Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling

LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Lantbruks- och fiskeenheten Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling ett dokumentationsprojekt genomfört under år 2005 i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Södermanland Elisabeth Ögren, Länsstyrelsen, Västerås. Kristina Homman, Länsstyrelsen, Falun. Tomatodlare Olof Andersson, Järvsö, Karl-Gunnar Berglund, Hamrångefjärden, Bengt Eriksson, Borlänge, Göran Pellas, Vikmanshyttan, Britt-Inger Nilsson och Dan Johansson, Väddö, Jenny och Torbjörn Lindström, Fjärdhundra, Karin och Mats Sjöstedt, Strängnäs samt Ulf Engström, Södertälje. Inledning Dokumentationsprojektet Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling startade år 2000. Projektet genomförs inom gruppen Deltagardriven forskning växthus som bildades 1999. Deltagardriven forskning innebär att deltagarna i en grupp själva driver sin forskning, att gruppen själv både ställer frågorna, beslutar hur och vad man skall arbeta med, genomför det man vill undersöka, analyserar resultaten och presenterar dem. I gruppen Deltagardriven forskning växthus samverkar för närvarande elva tomatodlare och två rådgivare, de flesta har varit med sedan gruppen startade år 1999. Olika forskare har också varit delaktiga i gruppen arbete under årens lopp. Åtta gårdar ingår i årets växtnäringsprojekt - två i Dalarna, Uppland och Södermanland samt en gård i Gästrikland och i Hälsingland. Projektet finansieras inom det svenska miljöstödsprogrammet och bekostas av EU och svenska staten gemensamt. I projektet har vi dokumenterat odlingsfakta om gårdarnas växthusodling, avkastningsnivåer, gödslingsstrategier, markanalyser samt upprättat växtnäringsbalanser baserade på årets odlingsresultat och den verkliga gödslingen som gjorts under säsongen samt kommentarer till dessa. En gård har även kompletterat provtagningarna med plantsaftanalyser. Plantornas utveckling under säsongen har följts med s.k. visarplantor där antal frukter per klase registrerats. Gruppen Deltagardriven forskning växthus har arbetat med växtnäringsfrågan i form av dokumentationsprojekt i sex år. Syftet med projekten är att vidareutveckla den ekologiska tomatodlingen samt synliggöra vikten av att anpassa gödslingen efter kulturens utvecklingsstadium, avkastningsnivå och lokala förutsättningar. 1

Projektets mål har i takt med nyvunna erfarenheter och kunskaper ändrats under de sex år som arbetet pågått. I början var huvudmålet att samla information för att kunna vidta rätt åtgärder och utveckla odlingen. De underliggande målen under projektperioden kan sammanfattas så här: att höja avkastningsnivån att få en bättre ekonomi i företagen att producera tomater av god kvalitet, d.v.s. uppnå balans mellan skördenivå och god kvalitet att behovsanpassa gödslingen för miljöns skull att undvika bristsituationer Gruppens samlade måltankar har under årens lopp länkats samman till drömmen om att utveckla en lathund - ett hjälpprogram vid gödselberäkningar för nollbalans, eller med möjlighet att justera näringsnivån upp eller ner. Tanken är att lathunden skall kunna användas vid gödslingsplanering och gödslingsberäkningar vid tomatplantans olika utvecklingsfaser och vara anpassad efter förväntad avkastningsnivå. Under 2004 inledde vi ett samarbete med Bengt Håkansson på Alnarp som bistått oss med hjälp för att utveckla programmet även under 2005. Arbetet fortsätter under 2006 med att testa och utveckla modellen. Sist i årets rapport, under rubriken sammanfattning, beskrivs gruppens erfarenheter och de slutsatser vi kunnat dra under de sex år som gruppen arbetet med växtnäringsfrågor i ekologisk tomatodling. Provtagningar och beräkningar Vid planering av projektet har vi gemensamt gjort upp en plan för vilka analyser som skulle göras och en tidsplan för detta. Vi beslutade att Spurwayanalyser, som ger svar på den för plantan direkt tillgängliga växtnäringen, skulle tas vid nio tillfällen - 1:a analysen i februari, 2:a under planteringsveckan, 3:e tre veckor senare, 4:e efter ytterligare tre veckor, 5:e fyra veckor därefter, 6:e fem veckor därefter, 7:e i juli, 8:e tre veckor efter toppning och 9:e provet vid utrivning. Alla gårdar har dock inte följt det uppgjorda schemat. Resultaten från Spurwayanalyserna har tolkats i texten efter de börvärden som idag är framtagna för tomatodling. Dessa baseras på erfarenheter från konventionella odlingar. I bilaga 1 presenteras de börvärden vi använt oss av. Jordens förråd av växtnäring har följts upp genom markkarteringsanalyser. Genom att årligen ta markkarteringsanalyser kan vi följa förändringar och utläsa om gödslingen stått i relation till plantornas behov beroende av plantutveckling och avkastning, eller om gödslingen varit för riklig eller för knapp. Markkarteringsanalyserna blir därmed ett bra redskap för att fatta beslut om grundgödsling och därmed ett komplement till växtnäringsbalanserna. I bilaga 1 redovisas klassindelningen för markkarteringsanalyserna. Vid uträkningarna av växtnäringsbalanserna har uppgifter om tomatgrödans näringsbehov hämtats från Lena Gäredals och Bengt Lundegårds forskningsprojekt om växtnäringstillförsel i ekologisk tomatodling vid SLU, Ultuna. Siffrorna vi använt oss av i beräkningarna är ett behov på 2,21 g N, 0,29 g P och 3,74 g K per kg skördad frukt och innefattar även behovet för plantans tillväxt. 2

De uppgifter om växtnäringsinnehållet i gödselmedlen, som använts i växtnäringsbalanserna, är hämtade från växtnäringsbalansprogrammet STANK s schablonvärden på innehållet i stallgödsel av olika slag eller från produktblad för de inköpta gödselmedlen som använts i odlingarna. Vi har även tagit egna stallgödselanalyser och analyser av grönmassa på några av gårdarna. Beskrivning av gårdarna samt resultat GÅRD 1 Växthuset är ett båghus på 352 m 2 med dubbelfolie, byggt 1989. Odlingen har skett i den befintliga jorden ända sedan start. Grundgödsling med stallgödsel har gjorts fram till år 2000. Sedan har stallgödsel uteslutits p.g.a. att Spurwayanalysen visat bra värden innan plantering. Under säsong har kompletterande gödsling gjorts efter jordanalys, plantutveckling och avkastning. I år har halva växthusytan grundgödslats med Biofer 7-9-0 och Suprasol medan halva ytan endast tillförts Suprasol, detta för att se om en kraftigare grundgödsling gav en högre skörd. Spurwayanalyser och plantsaftanalyser har tagits i de båda leden för att följa näringsnivåerna i jorden och plantorna. I år har analys av Vinass tagits för att se om mängden kväve, fosfor och kalium stämmer överens med de angivna nivåerna. Odlingssäsongen år 2005 Sorter: Voyager ympade på grundstammen Beaufort. Plantor: Inköpta ympade plantor med två toppar. Grundstammen såddes den 17 december och ädelsorten såddes den 19 december. Ympningen gjordes den 31 december. Plantering: Direktplantering den 25 februari. Planttäthet: 2,34 toppar/m 2 Gödsling: Grundgödsling med Suprasol Gröngödsling och i halva huset även Biofer 7-9-0. Under säsongen tilläggsgödsling med blodmjöl, Vinass, Mantrac och Kiserit. Datum för markanalys: Spurwayanalyser togs 10/2, 3/3, 28/3, 21/4, 16/5, 20/6, 6/9 och 26/10. Markkarteringsanalyser på matjorden togs den 27 oktober. Markkartering på alven togs år 2003. Markkartering på alven utanför växthuset togs år 2002. Toppning: Plantorna toppades den 12 augusti. Kulturen avslutades: Kulturen avslutades den 30 oktober. 3

Avkastning: Medelvärdet för skörden var 26,64 kg/m 2. Skörden var 26,03 kg/m 2 i bädd som grundgödslats med Biofer och 26,92 kg/m 2 där inte Biofer tillförts som grundgödsling. Kommentarer: Plantorna var jämna och i god kondition vid planteringen. Det var dock blomfall samt dålig pollinering på första samt andra klasen. En del dubbelklasar förekom på klase 7 och 9. Under några nätter strax efter utplanteringen föll temperaturen i växthuset till ca 10º C vilket kan vara orsaken till dubbla klasar. Gråmögelangrepp under säsongen resulterade i att drygt 50 plantor dog. Plantorna var i god balans under hela säsongen utan svackor och toppar i skörd. Någon frukt med pistillröta noterades. Blomning och fruktsättning Plantornas utveckling och fruktsättning följdes under säsongen genom att blomningsdatum och antal frukter per klase registrerades på s.k. visarplantor av sorten Voyager. Tabell 1. Bedömning av visarplanta. Blomningsdatum för respektive klase samt antal frukter per klase på en ympad planta av sorten Voyager på grundstam Beaufort i bädd med Biofer 7-9-0 som grundgödsling. Planterade 25 februari. Gård 1, 2005 Klase nummer Blomningsdatum Antal frukter 1 26/2 3 2 5/3 5 3 19/3 7 4 26/3 6 5 2/4 8 6 9/4 8 7 16/4 7 8 23/4 7 9 30/4 12 10 7/5 6 11 14/5 6 12 21/5 7 13 4/6 5 14 11/6 5 15 18/6 6 16 25/6 6 17 2/7 7 18 9/7 6 19 16/7 4 20 23/7 6 21 6/8 6 22 13/8 5 Totalt antal frukter 138 Medelvärde/klase 6,3 Plantorna var jämna och blommade på första klasen vid planteringen. En stor andel av första klasen drabbades av blomfall. På första och andra klasen var även pollineringen dålig. Klase 7 4

och 9 var i några fall dubbelklasar orsakat av att temperaturen i växthuset varit låg. Registreringen visar att årets plantor utvecklade fem klasar mer än under fjolåret. Detta beror delvis på att planteringen skedde 3 veckor tidigare än år 2004. Under 2003 och 2004 utvecklades färre än 20 klasar medan tidigare år har 20 klasar utvecklats under säsongen. Det var inte full sättning på klase ett och två medan senare klasar hade en relativt bra och jämn utveckling. Antal frukter per klase har minskat något jämfört med år 2004. Förra året var det 6,6 frukter/klase mot årets 6,3 frukter/klase. Tabell 2. Bedömning av visarplanta. Blomningsdatum för respektive klase samt antal frukter per klase på en ympad planta av sorten Voyager på grundstam Beaufort i bädd utan Biofer 7-9-0 som grundgödsling. Planterade 25 februari. Gård 1, 2005 Klase nummer Blomningsdatum Antal frukter 1 26/2 5 2 26/2 5 3 12/3 8 4 26/3 8 5 2/4 10 6 9/4 9 7 16/4 9 8 23/4 9 9 30/4 8 10 14/5 8 11 21/5 7 12 28/5 9 13 5/6 9 14 11/6 6 15 26/6 7 16 2/7 6 17 9/7 5 18 16/7 6 19 23/7 7 20 30/7 7 21 13/8 5 22 Totalt antal frukter 153 Medelvärde/klase 7,3 Den här visarplantan utvecklade en klase mindre än visarplantan som fått Biofer som grundgödsling. Trots detta har den producerat en frukt mer per klase vilket totalt ger ett större antal frukter på plantan. Den här plantan har haft ett gynnsammare läge med mer ljus än visarplantan som fått Biofer, vilket troligen är anledningen till den högre skörden. Analyser och analysresultat I år har halva växthusytan grundgödslats med Biofer 7-9-0 och Suprasol medan halva ytan endast tillförts Suprasol, detta för att se om en kraftigare grundgödsling gav en högre skörd. Spurwayanalyser och plantsaftanalyser har tagits i de båda leden för att följa näringsnivåerna i jorden och plantorna. 5

Totalt togs åtta Spurwayanalyser i bäddarna med och utan Biofergödsling som grundgödsling före och under odlingssäsongen 2005 på gård 1, se tabell 3 och 4. Tabell 3. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, tagna i bädd med Biofergödsling samt gödsling per 100 m 2.Gård 1, 2005 Datum ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 9/2 Suprasol 1) 77 kg 10/2 6,6 2,7 75 11 62 387 180 393 1110 226 19 0,6 1,4 17/2 Biofer 2) 40 kg 25/2 Plantering 3/3 6,4 2,7 88 8 89 327 124 333 1325 100 12 0,7 0,8 9-12/3 Vinass 3) 9,6 kg 14/3 Mantrac 4) 0,028 kg 15-18/3 Vinass 9,6 kg 20-22/3 Vinass 9,6 kg 20-22/3 Mantrac 0,028 kg 24-26/3 Vinass 9,6 kg 28/3 6,6 2,6 115 3 81 588 110 187 948 166 39 0,6 1,1 1-3/4 Vinass 9,6 kg 1-3/4 Mantrac 0,028 kg 4-10/4 Vinass 9,6 kg 11-17/4 Vinass 9,6 kg 21/4 6,4 2,4 95 5 77 535 112 332 1198 163 21 0,6 0,9 25-30/4 Vinass 9,6 kg 25-30/4 Mantrac 0,42 kg 2-8/5 Blodmjöl 5) 0,5 kg 9-15/5 Vinass 9,6 kg 9-15/5 Kiserit 6) 14,3 kg 16/5 6,5 5,2 86 13 74 597 328 662 1383 209 69 0,2 0,7 16-22/5 Mantrac 0,028 kg 23-29/5 Blodmjöl 7 kg 13-19/6 Vinass 9,6 kg 20/6 6,1 3,5 97 9 79 276 202 250 949 135 16 0,6 0,9 20-26/6 Vinass 9,6 kg 27/6-3/7 Vinass 9,6 kg 4-10/7 Vinass 9,6 kg 11-17/7 Vinass 9,6 kg 18-24/7 Vinass 9,6 kg 25-31/7 Vinass 9,6 kg 1-7/8 Vinass 9,6 kg 8-14/8 Vinass 9,6 kg 6/9 6,7 1,3 31 6 49 309 136 135 865 167 9 2,3 0,7 26/10 5,9 4,2 46 3 75 175 252 465 1051 126 14 1 0,3 1) Suprasol gröngödsling innehåller 2,6 % N, 0,8 % P, 2,2 % K, 0,2 % Mg 2) Biofer 7-0-9-0 innehåller 7,6 % N, 9,5 % P, 0,4 % K, 0,2 % S, 0,3 % Mg, 0,8 % Na, 15,4 % Ca 6

3) Vinass innehåller 4 % N, 5 % K, 0,1 % Mg, 0,55 % Ca, 0,6 % S, 1,5 % Na, 0,8 % Cl 4) Mantrac innehåller 50 % Mn 5) Blodmjöl innehåller 14,4 % N, 0,18 % P, 0,9 % K 6) Kiserit innehåller 15% Mg, 20 % S Som grundgödsling tillfördes Suprasol gröngödsling samtidigt som den första analysen togs. I halva huset användes även Biofer 7-9-0 som grundgödsling för att få ytterligare tillskott av kväve och fosfor då analysen visade en måttlig nivå av både fosfor och kväve, se tabell 3. Föregående års erfarenheter från plantsaftanalyser visar på låga nivåer av bland annat fosfor. Tanken var att undersöka om grundgödslingen med extra fosfor kunde motverka detta. Plantsaftanalyserna visar dock fortfarande låga fosfornivåer, se tabell 5. Enligt årets första Spurwayanalys var magnesium-, svavel- och kalcium- nivåerna bra eller till och med hög för svavel, därför gjordes ingen grundgödsling av dessa ämnen. Under säsong sjönk dock nivån av magnesium vilket gjorde att Kiserit gödslades ut. Kiseriten gjorde även att svavelnivån höjdes markant. Borvärdet låg på en bra nivå under hela säsongen medan managanvärdet var lågt vilket gjorde att Mantrac tillfördes under säsong. Vinass tillfördes regelbundet vilket höjde kvävenivån till 115 mg/l jord under mars för att sedan sjunka något till en lägre nivå. Vinassen gjorde att kaliumnivån var hög hela säsongen. Fosfornivån var på en relativt bra nivå under säsongen. Trots detta visade plantsaftanalysen på mycket låga nivåer av fosfor under juni och september, se tabell 5. För att se om Biofergödslingen gav någon skillnad i fråga om fosforinnehåll i jord och plantor uteslöts Biofer 7-9-0 i halva huset, se tabell 4. 7

Tabell 4. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, tagna i bädd utan Biofer samt gödsling per 100 m 2. Gård 1, 2005 Datum ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 9/2 Suprasol 1) 77 kg 10/2 6,6 3,3 75 11 62 387 180 393 1110 226 19 0,6 1,4 25/2 Plantering 3/3 6,9 1,1 33 7 52 290 116 157 1063 82 12 0,6 0,8 9-12/3 Vinass 2) 9,6 kg 14/3 Mantrac 3) 0,028 kg 15-18/3 Vinass 9,6 kg 20-22/3 Vinass 9,6 kg 20-22/3 Mantrac 0,028 kg 24-26/3 Vinass 9,6 kg 28/3 6,9 2,3 119 3 56 638 110 170 978 166 31 0,9 1,0 1-3/4 Vinass 9,6 kg 1-3/4 Mantrac 0,028 kg 4-10/4 Vinass 9,6 kg 11-17/4 Vinass 9,6 kg 21/4 6,6 2,1 55 4 50 514 100 160 899 160 18 0,5 0,8 25-30/4 Vinass 9,6 kg 25-30/4 Mantrac 0,42 kg 2-8/5 Blodmjöl 4) 0,5 kg 9-15/5 Vinass 9,6 kg 9-15/5 Kiserit 5) 14,3 kg 16/5 6,9 2,5 38 15 42 534 137 243 917 141 42 0,9 0,8 16-22/5 Mantrac 0,028 kg 23-29/5 Blodmjöl 7 kg 13-19/6 Vinass 9,6 kg 20/6 6,2 3,3 95 7 55 266 216 248 932 110 5 0,4 0,9 20-26/6 Vinass 9,6 kg 27/6-3/7 Vinass 9,6 kg 4-10/7 Vinass 9,6 kg 11-17/7 Vinass 9,6 kg 18-24/7 Vinass 9,6 kg 25-31/7 Vinass 9,6 kg 1-7/8 Vinass 9,6 kg 8-14/8 Vinass 9,6 kg 6/9 6,6 2,4 43 8 63 293 233 363 1064 173 14 1,1 0,7 26/10 6,2 2,8 19 2 40 239 145 229 744 149 11 0,5 0,2 1) Suprasol gröngödsling innehåller 2,6 % N, 0,8 % P, 2,2 % K, 0,2 % Mg 2) Vinass innehåller 4 % N, 5 % K, 0,1 % Mg, 0,55 % Ca, 0,6 % S, 1,5 % Na, 0,8 % Cl 3) Mantrac innehåller 50 % Mn 4) Blodmjöl innehåller 14,4 % N, 0,18 % P, 0,9 % K 5) Kiserit innehåller 15 % Mg, 20 % S 8

Fosforvärdena låg mellan 42-63 mg/l i bädden där ingen fosfor tillförts i form av Biofer 7-9-0, medan fosforvärdena låg mellan 49-89 mg/l i jorden där Biofer tillförts, se tabell 3 och 4. Totalt togs sex plantsaftanalyser på plantorna i bäddarna med och utan Biofergödsling som grundgödsling före och under odlingssäsongen 2005 på gård 1, se tabell 5 och 6. Tabell 5. Protokoll över plantsaftanalyser, mg/l plantsaft, tagna i bädd med Biofer 7-9-0. Gård 1, 2005 Datum 3/3 28/3 21/4 16/5 20/6 6/9 Kommentar ph 5,1 5,1 5,1 4,9 5,2 5,2 Bra Lt 16,9 24,3 25,1 24,7 23,6 22,2 Något högt NO 3 1479 1974 2428 2326 2462 2000 Lågt i början, senare bra NH 4 10 37 7 3 6 3 P 327 255 279 203 60 45 Mkt lågt juni- sept K 6514 5362 6236 6484 5941 4955 Bra Mg 764 793 553 310 704 1027 Högt S 143 294 303 218 276 310 Ngt lågt Ca 632 1272 1533 1111 1660 1445 Lågt i början, senare bra Na 195 234 211 138 416 346 Högt! Cl 1649 2327 2212 2321 1823 2500 Högt! Mn 1,4 3,9 3,9 1,6 3,5 3,9 Lågt B 0,47 0,5 0,4 0,23 0,23 0,51 Något lågt. Cu 0,15 0,16 0,17 0,28 0,09 0,17 Lågt Fe 0,7 0,7 0,7 0,7 0,9 0,6 Lågt Zn 8,7 10,9 11,1 4,2 0,8 10,4 Högt! Lågt i juni Mb 0,02 0,02 0,04 0,15 0,14 0,1 Lågt Al 1,45 0,43 0,1 0,06 0,16 0,08 Högt i mars, senare lågt Plantsaftanalyserna visar att upptaget av fosfor i plantorna är högre i jorden där fosfor tillförts genom Biofer 7-9-0 än i jorden där inte någon extra fosfor tillförts. Undantaget är dock vid första analystillfället då upptaget var bättre i bäddarna där inget Biofer tillförts. Under juni och framåt sjönk nivån av fosfor kraftigt. Även om nivåerna av fosfor är högre i plantor där Biofer tillförts är innehållet av fosfor i plantsaften långt ifrån den nivå på 400 mg/l som önskas. Trots tillförseln av Mantrac var manganvärdet i plantan låg under hela säsongen. 9

Tabell 6. Protokoll över plantsaftanalyser, mg/l plantsaft, tagna i bädd utan Biofer 7-9-0. Gård 1, 2005 Datum 3/3 28/3 21/4 16/5 20/6 6/9 Kommentar ph 5,0 5,2 5,1 4,9 5,1 5,2 Bra Lt 17,5 24,3 25,5 24,9 22,8 22,2 Något högt NO 3 1461 1714 2278 2208 1982 2100 Lågt i början senare bra NH 4 27 26 8 5 0 4 P 377 237 193 152 40 36 Lågt, i juni-sept mkt lågt K 6812 5623 5748 6592 6475 4429 Bra Mg 881 924 702 357 607 1103 Högt S 156 297 353 246 288 293 Bra Ca 823 1310 1612 1265 1427 1773 Bra Na 211 192 229 135 299 475 Högt Cl 1644 2073 2467 2442 2162 2600 Högt Mn 1,5 3,3 3,2 1,3 2,8 5,6 Lågt B 0,44 0,47 0,43 0,25 0,17 0,52 Något lågt Cu 0,03 0,15 0,15 0,22 0,07 0,16 Lågt Fe 0,8 1,0 0,6 1,1 0,7 0,6 Lågt! Zn 10,2 12,0 11,6 5,6 7,3 13,7 Högt! Mb 0,02 0.01 0,02 0,05 0,10 0,05 Lågt Al 0,44 0,3 0 0,20 0,25 0,19 Bra Även i bädden där ingen Biofer 7-9-0 tillförts var fosforinnehållet i plantsaften förhållandevis bra i början av säsongen men sjönk sedan kraftigt i juni. Odlaren har tagit markkarteringsanalyser varje år sedan 1993, se tabell 7. Tabell 7. Markkarteringsanalyser för matjord, mg/100 g jord. Gård 1, 2004 Datum 931112 941027 951113 961008 970925 981013 990910 ph 6,2 5,8 6,4 6,6 6,0 5,8 5,9 P-AL 93 110 110 90 172 165 136 K-AL 77 120 120 97 130 112 70,2 Mg-AL 78 73 75 101 101 60,3 K/Mg 0,99 1,6 1,6 1,3 1,1 1,2 Ca-AL 660 610 680 839 640 Bor 1,9 2,0 1,2 0,8 2,4 2,5 1,6 Datum 001114 011008 021009 031017 031124 041101 051027 ph 6,5 6,6 6,8 7,0 6,8 6,5 6,5 P-AL 140 100 100 120 110 120 130 K-AL 130 96 53 110 84 130 72 Mg-AL 61 43 51 44 50 45 84 K/Mg 2,1 2,2 1 2,5 1,7 2,9 0,9 Ca-AL 670 620 600 690 630 740 710 Bor 0,7 0,8 1 2,4 1,6 0,94 2,4 Mullhalt 21,5 18,1 22,1 Lerhalt 6 7 10 7 Totalkväve 939 676 1000 1000 10

Analyserna visar på mycket höga värden. P- och K- värdet har stigit sedan 1993. De högsta värdena för samtliga ämnen uppmättes 1997-1998. De gödslingsberäkningar som upprättades före säsongen gjordes då i många fall på högre skördenivåer än vad som uppnåddes. I flera år har jordburna svampsjukdomar hållit nere skördenivåerna. 1999 planterades ympade plantor och avkastningen ökade från 20-22 kg/m 2 till 30 kg/m 2. Markarteringsvärdena sjönk efter odlingssäsongen 1999. Under odlingssäsongen 2000 var det främst årsmånen som begränsade skördenivån, vilket kan ses på de ökande markkarteringsvärdena. Under odlingssäsongen 2001 och 2002 har samtliga värden sjunkit. Detta är ett resultat av att grundgödsling inte gjorts i kombination med en väl avvägd tilläggsgödsling mot skördenivån. Från 2003 har den sjunkande trenden brutits och samtliga ämnen utom magnesium och bor visar ett ökande värde. Anledningen till detta är svårt att klargöra men några orsaker som antagligen ligger bakom är följande. Värmen i markbädden kan göra att mineraliseringen har ökat vilket kan ha bidragit till högre AL-värden. Rötterna på de ympade plantorna tränger också betydligt längre ner i jordlagren än vad de korkrotsdrabbade oympade plantrötterna klarade av, vilket kan ge en ökad mängd rotexudat (syra) som i sin tur gör att hårt bundna växtnäringsämnen frigörs. För att vara säker på att analysen stämmer med verkligheten togs ett ny AL- analys i slutet av november 2003. Denna visade på betydligt lägre kaliumnivå och mängden totalkväve hade också sjunkit sedan i oktober. Förändringen är svår att förklara, men anledningen är sannolikt att proven tagits på olika platser i växthuset. P-AL värdena ligger mycket högt och beror troligen på att stallgödsel har tillförts i för riklig mängd varje år, med undantag för något tidigare år och i år. Under några av de första odlingssäsongerna tillfördes också benmjöl. Trots de mycket höga P-AL värdena ligger inte fosfornivån speciellt högt på de Spurwayanalyser som tagits under åren. P-AL värdet har långsamt sjunkit de senaste åren för att nu ha stannat upp. Att nivån sjunkit tidigare beror på att grundgödsling uteslutits och att tilläggsgödslingen har hållits i underkant vad gäller tillförseln av fosfor i förhållande till skörd. I år har Biofer 7-9-0 tillförts för att ge mer fosfor trots att P-AL värdet ligger mycket högt. Plantsaftanalyserna som tagits under 2003-2005 har visat lågt innehåll av fosfor i plantsaften. Innehållet av fosfor i plantorna har varit så lågt att det kan vara skördebegränsande. Trots att det finns mycket fosfor enligt P-AL analysen förmår inte plantorna att tillgodogöra sig detta. Om den befintliga fosforn kunde bli tillgänglig genom exempelvis lägre ph och jordvärme skulle detta vara önskvärt. I jordbädden hålls 18-20 0 C och torv har tillförts för att bromsa upp ph höjningen. Dessa åtgärder kan ha effekt men det är tydligen inte tillräckligt för att fosforn ska bli tillgänglig i någon större omfattning för plantorna, se tabell 4 och 5. Även kaliumnivån har stigit under åren. Detta kan bero på att stallgödseln som tidigare tillförts innehåller mer kalium än den schablonsiffra som används när man beräknar kaliumtillförseln. Under 2002 sjönk dock kaliumnivån vilket var ett resultat av balanserad tilläggsgödsling och utesluten grundgödsling under 2002. Årets växtnäringsbalanser, se tabell 10 och11, visar på ett överskott av kalium, trots detta sjunker K-AL värdet. Föregående års växtnäringsbalanser visade på ett stort underskott i tillförseln av kalium medan K-AL värdet då steg, i år är förhållandet motsatt. Vinass har använts som kaliumkälla vid tilläggsgödslingen under de senaste fem åren. Magnesiumvärdet har varit högt under årens lopp. Detta härrör sig delvis från tidigare tillförda magnesiumrika gödselmedel som t.ex. Adularia. Det höga magnesiumtalet har tidigare gett en låg K/Mg kvot. I år har magnesiumvärdet ökat vilket är en förändring då senare års Al-Mg analyser visat på en sjunkande trend. I år har också K/Mg kvoten sjunkit 11

kraftigt då magnesiumnivån ökat medan kaliumnivån sjunkit markant sedan 2004. Anledningen till den ökade magnesiumnivån är att Kiserit tillförts under säsongen. Borvärdet har i år ökat kraftigt trots att borgödsling inte gjorts. År 2003 togs en HCl-analys för att se hur stor mängd hårt bunden fosfor och kalium som finns i matjorden, se tabell 8. Tabell 8. Förrådsanalys för matjord, mg/100g. Gård 1 Datum 931112 031124 ph 6,2 6,8 Cu-HCl 13 K-HCl 151 150 P-HCl 310 HCl-analys ska tas även kommande år för att följa upp förändringar av hårt bundet fosfor och kalium. Förändringar i HCl-analysen kan visa om fosfor och kalium frigörs till mindre bundna former eller om ytterligare fosfor och kalium binds. En HCl-analys togs på matjorden i växthuset 1993. Enligt dessa analyser har ingen förändring skett av jordens svårlösliga förråd av kalium. Markkarteringsanalyser har även gjorts på alven efter odlingssäsongerna 2001, 2002 och 2003 för att se om det skett någon nertransport av växtnäring under matjordslagret, se tabell 9. I år har ingen markarteringsanalys gjorts på alven. Tabell 9. Markkarteringsanalys på alven i växthuset, mg/100 g jord. Gård 1 Datum 011008 alv i växthuset 021009 alv i växthuset 021009 alv utanför växthuset 031017 alv i växthuset ph 6,9 7,0 6,4 6,7 P-AL 40 30 4,7 55 K-AL 51 39 7,8 63 Mg-AL 30 41 11 47 K/Mg 1,7 1,0 0,7 1,3 Ca-AL 270 330 80 390 Bor 0,5 0,54 0,19 1,4 Mullhalt 8,4 Lerhalt 4 Total kväve 335 Även AL analysen av alven visar på höga värden. Detta tyder på en transport av näringsämnen från matjorden till alven. Det kan finnas risk för ytterligare transport av fosfor ner till underliggande jordlager och vatten. Markkarteringsanalysen från 2003 på alven visar samma tendens som analysen på matjorden. Nivåerna av samtliga ämnen har ökat. Under 2002 sjönk nivåerna vilket kan tydas som att gödslingen, som var väl avvägda mot skördenivån, gett resultat. 2003 års ökning av näringsämnen i alven är ett resultat av de ökade nivåerna i matjorden. 12

Växtnäringsbalanser Tabell 10. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 m 2. I bädd med Biofer. Gård 1, 2005 N P K Ut Tomat 2 603 kg 5,75 0,75 9,74 In Suprasol 77 kg 2,00 0,62 1,69 Biofer 7-9-0 40 kg 3,04 3,80 0,16 Vinass 172,8 kg 6,91 0 8,64 Mantrac 0,53 l 0 0 0 Blodmjöl 7,5 kg 1,08 0,013 0,07 Kiserit 14,3 kg 0 0 0 13,03 4,43 10,56 Rest + 7,28 + 3,68 + 0,82 Tabell 11. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 m 2. I bädd utan Biofer. Gård 1, 2005 N P K Ut Tomater 2 692 kg 5,95 0,78 10,07 In Suprasol 77 kg 2,00 0,62 1,69 Vinass 172,8 kg 6,91 0 8,64 Mantrac 0,53 liter 0 0 0 Blodmjöl 7,5 kg 1,08 0,013 0,07 Kiserit 14,3 kg 0 0 0 9,99 0,63 10,40 Rest + 4,04-0,15 + 0,33 Växnäringsbalansen, se tabell 10, där grundgödsling med Biofer 7-9-0 tillförts visar ett stort överskott av kväve och fosfor. Även kalium har tillförts i ett mindre överskott. Tanken med den extra givan av fosfor var att öka den tillgängliga mängden fosfor för att undvika brist i plantan vilket dock inte skedde, se tabell 5 och 6. Balansen där ingen Biofer tillförts visar på ett överskott av kväve, se tabell 11. Däremot är mängden tillförd fosfor och kalium nära en nollbalans. Skörden blev högre där Biofer inte tillförts vilket delvis kan förklaras av att plantorna hade ett gynnsammare läge med mera ljus än vad de plantor där inte Biofer tillförts hade. En analys av Vinassen gjordes för att se om mängden kväve, fosfor och kalium överensstämmer med det angivna innehållet. En balans upprättades för bädd där inte Biofer tillförts som grundgödsling för att kunna göra en jämförelse mellan växtnäringsbalans baserad på värden från analys och balans gjord efter angivna värden av tillverkaren. 13

Tabell 12. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 m 2. I bädd utan Biofer. Gård 1, 2005. Där Vinassen analyserats med avseende på kväve, fosfor och kalium N P K Ut Tomater 2692 kg 5,95 0,78 10,07 In Suprasol 77 kg 2,00 0,62 1,69 Vinass 172,8 kg 6,81 0,057 9,68 Mantrac 0, 53 liter 0 0 0 Blodmjöl 7,5 kg 1,08 0,013 0,07 Kiserit 0 0 0 9,89 0,69 11,44 Rest + 3,94-0,09 + 1,37 Vinassen innehåller enligt analys tagen 17 november 2005 3,94 % N, 0,033%P, 5,6% K Innehållet av kväve och fosfor i Vinassen var enligt analysen mycket nära de angivna värdena på 4 % kväve, 0 % fosfor medan kaliumnivån var högre än den angivna 5 %. Detta gjorde att växtnäringsbalansen, se tabell 12 var att jämföra med föregående balans, se tabell 11, vad gäller kväve och fosfor. Balansen gjord efter analysen visade dock ett betydligt större överskott av kalium än balansen gjord efter angivna nivåer, se tabell 11. Nästa säsong kan en del av Vinassen bytas ut mot Biofer 4-1-20 för att på så sätt minska kväveöverskottet. Jämförelse mellan lathunden och tilläggsgödsling under säsong För att se om kväve och kalium tillförts i lagom mängd och vid rätt fas i tomatplantans utveckling så har ett försök till jämförelse mellan lathunden och den verkliga tilläggsgödslingen under säsongen gjorts i tabell 13. Tabellen får ses som en test på hur en jämförelse mellan verklig gödsling och planerad gödsling kan se ut. Gödslingen planerades utifrån en förväntad skörd på 35 kg/m 2 medan den verkliga skörden blev ca 27 kg/m 2. Tilläggsgödsling: Kaliumtillförseln genom tilläggsgödslingen är mindre än behovet för 35 kg frukt/ m 2 enligt lathunden. Kvävetillförseln har däremot varit i balans när jämförelse mellan tilläggsgödsling och lathunden görs. Grundgödsling: Genom grundgödslingen med Suprasol på halva växthusytan och på andra delen av ytan Suprasol och Biofer 7-9-0 har dock en betydande mängd kalium tillförts genom grundgödslingen som inte syns i jämförelsen mellan lathund och tilläggsgödslingen. Grundgödslingen med Suprasol och Biofer 7-9-0 har tillfört 5 kg N/ 100 m 2 och 1,9 kg K/100 m 2 medan ytan som endast tillförts Suprasol fått 2,0 kg N/ 100 m 2 och 1,7 kg K/100 m 2. Växtnäringsbalanser: Växtnäringsbalanserna, se tabell 10 och 11, visar på ett överskott av framförallt kväve men även kalium. Växtnäringsbalanserna är beräknade på faktisk skörd och inte på beräknad skörd som lathunden är baserad på. Tilläggsgödslingen är gjord efter en förväntad skörd på 35 kg/m 2 men den faktiska skörden blev närmare 27 kg/m 2 vilket ger ett överskott i balansen. Spurwayanalyser: I bedömningen av behovet av tilläggsgödslingen betyder Spurwayanalyserna och utvecklingen av skörden mycket. Även om lathunden visar att mer kalium bör tillföras för en önskad skörd på 35 kg/m 2 så görs en helhetsbedömning av gödselbehovet med hjälp av Spurwayanalyserna. Spurwayanalyserna, se tabell 3 och 4, visar 14

höga värden för kalium vilket gjorde att tillförseln av kalium drogs ner i förhållande till behovet för 35 kg frukt/m 2. Skörd under säsong: Den ackumulerade skörden under säsong var lägre än den i prognosen vilket även det gjorde att mängden tilläggsgödsling minskades under säsong. Tabell 13. Behov av kväve och kalium för en beräknad skörd på 35 kg frukt/ m 2 enligt lathund och genomförd tilläggsgödsling under säsongen samt total mängd kväve och kalium tillförd genom grund och tilläggsgödsling per 100 m 2. Gård 1, 2005. På yta med Suprasol och Biofer 7-9-0 som grundgödsling Fas Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Fas 5 N och K genom tilläggs gödsling N och K enl lathund 3 veckor 1,5 kg N 1,9 kg K Ingen gödsling 6 veckor 1,6 kg N 1,9 kg K 2,1 kg N 4,2 kg K 6 veckor 1,8 kg N 1,0 kg K 2,1 kg N 5,2 kg K 7 veckor 2,7 kg N 3,4 kg K 3,1 kg N 6,2 kg K 10 veckor 0,4 kg N 0,5 kg K Ingen gödsling 8,0 kg N 8,7 kg K 7,3 kg N 15,6 kg K N och K genom grundoch tilläggsgödsling 13,0 kg N 10,6 kg K 15

GÅRD 2 Ekologisk växthusodling startade 1990 i gårdens glasväxthus. Huset har enkelglas och är på 600 m 2. Golvet är av betong. På gården finns också ett polykarbonathus på 300 m 2. Sedan 1998 odlas tomater hela säsongen i glasväxthuset. 1999 byggdes avgränsade bäddar med träramar som kläddes invändigt med plast. Nytt färdigblandat substrat av torv, sand, lera, ko- och hönsgödsel köptes in 1999. Inför odlingssäsongen 2002 byttes jorden i fyra av de sju bäddarna, den nya jorden var av samma ursprung som tidigare. Dessa bäddar grundgödslades inför odlingssäsongen 2003 med hästgödsel. Jorden i de resterande bäddarna byttes ut inför odlingssäsongen 2004. Grundgödsling med stallgödsel tillfördes hösten 2004. Tillskottsgödslingar har tidigare år gjorts med blodmjöl, Binadan, Biofer och/eller BioKali samt vissa år även med marktäckning med färskt organiskt material. Under årets odlingssäsong tillskottsgödslades med blodmjöl, Biofer, kalk och grönmassa. Odlingssäsongen år 2005 Sorter: Conqueror, Maranello, Ferrari, Belissimo, Piccolino, Favorita, DRK 925, DRK 927, DRK 942, Conchita, Goldita, Orangino, Goldino, Sakura, Gualdino, Yellow Submarine, Sunstream och Organza. Plantor: Plantering: Egen plantuppdragning. Oympade plantor med en topp. Stora tomatsorter såddes den 19 februari, cocktail och körsbär såddes den 22 februari. Plantorna ställdes ut på bäddarna 6-8 april och planterades ner 16-20 april. Planttäthet: 2,25 plantor/m 2. Gödsling: Bäddarna grundgödslades hösten 2004 med ekologisk stallgödsel av nöt, 400 kg/100m 2. Tillskottsgödsling under säsong med blodmjöl, Biofer, dolomitkalk och grönmassa. Datum för markanalys: Spurwayanalyser togs 25/4, 23/5, 1/7, 29/7, 14/9 och 9/11. Markkartering togs den 8 november. Toppning: Plantorna toppades första veckan i september. Kulturen avslutades: Plantorna revs ut under veckan 43. Avkastning: 21,4 kg/m 2 Kommentarer: Odlarna upplevde plantorna som ovanligt friska under odlingssäsongen 2005, knappt någon gråmögel alls, bara ett mindre angrepp i början av säsongen. Odlarna har hållit en något högre temperatur jämfört med tidigare år, runt 19 C på natten och luftat vid 22 C. 16

Gödslingen har varit något rikligare än tidigare år. Man har haft lathunden som mall för gödslingsberäkningarna men även tittat på plantornas utseende och analysresultat. Under de två sista veckorna i juli var väderleken mycket varm och man klarade inte att hålla nere temperaturen i växthuset. Resultaten av detta visade sig i form av lägre skörd under september månad. Inga slokande plantor förrän första veckan i augusti. Troligtvis berodde detta på att det varit för torrt i bäddarna i slutet av juli. Det var bra kvalitet på frukterna under hela säsongen utom sista veckorna i september då det var en hel del pistillröta. Troligen en följd av den varma väderleken och torkan i bäddarna under slutet av juli. Odlingen brukar ha angrepp av fjärilslarver. I år föredrog dock larverna den ruccolasallat som planterats i ytterraderna. Blomning och fruktsättning Plantornas utveckling och fruktsättning följdes under säsongen genom att antal frukter per klase registrerades på tre s.k. visarplantor av sorten Conqueror. Tabell 14. Bedömning av tre visarplantor. Antal frukter per klase på oympade plantor av sorten Conqueror. Planterade 16-17 april. Gård 2, 2005 Antal frukter per klase Klase nr. Planta 1 Planta 2 Planta 3 1 7 9 7 2 9 12 8 3 8 10 8 4 8 15 14 5 8 7 12 6 11 12 8 7 7 7 7 8 10 15 6 9 6 11 7 10 7 6 6 11 2 5 3 12 6 6 5 13 5 6 5 14 6 6 6 15 6 3 6 16 2 2 5 17 2 2 18 5 Totalt antal frukter 110 132 120 Medelvärde/klase 6,47 8,25 6,67 Totalt utvecklades 16-18 klasar per planta med i genomsnitt 7,13 frukter per klase på de tre visarplantorna. Det utvecklades flera dubbelklasar men detta resulterade inte i några större missar på följande klasarna. Sättningen var dock sämre än önskvärt på klase 11 samt på de två sista klasarna på två av plantorna. Däremot klarade odlarna att bemästra den annars så vanliga 17

svackan runt 7-8:e klasen då sättningen ofta blir dålig i ekologisk tomatodling på grund av obalans i växtnäringstillförsel och rotproblem. Resultatet för året var mycket bra, sättningen på de tre visarplantorna var högre än under fjolåret, 0,76 fler frukter per klase än året innan. Analyser och analysresultat Totalt togs sex Spurwayanalyser under odlingssäsongen 2005 på gård 2. Tabell 15. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, samt gödsling per 100 m 2. Bäddar med ny Hasselforsjord 2004. Gård 2, 2005 Dat. ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 Stallgödsel 1) 400 kg 16- Plantering 18/4 25/4 5,4 3,4 136 17 66 459 202 211 691 147 53 1,6 0,4 28/4 Blodmjöl 2) 1 dl/planta = 9 kg 23/5 5,6 4,6 136 39 108 574 299 488 970 197 83 1,8 1,2 5-6/6 Blodmjöl 2) 1 dl/planta = 9 kg 22/6 Grönmassa 3) 400 kg 27/6 Biofer 8-4-3 4) 0,5 dl/planta = 10 kg 1/7 6,2 4,7 20 14 110 344 295 550 869 199 0 0,6 0,3 4/7 Biofer 8-4-3 4) 1 dl/planta = 20 kg 26/7 Blodmjöl 2) 0,5 dl/planta = 4,5 kg 29/7 5,9 4,6 52 7 84 443 247 456 809 153 25 0,6 0,8 v. 31 Dolomitkalk 14/9 5,7 6,2 150 28 157 247 347 543 1109 379 25 1,7 3,0 9/11 5,5 6,1 142 40 134 134 248 268 861 153 25 0,9 1,3 1) Stallgödseln innehöll enligt analys 0,73 % N, 0,3 % P, 0,51 % K 2) Blodmjöl innehåller 14,4 % N, 0,18 % P, 0,9 % K 3) Grönmassan innehöll enligt analys 0,39 % N, 0,04 % P, 0,55 % K av friskvikten 4) Biofer 8-4-3 innehåller 8,1 % N, 3,8 % P, 3,4 % K,, 0,2 % Mg, 7,9 % Ca, 2,1 % S 0,5 % Na 5) Dolomitkalk innehåller 58 % CaO, 13 % Mg Ledningstalet var förhållandevis högt vid alla provtagningstillfällen och steg mot slutet av säsongen. Kvävevärdet låg på en relativt hög nivå för att vara ekologisk odling i början och slutet av säsongen. Provtagningen i juli visade dock på låga värden som en följd av ett stort upptag. Kvävevärdet var mycket lågt i slutet av föregående odlingssäsong. Det låg runt 20 mg/l vid provtagningarna i september och oktober 2004. Tack vara tillförseln av stallgödsel och de tidiga tillskottsgödslingarna med blodmjöl lyckades odlarna hålla uppe kvävenivån under plantornas mest vegetativa fas i början av säsongen. Även kaliumvärdet var mycket lågt i slutet av föregående odlingssäsong. Fjolårets växtnäringsbalans visade även på ett stort underskott av kalium. Grundgödslingen med stallgödsel inför odlingssäsongen 2005 var därför en riktig åtgärd. Kaliumvärdet låg på en hög 18

nivå under hela odlingssäsongen och sjönk under det s.k. börvärdet först vid de två sista provtagningstillfällena. Fosforvärdet låg över 100 mg/l jord vid fyra av de sex provtagningstillfällena, vilket måste betraktas som högt för att vara ekologisk odling. Svavelvärdet var mycket högt under hela odlingssäsongen liksom under föregående år. Svavel har tillförts dels genom den grundgödsling som gjordes då substratet blandades, dels genom fjolårets gödsling med BioKali som innehåller 6 % svavel samt genom årets gödsling med Biofer 8-4-3 som innehåller 2,1 % svavel. LMI s börvärde för svavel ligger på 150 mg S/l jord, men troligen kan nivån vara högre. Plantan kan till viss del kompensera ett underskott på kväve genom att ta upp svavel i stället. Kalcium- och magnesiumvärdet steg något efter tillskottsgödslingen med dolomitkalk men sjönk sedan återigen vid det sista provtagningstillfället för säsongen. Manganvärdet var lägre än det rekommenderade börvärdet på 2,2 mg mangan/l jord under hela odlingssäsongen. Tillgängligheten av mangan har en stark koppling till ph-värdet i jorden. Vid låga ph-värden förbättras tillgängligheten. ph-värdet i jorden på gård 2 är lägre än vad som är vanligt i ekologisk växthusodling, vilket förmodligen bidragit till att plantornas försörjning av mangan har fungerat tillfredställande trots låga manganvärden enligt analyser. Borvärdet varierade mycket under säsongen och var både lägre och högre än det rekommenderade börvärdet på 1,5 mg bor/l jord. Markkarteringsanalys har tagits i bäddarna med den gamla jorden under de tre senaste åren, se tabell 16. Inför odlingssäsongen 2001 blandades torv in i vissa bäddar för att späda ut de höga näringsnivåerna. Proverna från dessa bäddar har beteckningen (torv) i tabellen. I slutet av odlingssäsong 2003 togs även en markkartering i de bäddar där jorden byttes ut 2002. I oktober 2004 togs prov både i bäddarna med jord från 2002 och i de bäddar där jorden bytts ut inför 2004 års odlingssäsong. En markkarteringsanalys gjordes i november 2005 i bäddarna där jorden byttes ut 2004. 19

Tabell 16. Markkarteringsanalyser tagna i mars och oktober 2001 i bäddar med och utan torvinblandning samt i bäddarna med den gamla jorden i november 2002, i mars och december 2003 samt i de bäddar där jorden byttes ut 2002 resp. 2004, mg/100 g jord. Totalkväve uttryckt i mg/100 g ts. Gård 2 Datum 010321 010321 011031 011031 021120 030331 031204 (torv) (torv) ph 6,7 6,0 6,5 5,6 6,1 6,1 6,0 P-AL 137 172 210 120 110 120 130 P-HCl 260 190 K-AL 784 773 590 220 190 150 350 K-HCl 550 281 Mg-AL 220 220 260 220 150 170 210 K/Mg 3,6 3,5 2,3 1,0 1,3 0,9 1,7 Ca-AL 2470 950 1500 1200 830 980 1100 Bor 5,7 5,2 1,9 3,4 6,9 Totalkväve 1506 1347 1216 1470 1365 Mullhalt % 44,6 46,9 41,7 44,8 48,2 Datum 031204 jord från 2002 041021 jord från 2002 041021 jord från 2004 051108 ph 6,2 5,9 5,8 5,4 P-AL 76 110 98 82 P-HCl K-AL 52 190 180 82 K-HCl Mg-AL 160 210 200 220 K/Mg 0,3 0,9 0,9 0,4 Ca-AL 960 1000 970 860 Bor 7,5 27 21 2,5 Totalkväve 1423 1200 1300 1300 Mullhalt % 48,9 49,3 48,9 56,8 Enligt markkarteringsanalysen som togs i mars 2001 sjönk ph-värdet med 0,7 enheter efter den 20-procentiga torvinblandningen. P-AL analysen visade på ett högre värde i bäddarna med torv medan K-AL värdet var något lägre och Ca-AL betydligt lägre än i bäddarna utan torv. Markkarteringen som gjordes efter avslutad säsong 2001 visade genomgående lägre värden i bäddarna med torvinblandning. Markkarteringsproverna från bäddarna där jorden byttes ut 2002 resp. 2004 visar lägre P-Al värde än i analyser från föregående säsongers jordblandningar. P-Al värdet steg dock under odlingssäsongen 2004 i bäddarna där jorden byttes ut 2002. Även K-Al värdet steg under säsongen i dessa bäddar. Borvärdet var mycket högt i de båda jordarna vilket inte alls stämmer överens med analysvärdena enligt Spurway, som visar mycket låga borvärden i den nya jorden från 2004. 20

Markkarteringen som gjordes efter säsongens slut 2005 visar på sjunkande värden av fosfor, kalium, kalcium och bor. Magnesiumvärdet steg något, förmodligen som en följd av den tillförda dolomitkalken. Växtnäringsbalans Tabell 17. Växtnäringsbalans uttryckt per 100 m 2. Gård 2, 2005 N P K Ut Tomater 2 140 kg 4.73 0,62 8,00 In Stallgödsel 400 kg 2,92 1,2 2,04 Blodmjöl 22,5 kg 3,24 0,04 0,20 Biofer 8-4-3 kg 30 kg 2,43 1,14 1,02 Grönmassa 400 kg 1,56 0,16 2,2 Dolomitkalk - - - 10,15 2,54 5,46 Rest + 5,42 + 1,92-2,54 Årets växtnäringsbalans visar inte full samstämmighet med analysresultaten från säsongen trots att den baserats på verkliga värden i stallgödseln och grönmassan. Växtnäringsbalansen visar på ett stort överskott av kväve trots att markkarteringen visar på ett oförändrat värde av totalkväve i jorden. Enligt Spurwayanalyserna fanns det dock rikligt med tillgängligt kväve i början och slutet av kulturtiden. Även fosfor har tillförts i överskott enligt växtnäringsbalansen. Trots detta visar markkarteringsanalysen på sjunkande värde av P-Al. Spurwayanalyserna visar däremot på förhållandevis höga fosforvärden för att vara ekologisk odling. Enligt växtnäringsbalansen har kalium tillförts i underskott vilket också det sjunkande K-Al värdet visar i markkarteringsanalysen. Trots detta fanns det gott om tillgängligt kalium under säsongen enligt årets Spurwayanalyser. 21

GÅRD 3 Ett Forkesta båghus med dubbelfolie på 540 m 2 sattes upp på gården 1999. I huvudsak odlas tomater men även lite gurka. Odlingen sker i markbädd som byggts upp av stallgödselkompost, torv och den befintliga matjorden. Inför odlingssäsongen 2000 grundgödslades bäddarna med fastgödsel från nöt och tillskottsgödslingar gjordes med blodmjöl och gips. Ingen grundgödsling gjordes 2001 p.g.a. höga näringsnivåer i bäddarna. Tillskottsgödsling gjordes då med gips och Biofer 11-3-0. Inför odlingssäsong 2002 grundgödslades växthuset med hästgödsel och tillskottsgödsling gjordes med gips, Biofer, blodmjöl och färsk grönmassa. Ingen grundgödsling gjordes 2003 men bäddarna tillskottsgödslades med benmjöl och blodmjöl. Bäddarna grundgödslades på våren 2004 med en blandning av häst- och kogödsel och tillskottsgödslingen under säsongen gjordes med blodmjöl. Inför odlingssäsongen 2005 tillfördes torv från slaktsvinsboxar. Odlingssäsongen år 2005 Sorter: Ferrari, Star Fighter, Jerome, Bolzano, Conqueror, Sakura, Flavorino, Piccolino, Red Delight, Sun Streem, Claree och Orangino. Plantor: Plantering: Inköpta plantor sådda den 17 januari. Alla fullstora tomatsorter ympades på grundstammen Beaufort, övriga sorter oympade. Plantering den 31 mars och 1 april. Planttäthet: 2,88 toppar/m 2 Gödsling: Torv från slaktsvinsboxar tillfördes i februari, främst för att lätta upp den något kompakta jorden i bäddarna. Den torvblandade gödseln, totalt 40 m 3, spreds över hela växthusytan och frästes in vartefter bäddarna lades upp på nytt. Någon tillskottsgödsling, förutom naturgips, gjordes inte under säsongen då det visade sig att den torvblandade svingödseln var betydligt näringsrikare än odlarna hade fått uppgift om. Datum för markanalys: Spurwayanalyser togs 18/3, 25/4, 19/5, 13/7 och 3/8. Toppning: Plantorna toppades den 1-3 september. Kulturen avslutades: Kulturen avslutades den 30-31 oktober. Avkastning: Snittavkastningen för samtliga sorter och ympade resp. oympade plantor blev 18,3 kg/m 2. Kommentarer: Plantorna var ojämna vid leverans, ett flertal ympade plantor var enstammiga. Plantorna etablerade sig dock bra. Speciellt körsbärstomaterna utvecklades bra och gav en jämn och hög skörd. Odlarna upplevde skörden som jämnare över säsongen jämfört med föregående år. 22

Den torvblandade svingödseln visade sig innehålla betydligt mer växtnäring än vad odlarna fått uppgift om, vilket orsakade mycket höga näringsnivåer i bäddarna. Blomning och fruktsättning Plantornas utveckling och fruktsättning följdes under säsongen genom att antal frukter per klase registrerades på s.k. visarplantor av sorten Ferrari och Sakura. Tyvärr finns inte bakgrundsmaterialet kvar. Sättningen var god utan några större missar under säsongen. Sorten Ferrari utvecklade 22 klasar per planta med i snitt 7 frukter per klase. Sorten Sakura utvecklade 28 klasar med i snitt 14 frukter per klase. Analyser och analysresultat Totalt togs fem Spurwayanalyser före och under odlingssäsongen 2005 på gård 3. Tabell 18. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord, samt gödsling per 100 m 2. Gård 3, 2005 Dat. ph Lt N0 3 NH 4 P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per 100 m 2 Febr. 18/3 6,7 6,7 196 171 320 1013 277 266 1014 391 305 1,8 1,0 31/3-1/4 25/4 7,0 8,7 135 >540 612 1050 188 158 600 334 369 2,2 0,8 19/5 5,8 9,3 570 71 424 1129 422 358 1503 478 541 6,0 1,1 Juni 13/7 5,8 11,7 365 14 260 744 405 561 587 485 335 5,4 1,4 3/8 5,8 12,5 433 32 317 938 413 934 1832 469 463 5,2 1,3 1) Torv från slaktsvinsboxar innehöll enligt analys 0,80 % N, 0,24 % P, 0,29 % K Torv från slaktsvinsboxar, 7,5 m 3 Plantering Naturgips 30 kg Torven från slaktsvinsboxar visade sig innehålla betydligt mer växtnäring än de uppgifter odlarna fått. Det resulterade i mycket höga näringsnivåer under hela odlingssäsongen med risk för pistillröta. Trots detta var bortsorteringe av frukter med pistillröta förhållandevis liten, totalt 100 kg och då främst på klase 8-9. Naturgips tillfördes i juni för att försöka höja kalciumvärdet och därmed minska risken för pistillröta. Ledningstalet var mycket högt vid alla provtagningstillfällen och steg fram till sista provtagningen i augusti. Kvävevärdena var extremt höga för att vara ekologisk odling och också långt över de rekommenderade börvärdena för konventionell odling. Mängden ammoniumkväve var mycket hög vid provtagningen i april. Risken för skador på rötterna var uppenbar men trots detta såg plantorna fräscha ut. Fosforvärdena var mångdubbelt högre än vad som är vanligt i ekologisk odling där fosfornivån enligt Spurwayanalyser ofta ligger runt 50 mg/l jord. Det rekommenderade börvärdet för fosfor i konventionell odling ligger på 150 mg P/l jord. Fosforvärdet var alltså även betydligt högre än detta. 23

Även kaliumnivån var extremt hög enligt de först provtagningarna men sjönk något i juli och augusti. Magnesiumnivån var däremot i nivå med det rekommenderade börvärdet på 200 mg/l jord i början av säsongen men steg till det dubbla i maj, juli och augusti. Även värdena för svavel, natrium och klorid var mycket höga. Svavelvärdet steg kraftigt vid sista provtagningstillfället i augusti. Kalciumnivån var lägre än det rekommenderade värdet på 1 400 mg Ca/l jord vid de två första provtagningstillfällena. Naturgips tillfördes i juni för att försöka höja kalciumnivån och därmed minska risken för pistillröta. Trots de mycket höga näringsnivårena och det förhållandevis låga kalciumvärdet var bortsorteringen av frukter med pristillröta förhållandevis liten. Manganvärdet i jorden steg kraftigt vid de tre sista provtagningstillfällena. Vanligtvis ligger nivån i denna odling liksom i andra ekologiska växthusodlingar på 1-1,5 mg Mn/l jord. Markkartering togs på den befintliga jorden i växthuset innan bäddarna lades upp med inblandning av torv och stallgödselkompost, se tabell 19. Därefter har markkarteringsanalyser gjort vid följande tillfällen: i början av odlingssäsongen 2000, i början och slutet av odlingssäsongen 2001 samt efter avslutad säsong 2002 och 2004. Tyvärr togs ingen markkarteringsanalys efter odlingssäsongen 2005. Tabell 19. Markkarteringsanalyser av den befintliga jorden och odlingsbäddarna, mg/100 g jord, totalkväve uttryckt i mg/100 g ts. Gård 3 Datum 981117 000323 010227 011025 021115 041027 befintlig jord ph 7,0 6,5 6,6 6,3 6,2 6,8 P-AL 64,1 64 50 87 190 170 P-HCl 160 K-AL 131 486 180 95 140 280 K-HCl 802 Mg-AL 51 164 140 110 100 160 K/Mg 3,0 1,3 0,9 1,4 1,8 Ca-AL 618 750 940 1100 1000 Bor 1,6 2,3 2,0 2,0 2,2 2,4 Totalkväve 980 1110 590 Mullhalt % 25,0 25,6 23,2 Lerhalt % 21 25 24 Markkarteringsprovet från hösten 1998 är på den befintliga åkerjorden innan de upphöjda bäddarna gjordes i huset. Övriga analyser är tagna i odlingsbäddarna. Analysresultaten från den befintliga jorden visade mycket höga värden för att vara åkerjord. Tillförseln av stallgödselkomposten höjde kalium- och magnesiumvärdena ytterligare. Kaliumvärdet sjönk fram t.o.m. odlingssäsongen 2001. Inför säsongen 2002 och 2004 grundgödslades med stallgödsel, vilket resulterade i att kaliumvärdet steg på nytt. 24

P-AL steg kraftigt under 2002 p.g.a. för riklig fosforgödsling. Även under 2003 och 2004 visade växtnäringsbalansen ett överskott av fosfor, trots detta sjönk P-Al värdet något enligt analysen som gjordes efter 2004 års odlingssäsong. Uppgifterna som användes för växtnäringsinnehåll i stallgödsel, och som legat till grund för beräkningarna av växtnäringsbalanserna, var då hämtade från schablonvärden. Det kan vara en förklaring till att växtnäringsbalanserna och markkarteringsanalyserna visat motstridiga tendenser. Mg-AL sjönk under åren 2000-02 men hade enligt analysen som gjordes efter odlingssäsongen 2004 ökat till samma nivå som år 2000. Kalciumvärdet steg under odlingssäsongerna 2000-02, vilket förmodligen var en effekt av tidigare årlig gödslingen med gips. Alven i växthuset analyserades efter avslutad säsong 2001 och 2002. Vid provtagningen 2002 togs även en analys på motsvarande markskikt utanför huset, se tabell 20. Ingen analys av alven gjordes efter årets odlingssäsong. Tabell 20. Markkarteringsanalys på alven i och utanför växthuset, mg/100 g jord, totalkväve uttryckt i mg/100 g ts. Gård 3 Datum 011025 alv i växthuset 021115 alv i växthuset 021115 alv utanför växthuset ph 6,7 6,9 7,8 P-AL 56 80 46 K-AL 130 210 89 Mg-AL 98 110 47 K/Mg 1,3 1,9 1,9 Ca-AL 550 760 500 Bor 0,9 2,0 0,9 Totalkväve 680 677 300 Mullhalt % 18,4 14,2 6,2 Lerhalt % 25 31 36 Efter 2002 års odlingssäsong steg P-AL värdet i alven med 24 mg/100 g jord. Även K-AL, Mg-AL, Ca-AL och bor steg i alven mellan de båda odlingssäsongerna. Det finns alltså anledning att misstänka att det skett en nertransporterats av växtnäring från odlingsbäddarna till jordlagret under bäddarna, som här kallas för alven. Mängden totalkväve och mullhalten sjönk dock något i alven enligt dessa analyser. Något alvprov gjordes inte under 2005. Alvprovet som togs utanför växthuset visar mycket höga värden för att vara åkerjord. 25