Kvalitetsberättelse 2015

Socialtjänsten Datum 2016-03-03 Ärendenr 2016-33-709 Kvalitetsberättelse 2015 Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00

Sida 2 (22) Innehållsförteckning 1 Socialtjänstens kvalitetsarbete... 4 1.1 Vad är kvalitet för Socialtjänsten i Tibro... 4 1.2 Värdegrund... 4 1.3 Socialtjänstens uppdrag... 5 2 Internkontroll... 6 2.1 Internkontrollplan... 7 2.2 Nyckeltalsuppföljning... 7 3 Tillsyn... 7 4 Egenkontroll... 7 4.1 Brukarundersökningar... 7 4.2 Offentlig statistik... 9 4.2.1 Sammanfattande resultat Öppna Jämförelser... 9 4.2.2 Sammanfattande resultat Öppna jämförelser äldreomsorg... 14 4.3 Kvalitetsrevision... 17 4.3.1 Avvikelsehantering... 17 4.3.2 Dokumentation... 18 4.3.3 Värdegrund och ledstjärnor... 18 4.3.4 IT... 18 4.3.5 Utmaningar och utvecklingsbehov... 19 5 Avvikande händelser och synpunkter... 20 5.1 Fel och brist... 20 5.2 Lex Sarah... 20 5.3 Beröm och klagomål... 21

Sida 3 (22) 6 Anhörigstöd... 21 7 Uppsökande och förebyggande arbete... 21 7.1 Uppsökande 75-årsverksamhet... 21 7.2 Äldrecentrum... 21 7.3 Konsument- och budgetrådgivning... 22

Sida 4 (22) 1 Socialtjänstens kvalitetsarbete Socialtjänstens kvalitetsarbete är inriktat på att göra rätt saker från början för att undvika brister i verksamheten. Grunden för en kvalitetsutveckling handlar i första hand om att utgå från den enskildes behov och just därför är den enskilde i centrum. I socialtjänstlagen finns en bestämmelse och denna säger att äldreomsorgen ska arbeta utifrån en nationell värdegrund. I korthet innebär denna nationella värdegrund att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. En värdegrund byggs upp av gemensamma värderingar om hur vi ska bemöta varandra och beskriver det förhållningssätt som personalen ska ha i sitt arbete. I Tibro har vi valt att arbeta fram en gemensam värdegrund för hela socialtjänsten. Värdegrunden är en del av förvaltningens samlade kvalitetsarbete och ett sätt för all personal att vara delaktiga i detta arbete är att aktivt arbeta med ledstjärnor. Ledstjärnorna ska spegla hur enheten vill upplevas av den enskilde och dess närstående samt andra besökare. Dessa ledstjärnor ska vara vägledande för personalen i det dagliga arbetet. 1.1 Vad är kvalitet för Socialtjänsten i Tibro Med kvalitet menas att den enskilde ges förutsättningar att leva ett självständigt, meningsfullt och aktivt liv. Socialtjänstens kvalitetsarbete är inriktat på att göra rätt saker från början för att undvika brister i verksamheten. Således definieras kvalitet enligt följande punkter: Vi sätter dig i centrum Kvalitet ska genomsyra vår verksamhet Du ska ges möjlighet att leva ett självständigt, meningsfullt och aktivt liv Kvalitet för oss handlar om att utgå från dina behov Vi uppnår rätt kvalitet när du upplever att den omsorg, vård och service du får överensstämmer med det vi kommit överens om 1.2 Värdegrund Socialtjänsten har tre värdeord som tillsammans utgör stommen i den gemensamma värdegrunden: Delaktighet

Sida 5 (22) Du ska uppleva att vi lyssnar på dig. Du ska uppleva att vi har som målsättning att tillsammans med dig tillgodose dina behov. Du ska uppleva att vi håller dig informerad. Respekt Du ska uppleva att vi möter dig på ett respektfullt sätt utifrån just din situation. Du har alltid rätt att framföra dina åsikter på den hjälp du får av oss. Du ska uppleva att den hjälp du får ger dig möjligheter till ett värdigt liv och välbefinnande Trygghet Du ska uppleva att du kan lita på givna löften och överenskommelser. Du träffar kompetent personal. Du ska uppleva att du får rätt hjälp på rätt sätt vid rätt tillfälle utifrån aktuell lagstiftning. 1.3 Socialtjänstens uppdrag En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att se till att alla som bor eller vistas i Tibro får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna leva ett självständigt liv. Det kan exempelvis handla om att stödja och utveckla kommuninvånarnas möjligheter till ekonomisk och social trygghet men även att möjliggöra att den enskilde kan leva ett självständigt liv trots stigande ålder eller funktionsnedsättning. Socialtjänsten har arbetet fram ett antal uppdrag som bedöms vara viktiga i kvalitetsarbetet. Dessa uppdrag ska varje enhet, i den mån det är tillämpligt, ha rutiner och former för. Samtliga sex uppdrag: Ledstjärnor Personalen och enhetschef på samtliga enheter har gemensamt diskuterat fram vilka ledstjärnor som gäller på den specifika enheten. Dessa ledstjärnor ska vara vägledande i det dagliga arbetet. Reflektion Den grundläggande tanken med reflektion är att noggrant tänka igenom, medvetandegöra och utveckla förhållningssätt och lösningar på frågeställningar man ställs inför i det dagliga arbetet. Att reflektera över upplevelser och erfarenheter i vardagssituationer bidrar till att fundera över rådande arbetssätt; arbetar vi på bästa sätt eller bör en förändring komma till stånd? Varje enhet ska ha möjlighet till reflektion i arbetet.

Sida 6 (22) Välkomstsamtal Varje enhet, där det är tillämpligt, ska ha en rutin för välkomstsamtal. Denna rutin ska bland annat beskriva hur samtalet ska gå till och vilket innehåll men även vilka som ska deltaga. Anhörigstöd Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Därav ska alla enheter inom socialtjänsten ha rutiner som fastställer hur enheten exempelvis samverkar med anhörigsamordnaren och hur ofta anhörigträffar anordnas. Kontaktmannaskap Syftet med kontaktmannaskap är att bygga upp ett förtroende som skapar trygghet, för den enskilde och dess anhöriga, genom att låta en eller två personal från enheten sköta kommunikation och information. Där det är tillämpligt ska enheten ha en rutin för kontaktmannaskap där det framgår hur man arbetar med detta. Överenskommet förhållningssätt All personal inom socialtjänsten har signerat denna överenskommelse där man åtar sig att arbeta utifrån värdegrunden samt enhetens egna ledstjärnor. Om någon brister i denna överenskommelse så har var och en skyldighet att påtala detta för berörd person. 2 Internkontroll Internkontroll är en central del i kvalitetssäkringen av kommunens verksamheter. Respektive nämnd ska inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Således handlar internkontroll om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett bra och säkert sätt. Internkontrollen bidrar till en effektiv och säker verksamhet och god ekonomisk hushållning.

Sida 7 (22) 2.1 Internkontrollplan Socialtjänsten har under 2015 arbetat fram en internkontrollplan för 2016. Denna internkontrollplan har tagits fram utifrån en riskanalys och riskbedömning. I riskanalysen har de viktigaste målen/processerna identifierats och därefter har riskerna inventerats. Med hjälp av en riskmatris har en riskbedömning gjorts utifrån konsekvens och sannolikhet. 2.2 Nyckeltalsuppföljning Socialnämnden följer regelbundet upp socialtjänstens verksamheter med hjälp av nyckeltal. 3 Tillsyn Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ansvarar för tillsyn över verksamheter inom socialtjänstområdet, hälso- och sjukvården och för funktionshindrade, så kallad LSSverksamhet, samt över hälso- och sjukvårdspersonal i deras yrkesutövning. Tillsynen syftar till att granska om vården och omsorgen följer gällande lagar så att varje individ får den insats som han eller hon behöver och att verksamheten därmed säkerställer en god kvalitet och en hög säkerhet. Under 2015 har IVO genomfört tre tillsynsbesök: Datum för tillsyn 2015-02-19 Föranmäld Våren 2015 Oanmäld 2015-09-30 Oanmäld Enhet Iuventus (HVBboende) Allégårdens demensboende Iuventus (HVBboende) 4 Egenkontroll Den som bedriver verksamhet ska fortlöpande utöva egenkontroll. Egenkontrollen innebär att den som bedriver verksamheten granskar bakåt, det vill säga undersöker den verksamhet som har bedrivits. Detta kan exempelvis ske genom kontroll och analys av statistik. 4.1 Brukarundersökningar Inom socialtjänstens verksamhet har två stycken brukarundersökningar genomförts under 2015.

Sida 8 (22) Allégårdens demensboende har genomfört en närståendeenkät. Enkäten innehöll sju stycken frågor om hur demensboendet motsvarar det perfekta äldreboendet gällande exempelvis bemötande, aktivering och trygghet. Enkäten delades ut vid en närståendeträff 2015-11-16 och elva stycken närstående valde att besvara enkäten. Sammanfattningsvis blev resultatet att demensboendet i hög grad motsvarar det perfekta äldreboendet. Inom funktionshinderområdet har en brukarundersökning genomförts gällande brukarnas boendesituation på de två boendeenheter Pegasus och Bäckadalsgatan. Av nio tillfrågade tackade sju stycken ja till deltagande. Undersökningen har genomförts med ett dataprogram som heter Pict-O-Stat och

Sida 9 (22) resultatet kommer att följas upp med brukarna samt med respektive personalgrupp. 4.2 Offentlig statistik Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att samla in data om olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom flera av socialtjänstens områden och årligen redovisa dessa i öppna jämförelser. Genom öppna jämförelser kan kvaliteten inom socialtjänst och hälso- och sjukvård i hela Sverige jämföras. Öppna jämförelser ger insyn och kan användas för analys, uppföljning och utveckling. Indikatorerna i öppna jämförelser kategoriseras in i olika kvalitetsområden och dessa kommer vara en grund för en sammanfattande presentation i denna kvalitetsberättelse Därefter följer ett antal jämförande exempel för ett antal olika statistikområden. 4.2.1 Sammanfattande resultat Öppna Jämförelser Öppna jämförelser barn och unga Kvalitetsområde Självbestämmande och Integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Resultat Socialtjänsten har ej genomfört någon brukarundersökning för att tillvarata föräldrarnas uppfattning om verksamheten i utvecklingssyfte. Det finns rutiner för intern samverkan men saknas rutiner för extern samverkan inom området hälsa, kriminalitet och migration. Rutiner för samverkan med skolan finns. Har BBIC-licens. Det finns en samlad plan samt individuella planer för handläggarnas kompetensutveckling. Social jourverksamhet finns tillgänglig utanför kontorstid.

Sida 10 (22) Kommun Tibro Grästorp Essunga Gullspång Vara Indikator Handläggare med socionomutb. och minst tre års erfarenhet av barnutredningar (%) 33 100 33 71 60 38 67 33 39 84 50 80 70 Handläggare med socionomutb. och minst fem års erfarenhet av barnutredningar (%) 17 0 33 71 40 38 33 27 18 58 50 55 49 Töreboda Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Falköping Riket Öppna jämförelser ekonomi Kvalitetsområde Självbestämmande och Integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Resultat Socialtjänsten har ej genomfört någon brukarundersökning. Genomförandeplaner upprättas ej inom tre månader och följs ej heller upp var tredje månad. Det finns rutiner för intern samverkan men saknas för extern samverkan. Finns delvis rutiner för trygg och säker ärendehantering. Följsamhet till lagstiftning sker bland annat i form av tillgång till juridisk kompetens (ärendehandledning av enhetschef och vid behov avdelningschef) samt att man tar del av nya rättsfall. Gällande kompetensutveckling så finns en strukturerad inskolningsperiod och individuell kompetensutvecklingsplan. Standardiserade bedömningsinstrument används resultat följs upp på individnivå. Väntetid för nybesök är inom 8-14 dagar. Socialtjänsten kan erbjuda arbetsmarknadsinsatser till personer över 24 år samt erbjuder hushållsekonomisk rådgivning.

Sida 11 (22) Långvarigt ekonomiskt bistånd Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd Biståndsmottagare i befolkningen Barn i familjer med ekonomiskt bistånd Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Andel unga vuxna (18-24) med ekonomiskt bistånd Essunga 12,1 5,2 3,1 5,9 1,3 8,3 Falköping 33,1 20,7 6,0 11,7 4,0 11,4 Grästorp 10,9 7,1 2,6 4,9 0,7 4,7 Gullspång 14,3 6,8 6,5 13,0 1,5 17,0 Götene 29,4 15,6 3,6 6,1 2,0 11,1 Hjo 22,0 13,4 3,6 4,0 0,4 10,4 Karlsborg 16,5 8,9 2,6 5,0 0,4 6,3 Lidköping 29,5 19,1 2,7 4,2 1,2 6,3 Mariestad 19,3 13,9 3,0 4,8 0,5 9,2 Skara 24,6 11,2 5,4 10,3 2,4 8,9 Skövde 25,8 15,1 2,1 3,2 0,7 3,2 Tibro 31,9 18,1 4,1 7,8 2,1 7,2 Tidaholm 19,0 9,1 3,8 6,5 1,5 8,7 Töreboda 13,4 7,4 6,3 11,8 0,8 13,0 Vara 25,1 13,5 3,6 6,5 1,6 9,1 Riket 36,4 23,8 4,4 7,3 2,7 7,7 Väntetid nybesök Inom 8-14 dgr Inom 7 dgr Inom 7 dgr Inom 7 dgr Inom 8-14 dgr Inom 7 dgr Inom 8-14 dgr Inom 7 dgr 15 dgr eller mer Inom 8-14 dgr Inom 8-14 dgr Inom 8-14 dgr Inom 7 dgr Inom 8-14 dgr Inom 7 dgr Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Öppna jämförelser missbruks- och beroendevården Kvalitetsområde Självbestämmande och Integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Resultat Socialtjänsten har ej genomfört någon brukarstyrd brukarrevision och ej heller någon brukarundersökning. Rutiner för intern samverkan finns samt rutin för extern samverkan med landstinget. Finns rutiner för att informera den enskilde om dess

Sida 12 (22) rättigheter att överklaga samt att kunna ta ut sin journal. Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Kontinuerlig handledning erbjuds och det finns en aktuell plan för kompetensutveckling. Standardiserade bedömningsmetoder används och systematisk uppföljning sker till viss del på individnivå men ej på gruppnivå. Socialtjänsten erbjuder bland annat strukturerad öppenvård och tid för nybesök kan erbjudas inom tre dagar. Social jourverksamhet finns tillgänglig utanför kontorstid. Tid till första besök Essunga Inom 4-7 dagar Falköping Inom 4-7 dagar Grästorp Inom 4-7 dagar Götene Inom 4-7 dagar Hjo Inom 4-7 dagar Karlsborg Inom 8-14 dagar Lidköping Inom 4-7 dagar Mariestad Inom 4-7 dagar Skara Inom 4-7 dagar Skövde Inom 4-7 dagar Tibro Inom 3 dagar Tidaholm Inom 3 dagar Töreboda Inom 8-14 dagar Vara Inom 8-14 dagar Öppna jämförelser stöd till brottsoffer Kvalitetsområde Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Resultat Rutiner för intern samverkan finns inom både barn- och vuxenärenden. Finns även rutiner för extern samverkan i vuxenärenden och till viss del för barnärenden. Vid besvarande av enkät fanns inga skriftliga rutiner vid indikationer på våld men utvecklingsarbete har inletts under 2015. Stödsamtal och skyddat boende erbjuds till våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld samt våldsutsatta vuxna.

Sida 13 (22) Stödsamtal kan även erbjudas den vuxna som utövat våld. Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Regelbunden ärendehandledning erbjuds. Standardiserade bedömningsmetoder används och individuella uppföljningar sker. Social jourverksamhet finns tillgänglig utanför kontorstid. Individuell uppföljning av insatser - vuxna Individuell uppföljning av insatser - barn Kartläggning av omfattningen av våld mot vuxna Tibro Ja Ja Ja Nej Västra Götalands län 43% 74% 56% 13% Riket 36% 55% 48% 17% Aktuell rutin för att säkra skolgången för barn i skyddat boende Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS) Kvalitetsområde Självbestämmande och Integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Resultat Socialtjänsten har ej genomfört någon brukarundersökning. I likhet med flertalet av Skaraborgs kommuner betalar socialtjänsten för ledsagarens omkostnader samt att habiliteringsersättning utgår till deltagare i daglig verksamhet. Den enskilde kan påverka vem som ska ledsaga. Det finns rutiner för intern samverkan och till viss del även för extern samverkan. Andelen boende- och dagligverksamhetsbeslut som följs upp inom ett år är ca 50 %. Kontinuerlig ärendehandledning erbjuds och det finns en samlad plan för kompetensutveckling. Information på hemsidan kan till viss del erbjudas i alternativa format (talad info och textfil).

Sida 14 (22) Aktuell rutin erbjudande om Arbetat längre än ett år Kommun individuell plan med LSS Socionomexamen Tibro Nej 100% 100% Västra Götalands län 41% 74% 93% Riket 36% 79% 94% Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning (psykisk funktionsnedsättning) Kvalitetsområde Självbestämmande och Integritet Resultat Former för brukarinflytande finns i form av råd för funktionshindersfrågor och personligt ombud. Gällande meningsfull sysselsättning kan socialtjänsten erbjuda strukturerad sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning. Socialtjänsten kan även erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering som syftar till att ge den enskilde ett stöd i att finna och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Socialtjänsten kan erbjuda stöd i föräldraskap. Helhetssyn och samordning Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Det finns rutiner för både intern och extern samverkan. Kontinuerlig ärendehandledning erbjuds och det finns en samlad plan för kompetensutveckling. Socialtjänsten har genomfört riktade informationsinsatser till personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga via exempelvis kommunens webbplats och informationsblad. 4.2.2 Sammanfattande resultat Öppna jämförelser äldreomsorg Öppna jämförelser inom äldreomsorg är mer utvecklat än inom övriga socialtjänstområden. Jämförelserna bygger på data från kommun- och enhetsundersökning men även från den nationella brukarundersökningen.

Sida 15 (22) Kortfattad sammanfattning av resultatet från kommun- och enhetsundersökningen kommer presenteras i tabellform. Ett antal tabeller kommer redovisas från den nationella brukarundersökningen. Kvalitetsområde Säker vård och omsorg Resultat Efterfrågade rutiner för hemvård finns och det kan exempelvis handla om hur personalen ska agera om den enskilde inte öppnar dörren vid överenskommet besök, vid försämrat allmäntillstånd och misstanke om undernäring. Inom särskilt boende kan säker vård och omsorg innefatta tillgången till aktiviteter vilket boendeenheterna kan erbjuda 3-6 ggr per vecka. En boendeenhet uppger sju ggr per vecka. Det kan även handla om läkemedelsgenomgångar som hör till området hälso- och sjukvård och därmed belyses i patientsäkerhetsberättelsen. Enskilda inom hemvård men även på boende som har behov av hälso- och sjukvårdsåtgärder har en namngiven kontakt med legitimerad personal (patientansvarig sjuksköterska, PAS) Individanpassad vård och omsorg delaktighet och inflytande Inom hemvård kan den enskilde till stor del påverka planeringen av den beviljade hjälpen och inom särskilt boende kan den enskilde till stor del påverka tid för läggdags. Både inom hemvård och särskilt boende har den enskilde en utsedd kontaktman. Flertalet inom både hemvård och särskilt boende har en aktuell genomförandeplan. Underlaget till tabellerna nedan är utifrån brukarundersökningen och hämtad från Socialstyrelsens webbverktyg som finns att tillgå på Institutet för kvalitetsindikatorers hemsida. Jämförelseresultat hemvård I Tibro svarade 91 personer på 2015 års brukarundersökning för personer med hemvård. Detta motsvarar 67,4% av de tillfrågade.

Sida 16 (22) Indikator Andel positiva svar Jämförelsetal Västra Götaland Får bra bemötande från personalen 100 96 Personalen utför sina arbetsuppgifter bra 99 82 Känner förtroende för personalen 98 88 Är sammantaget nöjd med hemvården 97 84 Personalen har tillräckligt med tid för arbetet 95 78 Personalen tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål 92 83 Känner sig trygg hemma med hemvård 92 82 Personalen kommer på avtalad tid 90 81 Fungerande samarbete mellan anhörig och hemvården 89 84 Har lätt att få kontakt med personalen vid behov 84 72 Handläggarbeslutet är anpassat efter den äldres behov 83 70 Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar 76 66 Har lätt att få träffa sjuksköterska vid behov 76 62 Kan påverka vid vilka tider man får hjälp 64 55 Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål 61 60 Har lätt att få träffa läkare vid behov 47 47 Besväras inte av ensamhet 38 47 Fick välja utförare av hemtjänsten 31 41 Jämförelseresultat särskilt boende I Tibro svarade 54 personer på 2015 års brukarundersökning för personer på särskilt boende. Detta motsvarar 59,3% av de tillfrågade. Indikator Andel positiva svar Jämförelsetal Västra Götaland Fick plats på önskat äldreboende 96 86 Får bra bemötande från personalen 92 94 Känner sig trygg på sitt äldreboende 92 88 Har lätt att få kontakt med personalen på äldreboendet vid behov 90 83

Sida 17 (22) Fungerande samarbete mellan anhörig och boendet 89 86 Personalen har tillräckligt med tid för arbetet 88 69 Är sammantaget nöjd med äldreboendet 88 81 Känner förtroende för personalen 87 85 Personalen tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål 86 78 Trivs med sitt rum/sin lägenhet 83 75 Har lätt att få träffa sjuksköterska vid behov 82 73 Tycker det är trivsamt i gemensamma utrymmen 78 64 Är nöjd med de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet 76 63 Tycker att maten smakar bra 73 73 Upplever måltiderna som en trevlig stund 72 68 Kan påverka vid vilka tider man får hjälp 72 59 Möjligheterna att komma utomhus är bra 67 57 Tycker det är trivsamt utomhus runt boendet 63 69 Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar 63 46 Besväras inte av ensamhet 54 34 Har lätt att få träffa läkare vid behov 53 53 Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål 40 46 4.3 Kvalitetsrevision Socialtjänsten genomför årligen en kvalitetsrevision. Varje enhet besvarar en enkät med frågor kring områdena arbetsmiljö, kvalitet och hälso- och sjukvård. Enkäten sammanställs och används som underlag vid enhetsbesök av socialchef, HR-konsult, SAS/Kvalitetskoordinator och MAS. Vid enhetsbesöken närvarar även enhetschef och arbetsplatsombud. Resultat för frågor inom arbetsmiljö sammanställs i den årliga arbetsmiljörapporten och resultat för frågor inom hälso- och sjukvård sammanställs i patientsäkerhetsberättelsen. 4.3.1 Avvikelsehantering I stort sett alla enheterna har årliga informationstillfällen för personalen gällande avvikelsehantering. Enheterna använder avvikelsehanteringen i förbättringsarbetet. När avvikelser inträffar brukar detta diskuteras vid arbetsplatsträffar och rutiner ses då över och vid behov revideras.

Sida 18 (22) Det som framkommit i samband med kvalitetsrevisionen är att personalen upplever det vara svårt att skilja mellan fel och brist och missförhållanden. Enheter framför önskemål om en mer lättillgänglig avvikelsehantering. Vissa enheter har lättare för att få in avvikelsehanteringen i det dagliga arbetet och förstår syftet med varför socialtjänsten hanterar avvikelser och det är inom dessa enheter som flertalet av socialtjänstens fel och brister hanteras. Ett antal enheter har inga registrerade fel och brister. 4.3.2 Dokumentation Alla utförarenheter förutom en uppger att de dokumenterar i enlighet med gällande krav enligt lagstiftning och föreskrifter. Flertalet av socialtjänstens brukare har en genomförandeplan och har i varierande grad varit delaktiga i upprättandet av denna. Upplevelsen hos ett antal enheter är att personalen blivit bättre på att dokumentera och en förklaring till detta kan vara verksamhetresursens engagemang och stöttning. Vissa enheter framför behov av dokumentationsutbildning. Utförarenheterna uppger även att de har tydliga uppdragsdokument från myndighetsutövandet. Dock är det ett fåtal enheter som uppger att de inte har ett uppdragsdokument för alla brukare och att vissa uppdrag är otydliga. 4.3.3 Värdegrund och ledstjärnor Alla enheter uppger att de årligen diskuterar socialtjänstens värdegrund och de ledstjärnor som enheten arbetat fram utifrån värdegrunden. Ledstjärnorna diskuteras vid flera tillfällen under året och några enheter har detta som en stående punkt på arbetsplatsträffar. Någon enhetschef uppger även att ledstjärnorna finns med som en del i medarbetarsamtal och samtal om lön. 4.3.4 IT Eftersom IT är en stor del i socialtjänstens vardag känns det angeläget att även följa upp detta område. Frågorna har handlat om IT-verktyg och med detta begrepp avses exempelvis datorer, bildskärmar, skrivare, internet, e-post, mobiltelefoner och programvaror. Flertalet av frågorna har ställts på så sätt att enheterna har svarat i vilken grad de instämmer (instämmer helt, instämmer huvudsakligen, instämmer delvis, instämmer ej). I stort sett alla enheter uppger att personalen kommer in i de system de har tillgång till och instämmer huvudsakligen till att personalen klarar att hantera de dagliga IT-verktygen. På frågan om IT-verktygen är lätta att lära sig och om de underlättar utförandet av arbetet svarar enheterna främst instämmer huvudsakligen och instämmer delvis.

Sida 19 (22) Vid enhetsträffarna har enhetscheferna och arbetsplatsombud påpekat att personal saknar datavana men även att det finns ett behov av kontinuerlig påfyllnadsutbildning i verksamhetssystemet. Diskussioner förs även kring upplevelsen av support då flera enheter svarat i enkäten att de instämmer delvis till att de får tillräcklig teknisk support vid problem. 4.3.5 Utmaningar och utvecklingsbehov Enheterna får även frågan kring vilka utmaningar och utvecklingsbehov som de ser framåt för enheten. De enheter som har svarat på denna fråga kommer redovisas i tabellform nedan. Enhet Myndighetsutövandet Utmaningar och utvecklingsbehov Behålla kompetent personal. Hitta arbetsformer/rutiner som gör att vi ständigt lever upp till alla krav som läggs på korrekt handläggning. Behov av systemansvarig för verksamhetssystemet som tar ett huvudansvar för systemet och utveckling av detta samt stöd till användarna. Pool-Vakans/korttid Äldrecentrum/ dagverksamhet LSS Nytt HR-system. Hur ser framtidens dagverksamhet ut? Fortsätta ha hög kvalitet på våra träffpunkter med roliga och inspirerande aktiviteter. Fortsätta våga prova nya saker och våga sticka ut! Kanske genomföra en utlandsresa Tillgång till utbildad personal. Ökning av målgruppen med neuropsykiatriska sjukdomar. Mer medicinsk kunskap om personer med multihandikapp. Brittgården Bäcklidens demensboende Hemvård ÄBIC. Vidareutveckling av demensorganisationen. Fortsättning med insats- och planeringssystemet TES. ÄBIC. Anpassning av schema efter brukarens individuella behov. Utmaning att få all personal att uppleva en bra arbetsmiljö

Sida 20 (22) samt att våra brukare upplever nöjdhet. Fredsgatans omvårdnadsboende Demensdagverksamhet/ Demensteam/ Allégårdens demensboende HSL Det nya boendet! ÄBIC. Genomgång av alla rutiner och skapa nya rutiner där behov finns. ÄBIC. Förändrat arbetssätt. Ökning av patienter med avancerad sjukvård i hemmet vilket kräver att vi håller våra kunskaper uppdaterade. 5 Avvikande händelser och synpunkter Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Detta arbete syftar bland annat till att förebygga fel och brister i verksamheten men även att ta hand om de brister som har inträffat för att undvika allvarliga missförhållanden eller avvikelser. Grunden för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten är ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Ett sådant arbete minskar också risken för att det inträffar allvarliga missförhållanden som ska anmälas enligt Lex Sarah eller avvikelser enligt Lex Maria. 5.1 Fel och brist Under 2015 har socialtjänsten hanterat 38 stycken fel och brister. Dessa har bland annat handlat om utförande av insats, bemötande och larm. 5.2 Lex Sarah Under 2015 har socialtjänsten hanterat 7 stycken utredningar om missförhållande (Lex Sarah). Ingen av dessa utredningar har resulterat i någon anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Beslut

Sida 21 (22) Inget Risk för Missförhållande Risk för Allvarligt missförhållande missförhållande allvarligt missförhållande missförhållande 3 1 3 0 0 Under 2015 har socialnämnden även delgetts en rapport och utredning med beslut om risk för allvarligt missförhållande från Humana Assistans AB. 5.3 Beröm och klagomål Under 2015 har det inkommit 21 stycken klagomål/synpunkter varav ett är beröm. 6 Anhörigstöd Arbetet med anhörigstöd kan läsas i dess årsberättelse som är en egen del i kvalitetsbokslutet. 7 Uppsökande och förebyggande arbete Enligt Socialtjänstlagen ska socialnämnden genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. I den uppsökande verksamheten ska man upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda hjälp. När det är lämpligt ska även samverkan med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar ske. 7.1 Uppsökande 75-årsverksamhet Socialtjänstens äldreomsorg bedriver årligen en uppsökande verksamhet riktad till 75- åringar som inte har någon insats från äldreomsorgen sedan tidigare. Dessa personer erbjuds ett hembesök för att få del av information om vad äldreomsorgen kan erbjuda. Antal 75- åringar 2015 Antal utskick Antal svar Antal som önskade hembesök Antal som önskade information via telefon Antal som hämtade infomapp på Äldrecentrum Antal som inte önskade någon kontakt i nuläget 102 92 70 8 1 21 40 7.2 Äldrecentrum Äldrecentrum är en mötesplats för pensionärer, anhöriga och frivilligarbetare. Denna verksamhet erbjuder ett stimulerande innehåll och flera av aktiviteterna kan även

Sida 22 (22) betraktas ur ett förebyggande perspektiv. En omtyckt och värdefull aktivitet är balansträning som erbjuds två gånger per vecka, 45minuterspass. I varje grupp är det cirka 10-12 personer som får cirkulera runt på olika stationer. Under slutet av 2015 smyglanserades en biblioteksfilial på Äldrecentrum. Ett varierat sortiment från Tibros bibliotek erbjuds och nya böcker inkommer ungefär varannan månad. Besöksstatistik: Antal besök 2015 16 310 Snitt per månad 1359 7.3 Konsument- och budgetrådgivning Under 2015 har socialtjänsten startat en Facebook sida för konsument- och budgetrådgivning med målsättningen att öka tillgängligheten men även för informationsspridning. Ett förebyggande arbete inom detta område är Ekonomismart som är en återkommande tvådagars utbildning för arbetslösa ungdomar mellan 18-25 år. Under 2015 är det uppskattningsvis cirka 20-25 stycken som tagit del av denna utbildning. Konsument- och budgetrådgivaren har även ett samarbete med familjecentralen för att informera föräldrar om bland annat ekonomisk planering. Under 2015 är det uppskattningsvis cirka 5-10 stycken som tagit del av detta erbjudande.