Kontosystem o bokföring

Transkript

1 Kontosystem o bokföring Finns det startvärden (IBvärden) flyttas dessa ut på aktuella beräkningskonton Balanskontot och dubbel bokföring Kontobegrepp konto, kontoklasser, debet/kredit, saldo, avslutning, avläsning, utjämning etc Utgifter och inkomster i BR Bokslut kontomässig avslutning till RR/VF och BR/UB T EK S BASkontoplanens struktur och logik Avläsningsteknik och en utjämningskontering när resultatets belopp förs in i balansräkningen Beräkningskontonas öknings och minskningssidor ges av balanskontot Bokföring och kontosystem 1 Bokföring och kontosystem 2

2 Eget kapital har en mängd underkonton.... Löpande bokföring alltid debet = kredit annars... T S EK Aktiekapital T EK Eget kapital Om man använder beräkningskonton innebär dubbel bokföring att balansboxens plusposter registreras på beräkningskontonas ökningssidor och minusposterna på kontonas minskningssidor. S Resultat Ser man sedan till att varje affärshändelse registreras med samma belopp såväl till vänster (debet) på ett konto som till höger (kredit) på ett annat, kommer balansekvationens identitet att upprätthållas. Kostnad 1 Intäkt 1 Kostnad 2 Intäkt 2 Kravet på debet=kredit är således en konsekvens av balansekvationen och bokförs inte lika stora belopp i såväl debet som kredit, kommer T S EK! Bokföring och kontosystem 4

3 Det nystartade bussbolagets första år (T) Bussar (EK) Eget kapital kapital Ägarna tillskjuter kapital ( (A)) Ett lån tas upp och banken betalar ut pengarna ( (B )) Inköp av buss på kredit. Bussens inköpspris är (C), den delbetalas under det första året med (D) Löpande under året faktureras resor till kunder, dvs. resorna säljs på kredit. Resorna genomförs löpande under året (totalbelopp 1 (E)) Företaget erhåller fakturor för drivmedel, reparationer och annat löpande under året (totalbelopp (F)) Diverse leverantörsfakturor betalas under året, dock inte alla (totalbelopp (G )) Kunder betalar det mesta av vad som fakturerats, dock inte allt (totalbelopp 1 (H )) Bussen beräknas bli använd i 4 år och har vid bokslutet använts ett år (I) (T) Kundfordringar (T) Kassa / Bank (EK) Eget kapital resultat (S) Banklån (S) Leverantörsskulder (I) Försäljning resor Kontera dessa affärshändelser på lämpliga konton! Träna Tkontering och avläsning med bussbolagets första år (K) Diverse driftskostnader (K) Avskrivningar

4 Saldo, avslutning och avläsning Tkonton har genom sin bildmässighet pedagogiska poänger. Vill man använda sådana och bokföra manuellt träffar man på begreppen saldo, avslutning och avläsning. Kontosystemet avslutas genom att nettobeloppen på alla beräkningskonton läses av och förs (slutligen) till balanskontot (BR/UB). Exemplet visar enbart ett konto för bussar och ett för kassa. Bussar IB UB 600 IB UB 200 Kassa Bussar 600 Kassa 200 BR/UB IB IB Avslutning av ett kontosystem... T Balanskonto (BR/UB) EK S = Eget kapital IB IB Eget kapital Resultatkonto (RR/VF) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Maskinkontot har ett debetsaldo på 600 och kontot Kassa ett debetsaldo på 200. Dessa saldon läses av på beräkningskontona och flyttas till debet på BR/UBkontot. Denna avläsning görs helt automatiskt i datorbaserade bokföringsprogram. Vill man göra en debet/kreditkontering utjämnar man beräkningskontona. Debiteringen på BR/UB motsvaras då av en kreditering på respektive beräkningskonto. Beräkningskontonas bägge sidor summerar då till samma belopp (för Bussar: 600 och för Kassa: 200) Bokföring och kontosystem 8

5 (T) Bussar C I (EK) Eget kapital kapital A UB för ett år blir IB nästa år.... (EK) Eget kapital resultat K J 1 L Bussar EK kap 200 IB (T) Kundfordringar E 1 H 1 (T) Kassa / Bank A D B G H 1 Vid manuell bokföring överförs intäkts och kostnadskontonas saldon till EKresultat post för post (JL). Resultaträkningen upprättas med utgångspunkt i kontot EKresultat. (S) Banklån B (S) Leverantörsskulder D C G F (I) Försäljning resor J 1 E 1 (K) Diverse driftskostnader F K (K) Avskrivningar I L IB 600 Kundfordringar IB 100 Kassa / bank IB 200 Balanskontot som UB T Bussar: UB 600 Kundford: UB 100 Kassa: UB EK EK kapital: UB 100 S EK resultat: UB 100 Banklån: UB 200 Lev.skuld: UB Årets resultat som UB blir Föregående års resultat som IB och ingår i EK kap Årets resultat som IB är alltid 0 eftersom inga intäkter eller kostnader ännu har bokförts EK res Banklån Lev.skuld 0 IB 200 IB 500 IB

6 periodiseringen som debet kredit... När det gäller rörelsetransaktioner är inkomsten alltid en debitering, medan skulden alternativt intäkten är en kreditering SKULD debet kredit INKOMST FÖRSÄLJNINGS VÄRDE INTÄKT kredit debet När det gäller rörelsetransaktioner är utgiften alltid en kreditering, medan tillgången alternativt kostnaden är en debitering TILLGÅNG UTGIFT kredit ANSKAFFNINGS VÄRDE KOSTNAD debet Att redovisningen bygger på inkomster och utgifter med periodisering till intäkter och kostnader är således kopplat till bokföringens krav på såväl debitering som kreditering. Detta debet/kreditkrav gäller dock inte bara rörelserelaterade transaktioner utan alla transaktioner! Begreppet dubbel bokföring syftar ursprungligen på fenomenet att man använder dubbla böcker, en grundbok och en huvudbok, men brukar även kopplas till den kontomässiga dubbelnoteringen i debet och kredit! BASkontoplanen Svensk standardkontoplan med 2 kontoklasser för balansräkning och 6 för resultaträkning. En klass för tillgångar (klass 1), en för eget kapital och skulder (klass 2), en för intäkter (klass 3), fyra för rörelsekostnader (klass 47) och en blandad klass för finansiella samt övriga intäkter och kostnader (klass 8). Dessa åtta kontoklasser hanterar företagets externredovisning. BASkontoplanen revideras löpande och finns i branschspecifika varianter Kontona har en fyrsiffrig kod (kontoklass, kontogrupp, konto och underkonto) och deras gruppering ges i princip av de finansiella rapporternas struktur Kontoplanen är anpassad för datorbaserad redovisning och utnyttjar s.k. avläsningsteknik. En avslutande s.k. utjämningstransaktion hanterar resultatkontonas införande i balanskontot Bokföring och kontosystem 12

7 BASplanens struktur och innehåll (kontogrupper) 10 Immateriella anläggningstillgångar 11 Byggnader och mark 12 Maskiner och inventarier 13 Finansiella anläggningstillgångar 14 Lager och pågående arbeten 15 Kundfordringar 16 Övriga kortfristiga fordringar 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 Kortfristiga placeringar 19 Kassa och bank 20 Eget kapital 21 Obeskattade reserver 22 Avsättningar 23 Långfristiga skulder 24 Kortfristiga skulder t kunder o leverantörer 25 Skatteskulder 26 Moms o särskilda punktskatter 27 Personalens skatter och avgifter 28 Övriga kortfristiga skulder 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 Rörelsens huvudintäkter 35 Fakturerade kostnader 36 Rörelsens sidointäkter 37 Intäktskorrigeringar 38 Aktiverat arbete för egen räkning 39 Övriga rörelseintäkter 40 Inköp av varor och material 46 Legoarbeten, underentreprenader 47 Reduktioner av inköpspriser 49 Lagerförändringar och förändring av pågående arbeten 50 Lokalkostnader 51 Fastighetskostnader 52 Hyra av anläggningstillgångar BASplanens kontogrupper 53 Energikostnader 54 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 55 Reparation och underhåll 56 Kostnader för transportmedel 57 Frakter och transporter 58 Resekostnader 59 Reklam och PR 60 Övriga försäljningskostnader 61 Kontorsmaterial och trycksaker 62 Tele och post 63 Företagsförsäkringar och övriga riskkostnader 64 Förvaltningskostnader 65 Övriga externa tjänster 68 Inhyrd personal 69 Övriga externa kostnader 70 Löner till kollektivanställda 72 Löner till tjänstemän och företagsledare 73 Kostnadsersättningar och förmåner 74 Pensionskostnader 75 Sociala och andra avgifter 76 Övriga personalkostnader 77 Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar 78 Avskrivningar enligt plan 79 Övriga rörelsekostnader 80 Resultat från aktier och andelar i koncernföretag 81 Resultat från andelar i intresseföretag 82 Resultat från övriga värdepapper och långfristiga fordringar 83 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 84 Räntekostnader och liknande resultatposter 87 Extraordinära intäkter och kostnader 88 Bokslutsdispositioner 89 Skatter och årets resultat

8 BASplanen använder avläsningsteknik (1XXX) Bussar C I (2XXX) Eget kapital övrigt A (2099) Eget kapital Årets resultat J (1XXX) Kundfordringar E 1 H 1 (2XXX) Banklån B Vid vinst ser balans och resultatkontot ut som nedan. Debet och kredit är lika totalt men med ett debetsaldo på balanskontot och ett lika stort kreditsaldo på de sammanräknade resultatkontona. Med hjälp av en utjämningstransaktion (debet 8999 kredit 2099) förs Årets vinst in i eget kapital. De sammanräknade resultatkontona utjämnas (debet=kredit och saldot är noll) och balanskontot balanserar därmed: T = EK S! (1XXX) Kassa / Bank A D B G H 1 (2XXX) Leverantörsskulder D C G F (8) (6XXX) Diverse driftskostnader (3XXX) Försäljning resor F E (7XXX) Avskrivningar (8999) Årets resultat I J kredit 2099 debet 8999 Vid datorbaserad bokföring skrivs resultaträkningen ut automatiskt med utgångspunkt från samtliga konton i klass 38 och enbart resultatets belopp förs till EKresultat genom en enda utjämnande transaktion.

9 Att föra bok kronologiskt.... Att föra bok systematiskt.... Grundbok Ver nr Text Konto Kontonamn Debet Kredit 100 Betalning av skatter och avgifter 1920 Postgiro Betalning av skatter och avgifter 1630 Avräkn skatter och avgift Betalning av skatter och avgifter 2650 Moms redovisningskonto Betalning av skatter och avgifter 2710 Personalens källskatt Betalning av skatter och avgifter 2731 Avräkn sociala avgifter Betalning av skatter och avgifter 8910 Årets skattekostnad Löneutbetalning 1920 Postgiro Löneutbetalning 2731 Avräkn sociala avgifter Löneutbetalning 2710 Personalens källskatt Löneutbetalning 7210 Lön tjänstemän Löneutbetalning 7510 Arbetsgivaravgifter Kontokortsfaktura 2440 Leverantörsskulder Kontokortsfaktura 2890 Övr kortfr skulder Inbetalning från kunder 1510 Kundfordringar Inbetalning från kunder 1920 Postgiro Varuinköp 2440 Leverantörsskulder Varuinköp 2641 Ingående moms Varuinköp 4010 Inköp materiel och varor Nyemission 2081 Aktiekapital Nyemission 2084 Överkursfond Nyemission 1920 Postgiro Betalning av leverantörsskulder 1920 Postgiro Betalning av leverantörsskulder 2440 Leverantörsskulder Bilomkostnader 2440 Leverantörsskulder Bilomkostnader 2641 Ingående moms Bilomkostnader 5690 Övr transportmedel Inbetalning från kunder 1510 Kundfordringar Inbetalning från kunder 1920 Postgiro Överföring till momsredovisningsko 2650 Moms redovisningskonto Överföring till momsredovisningsko 2641 Ingående moms Överföring till momsredovisningsko 2611 Utg moms försäljning 25% Utgående kundfakturor 3051 Försäljn varor 25% sv Utgående kundfakturor 2611 Utg moms försäljning 25% Utgående kundfakturor 1510 Kundfordringar Reklamutskick 2440 Leverantörsskulder Reklamutskick 2641 Ingående moms Reklamutskick 5990 Övrig reklam Betalning av skatter och avgifter 1630 Avräkn skatter och avgift Betalning av skatter och avgifter 1920 Postgiro Betalning av skatter och avgifter 2650 Moms redovisningskonto Betalning av skatter och avgifter 2710 Personalens källskatt Betalning av skatter och avgifter 2731 Avräkn sociala avgifter Betalning av skatter och avgifter 8910 Årets skattekostnad Huvudbok 2440 Leverantörsskulder Konto Ver nr Text Debet Kredit Saldo Ackumulerat Städning Varuinköp Städning Betalning av leverantörsskulder Bilomkostnader Städning Bilomkostnader Elräkning Inköp programvaror Varuinköp Bilomkostnader Kontorsmaterial Varuinköp Kontorsmaterial Trycksaker Betalning av leverantörsskulder Marknadsföring Inköp av M/I kassaskåp Inköp av M/I truckar Kreditnota Bilomkostnader Elräkning Inköp programvaror Varuinköp Inköp kontorsmaterial Varuinköp Betalning av leverantörsskulder Varuinköp från Ryssland Tullavgift och moms Bilomkostnader Städning Marknadföring Inköp dataprogram Inköp av M/I skrivare Städning Elräkning Varuinköp Bilomkostnader Platsannons Inköp av M/I distributionsbilar Betalning av leverantörsskulder