Motion till riksdagen 1988/89: J o899 av Eva Johansson m.fl. (s) Miljön kring Arlanda flygplats

Relevanta dokument
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport

Skolbarn drabbas av dubbelt flygbuller Pressmeddelande från Föreningen Rosersberg Villastad

och rådets direktiv 2002/30/EG hänvisas till vad som sagts i denna promemoria.

SAMRÅD MED KNIVSTA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID STOCKHOLM-ARLANDA AIRPORT

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M enligt kansliets förslag.

Årlig tillsynsrapport för flyg

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian


Remissinstansernas yttranden inför förhandlingarna om Säve

Granskning av Miljööverdomstolens dom ang Säve flygplats, mål nr M

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport

Årlig tillsynsrapport 2011för flyg

Motion :102. av Sven Mellqvist m. fl. med anledning al' propositionen :29 om flygplatsfrågan Stockholmsregionen, m. m.

Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270

Ansökan om tillstånd att inrätta flygplats Remiss från Transportstyrelsen Remisstid den 26 juni 2017

Stockholm Arlanda Airport

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne

Advokatfirman Åberg & Salmi

Årlig tillsynsrapport för flygbranschen 2012

PM

Yttrande över motion 2011:36 om åtgärdsprogram för en fungerande kollektivtrafik vintertid

Flygvägssystem Arlanda

Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats

Helgö etapp 1 och 2, Ekerö. Trafikbullerutredning till detaljplan. Rapport nummer: r01 (Förhandskopia) Datum:

SÅ VILL SWEDAVIA MINSKA

Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport,

Flygvägssystem Arlanda

Grannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013

Motion till riksdagen. 1988/89:Jo807 av Per Stenmarck och Ingvar Eriksson (båda m) Avgasreningen på äldre bilar

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET EN SVENSK FLYGSKATT, SOU 2016:83

Miljökonsekvensbeskrivning

Möte mellan Luftfartsverket och föreningen Boende mot Buller i Norra Sollentuna

PM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Remissyttrande över: Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (MB) för flygplatsverksamhet vid Ärna flygplats, Uppsala kommun

Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda

Ragnar Rylander, professor emeritus

Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet

Långsiktigt arbete med miljö och klimat. Lena Wennberg Miljöchef, Swedavia AB och Stockholm Arlanda Airport

Motion till riksdagen. 1988/89 :T534 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk) Blekinge kustbana

Totala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart.

Motion till riksdagen 1989/90:1'209

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS

SAMRÅD MED GÖTEBORGS STAD ANGÅENDE ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND OCH ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping

Motion 35, Bygga ut Arlanda förslag. Ev. reservation. Bifall till DS förslag. Bifall. Distriktsstyrelsens förslag till beslut:

Bullerutredning Ulkavallen

Daisy i flygsimulatorn

MINNESANTECKNINGAR UTKAST Datum: Tid: kl ca Plats: Torget, Runby skolas lågstadium, Upplands Väsby

Område norr om Korpkulla, Upplands Väsby Redovisning av trafikbuller. Uteplatser på gården får högst 55/70 dba och uppfyller riktvärdet för uteplats.

Grannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2014

Nyköping ligger 10 mil söder om Stockholm längs E4:an. I Kommunen bor och i stan ca och vi är residensstad i Södermanlands län.

MILJÖFÖRVALTNINGEN VILLKOR FÖR BROMMA FLYGPLATS, BESVÄRSSKRIVELSER. Förslag till beslut. Sammanfattning. Bakgrund. Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Flygplatserna i Västernorrland betydelse för regionen

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

SAMRÅD MED MÖLNDALS STAD ANGÅENDE ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND OCH ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

Föredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande.

Simonsland, Borås Fördjupad väg- och tågtrafikbullerutredning

Härutöver tillåter regeringen civil flygverksamhet med högst flygrörelser per år till utgången av år 2005.

Skywalk liknande den vi hade tänkt ha mellan byggnaderna. Tommy Lindborg & Daniel. Nordqvist. sida 1

Johannisbergs flygplats, Västerås Flygbullerutredning

Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge

Flygvägsystemet är avgörande för bullerexponering och störning

14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret

Motion 1982/83: T l' å flygplatser helriii's. Linjetrafik pd Bromma iir nöd1 iindig. Rolf Clarkson m. fl. Användningen av Bromma flygplats

Anmälan om ändring av tillståndspliktig verksamhet, Bromma flygplats

Svar från partierna gällande Bromma flygplats

Yttrande i mål M angående Saab AB:s ansökan om flygplatsverksamhet m.m.

Återreglering av viss flygtrafiktjänst

Flyget och miljön

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Datum: Tid: kl ca Plats: Torget, Runby skolas lågstadium, Upplands Väsby

Folkomröstning om Brommas framtid (Bromma flygplats)

Swedavia AB Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida Koncern Juridik

Kemikalier, avfall, transporter och energi. Rasmus Engström Oscar Måhlberg

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

8.14 Samlad bedömning

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV (5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin,

HUR KLARAR VI DETTA?

Välkommen på samråd!

AKTUELL STATISTIK Flygsäkerhetsinfo kvartal

Åre Östersund Airport

Motion till riksdagen. 1988/89: T705 av Kjell Johansson (fp) Lokaliseringen av en ny flygplats i stockholmsområdet. Järnvägsanslutning

RAPPORT. Kv. Folieraren SÄTERS KOMMUN BULLERUTREDNING UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB. Uppdragsledare Granskare

Swedavia Flygplatschef Peder Grunditz hänvisar till kommunikationschef Ulrika Fager

Nr Mot. 1971: av herr Gustavsson l Alvests m. fl. organisation av SJ.

Motion 1983/84:677. Ä ven skogs- och jordbrukets andel i försurningsproblematiken

Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst flygrörelser per årsmedeldygn.

SAMRÅD MED KUNGSBACKA KOMMUN ANGÅENDE ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND OCH ANSÖKAN OM NYTT MILJÖTILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN VID GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Källa: Försvarsmakten RAPPORT. Flygbullerutredning Ronneby flygplats Upprättad av: Bengt Simonsson

SAMRÅD MED LUNDS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN

Bullerutredning Villa Roskullen

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Swedavia och hållbarhet klimat, fossilfritt bränsle och buller

Transkript:

Motion till riksdagen 1988/89: J o899 av Eva Johansson m.fl. (s) Miljön kring Arlanda flygplats Flyget har under en rad år ökat kraftigt och har stor betydelse för landets kommunikationer. Det är i många avseenden värdefullt med snabba kommunikationer. Det spar pengar och tid och bidrar sannolikt positivt till en bättre regional balans när det gäller arbete, om man ser till landet som helhet. Men det finn också avigsidor med verksamheten. som man inte får blunda för. Miljön runt en stor flygplats som Arlanda påverkas i flera avseenden negativt. En del verkningar är sådana som drabbar människor och natur omedelbart i den allra närmaste omgivningen, andra påverkar på längre sikt och i ett större område. Buller Med flygverksamhetens ökning ökar också bullerstörningarna. Det gäller dels alla de 6 000-8 000 personer som i dag bor i bullerzonen, dels alla mångdubbelt fler som bor strax intill. De drabbas också både av det ''tillåtna'' bullret och av det som åstadkommes av flygplan som inte håller sig till de inflygningskorridorer som är förutsättningen för beräkningarna av antalet störda. Det bör nämnas att mycket flyg går om nätterna när bullret upplevs som särskilt störande. Bullret får inte tillåtas öka. Ambitionen måste tvärtom vara att minska det, även om verksamheten ökar. Därför måste åtgärder vidta för att minska bullerstörningarna. Vi skall peka på några: Redan i dag är de allra bullrigaste flygplanen förbjudna i Sverige liksom i många andra länder. (Kategori l, enligt den indelning som görs i Chicagokonventionen.) De plan som nu används delas in i två kategorier. Kategori 2. som innehåller de nu vanligast förekommande maskiner i trafik, som Fokker och DC9. De är ur bullersynpunkt inte de bästa. I kategori 3 finns främst de nyare planen, där bullret minskats väsentligt. - Vi anser att tiden är mogen för att skärpa gränserna för bullret och förbjuda flygplan i kategori 2. Eftersom flygbolagen behöver lång tid för omställning krävs beslut nu för tystare trafik kring sekelskiftet. - Redan nu kan införas förbud för trafikering av de bullrigaste flygplanstyperna under vissa tider av dygnet. Skärpt övervakning av att trafiken håller sig inom de korridorer som finns för start och inflygning kan också verksamt bidra till att minska bullret på kort sikt, särskilt nattetid. Det bör övervägas att införa någon form av "böter" för den som, utan att ha starka skäl, går utanför korridorerna. 12

Här bör särskilt uppmärksammas att planen inte lastas tyngre än att en korrekt start kan göras i detta avseende. Det gäller inte minst charter- och fraktflyg, som utöver att planen ofta lastas tungt och därför har svårt att snabbt komma in i rätt korridor, ofta startar på tider då bullret upplevs som mer störande. - Man bör också pröva att differentiera landningsavgifterna och göra dem beroende av bl. a buller, men också av andra miljöfaktorer som t. ex. utsläpp i luften. Mot. 1988/89 Jo899 Luften Utsläpp från flyget bidrar till övergödning och försurning över stora områden. Dess verkningar är svåra att bedöma i sin helhet och det behövs bättre underlag för framtida beslut. De nya, bränslesnåla och tystare flygplanen medför paradoxalt nog ökade utsläpp av kväveoxider. Detta och den snabba ökningen av trafiken hotar att ytterligare försämra luften. - Man bör nu överväga att dels höja avgiften för stora utsläpp, dels överväga hur den bör utformas för att bättre relateras till de totala utsläppen i luften. - När nya flygplatser koncessionsprövas ur miljösynpunkt måste hänsyn tas inte bara till miljön i den omedelbara omgivningen. Det måste också bedömas hur nya och större flygplatser ute i landet påverkar antalet flygrörelser vid Arlanda. - När Arlanda skall koncessionsprövas ur miljösynpunkt måste det sättas ett absolut tak för såväl utsläpp i luften som på marken, liksom för buller. Det måste relateras till vad människor och natur tål - inte till antal resande och flygrörelser eller andra relativa mått. - Bil- och busstrafiken till och från Arlanda innebär i dag stora påfrestningar på miljön. För att ytterligare begränsa utsläpp i luften bör järnvägstrafiken prioriteras när de framtida transporterna till och från Arlanda planeras. En järnvägsförbindelse till Arlanda via en inkoppling till SJ:s stambanenät kan få betydelse för hela Mellansverige. Mark Sedan länge har glykolanvändningen vid avisning av flygplan varit ett stort miljöproblem vid Arlanda. Glykolen har runnit ner i marken och vattendragen runt Arlanda. Det finns många tydliga tecken på miljö kador. Den nuvarande hanteringen är också ett arbetsmiljöproblem för många som arbetar på Arlanda. - För framtiden behövs fasta avisningsplatser för allt flyg vid Arlanda, där man kan ta hand om överskottsglykolen på ett miljöriktigt sätt. Ingen glykol får komma ut i naturen. - Det är viktigt att miljömyndigheterna noga följer verksamheten och agerar kraftfullt när de uppsatta målen inte uppfylls. - Berörd myndighet bör åläggas att omedelbart upprätta en plan för sanering av hela Ariandas närområde och snarast påbörja genomförandet. 13

I dag används ureas för avisning av banorna. Det är ett gödningsmedel som Mot. 1988/89 används i jordbruket. där det inte är farligt. På en plats som Arlanda däremot Jo899 bidrar det till övergödning och försurning av marken, eftersom det inte finns någon växtlighet som kan ta upp det. - Det pågår forsknings- och utredningsarbete för att få fram andra miljövänliga metoder att hålla banorna fria från is och snö. Det är viktigt att detta arbete påskyndas och så snart som möjligt leder till konkreta resultat. - I den mån kemikalier måste användas också i framtiden bör det göras i sådana former att överskottet samlas upp och förhindras att komma ut i naturen runt Arlanda. Formerna för ureashanteringen på Arlanda får även större betydelse när den tredje banan byggs. Den skjuter in i en vattenförande rullstensås. Den, och andra åsar som har eller kan ha förbindelse med den, är dricksvattentäkt för tusentals människor. Hemställan Med hänvisning till det ovan anförda hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har framförts om åtgärder för förbättrad miljö vid och omkring Arlanda flygplats. Stockholm den 24 januari 1989 Eva Johansson (s) Sylvia Pettersson (s) Ingrid Andersson (s) Gustav Persson (s) lnes Uusmann (s) 14

got b 16940, S10ckholm 1989