Redovisning ett språk för att kunna kommunisera med olika företagsintressenter, skapar en bild av verklighet.

Transkript

1 Svetlana Sabelfeld

2 Redovisning ett språk för att kunna kommunisera med olika företagsintressenter, skapar en bild av verklighet. Redovisning som ett socialt beteende Redovisning som styrmedel (påverkar människor och organisationers synsätt och beteende) Förklaringen bakom siffrorna skapar mening och förtroende Redovisningen utgör underlag för ekonomiska beslut

3 Redovisning är konsten att registrera, klassificera och summera transaktioner och händelser som är, åtminstone delvis, av finansiell karaktär, och att tolka resultaten därav. (Vernon Kam, Accounting theory, 1990)

4 1.Bokföring löpande registrering av årets affärshändelser 2.Bokslut sammanställning i form av resultat och balansräkning Affärshänd elser Bokföring Bokslut Redovisnings rapporter

5 Verifikationer Grundbok (kronologisk redovisning) Huvudbok (systematisk redovisning) Det som bildar underlag för bokföringen i praktiken består av verifikationer Verifikationerna konteras och bokförs därefter i en grundbok. Varje post bokförs i tidsföljd (kronologiskt) Från grundboken förs materialet över till en huvudbok, enskilt eller i klumpsummor. Efter varje notering fastställs saldot på kontot (systematiskt)

6 Konto Dubbel bokföring Saldo Kontoplan Balansräkning Resultaträkning Balanskonton Resultatkonton Ingående balans

7 Företagets affärshändelser bokförs på konton. Konton är samlingsplatser för likartade händelser. Varje konto har två sidor, en debet- och en kreditsida. Bankgiro + - Debetsida Kreditsida

8 Italien, 1400-tal Luca Pacioli

9 En debitering på ett konto leder till en kreditering på ett annat konto. Dubbel bokföring innebär att varje affärshändelse noteras på minst två konton. Summan av alla debiteringar måste alltid bli lika stor som summan av de gjorda krediteringarna. Dubbel bokföring ger en bild över affärshändelser i företaget

10 Balansräkningen Tillgångar Skulder/Eget kapital Ökar i Minskar i Minskar i Ökar i debet kredit debet kredit Inkomster Utgifter Minskar i Ökar i Ökar i Minskar i debet kredit debet kredit Resultaträkningen

11 + - Redovisas i TGG D K BR EK+S K D BR Inkomst K D RR Utgift D K RR

12 2) 600 Kassa 1) 400 Följande affärshändelser inträffar i Snöberg AB under det första verksamhetsåret. Snöberg köper skidutrustning för 400 tkr och betalar kontant. Snöberg hyr ut skidutrustning, vilket totalt ger 600 tkr i inkomster. Samtliga skidåkare betalar kontant. Uthyrning skidutrustning 2) 600 1) 400+ Skidutrustning

13 Skillnaden mellan det som debiterats och krediterats ett konto är kontots saldo. Saldona på kontona visas i företagets balans- och resultaträkning vid bokslutet. Råbalans och saldobalans för att kontrollera att bokföringen är rätt

14

15 Bokföringslagen (BFL): Alla näringsidkare är skyldiga att bokföra företagets transaktioner med omvärlden i bokföringslagen benämnda som affärshändelser

16 BFL 2 kap Fysiska personer Ägarens privata ekonomi och företagets ekonomi är inte åtskilda juridiskt. Detta är fallet om ägaren har registrerat en enskild firma. Juridiska personer Företagsformer så som aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag där företaget är en separat juridisk enhet.

17 BFL 3 kap Omfattar tolv månader och sammanfaller med kalenderår Riksskatteverket kan fatta beslut om andra räkenskapsperioder Kortare eller längre räkenskapsår högst 18 månader

18 BFL 5 kap 1 Affärshändelserna ska bokföras så att de kan presenteras i registreringsorder (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat Affärshändelser: inkomster, utgifter, inbetalningar, utbetalningar

19 BFL 5 kap 6 Inget får bokföras utan verifikation! Verifikationer är av tre slag: 1. Externa verifikationer, skrivs utanför företaget så som kvitton leverantörsfakturor och kontoutdrag 2. Interna verifikationer, skrivs inom företaget så som kvitton, kundfakturor och lönebesked 3. Bokföringsorder, skrivs inom företaget och fungerar som verifikation när extern verifikation saknas. Bokföringsorder kan t.ex. gälla korrigering av felkontering

20

21 Valfrihet Likformighet företag gör på liknande sätt, vilket underlättar jämförelser mellan olika företagsrapporter

22 1. Tillgångar kassa, plusgiro, inventarier, kundfordringar 2. Eget kapital och skulder lån, privat, årets resultat 3. Rörelsens inkomster arvoden, varuförsäljning 4. Utgifter i samband med varuinköp 5. Utgifter drift av fastighet, transport, reklam 6. Utgifter kontor och övriga utgifter 7. Utgifter personal, avskrivningar 8. Utgifter och inkomster räntor, årets resultat

23

24 Ett exempel plusgirokonto (ett eller flera) 1 Kontoklass 1 - tillgångar 1 9 Kontogrupp 19 likvida medel Konto plusgiro man har ett plusgiro Underkonto1921 det första av flera plusgirokonton

25 Internt informationsbehov Intressenternas informationsbehov (externt) För att kunna rapportera statistikuppgifter För att kunna göra deklaration

26

27 Datum Specifikation Ver. nr Konto Debet Kredit Belopp 3/3 Insättning av kapital /3 Banklån /3 Inköp drivmedel /3 Erhållen betalning /3 Utbetalning av lön /3 Garage hyra /3 Amortering av lån /3 Ränta betalas /3 Kontorsmaterial inköp /3 Eget uttag

28

29 Balansräkningen Balansräkningen är ett samlingskonto för tillgångar respektive skulder och eget kapital. Kontot upptar tillgångar på debetsidan och skulder och eget kapital på kreditsidan. BR visar företagets ekonomiska ställning vid årets slut. Resultaträkningen Resultaträkningen är ett samlingskonto för kostnader och intäkter. Kontot upptar intäkterna på kreditsidan och kostnaderna på debetsidan. Saldot mellan intäkter och kostnader är företagets resultat. RR visar om företaget varit lönsamt eller olönsamt.

30 Sammanställning av tillgångar, eget kapital och skulder vid en viss tidpunkt. Tillgångssidan visar hur kapitalet används. Skuldsidan visar hur kapitalet har anskaffats. Ägarnas insats (det egna kapitalet) är en skuld till ägarna. Positivt resultat (vinst) är ägarnas avkastning på de gjorda insatserna.

31 Konton som vid bokslutet återfinns på balansräkningen. Indelas i två kontoklasser: Klass 1 Tillgångskonton Anläggningstillgångar: materiella (maskiner och inventarier, byggnader och mark); finansiella (värdepapper avsedda för stadigvarande innehav, långfristiga fordringar); immateriella (affärsvärden, goodwill, F&U) Omsättningstillgångar: ex. lager, likvida medel, kortfristiga placeringar Klass 2 Eget kapitalkonton t.ex. Aktiekapital, reservfond, årets vinst Skuldkonton Långfristiga (t.ex. Banklån), kortfristiga ( leverantörsskulder) D Tillgångar K D Skulder /EK K Ökar Minskar Minskar Ökar

32 Balansräkning skall balansera! Tillgångar: Maskiner 480 Varulager 180 Kundfordringar 140 Kassa Eget kapital: Aktiekapital 390 Skulder: Banklån 250 Leverantörsskulder

33 Utgående balans år 1 = Ingående balans år 2 Kontinuitetsprincipen (ÅRL, 2 kap) IB registreras på debetsidan på tillgångskontona och på kreditsidan på eget kapital och skuldkontona

34 Tillgångar Anläggningstillgångar 10. Immatriella anläggningstillgångar patent, varumärken 11. Byggnader och mark 12. Maskiner och inventarier 13. Finansiella anläggningstillgångar aktier i dotterbolag Omsättningstillgångar 14. Lager och pågående arbeten 15. Kundfordringar fakturor till kunder 16. Övriga kortfristiga fordringar 17. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18. Kortsiktiga placeringar i värdepapper tillfälliga aktier 19. Likvida medel kassa, plusgiro, bank Summa tillgångar

35 Balansräkningen Skulder och eget kapital Eget kapital 20. Eget kapital privat, aktiekapital, årets vinst, balanserad vinst Långfristiga skulder (finns med på nästa års balansräkning) 21. Obeskattade reserver avsättningar i samband med bokslut 22. Avsättningar framtida åtaganden t ex pensioner 23. Långfristiga skulder banklån Kortfristiga skulder (finns inte med i nästa balansräkning) 24. Kortfristiga skulder leverantörsskulder 25. Skatteskulder ej moms och personalens skatt 26. Momsskulder ingående och utgående moms, redovisning 27. Personalens skatter preliminär skatt och skuld för arbetsgivaravgifter 28. Övriga kortfristiga skulder lite udda skulder 29. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa EK och skulder

36

37 Sammanställning av företagets intäkter och kostnader under en viss period. Intäkter Kostnader = Redovisat resultat

38 Konton för inkomster och utgifter Redovisas i bokslutet på resultaträkningen Delas in i två kontoklasser: Inkomstkonton Kontoklass 3 t.ex. Försäljning Utgiftskonton Kontoklass 4-8 t.ex. Löner, Hyror, Varuinköp D K D Löner K Försäljning Minskar Ökar Ökar Minskar

39 Nettoomsättning (+) Kostnad för sålda varor (-) Bruttoresultat Försäljningskostnader (-) Administrationskostnader (-) Övriga rörelseintäkter (+) Övriga rörelsekostnader (-) Rörelseresultat Finansiella poster Finansiella intäkter (+) Finansiella kostnader (-) Resultat före skatt Inkomstskatt (-) Årets resultat

40

41

42 I löpande bokföring noteras inkomster och utgifter. Vid bokslut görs periodiseringar för att: 1) intäkter och kostnader, 2) tillgångar och skulder & eget kapital tas upp till sina riktiga belopp! Resultatet är skillnaden mellan intäkter och kostnader.

43 En viktig del av bokslutsarbetet! Rättvisande resultat för mätperioden. Inkomster och utgifter hänförs till den period som man avser mäta ett resultat för. Inkomster som hör till en särskild mätperiod kallas intäkter. Utgifter som hör till en särskild mätperiod kallas kostnader.

44 Inflöde Utflöde Netto Inbetalning likvida medel som betalas till företaget Utbetalning - likvida medel som betalas från företaget Kassaflöde presenteras i kassaflödeanalysen Inkomst värdet på resurser som levereras från företaget Utgift - värdet på resurser som anskaffas av företaget Bokförs löpande Intäkt utförd prestation Kostnad förbrukad resurs Resultat presenteras i resultaträkningen

45 Lagerjusteringar Avskrivningar Förutbetalda kostnader /intäkter Upplupna kostnader /intäkter

46 Ett sätt att hantera periodiseringsproblematiken är matchningsprincipen, vilken innebär att man försöker besvara följande frågor: 1) Vilka är intäkterna under perioden? 2) Vilka har kostnaderna varit för att erhålla dessa intäkter? Matchningen innebär att man söker samband mellan intäkter och kostnader.

47 Ett företag köper in varor för 1000 kronor under ett år. 70% av varorna säljs och resten finns kvar i lager då året är slut. Hur stora är periodens kostnader för sålda varor?

48 Ett företag köper in varor för 1000 kronor under ett år. 70% av varorna säljs och resten finns kvar i lager då året är slut. Hur stora är periodens kostnader för sålda varor? Ett företag köper in varor för 1000 kronor under ett år. 70% av varorna säljs och resten finns kvar i lager då året är slut. Hur stora är periodens kostnader för sålda varor? Kassa Inköp av varor Lager - Saldo:

49 KSV = saldo på konto 4010 Inköp av varor

50 Utgift Inkomst Ännu inte förbrukat Balansräkning Tillgångar Skulder Ännu inte presterat Förbrukat Resultaträkning Kostnader Intäkter Presterat

51 Interimskulder är samlingsbegrepp på förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Upplupna kostnader är t.ex. kostnader som företaget inte fått faktura på och inte har betalt, men där resursen ifråga har förbrukats under det aktuella räkenskapsåret (t.ex. telefonabonemang, skuld på BR tills betalning sker). Förutbetalda intäkter är t.ex. inkomster som företaget erhållit i förskott från kund under det aktuella räkenskapsåret, och prestationen kommer genomföras under senare räkenskapsår (t.ex. en hyresvärd får in hyran för januari 2016 under december 2015 skuld på BR till slutet av januari).

52 Interimsfordringar är samlingsbegrepp på upplupna intäkter och förutbetalda kostnader. Upplupna intäkter är de inkomster som företaget inte skickat faktura på och inte fått betalt, men där prestationen ifråga är utförd under det aktuella räkenskapsåret (till ex. en arkitekt har gjort ritningen men inte skickat faktura ännu tillgång i BR). Förutbetalda kostnader är de utgifter som företaget betalt under det aktuella räkenskapsåret men som avser förbrukning av resurser under senare räkenskapsår (t.ex. förskott till leverantör tillgång i BR).

53 Abonemang för december (skuld) Hyran för januari (uppförd prestation) Hyra betalas Abonemang betalas Dec 2015 Jan Ex: Hyra för januari 2016 betalas i december 2015 förutbetald kostnad tillgång (BR) Slutet av januari 2016 uppförd prestation kostnad (RR)

54 Avskrivningar fördelas över tillgångens ekonomiska livslängd Avskrivningarna motsvarar den årliga förbrukningen av anläggningstillgången Avskrivningar beräknas på anläggningens anskaffningsvärde I anskaffningsvärdet kan följande ingå: -Utgifter som har direkt samband med anskaffningen -Kostnader för igångsättning -Större värdehöjande förbättringar Anskaffningsvärde ackumulerade avskrivningar = restvärdet (bokfört värde)

55 Ett exempel: Ett företag köper år 2009 en maskin för kronor på kredit. Den beräknas hålla i fem år. Företaget betalar skulden år 2010 med (delbetalning) och år 2011 med (slutbetalning). Utgift Utbetalning Kostnad (avskrivning) Bokfört värde

56 Väsentlighetsprincipen Väsentliga belopp Mindre antal konton som berörs Främst utgiftskonton Inkomstkonton kan behövas periodiseras

57 Utgiften balanseras: När en t.ex. anläggningstillgång anskaffas, anskaffningen bokförs direkt på ett tillgångskonto. Avskrivning: Periodisering av anläggningstillgångar sker i form av avskrivningar som fördelas över den ekonomiska livslängden. Ekonomisk livslängd: Ekonomisk livslängd är den period som anläggningstillgången bedöms vara i bruk inom företaget.

58 Korttidsinventarier kostnadsförs direkt: Ekonomisk livslängd under tre år Inventarier av mindre värde kostnadsförs direkt: Med "mindre värde" menar man taxeringsåret 2016 ett värde som understiger kronor exklusive moms (dvs. ett halvt prisbasbelopp) Samlad investering: Det samlade värdet av investeringen bestämmer om den skall kostnadsföras eller balanseras

59 Bokslutstransaktion Grundas på en bokföringsorder Kompletteras med specifikation över bakgrunden Korrigering mellan ett balanskonto och ett resultatkonto Syftet är att RÄTT tillgång/skuld resp. intäkt/kostnad skall visas

60 Uppgifter 3-8 från kompendiet Löpande bokföring och enklare bokslut Läs hemma: Marton Redovisning: förståelse, teori och principer (kap 1-5)