Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Relevanta dokument
Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Hållbar återföring av fosfor

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

kadmium i avloppsslam

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

något för framtidens lantbrukare?

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG?

Varför utnyttjar vi inte avloppet bättre som resurs? Världsvattendagen 22 mars 2017

Fosfor en outtömlig resurs

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Miljöpåverkan från avloppsrening

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Vattenstämman Rätt fosforkretslopp på rätt plats vilka lokala förutsättningar har din kommun? Anders Finnson, Svenskt Vatten

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Gården i ett livscykelperspektiv

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Slamspridning på Åkermark

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Revaq och FoU. Revaq-träff 20 oktober. Anders Finnson Svenskt Vatten

Miljööverenskommelse

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Till Miljödepartementet Skärkäll registrator

Hållbar återvinning av näring

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Är det längre försvarbart att sprida avloppsslam? Viktiga aspekter på och moderna metoder för slamhantering

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

System för återföring av fosfor och annan växtnäring till jordbruket från avloppsslam och matavfall

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

På väg mot en hållbar återföring av fosfor

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Vatten och luft. Åk

Stadsrenovering H+ Källsorterande system vid nybyggnation i Helsingborg. Hamse Kjerstadius

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Kretslopp mellan. stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap. från Sveriges lantbruksuniversitet

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling

Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Certifiering av avloppsslam

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Sammanfattning. Inledning

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq

BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Vass till biogas är det lönsamt?

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk.

Slam och kretslopp Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk Konferens 27 februari 2013

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Hållbar återföring av fosfor

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)


Kadmium i mineralgödsel TILLSYN 7/18. kemikalieinspektionen.se

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Transkript:

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se

Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark Gødning A/S).

Fosfor i vatten ger miljöproblem foto: K. Linderholm

Unikt för Sverige (VA) Anslutningspolicy till sedan 1991 Mycket hög avskiljningsgrad av fosfor Certifierat slam sedan 1993 Medelvärde svensk slam 26 mg Cd/kg P Bara cirka 25 % av slammet används på åker

Unikt för Sverige (jordbruk) Max 22 kg P/ha lagkrav sedan 1988 (åker) Mineralgödsel i Sverige < 6 mg Cd/kg P i EU medel: 87 mg Cd/kg P (inklusive svenskt) 21 % >137 mg Cd/kg P

Uppströmsarbete ger renare slam OCH renare vatten Kadmium till vatten efter reningsverk: 1992 325 kg/år 2010 56 kg/år

Fällningskemikalier Höga krav på litet utsläpp av fosfor i vatten innebär att fällningskemikalier baserade på järn eller aluminium används. Är det ett problem för marken?

Halter i jord och slam Eriksson, 2001 Matjord % Alvjord % Slam % Al medel 6,6 7,2 4 Al max 8,3 8,8 9,2 Fe medel 3,3 3,9 4,9 Fe max 7,8 7,5 15 P medel 0,1 0,08 2,7 P max 0,2 0,2 5,5

Ej använd näring är en miljörisk 510 ton P/år till Bolidens gruva i Norrland från Stockholm. Användning: 24 000 kg P/ha 33 000 kg N/ha (Ingen bortförsel med skörd) Sker även i Garpenberg, Idre osv

Ej använd näring är en miljörisk 510 ton P/år till Bolidens gruva i Norrland från Stockholm. Användning: 24 000 kg P/ha 33 000 kg N/ha (Ingen bortförsel med skörd) På åkermark där skörd sker: max 110 kg P/ha 150 kg N/ha

Miljöpåverkan fosforgödsel Livscykelanalys- LCA Nybruten fosfor Återanvänd fosfor: Slam Struvitfällning (MgNH 4 PO 4 6H 2 O) (Ostara) Bränna slam utvinna P ur askan (AshDec) Funktionell enhet (FU) 11 kg P (bortförsel/ha)

Life cycle assessment of phosphorus alternatives for Swedish agriculture. Linderholm, K., Tillman, A.M. & Mattsson J.E. (2012). Resources, Conservation and Recycling 66.

Energiåtgång för 11 kg P (MJ/FU) 3000 2500 2000 1500 1000 500 MJ/11 kg P 0-500 Mineral P Slam Struvit P ur aska

Koldioxidutsläpp för 11 kg P (1 FU) kg CO2 ekv/11 kg P 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0-50 Mineral P Slam Struvit P ur aska

LCA för återvunnen P - Energi Total Bibehållet kväve Transport & sprid. Såld El Elförbrukning Kemikalier Struvit Slam P ur aska Stödbränsle Upphettning slam MJ /11 kg P -7000-5000 -3000-1000 1000 3000 5000 7000

LCA återvunnen P- Klimatgaser Total Bibehållet kväve Transport & sprid. Elförbrukning Kemikalier Såld El Stödbränsle Upphettning slam Struvit Slam P ur aska kg CO 2 -eq. /11 kg P -200-100 0 100 200 300 400 500 600

LCA och fotosyntesen Beräkningarna är gjorda enligt normal standard för LCA dvs Utsläppen från biobränse (=slam) räknas inte Energin bunden i åkern tilldelas alltså slamförbränningen

Energibindning till åkern 9000 MJ/11 kg P 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 Mineral P Slam Struvit Aska 1 Aska 2

Koldioxidbindning till åkern 1200 kg CO 2 ekv/11 kg P 1000 800 600 400 200 0-200 Mineral P slam Aska 1 Aska 2

Kadmium till jord, Ny kadmium för åkerjorden: Mineralgödsel 62 mg Cd/11 kg P Atmosfärisk deposition 400 mg Cd/ha Återanvänd P från åker, svensk eller utländsk: Slam 314 mg Cd/11 kg P Stallgödsel 190 mg Cd/11 kg P

Analys av fosforflöden i Sverige Linderholm & Mattsson, 2013

Utveckla strategier för en hållbar konsumtion Styra kadmiumintaget med livsmedel för att få renare slam? Undersökning i Cirkulation publiceras snart: Mv 30 prover 18 mg Cd/kg P (max 73) 19 st över 11 mg Cd/kg P Det går att välja

Fosfor i marken 1000-2000 kg fosfor/ha i markens buffert Men det mesta är bundet kemiskt eller biologisk och frigörs sakta beroende på: fosforhalt grödan övriga (närings)ämnen marklivet ph, kalktillstånd temperatur vattenhalt syre Växten tar upp 20-30 kg P/år, vilket måste ersättas på en normal jord för att marken ska kunna leverera det växten behöver.

Kväve är dyrbart ur energisynpunkt. System som håller kväve i användbar form för växten är att föredra. Vi kan bli bättre på att utnyttja kvävet. LCA beräkningar för jordbruksproduktion bör ha en systemgräns vid åkern för att leda till mijöanpassade beslut.

Miljömålen och P i avlopp Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Ingen övergödning Ett rikt odlingslandskap (God bebyggd miljö) Täckmaterial??? -? - Slam till åker + + + Ostara (Struvit) (+) e.a. + AshDec (P ur aska) - (-) +

Struvitfällning

Struvitfällning, Edmonton

Wiens kraftvärmeverk