AJK kap 15 - Vad är intern? Syften och särart Jämförelse mellan intern och extern Syften Ge interna intressenter underlag för bedömning av resultat och prestationer att följa upp planer Bättre styrning Styra ansvaret Hantera interna händelser Skillnad mot extern Ett annat urval av händelser En annan värdering av resurser En annan periodisering Andra perioder AJK kap 15 s. 296 Sid 294-298 Sid 297-298 Processen Den interna en kan vara Monoistisk = integrerad med den externa Dualistisk = fristående från den externa Olika informationsbehov Omfattande arbete som styrs av det informationsbehov som föreligger. Rapporter till Revisor för granskning Skattemyndigheter VD för uppföljning av ansvarsområden Avdelningschefer för uppföljning av sina områden Externa intressenter ETC!!! Den interna ens process 4 Sid 298-300 1
Utformning Vilka händelser ska registreras och vilken detaljeringsgrad i data ska användas? Vilka objektkoder ska användas och hur detaljerade ska de vara? Hur och när ska data registreras, sammanställas, lagras och rapporteras? Detaljnivån viktig Merarbete ger mervärde? Vem bestämmer nivån? Krav från organisation på detaljer men vem gör arbetet? Servicegrad från Controlling/Ekonomiavdelningen Egen controller? 6 Sid 301 Merarbete intern Mått och objekt Redovisning av materialflödet Redovisning av utfört arbete under produktionens gång De direkta kostnaderna redovisas på rätt objekt De indirekta kostnaderna förs till rätt avdelning Pålägg för omkostnader registreras mellan avdelningar och på objekt Interna debiteringar mellan olika enheter Mått Ger information om prestationer Finansiella mått Intäkt, kostnad, tillgång, skuld Även sammansatta mått; räntabilitet, likviditet o.s.v. Icke-finansiella mått Timmar, kilo o.s.v. Kombinationer Intäkt per timme o.s.v. Objekt Det måtten ger info om Organisatorisk enhet Produkter Marknader Kunder Projekt Aktivitet Ändamål Program Resursslag m.m. Sid 300-301 2
Intäkter i intern Vilka produkter som säljs Vem som ansvarat för försäljningen På vilken marknad försäljningen har skett Till vilken kund försäljningen har skett Kostnader i intern Identifiera vilken resurs (kostnadsslag) det är, t.ex. material eller lön Identifiera vem som är ansvarig för förbrukningen Identifiera syftet med förbrukningen, d.v.s. vilken order, produkt, projekt eller vilket ändamål den förbrukade resursen används för Identifiera i vilken aktivitet förbrukningen skett Flerdimensionell Flerdimensionell klassificering av en händelse med tilläggskoder Exempel på förberedda kodplaner: Energibas, MåleriBAS, HandelsBAS, Idrotts-BAS, GolfBAS, EUBAS Häst, Bygg BAS, Installatörernas BAS, L-BAS och K-BAS Objektkodning (sidoordnad kodning). Källa: Energibas (Svenska Elverksföreningen) Flerdimensionell Syfte är att få detaljinformation Hjälp av ADB är nödvändigt Kopplas ofta till Marknad Tex. kund, kundgrupp, region Produktion Projekt Anläggning 12 Sid 302. Figur 15:3 sid 302 3
BAS-kontoplanen BAS-kontoplanen Den dominerande kontoplanen i svenska företag Ramkontoplan för extern och intern Tio kontoklasser Klass 0 (statistik) och 9 (transaktioner): Intern Klass 1 (tillgångar) och 2 (skulder): Balansräkningens konton Klass 3-8: Resultaträkningens konton Baskontoplanens uppbyggnad. Sid 302-303 Sid 302-303. Figur 15:4 sid 303 Kort om koder BAS och intern Konto Kombination av mått och objekt T.ex. materialkostnad (objekt material + mått kostnad) Koder för konto är ofta (BAS) fyrsiffrigt Exempel på kod för organisatorisk enhet 7 Organisatorisk enhet 71 Gemensam för administrativa avdelningar 711 Dataavdelning 712 Personalavdelning 713 Ekonomiavdelning OBS! Olika i olika företag! Klass 0 (statistik) och 9 samt fristående koder används för intern Så långt möjligt används motsvarande externa konto med siffran 9 före 9900 avstämning används då inget naturligt motkonto finns Upparbetade intäkter Kredit 9330 intäkt, debet 9900 avstämning Pålägg & internprestationer Kredit 9320 utfördelade pålägg, debet 9020 avdelningspålägg Kalkylmässigt, t.ex. ränta Debet 9840 kalkylmässig ränta, kredit 9900 avstämning Sid 302-303 Sid 302-304 4
Hantering av kontoklass 0 Exemplet FastBAS Ger struktur åt statistik för bl.a. Anskaffnings- och ombyggnadstidpunkter Antalsuppgifter (lägenheter lokaler etc) Uppgifter om ytan Fördelning av lokalyta på olika branscher Exemplet Kyrk-BAS Används bl.a. för förmånsvärden (ingen kostnad för församlingen) 0751 Förmånsvärde bostad 0752 Förmånsvärde måltider 0753 Förmånsvärde resor 0975 Motkonto (Samlade förmånsvärden) Sid 304 5