Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom



Relevanta dokument
Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom

Rehabilitering vid multipel skleros ( MS) Gäller för: Region Kronoberg

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Multipel Scleros

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

Insatser vid Amyotroisk lateralskerlos (ALS) Gäller för: Region Kronoberg

Insatser vid Amyotroisk lateralskerlos (ALS) Gäller för: Region Kronoberg

Reviderad Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Riktlinje för rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada

Rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Rehabilitering för patient med lätt - medelsvår traumatisk hjärnskada Gäller för: Region Kronoberg

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Rehabilitering för patient med lätt - medelsvår traumatisk hjärnskada

Din rätt till rehabilitering

Rehabilitering vid stroke

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007

Riktlinjer för rehabilitering av personer med artros i händer

Neuroteam

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Att åstadkomma en vård som kännetecknas av god kvalitet, bra tillgänglighet på alla vårdnivåer och ett smidigt flöde för patienten.

Guide till rehabilitering

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Information till patienter

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Multipel Skleros Multipel skleros

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Organisation av MS-vården

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten

Fastställd Riktlinje för insatser till personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Cancerrehabilitering ett teamarbete

Rehabilitering och habilitering i samverkan

Samverkansrutin Demens

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

Min vårdplan och information

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Alla tjänar på ett starkt team!

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Parkinsons Sjukdom Fysioterapi

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd

Rehabilitering av personer med artros i händer Gäller för: Region Kronoberg

Innehållsförteckning

Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015

Reviderad Riktlinjer för rehabilitering vid kranskärlssjukdom

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

Guide för rehabiliteringskliniken

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke

Habilitering och rehabilitering

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

För Rehabiliteringsmedicinska kliniken slutenvård

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Verksamhetsrapport 2005 Programberedningen

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Transkript:

Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att landstinget ska vara kvalitetsstyrt och arbeta utifrån Socialstyrelsens kvalitetsområden för God Vård. Riktlinjerna ska säkerställa att dessa områden tillgodoses genom: att tillgängliga rehabiliteringsresurser synliggörs och används så effektivt som möjligt samt fördelas utifrån patientens behov i samverkan mellan vårdens aktörer att rehabiliteringsinsatserna bygger på utvärderingar som är evidensbaserade och/eller på beprövad erfarenhet samt utformas för att möta patientens individuella behov på bästa sätt att rehabiliteringsinsatserna är övervakade och säkra för att förhindra patientskada i återkommande riskförebyggande arbete att rehabiliteringsprocessen bidrar till att patienter med Parkinson får rätt rehabilitering i rätt tid vid sjukdomens olika stadier att säkra patientens möjlighet att få likvärdig rehabilitering i alla delar av Landstinget Kronoberg Målgrupp Parkinsons sjukdom är en progressiv neurodegenerativ sjukdomsprocess som ger upphov till en relativt typisk sjukdomsbild. Orsaken är förlust av dopaminceller i hjärnans basala ganglier. Vanligaste insjuknande åldern är 55-60 år men förekommer även i yngre åldrar. Man räknar med att 15 000 20 000 personer i Sverige är drabbade, vilket innebär ca 270 personer i Kronoberg. Motoriskt är kardinalsymtomen stelhet, skakningar, förlångsamning och balansproblem. Andra icke-motoriska symtom hör till sjukdomsbilden då även andra signalsubstanser som serotonin, noradrenalin och acetylkolin berörs. Även andra skador och sjukdomar som påverkar dopamincellernas funktion ger upphov till dessa karaktäristiska symtom. Man talar därför om Parkinsonism. En grupp av sjukdomar som har parkinsonism plus andra neurologiska symtom och fynd kallas atypisk parkinsonism. Begreppet innefattar flera distinkta sjukdomar i basala ganglierna: PSP, MSA, LBD och CBD. Denna grupp av sjukdomar har ett snabbare förlopp, medan Parkinsons sjukdom har ett långsammare. Symtombilden är väldigt varierande från individ till individ. Sjukdomen indelas som regel i 3 faser: Tidig fas- där effekten av medicineringen är god och man har en god motorisk funktion. Kan vara i 5 år. Komplikationsfasen- man brukar tala om en motorisk komplikationsfas och en neuropsykiatrisk komplikationsfas. Svårare att få god effekt av medicineringen utan besvärande biverkningar. Palliativ fas- där patienten är långt kommen i sin sjukdom och där hjärnans lagringskapacitet för dopamin är förlorad. Symtomen, både motoriska och neuropsykiatriska svarar inte så bra på behandlingen och p g a oacceptabla biverkningar måste man reducera medicineringen. 1

Resurser, kompetens Vid bedömning och rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom krävs det multiprofessionella team med specialistkompetens inom området (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och vid behov logoped, dietist, uroterapeut). Det bör även finnas viss specialkompetens inom primärvården. Definitioner Parkinsonteam: Består av neurolog, Parkinson-sköterska CLV resp LL samt paramedicinare ur Lasarettsrehabs team för Parkinson Lasarettsrehabs (LR) team för Parkinson: består av arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator och vid behov logoped, dietist. Flöde/process EGENVÅRD REHABILITERING PRIMÄRVÅRD MISSTANKE OM PARKINSONS SJUKDOM UTREDNING FÖR DIAGNOS Neurologmottagning Växjö/Ljungby LR - team Parkinson PRIMÄRVÅRD VUXEN- HABILITERING KOMMUN HJÄLPMEDEL BOSTADSANPASSNING FÖRSÄKRINGSKASSA ARBETSGIVARE Alla nydiagnostiserade patienter erbjuds att träffa Lasarettsrehabs Parkinsonteam i Växjö eller Ljungby. Vid behov ska möjlighet finnas för kris- och stödsamtal direkt i samband med diagnos. För att patienten ska få samtalsstöd utan fördröjning kan kurator både i Växjö och Ljungby vara behjälpliga. När Parkinsonsjuksköterska bedömer att behov finns kan teamet hålla informationsmöte samt erbjuda nydiagnostiserade patienter att delta i Parkinsonskola. Utifrån en teambedömning kan olika insatser bli aktuella till exempel kontakt med kommunen vid akut hjälpmedelsbehov, kontakt med försäkringskassa och arbetsgivare för hjälp med arbetsåtergång, kontakt med primärvård för sjukgymnast- eller arbetsterapeutinsatser eller råd för egenvård som kan vara Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Vid behov av specialiserad rehabilitering erbjuds detta på Rehabiliteringskliniken i Växjö. Där finns möjlighet till dagrehabilitering, 5-dygns och 7-dygns vård. För att även långväga patienter ska kunna ta del av dagrehabiliteringen, krävs det övernattningsmöjligheter på patienthotell. Patienter över 65 år kan även erbjudas rehabilitering i Ljungby. Samverkan sker vid behov med kommunen, försäkringskassa och arbetsgivare. Efter avslutad rehabiliteringsperiod ska patienten i första hand kunna fortsätta med egenvård exempelvis FaR. Vid behov kontaktas sjukgymnast i primärvården för fortsatt hjälp med anpassad träning och sedan fortsatt egenvård. 2

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom Utredning/bedömning Lasarettsrehabs Parkinsonteam gör en yrkesspecifik bedömning av det aktuella rehabiliteringsbehovet. Indikationer för behandling: Vid nedsatt aktivitetsförmåga och/eller fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning erbjuds fortsatta åtgärder enligt flödesschema. Behandling Lasarettsrehabs Parkinsonteam: Information och råd om egenvård. Kris- och stödsamtal. Vid behov förmedlas kontakt med kommunen för utprovning av hjälpmedel, med försäkringskassa och arbetsgivare för hjälp med arbetsåtergång. Rehabilitering på specialistnivå: Individanpassad specialiserad rehabilitering med tillgång till läkare, sjuksköterska, undersköterska, logoped, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, psykolog, dietist, uroterapeut och sexologisk kompetens. Primärvården: Gruppgymnastik på olika nivåer (gående och sittande) samt bassängträning. Individanpassad träning hos sjukgymnast. Egenvård Målsättningen är alltid att patienten ska fortsätta med egenvård i någon form, för att själv få möjlighet att ta ansvar för den egna rehabiliteringen. En form av egenvård är FaR. Fysisk aktivitet är av största vikt vid Parkinsons sjukdom och ska påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet. Fysisk aktivitet påverkar inte sjukdomsförloppet, men kan förbättra motorik och ADL-funktioner samt leda till ett förbättrat allmäntillstånd. Konditionsträning och specifik uthållighetsträning har i vetenskapliga studier visat sig ha god effekt och kan rekommenderas i vissa fall. Den fysiska aktiviteten kan även förväntas förebygga inaktivitet och rörelserädsla samt minska risken för fallskador. Uppföljning/avslut Rehabiliteringsplanen ligger till grund för behandlingsinsatserna och tidsplaneringen och innefattar gemensamt uppsatta mål. När den tidsbestämda rehabiliteringsperioden har utvärderats avslutas de aktuella insatserna. Patienten informeras om att hon/han vid försämring kan ta kontakt med parkinsonsjuksköterskan CLV/LL eller via remiss till Rehabiliteringskliniken i Växjö. Delaktighet, information och undervisning till patient och närstående Informationsträff för nydiagnostiserade vid behov. Parkinsonskola. Information av teamet i samband med första bedömning Information om samhällets stöd och resurser. Närstående erbjuds samtal med kurator. 3

Rehabiliteringssamtal för patienter och närstående med upprättande och utvärdering av rehabiliteringsplan. Närstående erbjuds att aktivt delta i rehabiliteringen. Patientsäkerhet, riskanalys Fallriskbedömning ska göras på alla patienter. Överföring av information och planering av vård görs enl. SOFS 2008:20 Standardiserade bedömningsinstrument ska användas möjligaste mån. Mål och mätetal Instrument på individnivå : EQ5D Alla patienter ska ha fått muntlig och skriftlig information av parkinsonsjuksköterska CLV/LL om kontaktvägar i vården. Dokumentation inkl KVÅ Journal i Cosmic KVÅ: QV001- Information/undervisning om hälsa-ohälsa. Syftet är att öka individens kunskap, färdighet, förståelse, motivation, handlingsberedskap och verklighetsförankring som förutsättningar för att sköta sin egen hälsa. Innefattar primär prevention, patientskolor. QV002- Information och undervisning om sjukdom, skador och funktionshinder och deras behandling. Innefattar sekundär prevention. DV093- Upprättande av rehabiliteringsplan. XS007- Konferens med pat. Vid olika former av vårdplanering och inkluderar nätverksmöte. Samordning: Rehabplan och informationsöverföring En gemensam och ständigt aktuell rehabiliteringsplan ska finnas för varje patient. Den ska ägas av patienten och följa med genom hela vårdkedjan, både landsting och kommun. Dokumentet ska finnas tillgängligt för alla vårdgivare i dokumentationssystemet. Patientorganisationer Landstinget Kronoberg samarbetar med länsorganisationer och några regionala föreningar som har medlemmar i länet. Mer information om aktuell patientförening finns på landstingets hemsida, ltkronoberg.se under rubriken Hälsa och vård. Det går också att hitta kontaktpersoner och mera information om föreningens verksamhet och målsättning i en pärm i väntrummen i landstingets olika mottagningar. Pärmen är märkt Patientinformation. Kvalitetsindikatorer Patientnöjdhetsenkäter ska genomföras regelbundet av neurologmottagningen och frågorna ska beröra hela vårdkedjan. 100 % av alla patienter ska ha fått muntlig och skriftlig information av parkinsonsjuksköterska CLV/LL om kontaktvägar i vården. Webrehab i samband med rehabiliteringsperiod på rehabiliteringskliniken. 4

Referenser http://svenskidrottsmedicin.se/fyss/artiklar/park.html A El Sharkawi et al Swalloing and voice effekts of Lee Silverman Voice Treatment: a pilot study. J Neurolog Neurosurg Psychiatry 2002; 72:31-36 Canning Colleen G et al. Multipel-task walking training in people with mild to moderate Parkinson s Disease: a pilot study. Clin Rehabil 2008; 22;226. Crizzle, Alexander Michael MPH and Newhouse Ian J. Is Physical Exercise Beneficial for Persons with Parkinson'sons Disease. Clin J Sport Med 2006; 16: 422-425. Hirsch Mark A et al. The Effects of Balance and High-Intensity Recistance Training in Persons With Idiopathic Parkinson's Disease Arch Phys Med Rehabil 200n 3; 84:1109-17. Jöbges,M et al. Repetitive training of compensatory steps: a therapeutic approach for postural instability in Parkinson's Disease J Neurolog Neurosurg Psychiatry 2004;75:1682-7. Kwakkel G. et al. Impact of physical therapy for Parkinson's Diseas: A critical review of the litterature. Parkinsonism and related Disorders 13 (2007) S478-S487 Platz T et al Training improves the speed and aimed movements in Parkinson's Disease. Brain (1998). 121. 505-514 Reuter Iris et al. Therapeutic value of exercise training i Parkinson s disease Medical & Sience in Sport & Excercise; Volume 31 (11) November 1999p 154 Scandalis TA et al. Recistance training and Gait Function in Patients with Parkinson s Disease. Am J Phys Med Rehabil 2001; 80: 38-43. Länkar - Patientföreningar - FYSS 5