Social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys Planprogram tillhörande Stadsdelen Pedagogen Park Fastigheten Växthuset 1 & 2 m.fl. i Mölndal
Innehåll Bakgrund Syfte Nuläge Konsekvenser Slutsatser och rekommendationer Framtagen av Julia Halldin, Stadsbyggnadsförvaltningen Mölndals stad 2
Bakgrund Planprogrammet för stadsdelen är en del i att utveckla tätorten Mölndal till en sammanhållen stad där stadsdelarna länkas samman och kopplingar till angränsande bostadsområden, grönområden, innerstaden samt Göteborg stärks. Utvecklingen av området är tänkt att skapa en ny stadsdel med bostäder, handel, närservice, arbetsplatser och rekreationsområden. Syftet är att stadsdelen ska utformas med höga krav på hållbarhet som en del i stadens vision. Syfte Syftet med den sociala konsekvensanalysen och barnkonsekvensanalysen är att tidigt i planprocessen lyfta fram områdets sociala perspektiv idag, samt konsekvenser av planförslaget. Målet är även att peka ut viktiga sociala värden i fortsatt planarbete. 3
Nuläge Planområdet ligger i Mölndals tätorts västra del, och angränsar till blandad bebyggelse samt stora naturområden. I planområdets södra del ligger idag Pedagogen Park, en fastighet med omkring 40 olika företag, samt en stor andel parkeringsplatser kopplade till denna. I den norra delen ligger sporthall och fotbollsplan som tillhörde den nu rivna Ekhagaskolan. Det finns idag inga bostäder inom planområdet. Mölndals innerstad ligger ca 2 km öster ut. Där finns en större andel service samt Mölndals station, med både regional pendel och spårvagn in till Göteborg. Området ligger i god anslutning till kollektivtrafik med flera busslinjer som passerar inom kvartstrafik mot Frölunda, Mölndals innerstad, samt norrut mot Sahlgrenska sjukhuset och Göteborg. Dock ligger hållplatserna väldigt utspridda och det kan vara svårare för en del människor i mitten av stadsdelen att ta sig till kollektivtrafik-knutpunkterna. Ett av Mölndals huvudcykelstråk passerar Pedagogen Park längs med områdets östra sida, och en mindre cykelbana går längs med Stubbåkersgatan. Stora parkeringsytor både inom planområdet samt norr i Bifrost skapar stora utrymmen för bilen, flera infarter till området gynnar också dess tillgänglighet. Området ligger i god anslutning till både Söderleden och E6, och Bifrostgatan fungerar även som en sekundärled. Pedagogen Park ligger därmed väldigt strategiskt i Mölndals tätort, med flera målpunkter runt om, i alla väderstreck. Alla kopplingar och stråk mellan områdena blir viktiga, då ambitionen är att länka samman dessa med den nya stadsdelen. Bilen är fortfarande det primära färdmedlet i och runt stadsdelen Pedagogen Park. 4
Norrut från planområdet ligger Bifrost, med storskaliga flerfamiljshus samt parkeringsytor. Här finner vi en livsmedelsaffär med postombud, äldreboende och en viktig kollektivtrafikkoppling mellan Mölndal och Göteborg. Här ligger Västerbergsskolan (F-6) som idag inväntar utveckling. Det är också här som de flesta nyinflyttade barn i stadsdelen kommer att gå. Västerut ligger Fässbergs kyrkogård samt grönområdet Fässbergsåsen. Här finns stora naturvärden och kulturvärden som sträcker sig i rekreationsområden bort till Botaniska och Slottskogen i Göteborg. Fortsätter vi längre västerut finner vi området Eklanda och Eklandaskolan (F-6) vilken idag inte har kapacitet för fler barn. Längre bort ligger handelsområdet 421 samt Frölunda Torg. Öster om planområdet ligger villabebyggelse i området Solängen. Närmre Mölndals innerstad, ca 1-2 km från området ligger Fässbergsskolan (7-9) med kulturskola, sporthallen Aktiviteten och fritidsgård. Även Åby fritidscentrum med simhall och fler sporthallar finns inom ca 2 km, och har hela Mölndals innerstad som upptagningsområde. Söderut ligger handel och mindre industrier ned mot Söderleden. Här finner vi bageri, och andra företag ner mot Söderleden. På andra sidan Söderleden ligger Sisjöns industriområde, vilket är en viktig målpunkt för arbete och handel, samt Sisjön badplats med rekreationsområden. Idag är kopplingarna dit bristfälliga i form av stor trafikerad led, samt avsaknad av kollektivtrafik söderut. Trädallén vid Stubbåkersgatan Kyrkan och dess lokaler i närområdet bidrar till flera gemensamhetslokaler och mötesplatser i närområdet. Flera andra målpunkter ligger utanför planområdet, med en varierande tillgänglighet. Stora barriärer, både fysiska och sociala försämrar en del kopplingar mellan olika områden. Fysiska barriärer är framförallt Bifrostgatan och Frölundagatan, med få kopplingar över gatorna, samt få trygghetsingivande moment längs med. Som t.ex. belysning och uppsikt från intilliggande bostäder och verksamheter. Stubbåkersgatan har god tillgänglighet, men saknar också dessa trygghetsingivande faktorer. De sociala barriärerna mellan socioekonomiskt skilda områden, t.ex. Eklanda och Bifrost påverkar Pedagogen Park. Med sin strategiska plats i mitten har området potential att överbygga barriärerna men det påverkas av hur stadsdelen utformas, som inkluderande eller som exkluderande. 5
Det finns stora grönområden intill Pedagogen Park, värdefulla natur- och kulturmiljöer. Flera leder och stigar går genom områdena, och kopplar ihop de gröna kvaliteterna med bland annat Änggårdsbergen och Göteborgs botaniska trädgård. Idag upplevs tillgängligheten upp till de gröna områdena som besvärlig och otydlig. Det kan vara svårt att hitta ingångarna och entréerna upp i Fässbergsåsen och vidare. Utpekade entréer finns bland annat i Eklanda och i Fässbergsdalen. Det vore fördelaktigt att göra dessa kvaliteter mer tillgängliga för alla i närområdet idag, och för de nya boende i stadsdelen. Att koppla ihop den nya stadsdelen med Fässbergsåsen och sedan vidare. Det kan till stor del påverkas av uppdelningen av privata och offentliga miljöer. Offentliga miljöer (parker, öppna lekplatser och andra mötesplatser) där alla människor kan och får vistas, kan med fördel placeras intill entréerna eller de vägar som leder upp i grönområdena. Det möjliggör till att fler människor använder platserna vilket gör det tryggare samt mer tillgängligt. Privata gårdar/lekplatser/inhängande områden kan skapa en barriär mot Fässbergsåsen och gör grönområdena mindre tillgängliga. Kyrkogården väster om området. Svackdike och vall mot Bifrostgatan. Stadsdelen saknar idag grönska och platser för lek och vila. Det finns inga befintliga offentliga lekplatser eller parker, samt få designerade mötesplatser, inom området. Detta behöver kompletteras när bostäder uppförs då de kommer bli väldigt viktiga för det sociala livet i området. Då området består av endast verksamheter idag finns risken att det sociala livet hamnar i de privata rummen, på gårdarna och inom inhängande lekplatser tillhörande förskolor när platsen utvecklas. Att prioritera och upprätta flera offentliga mötesplatser i samband med bostäder är väldigt viktigt då det kan förenkla övergången till en blandad stadsdel som integrerar både nya boende och befintliga människor som arbetar i Pedagogen Park. 6
Konsekvenser Nedan beskrivs konsekvenserna av det som föreslås i planprogrammet för stadsdelen. En samlad beskrivning av programförslaget finns tillgängligt i programbeskrivningen. Då planprogrammet fokuserar på helheten och strukturen så går inte konsekvensbeskrivningen in på några detaljer, utan dessa analyseras i detaljplan. Förslag på strukturbild framtagen av Nyréns. 7
Strukturplan över området. Bilden grundar sig på Nyréns stadsutvecklingsförslag.. Redovisning av föreslagen skala på bebyggelse inom området. Redovisning av funktioner och trafikprinciper för området. 8
Helheten Stadsdelen Pedagogen Park har potential att sammanbygga flera olika omkringliggande stadsdelar, och koppla samman dessa. Förslagets blandade bebyggelse anpassar sig både till villabebyggelsen i väster samt de höga flerbostadshusen i norr. Det kan dock anpassas mer, genom att väva in mindre småhus och radhus för att öka blandningen. De kan vara mer attraktiva i syfte att gynna flyttkedjorna. Tillskottet på ca 1000 1300 bostäder är positivt för stadens bostadsförsörjning och följer också Översiktsplanens utpekade områden för förtätning. Den roll planområdet får, som en sammankopplande stadsdel, kan innebära ett stort lyft för alla områden inom och runt omkring. Barriärer som överbyggs, tryggare miljöer, fler människor i rörelse, och säkrare trafiksituation. Stråken stärks i förslaget, men med ett större fokus på gående och cyklister som ökar deras trygghet och säkerhet. Gatusektionen för Bifrostgatan minskar och en ny hållplats tillförs vilket ökar tillgängligheten till kollektivtrafik. Andelen markparkering minskar tillförande gröna ytor stärker kopplingarna till de gröna områdena i väster. Dock är det viktigt att dessa kopplingar fortsätta utvecklas så att de blir tydliga och trygga. Uppnås ovannämnda aspekter stärks kopplingar och flöden mellan planområdet och andra områden. Den blandade bebyggelsen ger goda möjligheter för fler människor på platsen och samutnyttjande av olika funktioner, men kan också stärka Mölndals centrum med ett bra pendlingsavstånd för cykel och kollektivtrafik. Ett fungerande stadsdelscentrum kan lyfta de omkringliggande stadsdelarna och därmed bidra till ökade sociala kvaliteter för boende idag samt nyinflyttade. Samspel och sammanhang För att uppnå dessa sociala kvaliteter krävs fokus på det sociala livet mellan husen i den nya stadsdelen. Att offentliga platser prioriteras, och samnyttjande mellan dag- och nattbefolkningen möjliggörs. Både privata och offentliga platser måste tydliggöras för att locka fler att använda dem. Torget och parkerna i programförslaget är inte detaljerade än men de kan med fördel kompletteras med ett antal mindre mötesplatser. För att lyckas skapa en levande stadsdel behövs fler, utspridda mötesplatser, som är anpassade till olika aktiviteter och till olika åldrar. Kopplingarna mot områdena i norr, såväl som i väster, är väldigt viktiga. Hur husen utformas, höjder och mörka hörn kommer påverka flödena av människor samt rörelse mellan platserna. Det påverkar framförallt barnens väg till skolan (Västerbergsskolan) norr om stadsdelen, samt deras tillgång till natur och rekreationsområden i väster. Även utformningen av kopplingen över Bifrostgatan, som binder ihop Solängen med planområdet, kommer bli viktig ur en säkerhets och trygghetssynpunkt. Vägen leder till många fritidsaktiviteter samt skolor i öster och även till Mölndals centrum. Övergången, såväl som byggnaderna längs med stråket: från Bifrostgatan till Stubbåkersgatan borde utformas utefter detta. Portar mot stråket, lägre hushöjder, uppsikt mot stråket med mycket fönster, planteringar etc. På liknande sätt borde det inre stråket fokusera på de här kvaliteterna, att skapa trygga passager för gående och cyklister i alla åldrar. Vardagsliv Stråken och kopplingarna till målpunkter har analyserats i programförslaget och tagits hänsyn till. De viktigaste målpunkterna att prioritera i fortsatt planarbete är skolorna och kollektivtrafiknoder. Övergångarna över Bifrostgatan, samt Frölundagatan, men också utformningen av det inre stråket norrut samt de gröna kopplingarna västerut. 9
Skolorna (Västerbergsskolan samt Fässbergsskolan), fritidsaktiviteterna (Aktiviteten och Åby sporthall/simhall) samt stråken in till centrum är de viktigaste kopplingarna att fokusera på för att gynna dem som oftast har en sämre tillgänglighet; barn, äldre, rörelsehindrade etc. Förslaget möjliggör för flera olika sorters service som behövs i stadsdelen. Framförallt en livsmedelsbutik, men också komplettering av offentlig service. För barn och äldre behövs fritids, möteslokal, föreningslokaler, vårdcentral, och andra funktioner inom korta avstånd. Servicen möjliggör för ett ökat liv och rörelse området och människor från intilliggande stadsdelar kommer i en större utsträckning ha en anledning till att besöka platsen. En funktion som bör adderas i närområdet är ex. ett familjecenter, en samverkansarena för barn och föräldrastöd (t.ex. BVC). Det saknas i de intilliggande stadsdelarna, och kan fördelaktigt ligga tillgängligt i ett stadsdelscentrum. De nya förskolor som behöver upprättas i de kommande planerna borde dessutom prioritera samnyttjande av förskolegårdarna. På så sätt kan lekplatserna och gårdarna ta plats i rummen, samtidigt som de kan användas av allmänheten under kvällar/helger. Gröna miljöer De gröna miljöerna i programförslaget är fokuserade mot väster vilket gynnar kopplingen till de gröna kvaliteterna upp mot Valås. Det skapar också goda förutsättningar för trygga rekreationsområden för barn, skilda från större vägar. Den större parken i mitten kommer ha en stor upptagningsradie för boende inom stadsdelen och runt omkring. Vilket ökar möjligheten att locka olika sorters människor till platsen. Det blir då viktigt att skilja på offentligt och privat, beroende på vilka funktioner parken kommer att ha. Att erbjuda flera olika miljöer och aktiviteter för många olika åldrar är positivt vilket skapar ett samnyttjande av parken samtidigt som det ger goda förutsättningar att den användas under större delen av dygnet. En utveckling av fler små parker på strategiska platser kan lyfta stråk och passager ytterligare. Identitet En tydlig koppling och övergång från parken in i naturområdena i väst borde eftersträvas då Fässbergsåsen och Valås blir en viktig del av stadsdelens identitet. De stora intilliggande rekreationsområdena är en stor kvalitet för stadsdelen. Torget som blir länken mellan bostadsområdena och Pedagogen Park får en viktig funktion i planförslaget, men skulle gynnas av fler gröna inslag för att undvika att platsen upplevs som en barriär. Om människor lockas att vistas på platsen under andra tider än arbetstider skapas en levande mötesplats och trygga miljöer i närområdet. Hårda ytor, dålig belysning/solljus och mycket parkering är faktorer som skapar det motsatta. Om platsen utformas fel och inte tar hänsyn till de sociala kvaliteterna kommer torget bli en tydlig avdelare och en barriär i stadsdelen. Den blandade stadsdelen förlorar då sin funktion att länka samman de olika funktionerna. 10
Slutsatser och rekommendationer Livet mellan husen Det är viktigt att skapa fler mötesplatser runt omkring i stadsdelen som t.ex. parker, lekplatser och träffpunkter. Dessa kan med fördel samnyttjas av olika verksamheter och boende, där skillnaden mellan privata och offentliga platser förtydligas. Samnyttjandet av dessa är en effektiv markanvändning som ökar tryggheten. Det är också viktigt att tänka på hur volymen på bebyggelsen påverkar trivselkänslan och därmed påverkar vistelseplatserna. Mycket ljus och soliga platser t.ex. bjuder in till möten, aktivitet och vistelse. Även utformningen på husen påverkar hur miljöerna i stadsdelen kommer användas. Verksamheter i bottenplan, längs med viktiga stråk och utvalda strategiska hörn, är exempel på väldigt effektiva sätt att skapa uppsikt samt liv & rörelse. Det gör att platserna blir tryggare och används mer. Höjderna och utformningen av husen måste studeras vidare i planarbetet. Hur de påverkar den sociala hållbarheten, de offentliga platserna och livet mellan husen. Barriäreffekter Det är viktigt att fortsätta arbeta med att minska barriärerna (både sociala och fysiska) i syfte att binda ihop området med intilliggande områden, samt målpunkter. Skola, idrott, sport, rekreation och kollektivtrafik-knutpunkter ligger idag utanför planområdet och det är av stor vikt att säkra och trygga kopplingar till dessa prioriteras. Framförallt gäller detta kopplingarna norrut; stadsdelen med området Bifrost, samt över Bifrostgatan. Variationen av funktioner Det är viktigt att kunna erbjuda flera olika boendeformer, storlekar etc. för att gynna flyttkedjorna. Mindre hus och radhus eftersträvas för att ge en bättre blandning med flerbostadshusen i programförslaget. Det är även viktigt med samutnyttjande av billiga lokaler, till föreningar och privatanvändning, som bidrar till liv och rörelse i området olika tider på dygnet samt gynnar de socioekonomiskt svaga. Denna grupp måste tas hänsyn till vid nybyggen som oftast är dyrare så de inte exkluderas från de offentliga platserna och miljöerna i den nya stadsdelen. Lokalerna erbjuder en möjlighet att träffas i området oberoende av socioekonomisk bakgrund. Det saknas ungdomsgård i alla närliggande områden, och stadsdelen Pedagogen Park har en möjlighet att prioritera detta. Dessa gör stor skillnad för ungdomars fritid och trygghet, samt erbjuder dem en egen mötesplats. Det är viktigt att planera in dessa lokaler tidigt i processen. De som flyttar in borde ha möjlighet att påverka området utefter deras önskemål. En flexibel detaljplan som tillåter förändring över tid beroende på hur de som bor och rör sig i området vill använda platserna. 11