Traktor med plog. Foto: Per G Norén Mekanisk ogräsbekämpning Råd i praktiken Jordbruksinformation 11 2011 1
Mekanisk ogräsbekämpning Tänk på detta! En väl genomförd plöjning ger god ogräseffekt. Vårplöjning bromsar rotogräs. Upprepad stubbearbetning följt av plöjning har effekt mot kvickrot. Ogräshackning har effekt mot fröogräs och vissa rotogräs. Ogräsharvning har bara effekt mot fröogräs, inte mot rotogräs. Intensiv ogräsharvning skadar grödan mer än rotogräsen. En jämn såbädd gynnar grödans konkurrens. Plöjning och stubbearbetning Förebyggande åtgärder mot ogräs måste nästan alltid kompletteras med direkta åtgärder. Mekanisk ogräsbekämpning är ofta ett komplement till kemisk ogräsbekämpning i konventionell odling. I den ekologiska odlingen kompletterar den mekaniska ogräsbekämpningen de förebyggande växtföljdsåtgärderna. All jordbearbetning stimulerar vilande ogräsfrön att gro. En plöjningfri odling är i praktiken inte möjlig i ekologisk odling. Därför är det viktigt att känna till hur olika jordbearbetningar påverkar ogräset (Tabell 1). Jordbearbetning leder till mineralisering av nitratkväve och till risk för erosion av matjord och för fosforförluster. En jordbearbetad svart jord är mer utsatt för växtnäringsförluster än en bevuxen mark. Ju längre tid en bearbetad jord ligger obevuxen desto större risk för förluster. Bearbetningsåtgärder med sikte på bästa möjliga skörderesultat måste prioriteras. En hög skörd är en förutsättning för ett bra utnyttjande av växtnäring. Stubbearbetning i nära anslutning till skörden ger effekt mot ogräs, men medför också risk för växtnäringsläckage. Effekten blir bättre om stubbearbetningen kan upprepas efter några veckor Tabell 1: Effekter av olika redskap vid mekanisk ogräsbekämpning Redskap Positiva effekter Negativa effekter Plog avbryter ogräsens tillväxt och frösättning vänder ner årets fröproduktion vänder ner växtmaterial i jorden låg körhastighet vänder upp äldre ogräsfrön vänder ner frön som kan gå in i frövila och på så sätt byggs en fröbank upp Stubbkultivator avbryter ogräsens tillväxt och frösättning sönderdelar utlöpare och drar upp växtdelar vänder ner frön som kan gå in i frövila och på så sätt byggs en fröbank upp blandar in växtmaterial i jorden stimulerar till ny skottbildning från underjordiska utlöpare Tallriksharv avbryter ogräsens tillväxt och frösättning sönderdelar utlöpare och vänder ner växtmaterial vänder ner frön som kan gå in i frövila och på så sätt byggs en fröbank upp stimulerar till ny skottbildning från underjordiska utlöpare Kvick-Up-harv/ Kvik-killer avbryter ogräsens tillväxt och frösättning låg körhastighet sönderdelar utlöpare och kastar upp växtmaterial på markytan stimulerar till ny skottbildning från underjordiska utlöpare Såbäddsharv förstör små ogräsplantor stimulerar nya frön till groning ger jämn såbädd som gynnar grödans konkurrens Vält förbättrar grödans groningsförhållanden förbättrar ogräsens groningsförhållanden Ogräsharv täcker små ogräsplantor med jord eller river upp dem hög kapacitet skadar grödan och försämrar dess konkurrenskraft mot rotogräs stimulerar nya frön till groning Radhacka rycker upp eller skär av ogräsplantor eller täcker dem med jord möjlighet att bekämpa sent i radsådda grödor stimulerar nya frön till groning kan skada grödan 2
Tabell 2: Kompensationspunkter för olika arter av rotogräs Ogräs Kvickrot Åkertistel Åkermolke Hästhov Krusskräppa Kompensationspunkt 3 4 blad 8 10 blad 5 7 blad 3 5 blad 5 6 blad vid rotogräsens känsliga stadier som kallas ogräsets kompensationspunkt (Tabell 2). Sönderdelning av ogräs genom stubbearbetning och noggrann nedplöjning i jorden försvagar rotogräsen. Vårplöjning ger god effekt mot rotogräs, till exempel åkermolke, genom att försvaga rotogräsen strax före sådd av grödan. Jordbearbetning påverkar också marklevande djur. Avslagning Vall Avslagning av vall ger en bra effekt mot ogräs. Baldersbrå kan putsas bort på våren i klöverfröodling. Åkertistel och åkermolke bekämpas med avslagning vid sina känsligaste stadier vilket ofta sammanfaller med tiden för ensilageskörd. Om man putsar en betesmark direkt efter att de betande djuren flyttats från marken hämmas skräppans tillväxt lika mycket eller mer än betesväxternas. I växande stråsäd En maskin för avslagning i växande stråsäd håller på att utvecklas (figur 1). Ogräset skärs av medan grödan förblir opåverkad och får därigenom konkurrensfördelar. Maskinen kräver en noggrann inställning. Svartträda eller halvträda När marken bearbetas upprepade gånger för att bekämpa ogräs kallas det för svartträda. Jordbearbetningen medför en ökad mineralisering och därför innebär svartträdan ökad risk för växtnäringsläckage. Det kan därför vara klokt att ha svartträda endast under en del av växtsäsongen, exempelvis efter en gröda som skördats tidigt. Kvickrot och åkermolke, med grunt liggande stam- och rotdelar, är känsligare för stubbearbetad träda än åkertistel, med djupt liggande rotsystem. Åkertisteln kräver djupare bearbetning för att försvagas. Avslagning kompletterad med konkurrens från en vall är mer effektivt mot åkertistel än vad upprepad jordbearbetning är. Vädret kan ställa till det så att man inte kan komma ut och bearbeta svartträdan vid lämplig tidpunkt. Rotogräsen, speciellt åkertistel med sitt starka rotsystem, får i sådana lägen fri tillgång på ljus och passar då på att lagra in energi. Svartträda medför en risk för uppförökning av ogräs vid regniga förhållanden. Ett sätt att minska risken för växtnäringsläckage är att så en höstgröda eller en fånggröda efter en sommarträda. Fånggrödan ska vara en art som växer snabbt och kan putsas, till exempel rajgräs. Figur 1: Ogrässkäraren ska skära av ogräs, men inte skada grödan. Effekten påverkas av maskinens inställning och utvecklingen hos ogräs och gröda. Foto: Hugo Westin 3
Figur 2: Ogräsharvning har ingen effekt mot rotogräs. Foto: Lars-Birger Johansson Ogräsharvning ger bara effekt mot fröogräs Fröogräs och fröplantor av rotogräs kan bekämpas med ogräsharvning, däremot inte rotogräs (figur 2). Det är i första hand jordtäckningen som ger effekt mot ogräs vid ogräsharvning. Effekten är beroende av att det finns torr, finbrukad jord och att ogräsen är små, helst inte större än i hjärtbladsstadiet. Ogräsharvning är en relativt billig åtgärd, men mycket väderberoende och kan skada grödan, samt minska förekomsten av nyttoinsekter och fåglar. Ogräsharvningens effekt Pinnvinkel, tryck, körhastighet och körriktning är alla faktorer som påverkar hur god effekt ogräsharvningen har mot fröogräsen. En rak pinnvinkel är mer aggressiv än en sned liksom ett ökat tryck på harven. Andra åtgärder för en aggressivare bekämpning är ökad körhastighet och en körriktning vinkelrätt mot såriktningen. Det är grödans utvecklingsstadium som avgör hur aggressiv ogräsharvningen kan vara (Tabell 3). Ogräsharvens pinnar kan vara raka eller vinklade. En rak pinne är ofta grövre och kräver högre hastighet för att ge samma effekt som en vinklad pinne. En vanlig metod är att kombinera blindharvning (ogräsharvning före grödans uppkomst) med harvning i växande gröda. För att lyckas med blindharvning ska utsädet ligga jämnt på rätt djup och helst vara nedtryckt i fast jord. Ogräsharvning är en balansgång mellan att få en god effekt mot ogräsen och att inte skada grödan. Man kan även gynna grödan genom skorpbrytning och genom att luckra tät jord. Tabell 3: Känsligaste stadium hos några grödslag för ogräsharvning Gröda Stråsäd Ärter Oljeväxter Känsligaste stadium för ogräsharvning 1 2 blad Från att klängena hakar i varandra Hjärtbladstadie 2 örtblad 4
Ogräsharvning i vårstråsäd 1. Blindharvning är möjlig efter sådd och fram till att första bladet vecklats ut (figur 3) 2. Uppföljning med selektiv harvning kan göras i grödans 2 3 bladsstadium Blindharvning ger effekt mot tidigt groende, konkurrensstarka ogräs som åkersenap, dån och pilört. Vid riklig förekomst av åkersenap kan blindharvningen upprepas. Undvik att harva i grödans 1 2-bladsstadium eftersom grödan är mest känslig för störning då. Dessutom stör man nyttoinsekter och fåglar, som sånglärka. Om ogrästrycket är lågt och grödan väletablerad samt i god tillväxt behövs ingen ogräsharvning. Det är inte lämpligt att harva i grödan senare än 30 dagar efter sådd. Undvik ogräsharvning vid vallinsådd Det är oftast bäst att så vallfrö och skyddsgröda samtidigt. Ogräsharvning mellan skyddsgrödans sådd och vallfrösådden torkar ut ytjorden och ger en dålig uppkomst av vallgrödan. I de luckor som uppstår kan allvarliga vallogräs som baldersbrå och skräppa etablera sig. Ogräsharvning i ärter 1. Blindharvning är möjlig efter sådd och fram till grödans uppkomst 2. Ogräsharvning i växande bestånd är möjlig fram till att klängena hakar i varandra Ogräsharvning i ärter har i försök gett merskörd vid fler än 100 ogräsplantor per kvadratmeter. Ogräsharvning i åkerbönor 1. Blindharvning är möjlig efter sådd och fram till grödans uppkomst 2. Ogräsharvning rekommenderas i växande bestånd fram till att plantorna är cirka 10 centimeter höga. Ogräsharvning i höststråsäd 1. Vid riklig förekomst av baldersbrå kan det vara aktuellt med en blindharvning på hösten. Observera att det då krävs torra förhållanden. 2. Höstvete kan harvas kraftigt på våren, men åtgärden ger otillräcklig effekt mot ogräs som grott under hösten. Figur 3: Stråsäd i stadiet strax före att det första bladet vecklats ut. Stråsäd är känsligast för ogräsharvning när plantan har 1 2 utvecklade blad. Foto: Per Ståhl Ogräsharvning rekommenderas inte i höstrågvete, speltvete och speciellt inte i råg, där följden kan bli sidoskottsbildning, ojämn blomning och ojämn mognad. Radhackning En radhacka skär av ogräsen mellan raderna och kupar upp jord in i raderna. Radhackning är vanligast i potatis- och oljeväxtodling. Ogräshackning i stråsäd har länge setts som en nödåtgärd när rotogräsen tagit fäste på en åker. Tekniken har utvecklats och nu finns det möjligheter att radrensa stråsäd och åkerböna med skördehöjande resultat. Radavståndet måste då höjas till 24 centimeter i stråsäd och till 24 eller 36 centimeter i odlingar av åkerböna. Ogräshackning ska utföras i torr väderlek, men åtgärden är mindre väderkänslig än ogräsharvning. En fördel med ogräshackning är att effekten kvarstår under en längre period, och metoden är effektiv mot stora ogräs, även rotogräs. Ogräshackning passar bäst på jämna fält med långa raka kördrag. Hackan kan dra upp stenar. 5
Sammanfattning Ogräs kan bekämpas mekaniskt genom jordbearbetning och genom avslagning. I tabell 4 finns en vägledande sammanställning över olika metoder och deras effekt mot några vanliga rotogräs. De metoder för mekanisk ogräsbekämpning som har effekt mot rotogräs har även effekt mot fröogräs. Vilande frön väcks ur sin vila vid jordbearbetning. Avgörande för effekten av mekanisk ogräsbekämpning är tidpunkten för bekämpningen. Tabell 4: Olika åtgärder av mekaniska bekämpning och deras effekt mot vanliga rotogräs *** = god effekt, ** = måttlig effekt, * = dålig effekt Ogräs Enbart stubbearb. höst Enbart höstplöjn. Stubbearb. höst och höstplöjning Stubbearb. höst och vårplöjning (lätt jord) Radhackning Avslagning i vall Svartträda Kvickrot * ** *** *** ** ** *** Åkertistel * ** ** ** ** *** * Åkermolke * ** ** *** ** *** *** Hästhov * * ** *** * * * Skräppa * * ** ** * ** ** Maskros ** ** *** *** ** * *** 6
Vidare läsning Fogelberg, F. 2007. Mekanisk ogräsbekämpning metoder och maskiner. JTI informerar nr 118. Gustavsson, H. & Johansson, C. 2008. Reducerad jordbearbetning. Jordbruksinformation 28, Jordbruksverket, Jönköping. Heimer, A. 2009. Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk möjligheter och begränsningar. Jordbruksverket. 2010. Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön! Jordbruksverket, Jönköping. Rapport 2010:36. Jacobsson, J. 2007. Kvickrotsbekämpning genom uttorkning och köldpåverkan efter jordbearbetning. Slutredovisning. Hushållningssällskapet, Våhlberg. Finns tillgänglig på www.jordbruksverket.se Lundkvist, A. & Fogelfors, H. 2004. Ogräsreglering på åkermark. Rapport 6, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Rahbek Pedersen, T. & Dock Gustavsson, A. 2007. Rotogräs råd i praktiken. Jordbruksinformation 2 2007. Jordbruksverket, Jönköping. Lundqvist, A. & Fogelfors, H. 2005. Blindharvning effekter på olika ogräsarter i ärter och vårsäd. Slutredovisning av projekt. www.jordbruksverket.se 7
Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-8025 JO11:11