaktorer. Inom Folktandvården har systematiska journalgranskningar i kombination med fortbildning för tandläkare kraftigt reducerat förskrivningen under 2015. Behandla inte bakterier reflexmässigt var budskapet i en kampanj som genomfördes hösten 2015 inom Region Jönköping. Efter att kampanjen genomförts sjönk antibiotikaförskrivningen bland annat till patienter med okomplicerad bronkit samt till symptomfria kvinnor över 80 år med förekomst av bakterier i urinen. I Norrbottens läns landsting erbjuds patienter i primärvården ett gratis återbesök om de väntar en vecka med att få antibiotika utskrivet vilket kan ha bidragit till landstingets goda resultat. STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama) bildades 1995 som ett frivilligt nätverk och drivs sedan 2015 som Folkhälsomyndighetens samverkansgrupp. Stramas övergripande mål är att antibiotika ska ges till rätt patient i rätt dos och under rätt tid och självklart bara när det behövs. I dag har alla landsting egna Strama-grupper som tillsammans äger och driver webbplatsen strama.se. Behandlingsrekommendationer och förbättringsarbete på vårdcentralerna. Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 23
Kapitel 3. Förskrivning av antibiotika 24 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
KAPITEL 4 Ekologiska livsmedel En dryg tredjedel ekologiska livsmedel Att köpa in ekologiska livsmedel är ett sätt att bidra till minskad användning och spridning av miljö- och hälsofarliga bekämpningsmedel. Det har en positiv inverkan på biologisk mångfald, djurhållning, ett rikt odlingslandskap, grundvatten och arbetsmiljön i produktionen. En större efterfrågan på ekologiskt odlade produkter påverkar produktionen av både lokalt odlade och importerade livsmedel. Mål EKOLOGISKA LIVSMEDEL Ekologiska livsmedel produceras med särskilda krav på djurhållning, användning av kemikalier och bekämpningsmedel. Kraven regleras i EG-förordningar. Idag finns inget politiskt beslutat mål om andel ekologiska livsmedel på nationell nivå. Istället sätts egna mål av respektive landsting. Resultat Den ökande andelen ekologiska livsmedel som köps in av landstingen följer den positiva trend som pågått i Sverige de senaste åren. Landstingen har generellt en högre andel ekologisk mat än kommunerna. Det inköpsviktade riksmedeltalet ökade 2015 till 36 procent jämfört med 32 procent 2014 och 13 procent 2009. Totalt har 16 landsting nått över 30 procent ekologiska livsmedel och 20 av 21 landsting rapporterar en ökning av den ekologiska andelen jämfört med föregående år. Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 25
Kapitel 4. Ekologiska livsmedel 19 landsting överträffar det tidigare nationella 25-procentsmålet. Region Kronoberg toppar listan för tredje året i rad med den högsta andelen ekologiska livsmedel, på 49 procent. Tätt följt av Region Örebro med 47 procent, samt Landstinget i Uppsala län och Landstinget Blekinge med 45 procent vardera. Spridningen mellan landstingen är fortsatt stor även om den minskat något jämfört med 2014. Landstinget Västernorrland hade den största ökningen under 2015 och gick från 22 till 35 procent. Även Region Gävleborg och Stockholms läns landsting ökade andelen ekologiskt mycket under året, med nio respektive sju procentenheter. Diagram 2. Ekologiska livsmedel (%) Kronoberg Örebro Uppsala Västmanland Blekinge Gävleborg Skåne Västra Götaland Jönköping Stockholm Riksmedel Västernorrland Värmland Östergötland Kalmar Dalarna Södermanland Halland Jämtland Gotland Norrbotten Västerbotten 2015 2014 2009 0 10 20 30 40 50 Källa: Respektive landsting. 26 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
Kommentarer till resultatet Patientmat står för merparten av livsmedelsinköpen inom landstingen. I varierande grad redovisas även bland annat skolmat, personalmat, kaffe och frukt. Åtgärder och framgångsfaktorer Tydliga politiska beslut, ambitiösa mål och tydliga krav vid avtal med kostoch livsmedelsleverantörer är viktiga framgångsfaktorer som möjliggjort ett fokus på ekologiskt kravställande i upphandling av livsmedel för flertalet landsting. Region Kronoberg har haft höga mål om andel ekologiskt sedan länge. Genom en tidig övergång till mat lagad från grunden istället för användning av halvfabrikat har man haft möjlighet och arbetat effektivt med att öka andelen ekologiska ingredienser. Medarbetarnas engagemang, kunskap och yrkesstolthet bidrar också till att öka mängden ekologiska livsmedel och minska matsvinnet. Region Örebro hade som mål att nå 45 procent till 2015 och överträffade målet. Tillsammans med höga krav i upphandlingen har det varit en fördel att ha ett begränsat antal personer som centralt ansvarar för majoriteten av livsmedelsinköpen. I Landstinget i Uppsala län har man haft mål om ekologisk mat sedan 2003 och avsätter sedan 2006 centrala medel för att täcka eventuella merkostnader för ekologiska livsmedel, vilket underlättat att nå målen. Landstinget Blekinge förklarar framgången med en kombination av höga politiska ambitioner, kravställning i upphandling och engagerade medarbetare i tillagningsköken. Landstingets Västmanlands nya patientmatsystem har medfört både rätter med högre andel ekologiska varor, minskat matsvinn och nöjdare patienter. Den stora ökningen i Landstinget Västernorrland beror på tydliga avtalskrav i samband med upphandling av livsmedel, där vissa varugrupper varit helt ekologiska. Avtalet trädde i kraft under 2014 och har gett tydlig effekt under året. Region Gävleborgs matentreprenör levererar patientmat med kontinuerligt hög andel ekologiska livsmedel enligt avtal. Vissa produktgrupper, som kaffe, bananer och mjölk, är 100 procent ekologiska. Storvolymslivsmedlet kaffe, till såväl personal som patienter, är ekologiskt och etiskt märkt sedan länge. Dessutom har folkhögskolorna i Region Gävleborg köpt in en högre andel ekologiska livsmedel under året. Även för Stockholms läns landsting har ett nytt avtal för måltidstjänst som trätt i kraft under året gett positiv effekt. Kravet är att minst 30 procent ekologiska livsmedel ska finnas i patientmaten. Tydliga politiska beslut, engagerad personal och höga krav i upphandling. Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 27
Kapitel 4. Ekologiska livsmedel 28 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
KAPITEL 5 Energianvändning i verksamhetslokaler Energieffektivisering har sparat runt 180 miljoner årligen Att minska energianvändningen bidrar både till ett minskat resursuttag och till minskad klimatpåverkan. Den direkta miljöpåverkan kan också minskas genom att se över vilka energislag som används för uppvärmning och el. Mål Regeringens övergripande mål för klimat- och energipolitiken till år 2020 är bland annat att energianvändningen ska vara 20 procent effektivare än 1995. Miljömålsberedningen har 2016 föreslagit att Sverige till år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av klimatpåverkande gaser till atmosfären. Samtliga landsting har egna mål om energieffektivisering. ENERGIANVÄNDNINGEN Energianvändningen avser använd el och köpt normalårskorrigerad värme. Lokalytan omfattar landstingens egna lokaler för i huvudsak vård, utbildning och administration samt fastigheter som hyrs ut externt. Resultat Landstingen har tydligt minskat energianvändningen i sina lokaler på senare år. Effektiviseringen är knappt nio procent sedan 2009, med en positiv utveckling även mellan 2014 och 2015. Flera års systematiskt arbete med att effektivisera energianvändningen ligger bakom utvecklingen. Energianvändningen i landstingens lokaler uppgår till cirka 2,5 TWh per år, vilket motsvarar en kostnad på cirka 2 miljarder kronor exklusive moms. Energieffektiviseringen på knappt 9 procent från 2009 innebär att landstingen har sparat nästan 180 miljoner kronor i minskade energikostnader på årsbasis. Minskad energianvändning med 9 procent från 2009 sparar runt 180 miljoner kronor årligen. Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 29
Kapitel 5. Energianvändning i verksamhetslokaler Lägst köpt energi per yta har Landstinget i Värmland följt av Dalarna och Jönköping. Ser man till använd energi där även egenproducerad energi från värmepumpar och solceller ingår ligger Dalarna lägst följt av Värmland. Den största förbättringen mellan åren 2009 och 2015 har skett i Region Jönköpings län. Mellan 2014 och 2015 är minskningen störst i Värmland. Ökningen mellan 2014 och 2015 i Sörmland beror delvis på en ökad spolning av sjukhusens vattenledningar för att bekämpa Legionella. I Halland skedde en ökad värmeanvändning i början av året som minskade efter insatser för energioptimering. Regionen har också minskat sin lokalyta och eftersom de avyttrade lokalerna hade en lägre energianvändning bidrar det till ett ökat nyckeltal för energianvändning per yta. Även Skåne har effektiviserat sin lokalanvändning och har endast akut- och universitetssjukhus kvar i sin ägo sedan 2014. Nyckeltalet underskattar på så sätt den energieffektivisering som skett. Uppgifterna för Gotland är inte jämförbara med övriga landsting då de även omfattar andra lokaltyper. Kommentarer till resultatet Värdena är normalårskorrigerade för respektive landsting men tar inte hänsyn till att landstingen kan ha olika klimatmässiga förutsättningar. Skillnader beror också på olika förutsättningar vad gäller byggnadsbestånd och verksamheter. Exempelvis har de stora landstingen med universitetssjukhus mindre lokalyta per invånare och samtidigt ofta mer energikrävande medi- Diagram 3. Summa använd el och köpt normalårskorrigerad värme (kwh/m 2 BRA) Värmland Dalarna Jönköping Västra Götaland Västernorrland Kronoberg Örebro Gävleborg Jämtland Kalmar Västmanland Riksmedel Blekinge Östergötland Norrbotten Halland Södermanland Västerbotten Skåne Stockholm Uppsala Gotland 2015 2014 2009 0 50 100 150 200 250 300 Källa: Respektive landsting. 30 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
cinteknisk utrustning. Av energianvändningen på 200 kwh/m 2 som genomsnitt för samtliga landsting 2015 står värme för drygt hälften medan resten är el till fastighetsdrift och verksamheter. Fjärrkylan ingår inte i uppgifterna då det inte finns redovisning för samtliga år, men omfattar i medeltal ytterligare 7 kwh per kvadratmeter. Åtgärder och framgångsfaktorer Ett framgångsrikt arbete kräver långsiktiga insatser i både drift och investeringar samt samverkan mellan fastighetsförvaltning och verksamheterna som använder lokalerna. Den låga energianvändningen i Värmland beror på driftspersonalens mångåriga arbete att optimera energianvändningen. Vid ny- och ombyggnationer ställs skarpa krav på låg energianvändning. En övergång till geoenergianläggning med värmepumpar ger ett nettotillskott av egenproducerad värme på 18 kwh/m 2, vilket motsvarar cirka två tredjedelar av den betydande minskningen av köpt energi på senare år. Den stora minskningen mellan 2014 och 2015 förklaras av att energikrävande byggnader avvecklats samt att lokalytorna justerats i redovisningen. Landstinget i Dalarna har en långsiktig strategi vid utbyte och investering med fokus på låg energiförbrukning för drift. En viktig faktor är ett gott samspel mellan fastighetsägare, driftpersonal och verksamheter. Avtal har tecknats om sänkt hyra för åtgärder för minskad verksamhetsel. Även här bidrar värmepumpar till att minska den köpta energin, med ett nettotillskott av egenproducerad energi på cirka 8 kwh/m 2. Den största förbättringen under perioden står Region Jönköpings län för. Där antogs 2009 ett ambitiöst energieffektiviseringsprogram, som fått stort och ökat genomslag sedan 2011. I samband med energideklarationer har man gått igenom sina fastigheter för att identifiera möjliga energieffektiviseringsåtgärder. Resultatet blev en lista med cirka 400 åtgärder. Däribland ingick en sex dagars utbildning i energieffektivisering för utvald personal. Styr- och övervakningssystem har byggts ut och samlats till en gemensam plattform och fördjupad utbildning i dessa har genomförts. Regionen har anpassat temperatur och luftflöden närmare till verksamhetens behov. Driftstrategier för värme och kyla har utvecklats. Ineffektiva motorer, pumpar och fläktar har bytts ut och ventilation utan värmeåtervinning har ersatts av aggregat med roterande värmeväxlare. Belysningen har ändrats till LED-teknik, ofta med närvarostyrning. Flera landsting satsar också på att minska andelen fossil energi som används genom köp av förnybar el och egen produktion av solenergi och vindkraft. Några landsting har en energianvändning för lokaler som är helt fossilfri. Egenproducerad el till verksamheten finns främst i Kalmar, Blekinge och Jämtland, där den motsvarar cirka en tredjedel av använd el. Den vindkraft som ägs av Region Skåne säljs även till andra hyresgäster och räknas därför inte som el för eget bruk. Långsiktiga insatser i både drift och investeringar. Samverkan mellan förvaltare och verksamheter. Driftstrategier för värme och kyla bland 400 åtgärder. Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 31
Kapitel 5. Energianvändning i verksamhetslokaler 32 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
KAPITEL 6 Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken Mer än hälften förnybart i femton län Den positiva utvecklingen med allt större andel förnybara drivmedel inom kollektivtrafiken fortsätter. Under 2015 uppgick den sammanlagda andelen rapporterad via landstingen till 76 procent, en ökning med fem procentenheter under ett år och nästan en fördubbling sedan 2009. FÖRNYBARA DRIVMEDEL Förnybara drivmedel omfattar biodiesel, biogas, etanol och förnybar el. Drivmedlen viktas utifrån energiinnehåll. Mål Transportsektorns andel av växthusgasutsläppen i Sverige ligger idag på över 30 procent. Ska det nationella målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 kunna uppnås krävs betydande insatser. Ett viktigt steg i denna riktning är att uppnå det branschgemensamma målet inom Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik. 1 Det gäller att minst 90 procent av kollektivtrafikens persontransportarbete ska baseras på fossilfri energi senast år 2020. Resultat Takten i kollektivtrafikens omställning till förnybara drivmedel är hög. I regel används förnybar el i den spårbundna kollektivtrafiken. Biodiesel och biogas utgör idag huvudparten av de biobränslebaserade drivmedel som försörjer kollektivtrafiken. Samtliga sex län som placerar sig bäst uppvisar en andel som är lika med eller högre än 80 procent förnybara drivmedel. Två av de främsta länen har under året 2015 dessutom passerat 90 procentgränsen. REGIONALA KOLLEKTIV- TRAFIKMYNDIGHETEN Kollektivtrafiken i varje län är ett gemensamt ansvar för landstinget och länets kommuner. I varje län finns en regional kollektivtrafikmyndighet. I de flesta län är den placerad i landstinget. I övriga län är den organiserad som ett kommunalförbund. Not. 1. I Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag, Svenska Taxiförbundet, Branschföreningen Tågoperatörerna samt Trafikverket och Jernhusen. Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 33
Kapitel 6. Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken Nästan en fördubbling, från 40 till 76 procent mellan 2009 och 2015. Region Kronoberg har med sina 99 procent den högsta andelen förnybara drivmedel. Blekinge uppvisar en imponerande utveckling under det senaste året med en ökning på 28 procentenheter, vilket innebär att nästan all kollektivtrafik i länet körs på förnybara drivmedel. I Västernorrland har andelen biobaserade drivmedel under 2015 ökat med 25 procentenheter, till 51 procent. Andra landsting med en tvåsiffrig utvecklingstakt är Kronoberg, Gävleborg och Västra Götaland. Med samma ökning under kommande år verkar kollektivtrafiken kunna uppnå målet om 90 procents fossilfri energi innan år 2020. Kommentarer till resultatet Om man bortser från de län som för närvarande uppvisar en mycket snabb omställningstakt så är ökningen av förnybara drivmedel i de flesta andra län något blygsammare. I allmänhet ligger ökningen på några enstaka procent. Ökningstakten mellan 2009 och 2015 är något underskattad, då fem län med relativt låga andelar förnybara drivmedel inte ingår i medelvärdet för 2009. De tre största landstingen och regionerna står för cirka två tredjedelar av den totala energiförbrukningen inom kollektivtrafiken i Sverige och har därför stor inverkan på kollektivtrafikens användning av förnybar energi. Drygt 80 procent utgörs där av förnybar energi. Diagram 4. Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken (%) Kronoberg Blekinge Östergötland Stockholm Västra Götaland Västmanland Halland Riksmedel Värmland Skåne Jönköping Gävleborg Örebro Kalmar Södermanland Västernorrland Jämtland Uppsala Gotland Norrbotten Västerbotten Dalarna 2015 2014 2009 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Källa: Respektive landsting och region. 34 Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner
SKL publicerar sedan 2014 Öppna jämförelser för kollektivtrafik med mått för både utbud och resande, tillgänglighet, nöjdhet, ekonomi och miljöpåverkan. Miljömåtten omfattar energianvändning per fordonskilometer med buss och andel fordonskilometer med buss som körs med förnybara drivmedel. Det mått för andel förnybara drivmedel som redovisas i denna rapport kompletterar bilden, då det även innefattar spårbunden trafik och kollektivtrafik till sjöss. Det finns vissa osäkerheter i inrapporterade uppgifter i båda fallen. Ett lika viktigt miljömått som andelen förnybara drivmedel är kollektivtrafikens marknadsandel av resorna. Den stora utmaningen är att utveckla kollektivtrafiken så den väljs av allt fler resenärer, i linje med det uppsatta fördubblingsmålet. Åtgärder och framgångsfaktorer Större förändringar sker ofta i samband med att fordonsflottan ska förnyas. En annan viktig förutsättning för att snabbt kunna öka andelen biobränslen är tillgången till alternativ. Satsningar på regional produktion av biobränslebaserade bränslen verkar ofta som en katalysator för utvecklingen av användningen av biogas inom kollektivtrafiken. En stor förändring står Blekinge för och kan nu stoltsera med 96 procent förnyelsebart. Ny upphandling för bussar gjordes år 2014 där miljö- och hållbarhetskraven var centrala. Effekten av upphandlingen slog igenom fullt ut år 2015 och huvuddelen av fordonen körs nu på biodiesel (HVO) med gott resultat. Framgångsfaktorn har varit ett långsiktigt systematiskt miljö- och hållbarhetsarbete i både Landstinget Blekinge och regionen. Det har lett till att politiken vässat sina ambitioner kring miljö och tillgänglighet och därmed satt press på leverantörerna. Nya trafikavtal och samarbete med entreprenörer. Öppna jämförelser. Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner 35