Årsredovisning Haparanda stad

2011 Årsredovisning Haparanda stad

2

Innehåll Avsnitt i: Inledning 4 Medborgaren 6 Familjen 8 Gränsen 10 Avsnitt II: KOMMUNstyrelsens ordförandes kommentar 12 Avsnitt III: Avsnitt IV: KOMMUNCHefens kommentar 14 FÖRVALTNINGSBERÄttelse Fakta om Haparanda stad 16 Verksamhetsidé och målredovisning 17 Vision och värdeord 18 Målanalys 20 Omvärldsanalys 24 Företagande i Haparanda 30 Fakta arbetsmarknad 33 Klimat- och miljöbokslut 34 Ekonomisk översikt 36 Driftredovisning 40 Investeringsredovisning 42 Personalöversikt 44 Personalfakta 45 Finansiell analys Fyra perspektiv 48 Ekonomichefens kommentar 54 Finansiella nyckeltal 55 Tio år i sammandrag 56 Haparanda stad/ SaMManställd redovisning Resultaträkning 57 Balansräkning 58 Finansieringsanalys 59 Noter 60 VA-bokslut Verksamhetsberättelse 70 Resultaträkning/Balansräkning 71 Noter 72 Avsnitt V: VERKsaMHetsBERÄttelser Kommunstyrelsen 76 Samhällsbyggnadsnämnden 82 Barn- och ungdomsnämden 84 Socialnämnden 90 Ägandeandel i bolag, stiftelser & kommunala förbund 96 Kommunens bolag och stiftelser 97 Avsnitt VI: REDOVISNINGSPRINCiper 100 FÖRSLAG TILL BeslUt 104 REVISIONSBERÄttelse 105 3

HaparandaTornio 4

haparanda årsredovsining 2011 3 viktiga områden 2011 Under år 2011 har haparanda stad tagit fram en övergripande verksamhetsidé. De uppställda målen har tydligt kund- och medborgarfokus. tre områden är särskilt centrala i dagens haparanda: > 01 Medborgaren > 02 Familjen > 03 Gränsen 5

01 Medborgaren 2011 var ett revolutionsår. Då startade på allvar övergången från papper till digitala media. Haparanda har redan blivit känd som den pappersfria kommunen och som klimatsmart förebild. Men den digitala revolutionen handlar inte enbart om att värna miljön. Det är framför allt en väg att öka effektiviteten och förbättra servicen till medborgarna, att göra kommunen öppnare och tillgängligare. Det sker också genom att stadshuset byggs om, öppnas upp och får ett medborgarkontor.

02 Familjen Barnen är vår framtid. Vi vill att barnfamiljerna ska trivas i Haparanda. Det ska vara bra och enkelt att leva i kommunen, både i staden och i byarna. Därför har vi fri barnomsorg och bra skolor. Familjens hus är ett annat uttryck för våra ambitioner att vara den barnvänliga kommunen. Där finns barnavård, mödravård och sociala resurser samlade på ett och samma ställe.

03 Gränsen Victoriatorget, på gränsen mellan Haparanda och Tornio, knyter samman städerna och är ett synligt uttryck för det goda samarbete som vi har med våra grannar. Det gäller exempelvis samhällsplaneringen, utbildningar och utvecklingen av besöksnäringen. Med det nya torget, den blivande aktivitetsparken, nytt resecentrum och nya satsningar på gränsen bygger vi ihop städerna till ett gemensamt HaparandaTornio.

kommentarer» Haparanda ska vara en modern stad att bo i. Kommunens främsta uppgift är att ge våra medborgare bra service. «12

Gunnel Simu Kommunstyrelsens ordförande I Haparanda satsar vi på barnfamiljerna! Jag vill att det ska vara en bra stad för dessa att bo i. Vi har avgiftsfri barnomsorg av god kvalitet med generösa öppettider. Under år 2011 har Familjens hus varit igång med olika aktiviteter som vänder sig till föräldrar med barn. Från kommunens och landstingets sida har vi valt ett nytt sätt att arbeta med familjer. BVC, MVC, öppna förskolan och personal från individ- och familjeomsorgen under samma tak. I Familjens hus kan nyblivna föräldrar byta erfarenhet med varandra och få stöd av professionell personal. Det ska vara attraktivt för föräldrar att besöka Familjens hus med föräldrafika och andra aktiviteter. Nya arbetstillfällen är nödvändigt för att vi ska möjliggöra för barnfamiljer och unga att vilja stanna kvar i vår stad. Det är också helt nödvändigt för att vi som kommun ska kunna upprätthålla bra service till våra medborgare och fullgöra vårt grunduppdrag; bra skola, äldreomsorg, gator, underhåll mm. Jag har under 2011 arbetat hårt för att förverkliga detta mål genom en aktiv dialog med näringslivet kring hur vi ska skapa fler arbetstillfällen och utveckla vår gräns. Under våren fortsätter detta offensiva utvecklingsarbete i dialog med intresserade investerare. Medborgarna är alltid i centrum för vårt uppdrag. Hösten 2011 har kommunhuset börjat byggas om till ett medborgarkontor, som har till syfte att snabbt och smidigt ge medborgarna service och slussa dem till rätt medarbetare, så att de får svar och hjälp med sina frågor. Vi har också infört eförslag som innebär att medborgarna enkelt kan lämna förslag på nätet och så att andra, som tycker att förslaget är bra, kan skriva under. Får förslaget minst 30 underskrifter tas det upp i kommunstyrelsen för behandling. Vi har med detta sätt velat utveckla ett nytt sätt att föra dialog, låta medborgarna påverka oss förtroendevalda och Haparandas stads framtid. Vårt unika gränsläge är vår stora möjlighet och framtid. Vi har under 25 års tid utvecklat ett framgångsrikt samarbete mellan Haparanda och Tornio som är känt och högaktat långt utanför våra landsgränser. I september 2011 har vårt gemensamma Victoriatorg invigts. Det unika torget blir också en bekräftelse på att vi tar ytterligare ett steg för att utveckla och stärka vårt samarbete. Victoriatorget är en central mötesplats i HaparandaTornio. Här träffas vi, bygger relationer, byter åsikter och lär av varandra. Jag vill att vi fortsätter att utveckla samarbetet ytterligare och arbetar med gemensamma projekt, exempelvis Aktivitetsparken och resecentrum På Gränsen. Tillväxten i HaparandaTornio utgör grunden för en fungerande välfärd. Vi arbetar hårt och målmedvetet för att skapa fler arbetstillfällen och marknadsföra HaparandaTornio som en bra plats att besök eller flytta till. Jag vill att HaparandaTornio ska vara en livskraftig region med en positiv attityd till entreprenörskap och företagande. 13

kommentarer» Haparanda har tagit ytterligare steg i utvecklingen till att bli årets kvalitetskommun 2013. «14

Patrik Oja Kommunchef 2011 har varit ett spännande år då Haparanda har tagit ytterligare steg i utvecklingen till att bli årets kvalitetskommun 2013. Vi har fått den röda tråden i mål- och resultatstyrningen att bli tydlig. Alla medarbetare i Haparanda stad har ett eget åtagande kopplat till Vision 2020. Vår värdegrund i ledaridén och medarbetaridén är framtagen och arbetet med att implementera dessa i vardagen för alla medarbetare pågår. Det är en förutsättning med ett förändrat beteende hos alla medarbetare och chefer för att kunna utveckla kvalitén för de vi är till för. Under hösten har vi utbildat processledare för både det processbaserade arbetssättet (LEAN) samt internkontrollen. Det är också en viktig del för att kunna utveckla kvalitén. Vi jobbar också med att mäta kvalitet enligt kommunernas kvalitet i korthet för att faktiskt veta vad de vi är till för tycker om vår verksamhet. För att få en känsla av hur organisationen mår har en medarbetarundersökning gjorts under året och den kommer att göras årligen. Med resultatet som grund kommer vi att jobba målmedvetet med att skapa förutsättningar för att bli den attraktivaste arbetsgivaren i Norrbottten. För att säkra kompetensförsörjningen på chefer i framtiden samt skapa möjlighet till karriär har vi genomfört chefsaspirantprogrammet med över 60 medarbetare samt startat ledarakademin. Det är ett omfattande program som elva noggrant utvalda medarbetare får förmånen att gå under sammanlagt 18 månader. De kommer att få en grundläggande insikt i sin personlighet samt hur det är att vara chef och ledare och få förutsättningar att kunna bli chefer och utveckla ett gott ledarskap som passar i moderna organisationer. Vi har under året också tagit steget mot att bli en pappersfri kommun. Med det nya ärendehanteringssystemet, ny teknik bland annat i form av läsplattor, appar för hantering av dokument och nya arbetssätt har kvalitén ökat, kostnaderna minskat och Haparandas fotavtryck på jordklotet minskat. Vi kommer att fortsätta arbetet och verka för att hela kommunen så småningom blir pappersfri, med pappersfri säker kommunikation till alla kommunmedlemmar. Förutsättningar för fortsatt tillväxt har skapats genom en ny tillväxtenhet. Arbetet med att hjälpa företagare och nya företag har utvecklats genom vårt engagemang och satsning på entreprenörscentrum. Vi har jobbat med att få hit ytterligare etableringar med syfte att få ökad tillväxt. Arbete med att utveckla persontrafiken på järnväg har intensifierats. Processen med en ny översiktsplan är i full gång vilket ger förutsättningar för Haparanda ska bli en så attraktiv kommun som möjligt att besöka, bo och verka i. När året sammanfattats så visar kommunen på ett positivt ekonomiskt resultat trots de ekonomiska och verksamhetsmässiga utmaningarna som funnits. Vi har mycket bra medarbetare i organisationen som gör ett fantastiskt jobb. Det är med glädje jag summerar 2011 som kommunchef i Haparanda. Jag har förmånen att få leda hela den fantastiska organisationen inklusive våra kommunala bolag och stiftelser med att skapa förutsättningar för god kvalité för de vi är till för. Jag vill tacka alla medarbetare i Haparanda stad för att med gemensamma krafter ha bedrivit och fortsatt utveckla verksamheterna och implementera den nya mål- och resultatstyrningen. Jag ser fram emot att 2012 blir ett år med fortsatt utveckling och tillväxt och att vi har tagit oss ända fram för att nå våra mål. 15

fakta om haparanda stad 10 041 Invånare 2011 ( 10 059, 2010 ) 810 Anställda 2011 ( 818, 2010 ) mandatfördelningen 2007-2011 Socialdemokraterna (S) 21 Kristdemokraterna (KD) 1 Vänsterpartiet (V) 3 Centerpartiet (C) 4 Moderaterna (M) 6 22:28 Skattesats 2011 ( 22:28, 2010 ) Politisk organisation mandatfördelning Utöver de obligatoriska ; kommunfullmäktige, kommunstyrelse, valnämnd och överförmyndare finns ytterligare tre nämnder. revisorer 5 ledamöter kommunfullmäktige 35 ledamöter valberedning 9 ledamöter Överförmyndare barn- & ungdomsnämnd socialnämnd barn- & ungdomsnämnd valnämnd samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter 16 Bolagsägande

Förvaltningsberättelse VeRKSamheTSIDé Under året har en verksamhetsidé tagits fram för Haparanda kommun som tolkar organisationens uppdrag och som ger svar på vad organisationen ska göra, vlket förhållningssätt medarbetarna ska ha samt för vem de är till för. Haparanda är ett unikt internationellt samhälle i utveckling. Vi genomför det politiska uppdraget inom utbildning, social omsorg och samhällsbyggnad. Vi skapar förutsättningar för kreativt och aktivt kultur- och friluftsliv samt ett expansivt näringsliv. Vi har respekt och förståelse för mångfald, är öppna och tillgängliga för alla och har medborgardialog i fokus. Vi arbetat resurseffektivt, med säkerställd kvalitet och rättvis behandling, för nuvarande och kommande generationer som bor och verkar i Haparanda. MålreDOVISning Under 2011 har kommunen arbetat med att implementera en ny mål- och resultatbaserad styrmodell. Kommunfullmäktiges vision med tillhörande mål bryts ner i organisationen genom nämndernas verksamhetsplaner och via medarbetarsamtalen ända ned till varje enskild medbetare. Medarbetarna har ett eller flera åtaganden, som har en direkt röd tråd kopplad från visionen. Haparanda har kommit en bra bit på väg med implementering av den nya styrmodellen och kommer under 2012 att arbeta med indikatorer som mäter måluppfyllnad samt kundnöjdhet, vilket ytterligare förfinar modellen och kvalitetssäkrar att organisationen uppfyller kommunfullmäktiges mål med kund- och medborgarfokus. Haparanda stads övergripande mål för verksamheten fastställs av kommunfullmäktige och utvärderas av kommunstyrelsen. De övergripande målen är både mål för verksamheten och för god ekonomisk hushållning. Målen utgår från visionen, våra värdeord samt från de prioriterade insatser som årligen fastställs av kommunfullmäktige i budget- och strategiplanen. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning skall vara integrerade mål. Nämndernas målredovisnining sker under respektive nämnd i verksamhetsberättelsen. 17

vision & värdeord Haparanda Tornios vision har en gemensam framtidsbild, Vision 2020, som vi vill bygga vår framtid på. Visionen om Haparanda-Tornio som ett internationellt centrum mitt i Barents, är uppbyggd med ett antal ledord samt långsiktiga mål kopplade till varje ledord. Den gemensamma visionen genomförs i faser som en flerårsprocess. fem strategiska utvecklingsområden 2 Logistisk nod 1 Upplevelserik handels- och besöksplats vision 2020 Haparanda Tornio Ett internationellt centrum mitt i Barents. 5 Hållbar livsmiljö 3 Gränslös kunskap 4 Dynamisk företagsamhet Ovan nämnda fem utvecklingsområden bildar ramen för att kunna utforma och illustrera visionen. Illustrationen sker med hjälp av att de valda områdena ges innehåll och beskriver dem som om allting redan hade hänt, d.v.s. så att vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt får vi en referensram för våra målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi börja förverkliga vår vision. våra Värdeord Demokrati Framtidsinriktad Tryggt samhälle Visionen skall tillsammans med våra värdeord genomsyra all vår verksamhet. 16 18

19

Målet uppnått: Målet delvis uppnått: Målet ej uppnått: MÅlanalys 1 UpplevelseRIK handels- och besöksplats Utvecklingsområde Marknadsföra och utveckla Haparanda som besöksort. Inriktning Under året har det varit stort nationellt medialt intresse krig kommunens arbete med att bli en pappersfri kommun. Arbetet har fortgått med projektet upplevelseindustrinäringen i HaparandaTornio. Detta kan ha bidragit till att varumärkesbarometern ökat och igenkänningsfaktorn har stigit och därmed anses årets mål vara uppnått. Utvecklingsområde Utökat samarbete med och mellan företagen. Inriktning Under året har tillväxtenheten utökat sin bemanning och har forsatt samarbete mellan företagen och kommunen. Det är för tidigt att säga vad den processen kommer att leda till för resultat. Därmed är det osäkert om målet är uppfyllt. 2 Logistisk nod Utvecklingsområde Utveckla och stimulera infrastrukturen i, till och från Haparanda Inriktning Målet är uppnått då antalet resor ökade totalt från 8,4 miljoner resor till 8,5 miljoner resor 2009-2010. Räknar man per innevånare är ökningen 33,5 till 34 resor. Fler i Norrbotten väljer kollektivtrafik. Kollektivtrafiken (antal miljoner resor) 2009 2010 8.4 8.5 Kollektivtrafiken ökade med 500 000 resor 2011 jämfört med 2010. 20

3 DynaMISK företagsamhet -1.4% Arbetslöshet (2011 jämfört med 2010 ) 52 placeringar upp på näringslivsrankningen 2011 jämfört med 2010. Utvecklingsområde Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete Inriktning Bedömningen är att målet är uppfyllt då den totala öppna arbetslösheten minskat med 1,4 procent 2010-2011. Näringslivsrankningen har förbättrats 52 placeringar och nya arbetsplatser har tillkommit. Detta kan ha bidragit till att varumärkesbarometern ökat och igenkänningsfaktorn har stigit och därmed anses årets mål vara uppnått. Utvecklingsområde Arbeta för fler nyetableringar. Inriktning Målet anses som uppnått då det under året startats 57 nya företag i Haparanda. Kommunen har också 2011 infört LOV (Lagen om valfrihet) vilket även kan ha bidragit till nya etableringar. Socialförvaltningen har vid fyra tillfällen under januari-april informerat såväl allmänheten, presumtiva vårdtagare och boenden som potentiella företagare/utförare om valfrihetssystemet inom hemtjänsten. Biståndsenheten har fortlöpande vid varje enskilt ärende lämnat information om valfrihet av utförare. Utvecklingsområde Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet. Inriktning Målet anses delvis som uppnått då målet var att tillhöra topp 100 men uppgången blev 52 placeringar till plats 185 i näringslivsrankingen. 21

4 GRÄnslÖS Kunskap 1:1 En dator per elev i årskurs 6-9. Utan slutbetyg Med slutbetyg Elever, vt åk 9 18% 82% Utvecklingsområde Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheten och eleven. Inriktning Målet anses som delvis uppnått. Målet att få en attitydförändring i hela samhället för att uppnå 100 % godkända resultat i skolan är inte uppnått. För att skapa attraktiva lärmiljöer har satsningen på 1-1, en dator per elev gjorts och nu har alla elever i grundskolans åk 6-9 tillgång till en egen dator. För eleverna i F-5 finns tillgång till klassuppsättningar. I förskolan finns tillgång till läsplattor. Ett meritvärde på 215 har inte för vårterminen 2011 uppnåtts utan det genomsnittliga meritvärdet var 200,6. Att utforma nytt kvalitetssystem för förskola/skola är klart. Fullständiga betyg i skolan har ej nått målet, att alla elever i åk 9 har fullständiga betyg. I gymnasieskolan fick 82 % av eleverna slutbetyg vårterminen 2011. För att vid varje beslut ta hänsyn till barnkonventionen har en föreläsning om ämnet hållts för samhällsbyggnadsnämnden och kontoret. Utvecklingsområde Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparandas skolor. Inriktning Målet anses som delvis uppnått. Under året har olika utbildningsinsatser gjorts för att stödja pedagogernas arbete med entreprenöriellt lärande. För att arbeta med utsatta barn och unga har det startats ett familjens hus. För att entreprenörskap ska genomsyra hela den kommunala verksamheten har för året en verksamhetside tagits fram och antagits. För att stimulera utbildningar som matchar behoven i regionen har arbete med att påverka Högskoleförbundet och det lokala näringslivet gjorts. Tillväxtenheten har börjat göra företagsbesök för att inventera företagens utbildningsbehov samt föra en löpande dialog med Högskoleförbundet och Handelsakademin. Under året har förvaltningsövergripande utbildningsinsatser gjorts kring barnkonventionen. 22

5 Hållbar Livsmiljö Utvecklingsområde Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart Haparanda. Inriktning Målet anses som uppnått. Nedanstående åtgärder är gjorda under året. För att säkra god livsmedelshantering har samhällsbyggnadskontoret under 2011 utfört kontroller vid samtliga livsmedelsanläggningar, totalt 141 kontroller. Vidare har inspektioner utförts enligt verksamhetsplanen för att säkra miljö- och hälsoskydd. För att främja miljöoch klimatsmart byggande har byggnadsinspektören/energirådgivaren informerat om detta vid mottagande av bygglovsansökningar. Socialförvaltningen har haft möte med miljöstrategen på flertalet arbetsplatser och arbetet pågår enligt plan. Att införa ett kvalitetssystem för kost och lokalvård har påbörjats. Utvecklingsområde Haparanda ska vara en attraktiv, säker och trygg kommun för alla att bo i och vilja flytta till. Inriktning Målet som helhet anses som uppnått. God framförhållning och att tillhandahålla attraktiv byggbar mark för olika ändamål har utmynnat i skissunderlag färdiga och visade på hemsidan, inledande informations och dialogmöten har hållits under 2011. Översyn av befintliga detaljplaner Samtliga gällande detaljplaner har inventerats. Material läggs ut i elektroniskt format på hemsidan. Socialförvaltningen har aktivt samverkat med andra myndigheter och föreningar för ett tryggare Haparanda. Avtal har tecknats med några frivilligföreningar och fler är på gång. För att få ett rikt och mångfaldigt kultur- och friluftsutbud har under året fler satsningar gjorts på det rörliga friluftslivet. Tyvärr gjorde dåliga isar det omöjligt att iordningställa isbanan. Utvecklingsområde Medborgaren i centrum. Inriktning Målet anses som uppnått. En process med att redivera översiktplanen pågår. Samhällsbyggnadskontoret har under året arbetat med att öka tillgängligheten på kontoret. Ungdomens hus har ökat sina aktiviteter och därmed fått avsevärt fler besökare. Arbetet med hög kundnöjdhet gällande bemötande, tillgänglighet, delaktighet och kunnig personal inom socialförvaltningen pågår bland annat med kompetensutvecklingsplaner för hela socialförvaltningen. Alla verksamheter på socialförvaltningen ska tillämpa BBIC (Barnens Behov i Centrum) som metod i de ärenden där barn finns med. Metoden tillämpas och arbete pågår med att förverkliga målet. Utbildning inom BBIC är inbokad under maj och juni månad. Alla verksamheter skall även i såväl handläggning som verkställighet beakta de mål som är uppsatta i FN:s barn- och kvinnokonvention. I och med att kommunen fått ordinarie BBIC-licens finns barnkonventionens intentioner inbyggda i utredningsmallarna och systemet. Kommunen har under 2011 infört e-petitioner för att öka medborgarens inflytande och förbättra dialogen. För att öka tillgängligheten för näringslivet har sommarlovsentreprenörer med ungdomar genomförts och en handlingsplan om samverkan med UF är framtagen. 23

24

Hållbar Livsmiljö Utvecklingsområde Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från Haparanda. Inriktning Målet anses som uppnått. Alla brukare ur minoritetsspråksgrupperna skall bemötas på sitt eget språk. På socialförvaltningen finns det alltid tillgång till tvåspråkig personal alternativt kan tolkhjälp erhållas omedelbart genom kollega. Handläggningen av ärenden har skett inom utsatta tidsramar för samhällbyggnadsnämnden. Utvecklingsområde Haparanda stad ska vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats. Inriktning Målet anses som uppnått. Arbete pågår inom hela socialförvaltningen med att öka frisknärvaron bland anställda. Under året har chefsaspirantprogrammet slutförts och ledarskapsakademin har påbörjats under hösten 2011. Nästan alla medarbetare har ett åtagande som är direkt kopplat mot HaparandaTornios vision. Samverkansavtalet är under förhandling mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Utvecklingsområde God ekonomisk hushållning (Budget och strategiplan 2011-13). Inriktning Totalt för kommunen blev resultatet positivt, men målet anses bara delvis uppnått då verksamheternas driftnetto var negativt. För socialförvaltningen gick ej målet med en budget i balans att uppnå, på grund av ökade kostnader inom områderna försörjningsstöd, barnskydd, missbruksvård och hemtjänst. Kommunstyrelsen visade på positiv avikelse mot budget, barn- och ungdomsnämnden visade på balans. Utvecklingsområde Förnyelse, kvalitet och inre effektivitet (Budget och strategiplan 2011-2013). Inriktning Målet anses delvis uppnått. Arbete pågår att inom socialtjänsten prioritera förebyggande arbete samt aktivt förbättra kvalitén där arbete pågår vad gällande omarbetning av rutiner enligt nya regler för avvikelsehanteringen. Arbete har påbörjats under året med internkontrollplaner samt att utbilda processledare för den interna kontrollen. Två språk eller tolk Socialförvaltningen har alltid tillgång till tvåspråkig personal, alternativt tolk. 25

omvärldsanalys Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Haparanda stad. Analysen berör följande områden; statens ekonomi, kommunsektorns ekonomi, befolkningen, näringslivet och arbetsmarknaden samt infrastrukturen. SVENSK EKONOMI Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. SKL:s bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir dock i år och nästa år väsentligt svagare än under 2010 och 2011. Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå 2013 beräknas bli något högre än vad SKL tidigare räknat med. SKL:s bedömning utgår från att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnade former. Även med ett lyckligt slut kommer det dock ta tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna lägger sig. SKL:s utgångspunkt är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer. Trots detta i huvudsak positiva anslag antas det svaga tillståndet i framförallt södra Europa bestå under lång tid framöver. Enligt SKL:s bedömning kommer utvecklingen både i Sverige och i övriga Europa att vara som svagast under vinterhalvåret 2011/2012. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Marknadstillväxten för svensk export ökar också. För många länder riskerar dock återhämtningen ta tid och tillväxttalen till en början bli måttliga. Men ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör att svensk ekonomi kan växa i relativt snabb takt från och med 2014. Även sysselsättningen beräknas på sikt ta fart vilket bidrar till att arbetslösheten kan sjunka från 8 ner till 6 procent. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden för med sig att också skatteunderlaget fortsätter växa i god takt KOMMUNERNAS EKONOMI Resultatet faller i år till följd av kostnaden för sänkt rips-ränta och avveckling av det tillfälliga konjunkturstödet. Nästa år växer skatteunderlaget endast måttligt och den sista delen av det tillfälliga konjunkturstödet dras in. Detta leder till att resultatet faller kraftigt 2012 även om kommunerna lyckas hålla en relativt låg kostnadsutveckling. Resultatet för 2012 kommer sannolikt att bli negativt i flera kommuner. Kommunernas resultat sammantaget 2012 motsvarar 1 procent av skatter och bidrag. Senast resultatet var så lågt i förhållande till skatter och bidrag var 2004, då 102 kommuner redovisade underskott. I SKL:s kalkyl för åren 2013 2015 ökar intäkterna från statsbidragen och gör en trendmässig framskrivning av kostnaderna. Med ökade statsbidrag från 2013 kommer resultatet att återhämta sig från rekordlåg nivå 2012 till att närma sig tumregeln för god ekonomisk hushållning, men detta uppnås aldrig under kalkylperioden. Utan uppräknade statsbidrag försämras resultaten för varje år och uppgår till minus 3,5 miljarder år 2015. Hur stort resultat en kommun skall ha varierar från kommun till kommun. Det är kommunens 26

27

ekonomiska läge och framtidsutsikter som avgör detta. Haparanda kommun har i år ett resultat på 7,6 mkr vilket motsvarar 1,5 % av våra skatter och stadsbidrag vilket inte når upp till tumregeln för god ekonomisk hushållning på 2 %. Haparanda kommun har inte råd att öka sina kostnader de kommande åren utan att intäktssidan på något sätt ökar. En utredning pågår angående Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen som enligt förslag ska börja gälla från och med år 2013. Det förslag som är lagt skulle innebära en ökning av intäktssidan för kommunen. BEFOLKNING Befolkningen i Sverige har ökat under 2011 medan länet har minskat i befolkning med totalt 64 personer. Av fjorton kommuner i länet är det fyra som haft en positiv befolkningsutveckling. Haparanda har minskat sin befolkning med 18 personer per 31 december till 10 041 vilket beror på födelseunderskott på 32 personer. Kommunen tror att folkmängden de närmaste åren inte ska minska mer utan bibehållen befolkningsmängd eller helst ökning är målet. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Sverige Under hösten 2011 utvecklades svensk export starkt, främst till följd av en stor efterfrågan från tillväxtekonomierna, också BNP fortsatte att öka rejält. Men den starka tillväxten är av tillfällig karaktär. I samband med att skuldkrisen eskalerade försvagades stämningsläget. Eftersom den svaga utvecklingen i omvärlden ser ut att fortsätta, kommer även svensk export att falla tillbaka. Följden blir att arbetslösheten ökar i början av 2012 och stiger till cirka 8 procent i genomsnitt under 2013. Norrbotten Skuldkrisen i Europa och den osäkerhet den för med sig beträffande efterfrågeläget har inte lämnat det norrländska näringslivet oberört. Men den tillbakagång som noterats sedan förra hösten har varit begränsad. Företagen i Norrbotten gör fortsatt en samlad bedömning att konjunkturläget är bättre än normalt. Förväntningarna framöver tyder på en tillförsikt i näringslivet och till våren 2012 väntas en stabilisering av konjunkturläget. Branschmässigt är det oväntat industrin, med sin stora exportkänslighet, som främst känner av den internationella oron. I synnerhet är det massa och papper samt trävaruindustri som känt av en svagare efterfrågan och fallit tillbaka under 2011. Däremot har verkstad samt järn- och stålindustri stått emot betydligt bättre, vilket är en direkt effekt av att den vanligtvis eftersläpande investeringskonjunkturen fortfarande hålls uppe. Ett tecken på att oron på kontinenten även har smittat av sig på de norrländska hushållen är att detaljhandeln snabbt har normaliserats vad gäller både konjunktur- och lönsamhetsbedömning. Det är främst detaljhandeln som ligger bakom tillbakagången i den Norrländska konjunkturen. Pajala -Övertorneå Företaget Northland bygger just nu ett av Sveriges största industriprojekt till en byggkostnad av 5 miljarder kr. I Kaunisvaaraprojektet kommer Tapuli järnmalmsgruva och Sahavaara järnmalmsgruva att ingå samt tillhörande anrikningsverk. Produktionsstart planeras till fjärde kvartalet 2012 och första leverans till kund under första halvåret 2013. Gruvnäringen ger förhoppningsvis positiva effekter för lokala entreprenörer i HaparandaTornio. Finland De finländska företagens konjunkturutsikter har avsevärt försämrats. En vändning till det sämre inträffade i slutet av sommaren och i början av hösten, och speciellt inom industrin var utvecklingen sämre än väntat under årets tredje kvartal. Konjunkturerna väntas bli svagare inom alla huvudsektorer under det närmaste halvåret. Spridningen mellan olika företag och branscher är ändå stor. Av industriföretagen räknade 16 procent med en konjunkturförstärkning, medan 36 procent enligt barometern väntade sig sämre tider. Inom byggnadssektorn trodde bara tre procent på bättre tider, medan 48 procent väntade sig att konjunkturen skulle försvagas. 28

Torneå I Torneå kommer Outokumpu att minska antalet anställda med 187 under 2012, varav cirka 20 är vad som kallas hårda uppsägningar. Cirka hälften av de som skall sägas upp är visstidsanställda samt cirka 40 procent är pensionsavgångar och övergång till andra arbetsuppgifter. Globalt planerar koncernen att minska med 1 300 anställda. HaparandaTornio Handeln Trots den ansträngda omvärldsekonomin uppger lokala företagare och företagsrepresentanter att det fortfarande går bra, även om företag inom handel haft det svårare. Det finns dock ett fortsatt intresse från rikstäckande företag att etablera sig i HapaparandaTornio. Området uppfattas som attraktivt och spännande för etablering. Övrigt Arbetet med visionen HaparandaTornio - internationellt centrum mitt i Barents fortlöper. Målet är att turister och andra besökare ska stanna i HaparandaTornio i åtminstone 35 timmar. Det är viktigt med en stark gränsöverskridande samverkan mellan HaparandaTornios näringsliv, politiker och tjänstemän. Tillsammans behöver bli bättre på att marknadsföra och synliggöra HaparandaTornio som det självklara besöksmålet inom Barents. Antalet företag Vid årsskiftet 2011/2012 fanns 940 registrerade företag i Haparanda, varav: 323 aktiebolag, 30 handels- och kommanditbolag, 144 föreningar, stiftelser och andra 443 enskilda firmor Turism- och besöksnäring En nyetablering (camping) under 2012 kan bli aktuell. För tillfället diskuteras olika finansieringsalternativ, och en slutgiltig lösning kommer att vara på plats under våren 2012. Etableringen beräknas ge 3-4 nya arbetstillfällen från och med våren 2013. Cape East har satsat offensivt under 2011. Aftonbladet har utsett Cape East till Sveriges bästa spa. Dessutom utsåg tidigare veckotidningen Amelia anläggningen till nummer två i landet. Företaget, som har 40 anställda, går en spännande framtid till mötes. Andra etablerade aktörer i turistbranschen, såsom Seskarö havsbad och Kukkolaforsen har haft en bra säsong under 2011. Tillverkning Seskarö sågverk hade stått stilla sedan mitten på 2008, detta sedan Setra beslutat att lägga ned sågen. Men den 8 september 2011 drog finländska Morven, en del av Arktos Group, igång produktionen i Seskarö igen. För tillfället har sågen 27 anställda. Från att ha börjat med att torka och justera sågat virke från Arktos anläggningar i Kemijärvi och Peuruvuono, har Seskarö nu även fått igång såglinjen och råsorteringen. Det finns utrymme för viss kapacitetsökning men detta kommer knappast att medföra ny anställningar. År 2011 registrerades 57 nya företag, varav 68 % var enskilda firmor, 30 % var aktiebolag och resterande 2 % handlade om föreningar eller stiftelser. (Se diagram för jämförelse 2010-2011.) KÄNSLIGheTSanalyS En kommun påverkas även av händelser utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar Haparanda stads finansiella resultat. Ränteförändring med 1 % Löneförändring med 1 % Bruttokostnadsförändring med 1 % Generella statsbidrag med 1 % Förändrad kommunal skatt med 1 kr 2,5 Mkr 2,6 Mkr 6,2 Mkr 1,6 Mkr 15,3 Mkr I tabellen ovan framgår bland annat att varje procents löneökning innebär en kostnad på cirka 2,6 Mkr. Vidare framgår det att en procents ökning av bruttokostnaderna medför en kostnadsökning på cirka 6,2 Mkr. Tabellen visar med tydlighet att oplanerade händelser kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför 29

Företagande i Haparanda Antal företag i Haparanda 940 Antal registrerade företag årskiftet 2011/12 Fördelning företag ÅRSKSKIFTET 2011/2012 Aktiebolag 323 st Handels- och kommanditbolag 30 st Föreningar, stiftelser och annat 144 st Enskilda firmor 443 st 57 Antal nyregistrerade företag 2011 ( 68 st 2010 ) 15 Antal företag som upphört 2011 Det handlade främst om konkurser, men också om avregistreringar och fusioner. mandatfördelning Fördelning företag Fördelning nystartade företag 2010 & 2011 År 2011 registrerades 57 nya företag, varav 68 % var enskilda firmor, 30 % var aktiebolag och resterande 2 % handlade om föreningar eller stiftelser. Se diagram nedan för jämförelse mellan 2010 och 2011. Källa: UC WebSelect Aktiebolag 2010 2011 17 27 2010 2011 Handels- & kommanditbolag 0 2 2010 2011 Enskild näringsverksamhet 39 34 2010 2011 1 5 Annat 30 Bolagsägande

är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. STÖRSTA arbetsgivaren Haparanda stad är den enskilt största arbetsgivaren i kommunen. Hela 36 % av det totala antalet anställda i kommunen arbetar för staden. Ikea och Landstinget står för sammanlagt 8 %. Värt att notera är att de 15 största arbetsgivarna i kommunen står för hela 62 % av andelen anställda. (Se diagram på motstående sida.) arbetssökande Arbetsförmedlingen har gjort en förändring i hur de presenterar arbetslöshetsstatistik. Arbetslösheten (i procent) baseras på arbetskraften istället för som tidigare på befolkningen. Boende i Haparanda som pendlar till arbete i Finland räknas inte in i arbetskraften vilket betyder att arbetslösheten kommer att redovisas något högre än vad den i realiteten är. Årsmedeltal för 2011 redovisar en arbetslösheten på 4,9 %. Till detta tillkommer 7,6 % som var inskrivna i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram. Den totala siffran (årsmedeltal 2011) var 12,6 %, eller 765 personer. InFRaSTRuktur Staden arbetar tillsammans med övriga aktörer för en direkt flygförbindelse från Kemi/Tornio/ Haparanda flygplats till Stockholm. Hamnarna i HaparandaTornios närhet finns i Kemi, Röyttä och Karlsborg. Investeringar i närliggande hamn och järnvägar ger positiva effekter på Haparandas arbetsmarknad och förbättrade möjligheter för regionens industrier. Byggandet av den nya, moderna och elektrifierade Haparandabanan pågår för fullt och trafikstart beräknas för gods till 2012. För att hanteringen över gränsen med skillnader i spårvidd, tåghöjder och driftspänningar skall bli så rationell som möjlig behövs en ny logistikterminal till HaparandaTornio som också nyttjar det mycket strategiska läget på Nordkalotten. Kommunerna längs Bottenvikskusten, Landstinget, Kollektivtrafikmyndigheten, Länstrafiken och Länsstyrelsen samarbetar inom Norrtågsprojektet för att järnvägen skall erbjuda persontrafik på sträckan Luleå-svensk/finska riksgränsen. Haparanda, Tornio, Länsstyrelsen och Trafikverket har under 2011 inlett ett Interregprojekt för att bygga ett nytt resecentrum för buss/bussgods/taxi som skall angöras av både svensk och finsk trafik. På de nationella vägarna E4 och väg 99 pågår insatser med mitträcke och delar till en säker parallell GC-väg för E4:an. Insatser på väg 99 har ej gjorts under året trots stadens påtryckningar om detta i den regionala åtgärdsplaneringen och direkt till Trafikverket. Det är mycket viktigt ur miljö-, klimat-, trafiksäkerhets- och folkhälsosynpunkt att det byggs säkra och separerade GCvägar längs hela det nationella vägnätet genom kommunen. Staden har under året deltagit i ett projekt för Bottenvikens skärgård från Skellefteå till Haparanda som bland annat tar sikte på bättre infrastruktur i skärgården. Exempel på konkreta insatser som förordas är förbättrade farleder och hamnar, fler uthyrningsstugor och turbåtar i skärgården. ÖVRIGT En osäkerhetsfaktor blir den framtida möjligheten att rekrytera arbetskraft. Det är främst inom vård och omsorg som behovet av arbetskraft kommer att vara som störst. På grund av demografiska förändringar uppstår nya behov. I framtiden kommer antalet äldre att öka. För de närmaste åren medför inte detta något stort problem då de årliga pensionsavgångarna är relativt små. De förändrade förutsättningarna i Haparanda kan innebära att det uppstår problem att rekrytera arbetskraft även inom andra yrkesgrupper. En annan osäkerhetsfaktor är frågan, vilka effekter kommer förändringarna i statsbidragssystemet att innebära för vår kommun? Räntornas utveckling är ytterligare en faktor som påverkar vår ekonomi då vår låneskuld fortfarande är mycket hög trots stora amorteringar under de senaste åren. 31

32

Fakta Arbetsmarknad Främsta arbetsgivare 2011 (anställda, % av totala arbetsmarknaden) ng företag 1 Haparanda kommun (1 225, 36 %) 2 IKEA Svenska försäljnings AB (125, 4 %) norrbottens läns landsting (125, 4 %) 3 Elbyrån Bertgren & Co AB (125, 2 %) Polarica AB (75, 2 %) Storbutiken i Haparanda AB (75, 2 %) Samhall AB (75, 2 %) Strålund Felt montage AB (75, 2 %) 4 D-Link AB (35, 1 %) Skatteverket (35, 1 %) Sverigefinska Folkhögskolan (35, 1 %) Kriminalvården (35, 1 %) Carema äldreomsorg (35, 1 %) arbetsgivare Veolia Transport Sverige AB (35, 1 %) Konsum Norrbotten Ek. Förening (35, 1 %) 5 Övriga företag (1 680, 48 %) Källa: Statistiska Centralbyråns Företagsregister. En person räknas endast en gång även om personen har flera arbetsgivare. största arbetsplatserna 62% 15 företag står för 62 % av arbetstillfällena 2011 (68 st 2010) 1 225 Antal anställda på Haparanda kommun årskiftet 2011/12 33

Klimat- och miljöbokslut KLIMAT OCH KOLDIOXIDUTSLÄPP Året började med fokus på näringslivet där temat på näringslivsdagen var klimat och miljö. Det fortsatte med Pär Holmgrens besök då han berättade för totalt 500 personer om klimatförändringarna och vad vi kan göra för att ställa om till ett hållbart samhälle. Under våren fick stadshuset en ny fräsch avfallsmöbel att sortera sina sopor i och en tjänstecykel designad av Svefis inredningselever att glida runt på. Ett näringslivsseminarium arrangerades med tema hållbar utveckling. Lagom till sommaren anlände åter Pär Holmgren och Staffan Lindgren till Haparanda på sina elmopeder och avslutade Elmopedturnén som började i Ystad. En av elmopederna är nu i stadshuset ägo. Strandpromenaden fick under sommaren 100 bärbuskar planterade så att stadens invånare ska kunna palla bär. Fler stadsodlingar med grönsaker planterades vid stranden, stationshuset och Lunden. Hösten invigdes med lokal marknad på torget där kommunens producenter sålde grönsaker, fisk, bär och hantverk. I skolorna var det en klimatvecka där det serverades klimatsmart mat. På menyn stod vegetariskt, vilt, lokalproducerat, ekologiskt och veganskt. Haparanda fick även sitt ekologiska fotavtryck uträknat av Nenet AB. Året avslutades med att 50 kvm solceller installerades på stadshustaket som ger ungefär 5300 kwh per år, med 60 % bidrag för investeringen från energimyndigheten. genomsnittlig Haparandabo skulle det behövas 3,5 jordklot för att tillgodose den efterfrågan. Det som har störst påverkan är vår livsmedelskonsumtion, vårt boende och våra resor, i den ordningen. Växthusgaser orsakar den största delen av det ekologiska fotavtrycket. Det är främst koldioxid från förbränning av fossil energi, men även exempelvis metangas från köttproduktion. Nedan till höger visas antal ton växthusgaser per capita i Haparanda ur ett produktions- och ett konsumtionsperspektiv. Framtid. Under 2012 ska utsortering av matavfall hos privata kunder införas och klimatstrategin för kommunen färdigställas. Det blir också ökat fokus på näringslivet, utåtriktade aktiviteter och projekt till skolor. Utsläpp av växthusgaser i kommunen. Utsläpp av växthusgaser kan mätas ur produktions- och konsumtionsperspektiv. Vanligast är att mäta ur ett produktionsperspektiv. Det är alltså de utsläpp som orsakas av industrier, transporter och energianvändning inom kommunens gränser. Men det är inte allt som produceras i en kommun som konsumeras där och det är mycket som vi konsumerar som inte produceras där vi bor. Utsläpp mätt ur konsumtionsperspektiv är oftast högre. Det mäter utsläpp av produktion och transporter oavsett var i världen de skett. För att mäta våra utsläpp och miljöpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv används med fördel ekologiska fotavtryck. Om hela världens befolkning skulle leva som en 34

Miljöfakta 3,5 3,5 jordklot skulle behövas om hela världens befolkning skulle leva som en genomsnittlig Haparandabo. 100 100 bärbuskar planterade så att stadens invånare ska kunna palla bär. 50 50 kvm solceller installerades på stadshustaket som ger ungefär 5300 kwh per år. Koldioxidutsläpp (CO 2 ) Koldioxidutsläpp, ton per capita ur produktions- och konsumentperspektiv. Produktion Haparanda 1990 Produktion Haparanda 2000 Produktion Haparanda 2009 Produktion Sverige 2005 Produktion globalt 2000 Konsumtion Haparanda 2007 Global hållbar nivå 35

Ekonomisk översikt I denna översikt redovisas en ekonomisk analys av året 2011. I den mer djupgående finansiella analysen redovisas fler år och mer detaljerat. ÅRETS RESulTAT Årets resultat uppgår till +7,6 Mkr, vilket är 5,7 Mkr bättre än budgeterat I resultatet finns jämförelsestörande poster på 2,3 Mkr och förvaltningarna har återvunnit 1,4 Mkr i sitt resultat då avtalsförsäkringarna sänkts under året. Driftverksamheten 2011 i förhållande till budget gav ett underskott på 7,0 Mkr. Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett överskott på 3,7 Mkr, barn- och ungdomsnämnden 0 mkr och socialnämnden visade ett underskott på 9,2 Mkr medan pensionsutbetalningar har ett underskott på 1,2 Mkr. Att fler personer tagit ut sin sparade semester gjorde att semeterlöneskulden sjönk och resultatet ökade med 1,7 Mkr. Skatter och statsbidrag uppvisar ett överskott på 7,7 Mkr i förhållande till budget. Finansiella kostnader och intäkter har genererat ett överskott på 0,3 Mkr vilket i huvudsak beror på ökade ränteintäkter. justerat RESulTAT/BalanS- KRAVSUTREDNING Årets justerade resultat uppgår till + 7,6 Mkr, vilket är 5,7 Mkr bättre än budget. För att erhålla det justerade resultatet har kostnader av engångskaraktär justerats bort på 2,3 Mkr så som reavinster och förluster i samband med mark- och fastig-hetsförsäljning samt av värdepapper och den för i år sänkta RIPS-räntan. Det justerade resultatet innehåller i övrigt inga poster av engångskaraktär. Det är det justerade resultatet som avgör huruvida balanskravet uppnåtts. NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKelSE Övergripande kommentarer redovisas under rubriken driftredovisning. Mer detaljerade kommentarer till det ekonomiska resultatet lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. PenSIONSFÖRPLIKTELSER Haparanda stad har avsatt medel i olika värdepappersfonder och strukturerade produkter i syfte att möta framtida pensionsutbetalningar. De placeringar som finns i strukturerade produkter är uteslutande kapitalgaranterade. Under 2011 har nya placeringar gjorts med 7,4 Mkr. Under året har värdepapper för 7,0 Mkr sålts. Placeringarnas anskaffningsvärde uppgick vid årsskiftet till 45,7 (45,8) Mkr. Placeringarna sker i enlighet med kommunens finanspolicy och uppföljning av placeringarna sker kontinuerligt. Kommunens pensionsskuld uppgår i bokslutet till 32,7 (31,0) Mkr. Detta är pensioner avseende åren 1998 och 1999 samt FFU (förmånligt förtida uttag). Löneskatten på pensionsåtaganden periodiseras fullt ut i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Pensionsskulden redovisas sedan 1998 enligt den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelser. Pensionsutbetalningarna under året uppgick till 11,2 Mkr. Löneskatten på utbetalade pensioner uppgick till 2,7 Mkr. De totala pensionskostnaderna uppgick under året till 35,1 Mkr. (Tkr) Årets resultat 2011 7 633 Balanskravsresultat 2010 0 Jämförelsestörande poster -2 323 Balanskravsresultat 2011 5 310 36

37

SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Kommunalskatteintäkterna (egna skattemedel) är kommunens huvudsakliga inkomstkälla och svarade 2011 för 50 (49) % av kommunens intäkter. Kommunalskatteintäkterna har i jämförelse med 2010 ökat med 12,5 (3,9) mkr eller 3,8 (1,2) %. Förutom kommunalskattemedel 164,3 (172,7,0) Mkr i statsbidrag (inkl. utjämningsbidrag) vilket är 8,4 mkr eller 4,8 (+5,1) % mindre än 2010. Kommunalskatten och statsbidragen svarade år 2011 för 73 (75) % av kommunens samlade intäkter. EKONOMISKA ENGAGEManG I den kommunala koncernen ingår bolag, stiftelser och kommunförbund vilka kommunen har ett bestämmande eller betydande inflytande i. Nedan följer en samlad bild av flöden som varit under året och engagemang som finns mellan kommunen och de bolag som finns i koncernredovisningen. Pensionsförpliktelser (Tkr) 2010 2011 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser inklusive löneskatt 31,0 32,7 Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt 250,8 279,7 Finansiella placeringar (anskaffningsvärde) 45,8 45,7 Marknadsvärde 45,0 41,4 Depå medel 0,1 1,8 Återlån 236,8 269,2 Förändring av marknadsvärde 0,8-3,2 Realiserad/orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placering 0,7 0,4 Ökning/minskning av depå -0,4 1,7 Nedskrivning/uppskrivning av finansiella placeringar 0,0-0,7 Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 281,8 312,4 Värdeökning och nyanskaffning under året 0,3 1,4 Specifikation värdeökning och nyanskaffning Utdelning 0,3 0,2 Vinst vid avyttring av värdepapper 0,9 0,5 Återföring av nedskrivning 0,4 0,0 Överföring från depå 1,7 Delsumma 1,6 2,4 Förlust vid avyttring av värdepapper -0,5-0,3 Nedskrivning -0,4-0,7 Bankkostnader 0,0 0,0 Courtage 0,0 0,0 Överföring från depå -0,4 0,0 Delsumma -1,3-1,0 SUMMA 0,3 1,4 38

EKONOMISKA ENGAGEMANG INOM KONCERNEN (TKR) försäljning lån Amortering 2011 BORGEN Ägd andel Intäkter Kostnader Givare Mottagare Betalare Mottagare givare Mottagare Kommunen 3 696 59 809 13 000 147 588 Haparanda Teknik & Fastighets AB 100 % 58 284 7 186 Stiftelsen Haparandabostäder 100 % 6 543 7 380 140 088 Bottenvikens Reningsverk AB 35 % 1 345 142 7 500 Haparanda värmeverk 50 % 4 967 318 13 000 Summa 74 835 74 835 13 000 13 000 147 588 147 588 NYCKELTAL KOMMUNEN (KR) 2007 2008 2009 2010 2011 Antal invånare 10 192 10 173 10 112 10 059 10 041 Nettoinvesteringar/invånare 5 857 2 383 2 598 2 354 2 770 Tillgångar/invånare 58 898 60 063 62 975 63 514 64 245 Skulder/invånare 38 412 39 035 41 279 39 023 38 950 Varav pensionsskuld 2 552 2 867 2 966 3 083 3 261 Eget kapital/invånare 20 486 21 028 21 716 24 491 25 295 Årets resultat/invånare 1 009 238 727 2 234 760 Ansvarsförbindelse pensioner/invånare 25 236 25 042 25 794 24 933 27 858 Övriga ansvarsförbindelser/invånare 16 189 18 893 19 007 19 444 15 004 NYCKELTAL KONCERNEN (KR) 2007 2008 2009 2010 2011 Nettoinvesteringar/invånare 6 435 3 451 3 371 2 572 3 041 Tillgångar/invånare 81 425 82 935 85 256 87 121 87 713 Skulder/invånare 59 420 59 282 60 513 59 072 58 167 Varav pensionsskuld 2 552 2 867 2 996 3 083 3 262 Eget kapital/invånare 22 004 23 654 24 743 28 049 29 545 Årets resultat/invånare 1 266 493 874 2 748 1 285 Ansvarsförbindelse pensioner/invånare 25 236 25 043 25 794 24 933 27 858 Övriga ansvarsförbindelser/invånare 575 467 469 343 305 39

Driftredovisning 2010 (TKR) Budget utfall Avvikelse intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto Kommunfullmäktige 0 2 124 2 124 553 2 629 2 076 553-505 48 Fullmäktige 0 410 410 0 542 542 0-132 -132 Revision 0 870 870 0 870 870 0 0 0 Valnämnd 0 230 230 142 200 58 142 30 172 Överförmyndarverksamhet 0 614 614 411 1 017 606 411-403 8 Kommunstyrelsen 68 197 132 683 64 486 77 680 138 049 60 369 9 483-5 366 4 117 Kommunledningsförv 6 590 43 400 36 810 12 856 44 382 31 526 6 266-982 5 284 Fastighetsförvaltning 60 102 79 093 18 991 62 037 82 716 20 679 1 935-3 623-1 688 Räddningstjänst 150 6 354 6 204 1 144 6 995 5 851 994-641 353 Samhällsbyggn.kontor 1 355 3 836 2 481 1 643 3 956 2 313 288-120 168 Pensionsförvaltning 1 400 16 068 14 668 1 073 12 502 11 429-327 3 566 3 239 Samhällsbyggnadsnämnd 0 365 365 0 334 334 0 31 31 Barn och ungdomsnämnd 53 715 290 665 236 950 77 107 312 311 235 204 23 392-21 646 1 746 Socialnämnd 65 573 249 382 183 809 78 021 265 653 187 632 12 448-16 271-3 823 Summa driftbudget 188 885 691 287 502 402 234 434 731 478 497 044 45 549-40 191 5 358 Ansvarsåtaganden/borgen 0 500 500 0 177 177 0 323 323 Förändrad semester/ferielöneskuld 0 0 0 0 270 270 0-270 -270 Intern ränta 21 035 0-21 035 18 789 0-18 789-2 246 0-2 246 Interna poster -79 311-79 311 0-79 311-79 311 0 0 0 0 Reavinst/förlust 0 0 0 8 450 42-8 408 8 450-42 8 408 Finansiella intäkter 1 000 0-1 000 4 207 0-4 207 3 207 0 3 207 Finansiella kostnader 0 11 950 11 950 0 12 752 12 752 0-802 -802 Skatter/statsbidrag 497 572 0-497 572 501 309 0-501 309 3 737 0 3 737 Årets resultat 629 181 624 426 4 755 687 878 665 408 22 470 58 697-40 982 17 715 Jämförelsestörande poster 0 0 0-9 959-42 -9 917-9 959 42-9 917 Justerat resultat 629 181 624 426 4 755 677 919 665 366 12 553 48 738-40 940 7 798 40