Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E

Relevanta dokument
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Pedagogisk planering

En produkts livscykel

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Tisdag 50 Onsdag 50 Fredag 90

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

Extramaterial till Spektrum Teknik

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Teknik Granbergsskolan 7-

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 16 Teknik, slöjd och hem-, och konsumentkunskap

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan

TEKNIKEN GÅR FRAMÅT ELLER?????

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Sidor att läsa inför provet vecka 49

Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18

Marie Svensson och Camilla Sjöberg

Tema Fågelholk - ett teknikarbete för klass 6-7

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Göteborg 5 december Teknik

Arbetsområdet Elektronik

LPP Huset. Ett teknikarbete för år 9 Knorra 2016

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

- Industrialiseringen av Sverige från 1800-talet till idag

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

LPP att bygga och konstruera

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

LPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen?

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Kursplanen i ämnet teknik

Lär dig först ritteknik genom att göra var sin ritning över en valfri klots. Se bifogade sidor om ritteknik.

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

Kort om kursplanen i teknik

LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR?

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Här kommer vi ha hjälp av våra lektioner gällande byggnadsmaterial, tryck och dragkrafter, balkformer och hållfasthet.

Uppfinningar. Namn:. Klass: 8A

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Boken om Teknik 1 3. Elevens första grundbok i teknik. PROVLEKTION: Alla broars dag

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Tummen upp! Teknik åk 3

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Undersökningar av tekniska lösningar

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Strålande skrivaren Sara

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Krypande kaninen Karin

Flygande fågeln Fia. När du vevar på baksidan flaxar fågeln Fia med sin vinge. Se en film på produkten:

Maria Svensson. Göteborgs universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.

Härliga hörselskydden Hilma

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG

Smidiga stegsnurraren Sonja

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

Fladdrande flygfäet Felicia

Spännande Skuggfiguren Sofia

Arbetsområde: Inte konst(igt)

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15

Lilla lyckohjulet Lina

Flaxande fjärilen Frida

Programmera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

Diviga diodtavlan Diana

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

Häftiga hästskolampan Hanna

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

Transkript:

Teknik Uppfinningar - utvecklingsprocessen Arbetshäfte Namn på gruppmedlemmarna:......... Klass 7E 1

Tidsplanering 7E Vad gör vi idag? Färdig? Må 4/5 (140 min) Ti 5/5 (190 min) On 6/5 (250 min) To 7/5 (160 min) Fr 8/5 (210 min) Må 11/5 (100 min) Ti 12/5 (50 min) Introduktion av uppgiften sid 9 Arbete i grupperna eventuellt film Arbete i grupperna sid 13 Fm: göra klart högtalare + ritning Em: Studiebesök på tekniska muséet, skriftlig uppgift delas ut Skriftlig uppgift lämnas in på plats Arbete i grupperna sid 14 Sista lektionen (50 min): tidslinjeleken Första lektionen (50 min): Visning av alla gruppers uppfinningar sid 15 Arbetshäftet lämnas in 2

Syfte: Undervisningen i ämnet teknik denna vecka ska syfta till att du utvecklar förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska också bidra till att du utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Du ska också få chansen att utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Undervisningen ska också bidra till att du utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling samt bidra till din förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. Dessa förmågor ska du träna: Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Centralt innehåll: Uppfinningar - processen Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprovning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner. Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system. Egna konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Dokumentation med fysiska modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. Studiebesök tekniska muséet Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system. 3

Kunskapskrav: E C A Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbete till viss del är synliggjord. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbete är relativt väl synliggjord. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbete är väl synliggjord. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. 4

Uppgift 1: Brainstorming a) I era grupper om tre ska en utav er börja med att säga ett ord vilket som helst, tex boll. Nästa ska då helt spontant komma på ett annat ord. Det behöver inte finnas någon logik eller något sammanhang mellan orden. Turas om att säga det ord som först kommer upp i huvudet. Fyll i era ord till vänster i tabellen, fortsätt tills alla rader innehåller ett ord. b) Finns det några vardagsproblem förknippade med något av orden? T ex ordet hund = problem med hundhår, bajs på trottoaren, luktar illa när de är blöta, tuggar sönder tofflor som valpar osv. Fyll i de vardagsproblem som ni kan komma på (minst 10 totalt) till så många som möjligt av orden i tabellen (ni behöver inte hitta vardagsproblem till alla ord). Om ni kör fast, titta på baksidan av arbetshäftet för inspiration! Ord: Vardagsproblem: 5

6

c) Kan ni komma på några fler vardagsproblem eller irritationsmoment i vardagen? Skriv upp dessa här. 7

d) Välj ut max 3 av era vardagsproblem och börja fundera på möjliga lösningar. Skriv ner alla idéer! Det spelar ingen roll hur galna/knäppa/tokiga/orimliga de är! Ju fler desto bättre! Låt inga sådana här tankar hindra er: När man är en björn med mycket liten hjärna och tänker ut saker, upptäcker man ibland att en idé som verkade vara riktigt idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på. - Nalle Puh Vardagsproblem 1:... Möjliga lösningar:... 8

Vardagsproblem 2:... Möjliga lösningar:... Vardagsproblem 3:... Möjliga lösningar:... 9

e) Kan ni se några problem med någon av era lösningsförslag? Eller något som kanske skulle kunna bli ett problem? Tänk till exempel på hållbarhet, tillverkning, pris, för svårt, för stort, för smått, material, vattentålighet, brandrisk, livslängd eller något annat... Vardagsproblem 1:... Vardagsproblem 2:... Vardagsproblem 3:... 10

Uppgift 2: Att välja ut en av idéerna Nu är det dags att välja ut en av era idéer som ni ska arbeta vidare med. Det är viktigt att ni dokumenterar varför ni väljer just den idén, som hjälp har ni några frågor att svara på. a) Vilket vardagsproblem är det som eran uppfinning löser? b) Vem/vilka är det som ska använda er idé, vem/vilka har nytta av den? c) Var ska den säljas? d) Ungefär hur mycket tror ni att den får kosta (för att någon ska vilja köpa den)? e) Varför är den här lösningen bättre än de andra förslagen till lösningar som ni hade på samma problem? 11

Uppgift 3 Skiss a) Hur fungerar eran uppfinning? Beskriv med ord. b) Rita en skiss: (Om ni behöver mer plats, skissa på ett löst papper) 12

c) Har ni upptäckt några fler problem med er idé under tiden ni gjort skissen? Hur har ni i så fall löst dem? d) Har ni ändrat eller förbättrat något jämfört med hur ni tänkte från början? 13

Uppgift 4: Bygg en prototyp a) Med hjälp av det arbetsmaterial som finns tillgängligt i klassrummet ska ni bygga en prototyp av er uppfinning. Om uppfinningen är stor så blir det kanske lättare om ni bygger prototypen mindre än uppfinningen ska vara i verkligheten. Om det material som eran uppfinning ska vara gjord av inte finns tillgängligt så får ni ta något annat material istället. Prototypen behöver inte kunna fungera precis som den färdiga produkten men den behöver kunna visa principen för hur uppfinningen ska fungera. b) Om ni stöter på några problem under tiden ni bygger skriver ni upp dem och hur ni löste dem här. 14

Uppgift 5: Visa uppfinningen för klassen På fredag ska alla grupper mycket kort visa sina uppfinningar för klassen. Visningen får ta max 5 minuter/grupp och ska ge svar på frågorna: a) Vilket problem löser er uppfinning? b) Hur fungerar den? c) Vem ska använda den? Om ni inte har hunnit färdigt mer er prototyp får ni visa den halvfärdiga prototypen och berätta hur den ska se ut och hur den ska fungera när den är klar. Det ifyllda arbetshäftet fungerar som dokumentation av arbetsprocessen och ska lämnas in på fredag 8/5 för bedömning. Inget skriftligt prov! 15

Extrauppgift 1 Titta på er färdiga prototyp. Finns det någonting som ni borde ha gjort annorlunda? Finns det något sätt att utveckla produkten så att den blir ännu bättre? 16

Extrauppgift 2 a) Tror ni att er uppfinning kommer att ha någon negativ påverkan på miljön? (Tänk på t ex material, produktion, transport, återvinning osv...) Extrauppgift 3 a) Hitta på ett namn på er uppfinning b) Hitta på en slogan till er uppfinning 17

18