9 SEPTEMBER, 2016: MAKRO & MARKNAD BÄTTRE STATISTIK GER STÖD FÖR AKTIEMARKNADEN Den senaste tidens positiva utveckling på de globala börserna fortsätter. Den amerikanska centralbankschefen sade vid sitt tal i Jackson Hole att argumenten för en räntehöjning i USA under hösten har ökat. Makrostatistiken från både USA och Europa har kommit in något bättre än vad marknaden har förväntat. Centralbankernas stimlanser har till vis del lett till positiva effekter för konsumtionen, medan företagens investeringsvilja fortfarande är något begränsad. Den senaste statistiken från Storbritannien visar inga större ekonomiska konsekvenser efter folkomröstningen. Inköpschefsindex återhämtade sig kraftigt efter den initiala chocken efter Brexit och etablerade sig på högre nivåer än innan folkomröstningen, både för service- och industrisektorn. Den amerikanska presidentsvalkampanjen har dragit igång på allvar mellan de två kandidaterna. Valet i USA är något som de finansiella marknaderna kommer att fokusera mer och mer på. Clinton vill höja skatter för de rikaste och höja lönerna för de fattigaste, Trump satsar mer på skattesänkningar för både företag och hushåll. Oavsett vem som vinner valet så kommer USA att bli mer protektionistiskt.
AMERIKANSK EKONOMI GÅR BRA 10-ÅRIGA RÄNTOR Den senaste tiden har det varit övervägande positiva nyheter från den amerikanska ekonomin, konjunkturen samt företagens förtroendeindikator talar för att den starka trenden fortsätter. Den alltmer stramare arbetsmarknaden innebär också stigande löneökningar, vilket är viktigt för att få upp inflationen. Arbetslösheten ligger på 4,9 % vilket kan räknas som full sysselsättning. Att arbetsmarknaden räknas som full sysselsättning har avspeglats i den privata konsumtionen som har varit på bra nivåer under en längre tid. Även konsumentförtroendet har visat tecken på förbättringar. Under hösten kommer presidentvalet överskugga det mesta, i skrivande stund pekar opinionsundersökningarna på en fördel för Clinton. Trump följer i ganska hög grad ett traditionellt republikanskt mönster som t.ex. stora ofinansierade skattesänkningar för höginkomsttagare medan Clinton inte kommer att genomföra några dramatiska förändringar i den ekonomiska politiken. OMXS30 INDEX OPIONSUNDERSÖKNING AV DET AMERIKANSKA PRESIDENTVALET VOLATILITET PÅ S&P 500 RÄNTEHÖJNING I DECEMBER? Federal Reserve valde att höja räntan till 0,50 % i december förra året efter att ränta har legat på 0,25 % sedan 2009. Fed:s kommunikation till marknaden var att räntepolitiken skall stramas åt och att räntehöjningar är att vänta. Dock har Fed varit tvungen att skjuta fram de planerade räntehöjningarna p.g.a. tillfälligt sysselsättningstapp i den amerikanska ekonomin samt Brexit. Den amerikanska ekonomin har inte påverkats nämnvärt av Brexit och att den senaste tiden har ekonomisk statistik kommit in bättre än förväntat och överraskat marknaden. Byggkonjunkturen ser fortfarande bra ut och förtroendet bland byggföretagen ligger på en stabil nivå. Mixen av sysselsättningstillväxt, hushållens balansräkning samt att arbetslösheten ligger på en låg nivå och på så sätt har argumenten för en räntehöjning stärkts de senaste månaderna. Vid Fed-chefens senaste uttalande från Jackson Hole så var hon tydlig med att räntan skall höjas men utan att ange någon tidpunkt. Marknaden är lite oense när räntehöjningen kommer, marknaden spekulerar att höjningen kommer i december eller i början av nästa år.
AMERIKANSK ARBETSLÖSHET OCH FED:S POLICYRÄNTA EUROPA ÄR I FOKUS Europa och Storbritannien har präglat nyhetsflödet den senaste tiden. Beskedet att Storbritannien skall lämna EU-sammarbetet kom som en chock för de finansiella marknaderna. Den initiala reaktionen var fallande aktiekurser och investerare flydde till mer säkrare tillgångsslag. Riskaptiten kom tillbaka väldigt snabbt och aktiemarknaderna återhämtade sig och ett flertal börser handlas på plus för året. Nu har det gått lite mer än två månader sedan folkomröstningen och makroekonomisk statistik bekräftar att Eurozonens ekonominer fortsätter att ta ett steg i rätt riktning trots flera orosmoln. Sammanvägt inköpschefsindex för Europa ligger på 52,9 vilket indikerar på tillväxt, medan en siffra under 50 indikerar på avmattning i ekonomin.
INKÖPSCHEFSINDEX FÖR EUROPA Man kan även konstatera att övergripande makrobilden har legat relativt stabilt under 2016. Någon större Brexit-effekt har hittills inte gått att se. Även arbetsmarknaden utvecklas i rätt riktning, den fallande trenden fortsätter i de flesta länder även om skillnaderna varierar mellan länder i förändringstakt. Arbetslösheten i Europa ligger på 10,1% och för Tyskland 4,2%, vilket är den lägsta siffran sedan 1981. BLANDAD UTVECKLING I STORBRITANNIEN EFTER BREXIT De initiala konsekvenserna pekade på fall för både hushållens och företagens framtidsförtroende, bland annat föll den viktiga inköpschefsindex kraftigt från juni till juli som en konsekvens av folkomröstningen. Men efter sommarsemestern har det har presenterats mer makroekonomiska data som tyder på små förbättringar. Den totala bilden är fortfarande lite oklar men det ser ändå ut som att den brittiska ekonomin växer, men att tillväxttakten minskat kraftigt. Det är för tidigt att säga hur stora effekterna av Brexit blir men man kan konstatera att de kortsiktiga effekterna har varit små. Den politiska risken har minskat något eftersom tillträdet av en ny premiär minister skedde mycket snabbare än väntat samt att den Engelska centralbanken stimulerar ekonomin. Utvecklingen på längre sikt är mer svår bedömt, detta beror på vilka handelsavtal landet förhandlar fram med övriga EU-länder. Den senaste PMI- siffran som presenterades visade på betydligt bättre optimism bland de brittiska inköpscheferna, denna siffra är en viktig indikation vart ekonomin är på väg och redovisades till en högre nivå för industri- och servicesektorn än innan Brexit.
INKÖPSCHEFINDEX FÖR STORBRITANNIEN
Makro & Marknadsbrevet ska endast betraktas som allmän information och utgör inte en rekommendation om att köpa, sälja eller behålla finansiella instrument eller andra investeringar. I de fall Makro & Marknadsbrevet innehåller hänvisningar till investeringsanalyser bör du även ta del av dessa. Investeringar i fonder och strukturerade produkter samt andra finansiella instrument är förkippat med risker. Fondandelar (investeringsfonder): Investeringsfonder kan delas in i två typer, värdepappersfonder samt specialfonder. Reglerna för hur värdepappersfonder får placera är gemensamma för alla länder i EU och de följer ett EU-direktiv som kallas UCIT:s. Reglerna för hur en Specialfond får placera bestäms av varje medlemsstat för sig. Specialfonder har normalt sett vidare placeringsinriktning än värdepappersfonder. En specialfond kan exempelvis, i större omfattning än värdepappersfonder, koncentrera sitt innehav till ett enskilt bolag. Specialfondernas vidare placeringsinriktning kan medföra högre risk i fonden. Att investera i fonder innebär alltid ett risktagande. Fondandelarnas värde och avkastning kan såväl öka som minska och investerare kan förlora hela det investerade kapitalet. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida resultat. Strukturerade Produkter/Garantiprodukter: Emittentrisk: Såväl det eventuella kapitalskyddet som avkastningsmöjligheten är beroende av emittentens finansiella förmåga att fullgöra sina förpliktelser på förfallodagen. Om emittenten skulle hamna på obestånd riskerar investeraren att förlora hela sin investering oavsett hur den underliggande exponeringen har utvecklats. Emittentens kreditvärdighet kan förändras i såväl positiv som negativ riktning. Förtida avveckling: Kapitalskyddet i obligationerna gäller endast på den ordinarie förfallodagen. Emittenten kan i vissa begränsade situationer lösa in obligationerna i förtid och det förtida inlösenbeloppet kan då vara såväl högre som lägre än det ursprungligen investerade beloppet. Om investeraren väljer att sälja obligationerna före förfallodagen sker detta till rådande marknadspris vilket kan vara såväl lägre som högre än det ursprungligen investerade beloppet. Under onormala marknadsförhållanden kan andrahandsmarknaden vara mycket illikvid, vilket kan leda till att investeraren inte kan sälja sin obligationen alls. Exponeringsrisk: Utvecklingen för den underliggande exponeringen är avgörande för beräkningen av avkastningen på placeringen. Hur den underliggande exponeringen kommer att utvecklas är beroende av en mängd faktorer och innefattar risker såsom aktiekursrisker, kreditrisker, ränterisker, råvaruprisrisker och/eller politiska risker. En investering i strukturerade produkter kan ge en annan avkastning än en direktinvestering i den underliggande exponeringen. För mer information om risker med olika finansiella instrument hänvisas till Bolagets hemsida, www.exceed.se Du är själv ansvarig för dina investeringsbeslut och det är därför viktigt att du noga tar del av den information som framgår av förköpsinformation/broschyr/fondfaktablad eller motsvarande handling samt information om de avgifter, skattekonsekvenser och risker som en viss transaktion medför. Din rådgivare hos Exceed kan erbjuda dig individuellt anpassad rådgivning inför dina investeringsbeslut.