Ogräsbekämpning i ekologiskt odlad trindsäd

Transkript

1 Kristianstad Ogräsbekämpning i ekologiskt odlad trindsäd Av Stefan Lundmark, HS Kristianstad Bildmaterial: HS Kristianstad Detta material är producerat inom svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansierias gemensamt av skattemedel från Sverige och EU. 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Ogräsbekämpning i ekologiskväxtodling... 3 Ogräsbekämpning och växtnäringsläckage... 4 Helhetssyn... 4 Systemtänkande... 4 Trindsäd... 5 Samodling spannmål och trindsäd... 6 Principer för mekanisk ogräsbekämpning... 7 Bekämpning av rotogräs... 7 När problem uppstått... 8 Radrensning av trindsäd... 9 Placering av radrensare... 9 Vilken radrensare väljer jag?... 9 Radrensningsteknik allmänt Radrensning av ärt Radrensning av lupin Radrensning av åkerböna Ogräsharven Harvning av ärt Harvning av lupin Harvning av åkerböna När ogräsen tagit överhand Erfarenheter från Utländska erfarenheter Sammanfattning Tänk alltid långsiktigt Litteraturförteckning

3 Ogräsbekämpning i ekologiskt odlad trindsäd Inledning Intresset för odling av ekologisk trindsäd har ökat de senaste åren och kommer rimligen att öka ännu mer i takt med att kravet på 100% ekologiskt foder närmar sig. Samtidigt ser vi olika problem med denna ökade odling, dels växtföljdsmässigt. Ärterna t.ex används gärna i grönfoderblandningar vilket innebär att vi behöver ha fler trindsädesslag att växla med i våra växtföljder. Här kommer åkerbönan och lupinen in i bilden. Åkerbönan trivs på litet tyngre jord medan lupinen trivs på lättare jord. Detta innebär att på litet lättare jord kan ärter och lupin alternera i växtföljden medan på tyngre jord kan åkerböna och lupin alternera. Ett annat stort problem är att på vissa gårdar/fält tenderar ogrästrycket att öka i den ekologiska odlingen. Speciellt ärter har i många fall fungerat som uppförökare av ogräs. Det är inte acceptabelt att ha det på detta viset. Vi måste ha ekologiska odlingssystem som inte innebär en uppförökning av ogräs. Mot bakgrund av detta har Hushållningssällskapet i Kristianstad under år 2002 genomfört ett projekt i odling av ekologisk trindsäd, med tonvikt på ogräsbekämpning. Projektet finansieras med pengar från Länsstyrelsens och Jordbruksverkets KULM program. Projektet innefattar dels genomförande av demoodlingar för att visa olika ogräsbekämpningsmetoder. Dels innefattas en litteraturstudie av framförallt dansk, engelsk, tysk och svensk litteratur. Slutresultatet av detta projekt är denna skrift om ogräsbekämpning i ekologisk trindsäd. Bakgrund Ett grundläggande problem inom den ekologiska odlingen är tillförsel av kväve. Vi får förlita oss på: - Markens mineraliseringsförmåga - Stallgödsel - Växter med egen kvävefixering - Inköpt kväve i form av t ex processad kycklinggödsel Dessutom är vi på väg mot 100% ekologiskt foder vilket innebär att vi måste hitta ekologiskt odlade proteinkällor med rätt aminosyrasammansättning acceptabel skörd och odlingssäkerhet. Eftersom det är svårare att hitta inköpta fodermedel inom den ekologiska produktionen samtidigt som vi rent generellt eftersträvar hög självförsörjningsgrad är just odlingssäkerheten extra viktig. Mot bakgrund av detta är det naturligt att trindsäd såsom ärter, åkerböna och lupin är intressanta i den ekologiska odlingen. Problemet är att hitta modeller för odling av trindsäd i de ekologiska växtföljderna som ger en tillräckligt hög odlingssäkerhet i kombination med tillräckligt god ogräsbekämpning. Ogräsbekämpning i ekologisk växtodling För att bemästra ogräsproblematiken i ekologisk produktion krävs en helhetssyn, där växtföljdens betydelse inte nog kan betonas. En varierad växtföljd med vall alternativt gröngödslingsvall/träda som en viktig del är grundförutsättningen för att lyckas. Det är viktigt att planera växtföljd och övriga odlingsåtgärder på ett sådant sätt att allvarliga ogräsproblem i möjligaste mån undviks redan innan dom uppstår. Det går inte att slarva med någon del därför att när ogräsproblemet verkligen uppstått är det mycket svårare att åtgärda än i konventionell produktion. Som exempel kan nämnas tistelbekämpning. Oftast börjar åkertistlarna uppträda i små kolonier i kanter eller i närheten av od- 3

4 lingshinder. I detta skede är det relativt enkelt att gå i grödan och med lie eller motsvarande slå av tisteln innan den blommar, på det viset kan ett begynnande angrepp hållas i schack utan alltför stora problem. Om däremot kolonierna inte tas bort kan en kraftig uppförökning av tistel ske. Ogräsbekämpning och växtnäringsläckage Det är viktigt att vara medveten om det motsatsförhållande som finns mellan effektiv mekanisk ogräsbekämpning och växtnäringsläckage. All bearbetning av jorden ökar mineraliseringen av kväve och därmed risken för utlakning av kväve. Den mekaniska ogräsbekämpningen bör därför i första hand ske i en växande gröda som kan ta hand om växtnäringen, alternativt bearbetning strax innan eller i samband med sådd. Bearbetning efter skörd utan efterföljande fånggröda skall undvikas så mycket som möjligt. Helhetssyn Vid ekologisk odling är det av största vikt att en helhetssyn över hela växtföljden används. Vad gäller ogräsbekämpning, som denna skrift skall handla om, är det helt avgörande för slutresultatet att man inte får en uppförökning av ogräs i växtföljden. Det ena ger det andra, en dålig gröda ger mycket ogräs som i sin tur ger upphov till ännu mer ogräs. Vid beaktande av försöksresultat måste man komma ihåg att en uppförökning på några procent av ett ogräs kan vara just ett specifikt ogräs som efter några år med liknande uppförökningstakt helt plötsligt kan ställa till med stora problem. Systemtänkande Det är viktigt att ha en strategi för hela växtföljden ett systemtänkande. Vilken växtföljd du än har måste du anpassa din ogrässtrategi till förväntade problem. Ett problem som i stort sett alltid dyker upp är rotogräsen kvickrot åkertistel, hästhov mm. Vall eller gröngödslingsträda kan i kombination med putsning ge en relativt god effekt både på kvickrot och åkertistel men räcker det??? Svårt att svara på. Men vad vi eftersträvar med vårt odlingssystem är odlingssäkerhet, uthållighet och att undvika uppförökning av ogräs. Dessutom arbetar vi för att minimera växtnäringsläckaget framförallt vad gäller kväve och fosfor. I det sammanhanget är det av största vikt att vi undviker svartträdor och bearbetning på hösten utan efterföljande fånggröda. Hur löser vi detta? En del i systemet är rimligen radhackning någon eller några gånger i växtföljden antingen i en traditionellt radodlad gröda som sockerbetor eller potatis, där vi kupar grödan men principen är den samma. Eller kan man tänka sig raps och majs som redan idag i stor utsträckning radrensas. Nästa steg är att gå in på grödor som idag företrädesvis odlas på 12,5 cm radavstånd men som utan större skördepåverkan kan odlas på större radavstånd till exempel spannmål, åkerböna, lupin etc. Vilket radavstånd man väljer är både en teknisk frågeställning, men även en fråga efter vad du prioriterar. Erfarna ekologiska växtodlare hävdar bestämt att det krävs radavstånd upp mot 50 cm för att få tillräcklig effekt på åkertistel t.ex. Har du stora problem med åkertistel bör du förmodligen satsa på 50 cm radavstånd till dess att problemen blivit mindre. Det säger sig självt att risken för skördeminskning är större vid större radavstånd. Visserligen kompenserar sig plantan bra men vid radrensning vågar jag påstå att man ska eftersträva mindre radavstånd än 50 cm gärna ner mot 25 cm om man kan. 37,5 cm radavstånd är en gammal teknik som användes mycket i fröodlingar för ca år sedan, det kan vara ett alternativ som ligger mittemellan. Tre typfall kan diskuteras: 1. Lantbrukare A, har stora problem med rotogräs, framförallt tistel. 50 cm radavstånd vid radodling, behöver förmodligen radodla flera grödor i rad för att komma tillrätta med problemet. Eventuellt i kombination med svartträda om det verkligen behövs. 4

5 2. Lantbrukare B, odlar en mindre areal med öppen växtodling men behöver ha någon radodlad gröda till foder såsom t ex spannmål eller lupin. Satsar på 37,5 cm radavstånd. Köper en begagnad enklare hacka och bygger om den till en låg kostnad. Fungerar alldeles utmärkt när kraven på precision inte är större. Om hans radrensade gröda är raps går det lika bra med 50 cm radavstånd. 3. Lantbrukare C, har en större odling och odlar även brödsäd till avsalu. Satsar på en hacka avpassad till 25 cm. Styrning med kamera. Stor investering men ger också hög kapacitet, bra precision och god förarkomfort. Radrensningen ökar mineraliseringen i marken vilket förbättrar avkastning och proteinhalt i spannmålen. Kombinerar sista radrensningen med insådd av fånggröda. Trindsäd Ärter (Pisum Sativum) Ärter är en gröda som odlas som ett proteinfoder traditionellt. Många ekologiska producenter har odlat ärter med bra resultat men många har misslyckats. De som misslyckats har ofta missat vad gäller ogräsbekämpningen. Framförallt har i många fall ogräset vuxit igenom när vi närmat oss tröskning. Vid tröskningen har det då spridits en massa ogräsfröer på fältet dvs ärterna har fungerat som en ogräsuppförökare. Dessutom är ärter känsliga för markpackning vilket också gör att vi vissa år misslyckas med grödan med en ogräsuppförökning som resultat. Vid sortval av ärter är tidighet och bra höjd vid skörd viktiga egenskaper som gör att risken för genomväxning av ogräs minskar. Om ärterna står upp riktigt bra kan en kombination med bottengröda användas. Risken där är naturligtvis vad som händer om ärterna trots allt lägger sig. Kraftiga ärter utan ogräsproblem. 5

6 Åkerböna (Vicia Fab L.) Åkerbönan är mindre känslig för packning än ärterna men istället skiljer det sig mycket mellan sorterna i växtsätt och i en strävan att få tidigare sorter så har växtsättet förändrats så att konkurrensförmågan hos grödan minskar. Den gamla sorten Aurora har med sitt höga och frodiga växtsätt en god ogräskonkurrerande förmåga. Om etableringen lyckas är det sällan som något ogräs sticker igenom och över Aurora, dock kan det finnas ogräs i botten varför en kombination med bottengröda är intressant. En ny sort som odlats en del i Skåne är Scirocco. Den släpper in betydligt mer ljus än Aurora och kräver mer ogräsbekämpning. Den typen lämpar sig förmodligen väl i kombination med radrensning och bottengröda. Lupin( Lupinus Luteus, Lupinus Angustifoleus) Den lupin som vi i första hand odlar är blå lupin ( Lupinus Angustifoleus), den förekommer i två olika typer, dels den ogrenade typen som mognar relativt jämnt och tidigt men som konkurrerar sämre mot ogräs och ger en lägre skörd. Dels den mer grenade typen som följaktligen ger högre skörd, bättre ogräskonkurrens men senare skörd och ojämnare mognad. Gul lupin (Lupinus Luteus) mognar så pass sent att den är olämplig för odling till tröskmognad i Sverige och förmodligen också Danmark. Till och med engelsmännen tvekar inför odling av gul lupin till tröskning. Exempel på sorter av blå sötlupin är Prima som representerar den mer ogrenade typen. Vill man odla den mer grenade typen är Bora en sort som finns på marknaden. Eftersom en bra gröda är den viktigaste ogräsbekämpningen är det väsentligt att påpeka att lupin trivs bäst på lättare jord med lågt ph. Den kan även odlas på litet tyngre jord men då måste dräneringen vara bra. Samodling spannmål och trindsäd Samodling mellan trindsäd och spannmål är ett bra och enkelt sätt att minska på ogräsproblematiken. Vad gäller samodling av ärter och spannmål är korn/ärt till tröskning en vanlig modell. Du vinner flera fördelar: 6 Lupin och åkerböna på Skea Gård.

7 Korn/ärt med lie ogräs. - Grödan står upp vid tröskning, för det mesta. - Ogräskontrollen blir bättre, kornet och ärterna kompletterar varandra bra. - Ofta blir totalskörden högre. Problemet kommer ofta efter skörd när blandningen ska användas. Det bästa är om spannmålen och ärterna kan separeras, torkas och lagras var för sig för att sedan blandas vid fodertillverkningen. Att separera spannmål och trindsäd är i sig mycket enkelt och förekommer redan i Sverige. I Danmark är det en relativt vanlig teknik. Åkerböna och lupin mognar senare än ärt och lämpar sig därför bäst för samodling med vårvete. Samodling av lupin/vårvete och åkerböna/vårvete finns beskrivet på flera ställen i litteraturen. Erfarenheterna runt detta verkar överlag vara goda. Principer för mekanisk ogräsbekämpning Bekämpning av rotogräs Förebyggande åtgärder Av rotogräsen är kvickrot och åkertistel de mest besvärliga. Åkertisteln blir oftast ett problem i växtföljder med litet vallinslag. En flerårig vall i växtföljden som skördas innan tisteln blommar är en effektiv bekämpning. I övrigt gäller förebyggande bekämpning. Så fort små kolonier av åkertistel upptäcks måste de tas bort. Släpper man efter på det sker uppförökningen mycket snabbt och situationen blir fort ohållbar. Glöm inte heller att putsa vägkanter och andra områden där tistel annars kan stå och blomma. Kvickrot bekämpas i första hand med plogen. En korrekt genomförd plöjning ger god effekt mot kvickrot. Kör kanter och runt odlingshinder separat med harven för att inte dra in kvickrot i fältet, kör även dessa ytor extra med stubbearbetningsredskap efter skörd. Någon gång i växtföljden måste förmodligen hela fältet stubbearbetas efter skörd, gör i så fall detta efter en spannmålsgröda där risken för kväveläckage är mindre. Både kvickrot och åkertistel kan till viss del bekämpas med radrensare. Stubbearbetning någon gång i växtföljden är oundvikligt. Annars får vi förr eller senare problem med främst kvickrot, men även åkertistel och tussilago påverkas av stubbearbetning. Var observant på att stubbearbeta i första hand efter en spannmålsgröda för att minimera risken för växtnäringsläckage. Försök stubbearbeta innan en höstgröda om 7

8 möjligt eftersom vi då har en gröda efter som kan ta hand om det frigjorda kvävet. När problem uppstått När problem uppstått med ogräs i växtföljden måste detta åtgärdas skyndsamt. Dels kan man öka de radrensade grödorna vilket är ett bra alternativ med tanke på växtnäringsläckage. En annan möjlighet är att öka vallandelen (trädan) men ökas vallandelen måste det finnas avsättning för vallen annars blir det en dyr metod. Sista utvägen är en svartträda, antingen i form av halvträda följt av exempelvis sent sått grönfoder eller i värsta fall helträda följt av höstsådd eller fånggröda. Andra rotogräs som uppförökas inom ekologisk produktion är tussilagon. Bekämpning av örtogräs Olika principer för mekanisk örtogräsbekämpning Mekanisk örtogräsbekämpning bygger på ett antal åtgärder som var för sig oftast är otillräckliga men som sammantaget kan ge en tillfredsställande effekt. Falsk såbädd innebär en tidig harvning så fort fältet bär. Jorden får därefter ligga orörd en tid så att ogräsfröna hinner gro, därefter harvas fältet upp igen och sådd sker. Metoden är inte lämplig på styvare jordar (mellanlerastyv lera) pga av risken för dålig uppkomst. Blindharvning är en metod som går ut på att jorden harvas med ogräsharv mellan sådd och uppkomst. Huvudgrödans groddar får inte vara så stora att de skadas, men grunt liggande ogräsfrön kan på detta sätt störas så att de utkonkurreras av huvudgrödan. Blindharvning kan inte kombineras med extremt grund sådd. Flamning före uppkomst bygger på samma princip som blindharvning fast ogräsens groddar tas bort med hjälp av gasolbrännare. Metoden är relativt dyr och lämpar sig bäst i specialgrödor såsom grönsaker och sockerbetor. Ogräsharvning efter uppkomst genomförs med en speciell ogräsharv, se bild. I exempelvis spannmål upprepas ogräsharvningen ofta två till tre gånger från grödans tvåbladsstadie och framåt. Metoden kan användas i ett flertal grödor men vid olika tidpunkter beroende på grödan, allt för att skada ogräsen 8 Frontonterad hacka.

9 Gammal hacka fungerar också bra. mycket och grödan lite. Observera att ogräsharvning inte är effektivt på stora ogräs. Metoden bygger i första hand på att man täcker små ogräsplantor med jord med hjälp av ogräsharven dessutom oroas rottrådar på grodda ogräs. Harven är inte gjord för att dra upp stora ogräsplantor. Radrensning är ett effektivt sätt att bekämpa ogräs i ett flertal grödor. Nackdelen är att metoden är dyrare och mer tidskrävande än tidigare nämnda metoder. Radrensning används i första hand i grödor som odlas med stort radavstånd som t.ex sockerbetor och majs, men även i raps som med fördel kan odlas med ett radavstånd på 50 cm är radhackning ett bra alternativ. Spannmål, lupin och åkerböna kan också odlas på litet större radavstånd som 25 cm eller 37,5 cm och då kan radrensning användas även i dessa grödor. Radrensning har även effekt på rotogräs. Bottengröda kan vara effektivt mot ogräs. Sås i samband med sista ogräsharvningen och kan konkurrera bra mot sent groende ogräs. Det finns ytterligare metoder men de nämnda är de vanligaste, det viktigaste dock är ju som ni vet att en bra gröda är den bästa ogräsbekämpningen. Alla åtgärder sammantagna som gynnar huvudgrödan såsom gödsling, förfrukt, jordbearbetning, sådd etc är av stor vikt. Noggrannhet i alla led ger resultat. Radrensning av trindsäd Placering av radrensare En vanlig uppfattning är att radrensaren bör frontmonteras för att få bästa resultat. Detta påstående tillbakavisas av danska forskare som visat att bakmontering ger högre precision. Detta är lätt förklarat. Tänk dig att hackan hänger där framme och du vinglar till med ratten, vad händer med hackan, jo den följer med direkt. Om du istället har den monterad bak får du en naturlig tröghet som gör att du i kombination med t.ex optisk styrning kan få en helt tillfredsställande precision även ner på radavstånd 25 cm. Naturligtvis går det lika bra och kanske ännu bättre med en redskapsbärare där hackan hänger mitt på. Vilken radrensare väljer jag??? Det är mycket viktigt att fastslå att fabrikatet 9

10 av radrensare inte är av avgörande betydelse. Betydligt viktigare är inställning, skötsel och förare. Naturligtvis är det så att med en ny radrensare är det lättare att nå ett bra resultat men man kan komma långt med enkla medel. Det första vi frågar oss är vilka grödor vi pratar om och vilken omfattning. Skall enbart trindsäd och spannmål hackas i mindre omfattning, kanske 5 10 ha årligen kan man använda en manuellt styrd hacka av äldre modell och köra på 37,5 cm, ja precisionsmässigt ner på 25 cm. Skall större odlingar hackas bör en hacka med styrutrustning användas. Den förmodligen bäst fungerande styrutrustningen idag är optisk dvs kamerastyrd och finns att köpa på marknaden. Tänk på att om hackan enbart skall användas till spannmål och trindsäd t.ex så finns det litet lättare hackor med något klenare aggregat som passar bra till ändamålet. Skall hackan däremot användas till sockerbetor måste en annan typ av aggregat användas som är litet kraftigare. Ska hackan användas även i majs är det en fördel om ramen är högre så att man kan köra i en hög gröda. Radhackningsteknik allmänt Radhackningen börjar vid sådden. Ställ in avståndet mellan billarna så att det stämmer med radrensaren. Det är omöjligt att åstadkomma en bra radrensning om inte såmaskinens billar varit inställda på samma avstånd som hackan är. Krokiga och sneda såmaskinsbillar som vinglar hit och dit är således bannlysta. Radrensning fungerar bra vid torr väderlek. Det innebär torrt vid körningen och torrt ett par dagar efter. Så är det ju inte alltid i verkligheten. Därför är det viktigt att man prioriterar radrensningen och tar vara på de tillfällen som bjuds. Kapaciteten bör vara väl tilltagen i förhållande till arealen så att man kan göra åtgärden vid rätt tidpunkt. Räkna med att en modern 4 m radrensare i bästa fall klarar 1 ha i timmen i snitt med manuell styrning. Med optisk styrutrustning kan kapaciteten fördubblas med i stort sett bibehållen precision. Dessutom sparas en man in, ingen behöver sitta bak och styra. Radrensning är tidsödande. Trots detta bör du räkna med två radrensningar för att få tillräcklig effekt. I samband med den sista radrensningen kan med fördel en bottengröda sås in. Det är viktigt att följa upp resultatet i fält för att kunna bestämma nästa åtgärd, kontrollera fälten ofta. Åtminstone 2 ggr per vecka under ogräsbekämpningssäsongen. Radrensning av ärt Ärt i renbestånd lämpar sig inte för radrensning. I samodling med spannmål kan man tänka sig radrensning på 25 cm radavstånd eller liknande. I den utländska litteraturen som studerats har ingenstans nämnts något om radrensning av ärter. Radrensare 25 cm + optisk styrning. Radhackad lupin 50 cm radavstånd. 10

11 Radrensning av lupin Den smalbladiga blå lupinen kan mycket väl odlas på sådana radavstånd att den kan radrensas. Speciellt den ogrenade typen ( ex. Prima) passar utmärkt för radrensning. De mer grenade typerna konkurrerar betydligt bättre med ogräset och kan säkert med fördel odlas på 12,5 cm radavstånd under förutsättning att ogrästrycket inte är väldigt högt alternativt att det på fältet finns gott om rotogräs. Vid radrensning av lupin måste man räkna med minst två körningar. Den första radrensningen sker när ogräsen står i hjärtbladsstadiet, möjligen kan en del tidigt grodda ogräs ha enstaka örtblad. Anledningen till att man ska börja så tidigt är att vid högt ogrästryck och stora ogräs är det tekniskt svårt att få en bra effekt. Ogräsen fastnar och i värsta fall kan det bli stopp i hackan. Dessutom är det viktigt att ogräsen som hackats upp inte har för kraftiga rotsystem, då kan de slå rot igen efter hackningen. En viktig detalj är att det bör finnas utrustning på radrensaren som rensar ogräsrötterna från jord. Det kan vara en liten ribbvält kombinerat med en liten efterharv som går mellan raderna efter hackaggregatet. Viktigt för effekten är att det är torrt väder helst strax före, under och någon eller några dagar efter radrensningen. Radrensningen får upprepas minst en gång. Andra gången då lupinplantorna är större kan man köra litet fortare och kupa in jord mot raden och på detta vis täcka över en del ogräsplantor som står i raden. Vid extremt högt ogrästryck kan radrensning kombineras med en försiktig ogräsharvning gärna tvärs mot raderna (166. Danske Plantevaernskonferens, 1999). Insådd av bottengröda i samband med eller strax efter sista radrensningen är bra mot sent groende ogräs. OBS! Det är viktigt att inte köra för nära lupinraden och framförallt inte nära och djupt, därför att då skadas rotsystemet på lupinerna. Om radrensaren är i gott skick, vassa skär osv, samt rätt inställd så gör den ett gott arbete även om den bara går 2-3 cm ner i jorden. Ogräsen närmast raden försöker vi kväva när vi kupar in jord andra rensningen. Danska erfarenheter visar på goda resultat av radrensning i Lupin (Jensen,R.K. 1998) Åkerböna 50 cm radavstånd. Radrensning av åkerböna Åkerbönan odlas ofta på litet styvare jord där ogräsen gror senare och i mindre omfattning än på lättare jord. Skall åkerbönan radrensas, vilket går alldeles utmärkt, kan det på en styvare jord ibland räcka med en radrensning. Den kan då sättas in senare än den första radrensningen i lupin och även här kan man kupa in jord mot plantraden. Insådd av bottengröda är även här positivt, men ju styvare jorden är, desto svårare är det ofta att få bottengrödan att gro och utvecklas. Tänk på att radrensning på tung jord kräver mer av din radrensare. Jordsökning, kraftigare skär etc. Ogräsharven Ogräsharven är tyvärr inte någon precisionsmaskin som kan ställas in exakt, vare sig i CMN kraftiga pinnar lämplig för lerjord. 11

12 djup eller sidled. Ogräsharvningens princip är istället att täcka små ogräs med jord och störa rottrådar och groddar på ett sätt som gynnar huvudgrödan mer än ogräset. Principen bygger alltså på bekämpning av mycket små ogräs ofta vid upprepade tillfällen. Intensiteten i ogräsharvningen bestäms till stor del av hastigheten på ekipaget. Pinnvinkel och djup kan också ställas in men ju fortare du kör, desto djupare vill harven gå. Det gäller att finna en optimal hastighet där harven rör upp tillräckligt mycket jord, så att hela markytan rör sig, dvs så att ogräsen täcks med jord samtidigt som harvpinnarna inte går så djupt att de skadar huvudgrödans rotsystem och i värsta fall drar upp för mycket av huvudgrödans plantor. Vår erfarenhet är att hellre köra något fortare och litet grundare än tvärtom. Naturligtvis är ogräsharvningen mycket väderberoende och för bästa resultat krävs torrt strax före, under och någon dag efter harvning. Naturligtvis blir det inte alltid så, varför en viss överkapacitet vad gäller ogräsharv är att rekommendera. Harvning av ärt Eftersom ärterna är relativt storfröiga lämpar de sig väl för litet djupare sådd. Ett sådjup på ca 5-6 cm innebär att man kan blindharva kraftigt innan uppkomst. Med kraftig blindharvning menas att man kör relativt fort, kanske 7-8 km/h och på det viset får jorden i rörelse. Akta bara så att harvpinnarna inte 12 Einböck ogräsharv klena pinnar. Bra på lättare jord. kommer ned för djupt och skadar ärtplantorna. Gamla rekommendationer gör gällande (jordbruksinfo nr ) att ärterna är känsliga för ogräsharvning från strax före uppkomst fram till 4-bladsstadiet. Erfarenheter från praktiken de senaste åren visar att det går bra att harva ärterna relativt snart efter uppkomst, men att man då får harva försiktigt den första gången. Upprepning av harvning får i större utsträckning styras av ogräset. När nytt ogräs står i hjärtbladsstadiet (små hjärtblad) är det dags att köra. Undvik dock att köra strax innan och strax efter uppkomst, ärterna kan brytas av. Anpassa hastigheten, små ärter- kör långsamt (2-4 km/h). Harvningen kan behöva upprepas upp till 4 ggr i värsta fall. Danska försök visar på ett merutbyte på ca 25% vid sammanlagt 4 körningar (Priesholm.N, 1998) När ärternas klängen når varandra måste ogräsharvning upphöra. Insådd av bottengröda kan göras vid sista ogräsharvningen, men risken för genomväxning om ärterna lägger sig, är stor. Harvning av lupin Lupinen etablerar sig relativt långsamt dvs det tar lång tid innan marktäckning. Därför är den känslig för ogräskonkurrens, speciellt i etableringsfasen. Senare konkurrerar framförallt den grenade typen relativt bra. Ogräsharvning av lupin fungerar i övrigt ungefär som i ärter. Lupinen skall utan tvekan blindharvas. Den sås ju också med fördel på ett djup runt 5 cm. Just runt uppkomst, strax innan och strax efter skall ingen ogräsharvning ske. Därefter tål lupinen intensiv ogräsharvning. Enligt danska undersökningar (166. Danske Plantevaernskonference. 1999) kan en jordtäckning av lupinplantorna upp till 80% accepteras utan att skördeförlusten blir märkbar. Taktiken här blir alltså att köra upprepade gånger på små ogräs. Likaså enligt ovanstående rapport kan man i blå lupin ogräsharva minst fram till 10 örtblad, men vartefter plantorna blir större får man naturligtvis hålla koll på skadorna.

13 Harvning av åkerböna Även om åkerbönan kan konkurrera relativt bra med ogräset visar engelska undersökningar (R.T Hewson et al 1973) att skördeminskning på upp mot 30% pga örtogräs är fullt möjligt. Detta är inte det allra viktigaste. Viktigast är att vi inte kan acceptera en uppförökning av ogräs i våra ekologiska marker om vi långsiktigt ska kunna hålla på. Ogräsen skall bekämpas vid de tillfällen då det är möjligt. Skördeökning för ogräsbehandling det enskilda året får ses som en bonus. Viktigast är att långsiktigt hålla ogräset i schack. Ogräsharvning i åkerböna skiljer sig inte nämnvärt rent tekniskt från övrig trindsäd. Harvning kan ske fram till dess att åkerbönan är cm (jordbruksinformation 7, 1999). Egna erfarenheter tyder på att det går att köra ännu något längre om harvutrustningen går att ställa i tillräckligt hög vinkel. Det största problemet med ogräsharvning i åkerböna är ofta att jorden är så styv att harvpinnarna inte går i tillräckligt och följaktligen blir jordtäckningen av ogräsen bristfällig för att inte säga obefintlig i vissa fall. Detta är inte åkerbönans fel i sig utan en effekt av jordarten och att vi ofta odlar åkerböna på styv jord. På lättare jord är tekniken fullt jämförbar med lupin. När ogräset tagit överhand En mycket viktig egenskap hos den ekologiske växtodlaren är att ha förmågan att inse när ogräset tagit överhand. Alla kommer förr eller senare i den situationen att ogräset står högt över grödan och hotar att helt ta överhanden. Görs ingenting då kan år av envetet arbete med ogräsbekämpning gå till spillo. Grödan och ogräset måste då tveklöst putsas ner eller skördas som helsäd innan ogräsfröna nått grobarhet. Vänta således inte för länge med denna drastiska åtgärd för då kan redan ogräsfröna vara grobara och en uppförökning av ogräset är ett faktum. Erfarenheter från 2002 Det projekt som genomförts under 2002 hade som syfte att stärka konkurrenskraften för ekoproducerade svenska proteingrödor genom litteraturstudier av odlingstekniska åtgärder och dokumentation av kunskap från ekoodling i Danmark, Tyskland och Storbritannien med avseende på ogräsreglering. Att visa på de möjligheter som finns idag, att med känd teknik odla proteingrödor utan att uppföröka ogräs. Att skriva ett kort ogräskompendium för odling av proteingrödor, att användas i rådgivningssyfte. Skriften baseras på litteraturstudien samt på de demonstrationsodlingar som läggs ut Åkerböna med för mycket ogräs. Mål Att introducera nya proteingrödor till mjölk-, kött-, höns och grisproduktion. Att förbättra säkerhet och ogräsreglering vid ärtodling. Att få fram ett större urval av åkerbönor samt att undersöka radhackning som ogräsreglering och strukturförbättrare i åkerbönor. 13

14 Radhackad åkerbönor. OBS! Ogräs i raden. Utförande Fältstudierna genomfördes på två gårdar Skea Gård och Hillshög i Skåne län. De olika leden i studien är som följer: Lupin 12,5 cm radavst Ogräsharvas 3 ggr Lupin 12,5 cm radavst Ogräsharvas 2 ggr + bottengröda klöver/gräs Lupin 50 cm radavstånd Radhackning 2ggr Åkerböna 12,5 cm radavst Åkerböna 12,5 cm radavst. Åkerböna 50 cm radavstånd Ogräsharvas 3ggr Ogräsharvas 2ggr + bottengröda klöver/gräs Radhackning 2ggr Ärter 12,5 cm radavst. Ogräsharvas 3 ggr Ärter 12,5 cm radavstånd Ogräsharvas 2ggr + bottengröda klöver/gräs Korn/Ärt 12,5 cm radavstånd Ogräsharvas 3ggr 20% korn Korn/Ärt 12,5 cm radavstånd Ogräsharvas 3ggr 40% korn Odlingarna skördades ej. 14

15 Demoodlingen på Skea såg hela tiden bra ut. Mycket konstigt eftersom jordart, såtidpunkt sortval osv var i stort identisk med ett försök på Wanås som kommenteras nedan. Lupinen som var av sorten Bora såg bra ut i alla led. Ogräsbekämpningen var tillräcklig och det bredsådda ledet såg aningen bättre ut än övriga led. Enstaka skräppor förekom men de var så lokala att man inte kan särskilja något led. Naturligtvis har radhackning effekt på skräppa, men eftersom fördelningen av plantor var så ojämn, var det inget vi kunde jämföra. Vad gäller åkerbönan så såg de också bra ut. En liten kommentar om mognaden kan vara intressant. Åkerböna (Aurora) mognade både jämnare och tidigare än lupin (Bora). Den radrensade parcellen såg ogräsmässigt bäst ut Men övriga två var också helt acceptabla vad gäller ogräseffekt. Anmärkningsvärt är att inte i någon parcell var bottengrödan ordentligt etablerad. Antingen hade den fått för lite ljus eller hade groningen varit för dålig. Etableringsteknik av bottengrödor är en sak som behöver utvecklas bättre. Ärterna såg bra ut i alla led, någon skillnad i parcellerna kunde vi inte se. Samma sak här var att bottengrödan var dåligt etablerad. Vid tiden för skörd hade en del ogräs växt igenom men inte i speciellt stor omfattning. Korn/ärten såg bra ut i bägge leden. För ögat gick det inte att skilja dem åt. Vid skörd var det mindre med ogräs i korn/ärten än i de rena ärterna. Den andra demoodlingen på Hillshög, Borrby, såg hela tiden sämre ut än på Skea. En stor skillnad kunde iakttas och det var att lupinen trivdes betydligt bättre på Skea än på Hillshög. För ögat var det mycket stor skillnad. När fälten runt demoodlingarna senare skördades visade det sig att skördenivån i stort sett var identisk. Ogräseffekten i lupinen var inte tillräckligt bra i något led eftersom lupinen hade för dålig vegetativ tillväxt. Något färre ogräs i det radrensade ledet. Åkerbönorna såg bättre ut och här kan vi konstatera ungefär samma sak som på Skea att det radrensade ledet såg bäst ut för ögat. Inget led såg dock dåligt ut. Korn/ärt med skräppa. Skräppan är ett ökande problem. 15

16 Ärter med insådd. Ärterna var liksom lupinen dåligt i tillväxt och en del ogräs växte igenom. Korn/ärten däremot såg bra ut men korninslaget övervägde. Inte heller där hade ärterna vuxit speciellt bra. Dessa parceller var relativt rena för ogräs. Dessutom hade vi ett riksförsök på Wanås Gods med liknande upplägg. Försöket på Wanås såg först mycket bra ut, Parcellerna kom upp bra överlag och vid första ogräsharvning och hackning såg allt bra ut. Sedan började problemen. Ingenting i parcellerna växte bra förutom ogräset. Däremot växte gårdens korn/ärt fantastiskt bra runtom försöket. Den enda förklaring som kan ges är att försöket såddes ett par dagar för tidigt och att jorden var betydligt mer packningskänslig än vi trott. Den slutsats vi kan dra av detta försök är den gamla vanliga, en bra gröda är den bästa ogräsbekämpningen. Det var mycket tydligt att ogräseffekten var helt otillräcklig i alla led, dvs utan en bra gröda kvittar det nästan vad vi gör. Ogräseffekten blir i alla fall inte tillräcklig. I övrigt fanns en del odlingar av lupin ute i länet och även i andra län norröver. Man kan konstatera att trots att året var mycket gynnsamt så hade Bora en sen mognad. I Skåne gick den att tröska, men uppåt landet var det stora problem. Personligen tror jag att om blå lupin ska odlas till tröskning i Sverige norr om Skåne, så bör en tidigare sort än Bora användas, kanske Prima. Skördenivåerna varierade från mycket lågt upp till ca kg/ha. Utländska erfarenheter En omfattande litteratursökning på området genomfördes, se litteraturlista. Man kan konstatera att det inte finns så mycket arbete gjort på detta område under de senaste åren. Vad gäller ogräsbekämpning i lupin finns en hel del danska erfarenheter, även i viss mån vad gäller åkerböna. I övrigt är det mer spora- 16

17 disk information som fåtts fram. Det verkar som det mesta arbetet i ämnet de senaste åren koncentrerats runt odling av lupin. På detta område, som så många andra, är det våra danska kollegor som leder utvecklingen. Av denna anledning så redovisar jag nästan enbart material om lupin. I Danmark fanns under åren en försöksserie Mekanisk udkrudtbekaempelse i lupin. Erfarenheter från denna serie: - Radrensning ger ett glesare bestånd, lägre utsädesmängd används ju. - Radrensning har skadat lupinen mer än ogräsharvningen. - Radrensningen är mycket arbetskrävande i förhållande till ogräsharvningen. - Radrensningen är mycket effektiv mot problemogräs, t.ex rotogräs. - Ogräsharvningen tar inte bort problemogräs och har nästan ingen effekt på rotogräs. - Antalet ogräsharvningarhar inte påverkat lupinens planttäthet. - Blindharvning skadade inte lupinen, men hade inte heller någon markant effekt på ogräset. I försöksserien som innefattade både blå, gul och vit lupin, mognade den blå lupinen i slutet av augusti, de andra först en månad senare. I projektet kom man fram till att falsk såbädd fungerat bra. Man förordar tidiga sorter med tanke på odlingssäkerheten. Odling av lupin på 25 cm radavstånd rekommenderas i första hand. Radrensningar ev i kombination med ogräsharvning vid behov. I en rapport nr 166. Danska plantevaernskonference 1999 diskuteras också mekanisk ogräskontroll i lupin. Där konstateras att lupinen tål kraftig jordtäckning vid ogräsharvning. Upp till 80 % jordtäckning har noterats utan någon mätbar skördeförlust. Det konstateras också litet förvånande att det var mer ogräs i den gula lupinen än i den blå. Ojämnt mogen lupin. 17

18 350 Ogräseffekt i lupin gul lupin blå lupin ogräs g/m Obehandlat Tidig harvning + medel harvning + sen harvning Tidig harvning + medel harvning 2 st + sen harvning Tidig harvning + medel radrensning + radrensning 3 radrensningar Tidig radrensning + radrensning +harvning + radrensning Ur: Mekanisk udkrudtbekaempelse. 4 3,5 Lupinskörd gul lupin blå lupin 3 skörd ton/ha 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Obehandlat Tidig harvning + medel harvning + sen harvning Tidig harvning + medel harvning 2 st + sen harvning Tidig harvning + medel radrensning + radrensning 3 radrensningar Tidig radrensning + radrensning +harvning + radrensning Inte speciellt förvånande har kombinationen radrensning och harvning i kombination givit det bästa resultatet. Observera att alla parceller såtts med 24 cm radavstånd. Våra danska kollegor har skrivit en odlingsvägledning för lupin. I den står det bl.a: Lupin tål kraftig mekanisk ogräsbekämpning. En 80% jordtäckning av plantorna och ett 10-20% plantbortfall har inte påverkat skörden negativt. 18 Ur: Mekanisk udkrudtbekaempelse. Smalbladig lupin med liten förgrening konkurrerar förhållandevis dåligt med ogräset och kräver ogräsbekämpning. Allmän rekommendation: - Lupinerna sås på 25 cm radavstånd. - ogräsharvning vid ogräsens hjärtbladsstadie. - Lupinen radrensas vid 3-4 bladsstadiet och därefter harvas den. Gärna med hög jordtäckning.

19 - Radrensning upprepas vid 7-8 bladsstadiet. Om ogrästrycket är lågt kan lupinerna bredsås och ogräsharvas. Så ser den danska ogräsbekämpningsrekommendationen ut på grundval av de försök som utförts under senare delen av 1990-talet. Sammanfattning Se helheten, acceptera inte uppförökning av ogräs i enskilda grödor utan att åtgärda. Radrensning ett bra sätt att kombinera ogräsbekämpning med bra växtnäringshushållning. Bottengröda är bra men ofta svår att etablera. För lantbrukare som odlar en stor del vall och endast odlar spannmål och trindsäd till foder är förmodligen samodling av ärt/ korn det enklaste sättet att odla trindsäd i växtföljden. Viktigt är dock att observera problemet med växtföljden om man även har t.ex havre/ ärt som insåningsgröda, vilket är mycket vanligt. För de som har en större del öppen växtodling och odlar en del eller kanske rentav allt till avsalu ställs betydligt större krav på ogräsbekämpningen. Kanske viktigast är att göra alla förebyggande åtgärder som går för att få en snabb och bra etablering av trindsäden, som vi tidigare konstaterat kvittar det nästan vad du gör i ogräsbekämpningsväg om inte grödan växer som den ska. Glöm inte att ympa lupinen med bakteriekultur. Tar ogräset överhand, tveka inte att ta bort grödan innan ogräsen fröar av sig. TÄNK ALLTID LÅNGSIKTIGT Radodlade grödor är bra ur många aspekter. Det öppnar fler möjligheter för ogräsbekämpning och det medger bekämpning av rotogräs i växande gröda. Odlar du på 25 cm radavstånd kan man kombinera ogräsharvning och radrensning på ett bra sätt. Problemet är dock att det fordrar stora investeringar i ny teknik, vilket i sin tur kräver ett stort arealunderlag. Radhackning i kombination med fånggröda låter mycket tilltalande men det har visat sig i praktiken att etablering av bottengröda inte är så enkelt, här behövs utvecklingsarbete. För de som har mindre arealer finns möjlighet att köpa begagnade hackor med manuell styrning som medger hackning ända ner till 25 cm radavstånd, fast med större arbetsinsats förstås. Investeringen kan i detta fall begränsas till någon eller några tusenlappar. Slutligen är jag övertygad om att vi i den ekologiska odlingen i större utsträckning än idag måste införa radodlade grödor, dels för att bemästra ogräset men också för att vi inte ska läcka för mycket växtnäring genom ogräsbekämpning på svart jord. Tag hand om ogräset innan det tagit överhanden 19

20 LITTERATURFÖRTECKNING Jensen, R.K.; Bo, M.; Nis, C Mechanical weed control in lupin. Danish Institute of Agricultural Sciences, Slagelse, Denmark. Kanht, G.; Eusterschulte, B Unterschungen zur Unkrautbekampfung mit verschiedenen Verfahren det Stoppelbearbeitung. Zeitschrift fur Pflanzenkrankheiten und Pflanzenschutz. Institut fur Pflanzenbau und Grunland, Unisersitat Hohenheim, Germany. Welsh, J. P.; Philipps, L.; Bulson, H.A.J.; Wolfe, M. Weed control strategies for organic cereal crops Brighton crop protection conference. International conference, Brighton, UK November. Baeumer, K Chemische und mechanische Unkrautbekampfung in Ackerbohnen. Inst Pflanzenbau und Pflanzenzuchtung, Univ. Gottingen, Germany. Estler, M Moglichkeiten und Grenzen der mechanischen Unkrautbekampfung. Inst. Landtech. Tech. Univ. Munchen. Hewson, R. T.: Roberts, H. A; Bond, W Weed competition in spring-sown broad beans. Veg. Res. Stm. Wellesbourne, Warwick, UK. Jensen, Willias, Jakob. Sorter af korn, baelgsaed og olieplanter Afdelning for Sortafprovning, Danmarks Jordbrugsforskning. Jordbruksverket, Jordbruksinformation Ekologisk odling av sockerbetor. Larsson, S Sortförsök med stråsäd och ärter i ekologisk odling. Inst. För växtodlingslära, SLU, Uppsala. Wivstad, M Radhackning i stråsäd och åkerböna, Alternativodlingsbrevet nr 41, SLU, Uppsala. Priesholm, M Nye lupiner på vej. Økologisk Jordbrug, 10 januari, nr 145, Danmark. Priesholm, M Harvning gav flotte resultater i aerter, Økologisk Jordbrug, 16 januari, nr 164, Danmark. Jensen, R.K Nye muligheder med lupiner. Økologisk Jordbrug, 5 juni, nr 174, Danmark Mekanisk udkrudtbekaempelse i lupin. Landbrugets Rådgivningscenter, Århus, Danmark Undersøgelse af alternative økologiske proteinafgrøder. Landbrugets Rådgivningscenter, Århus, Danmark. Jørnsgård, Bjarne. Erfaringer med dyrkning og kvalitet af lupin. Institut for Jordbrugsvidenskap, Landbohøjskolen, Danmark. Danske Plantevaernskonference Plantebeskyttelse i økologisk jordbrug/sygdomme og skadedyr. Landbrugets Rådgivningscenter, Århus, Danmark Økologisk dyrkningsvejledning Byg/aert til mogenhed. Landbrugets Rådgivningscenter, Århus, Danmark Økologisk dyrkningsvejledning Lupin. Landbrugets Rådgivningscenter, Århus, Danmark. 20