Årsredovisning 2011
Universitetsstyrelsebeslut 2012-02-17 Dnr: 2011/547
Fastställande av årsredovisning för Linnéuniversitetets verksamhetsår 2011 Styrelsen för Linnéuniversitetet fastställer härmed årsredovisningen 2011 enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, samt förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Beslut Dnr: 2011/547 Beslutet har fattats av styrelsen vid sammanträde den 17 februari 2012. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid Linnéuniversitet är betryggande. Dan Brändström Ordförande Stephen Hwang Rektor Thomas Carlzon Dilsa Demirbag-Sten Catharina Larsson Anna Soltorp Bengt Söderström Claes Thegerström Kajsa Wejryd Eva Benzein Lars Behrenz Anders Åberg Matilda Sjödahl Dennis Persson 3
Årsredovisning 2011 4
Årsredovisning 2011 Rektor har ordet 7 Linnéstudenterna har ordet 8 Om Linnéuniversitetet 9 Resultatredovisning 10 Förutsättningar för resultatredovisningen 10 En attraktiv kunskapsmiljö 10 Utbildningsutbud 10 Efterfrågan på utbildningar och studentrekrytering 14 Studentinflytande 16 Universitetets service till studenter 17 Prestationer 17 Framstående forskning 17 Linnaeus University Centres 17 Forskningsinriktning 18 Utbildning på forskarnivå 18 Externfinansierad forskning 20 Havsmiljöinstitutet 21 Vetenskapliga publikationer 21 Prestationer 22 Samhällelig drivkraft 23 Nybildad stiftelse med starkt fokus på Småland 23 Utbildnings- och forskningssamverkan med samhället 23 EU och regionen 25 Entreprenörskap och kommersialisering 25 Holdingbolag 26 Prestationsmått 26 Globala värden 27 Internationalisering 27 Hållbar utveckling 29 Lika villkor 29 Annan verksamhet 32 Institutet för fortbildning av journalister (Fojo) 32 Polisutbildningen 32 Kvalitetsarbete 34 Övergripande kvalitetsarbete 34 Nämndernas kvalitetsarbete 34 Intern styrning och kontroll 34 Kompetensförsörjning 35 Kompetensutveckling 36 Universitetsbibliotek 38 Andra stödfunktioner 39 Lokalförsörjning 39 Universitetsförvaltning 39 Ekonomisk utveckling 40 Avgiftsfinansierad verksamhet 42 Kapitalförändring per verksamhetsområde 43 Väsentliga uppgifter 44 Resultaträkningar 45 Balansräkningar 46 Anslagsredovisning 47 Redovisnings- och värderingsprinciper 48 Noter 51 Bilagor 56 5
Rektor har ordet 6
Rektor har ordet Rektor har ordet 2011 var Linnéuniversitetets andra år som nytt universitet. Bakom oss lämnar vi nu mer definitivt fusionsprocessen och de följdverkningar som den gav upphov till. Istället har året varit fokuserat på verksamheten och dess utveckling. Linnéuniversitetet utmärker sig i universitetsvärlden. Inte bara genom att vi är unika genom fusionen, utan också på vilket sätt vi förvaltat vår nya roll som ett modernt internationellt universitet i Småland. Vi har framgångsrikt tagit plats på den svenska och internationella universitetsarenan. Vi har under året kunnat glädja oss åt fortsatta stora framgångar vad gäller studentrekryteringen. Både vårens och höstens ansökningsomgångar slog nya rekord i antalet sökanden, bland de största ökningarna i landet. En del av framgången beror på ett väl genomtänkt och bra genomfört kommunikationsarbete. Ett bevis på detta är de utmärkelser kopplat till kommunikationsarbetet som vi fått och är stolta över. I grunden handlar det naturligtvis om ett attraktivt utbildningsutbud kombinerat med god utbildningskvalitet och bra studentbemötande/miljö. Vi har dock utmaningar att öka studenttillströmningen inom vissa utbildningar särskilt på mastersnivå. Vi har under året framgångsrikt utvecklat och kört igång de nya lärarprogrammen. Dessa är tydliga exempel på att våra kvalitetssträvanden bär frukt. Vi är unika i landet att erbjuda en så rik palett av utbildningar. Ett annat exempel på framgångar är vårt psykologprogram som vi dragit igång under året. Söktrycket var högt redan nu första året och det bådar gott inför framtiden. Vi har under året lämnat in en ansökan om civilingenjörsexamen. En sådan utbildning skulle stärka vår profil inom det tekniska området och vara välkommet av regionens näringsliv. Vi har genomfört en utredning av våra distansutbildningar och det problem flera har med lägre genomströmning. Utredningen pekar på olika förbättringsförslag som vi nästa år behöver titta närmare på. Under året har universitetets stora satsning på excellenta forskningsmiljöer de s k Linnaeus University Centers arbetats fram. Intresset var stort från början med sex stycken intresseanmälningar. Efter en noggrann granskning med internationella sakkunniga ansågs tre miljöer uppfylla de högt ställda kvalitetskraven. Det är mycket glädjande att vi redan nu har tre så excellenta miljöer. I framtiden kommer vi säkert att se fler miljöer växa fram. Det blir nu spännande att följa utvecklingen av de miljöer som nu fått en kraftfull ökning av forskningsmedel. Arbetet med samhällelig drivkraft har haft flera framgångar under året. Vi har arbetat konsekvent med våra företagskontakter. Vi har fortsatt nära samarbete med regionala aktörer såsom landsting, regionförbund och kommuner. Under året kom den rapport som OECD gjort vad gäller Småland-Blekinges framtida utmaningar och möjligheter. Där lyfte man flera gånger upp lärosätenas centrala och viktiga roll för en positiv utveckling av regionen. Vi har också fått bekräftelse på vår viktiga roll i regionen genom de 22 mkr till sju projekt som vi fick inom EU:s strukturfondsprogram. Många av dessa genomförs i nära samarbete med näringslivet. 2011 var också första året med studieavgifter för studenter från tredje land. Spänningen var stor runt om i landet i vilken utsträckning man skulle få studenter. För vår del har vi trots att vi inte gjort några rekryteringsansträngningar ett hyggligt antal betalande studenter. Ett 60-tal studenter har betalat sin studieavgift, en siffra som vi skall vara nöjda med som en god början. Årets framgångar kröntes med en julklapp som man inte ens kunde drömma om. Det handlar naturligtvis om den fantastiska insats som familjen Kamprad gjort för att främja forskning och utbildning till gagn för utvecklingen i Småland. Stiftelsekapitalet, som är nära nog en miljard kronor och ökar med mer än en kvarts miljard årligen, kommer att betyda oerhört mycket för utvecklingen av universitetet. Vi ser med tillförsikt an på det fortsatta samarbetet med Kampradstiftelsen. Universitetets framgångsrika verksamhet bygger på det stora engagemang och kompetens som finns bland universitetets medarbetare. En stor utmaning inför framtiden är att fylla det framtida kompetensbehovet. Vi har haft stor hjälp av engagerade studenter för att förbättra verksamheten. Vårt nära och goda samarbete med Linnéstudenterna har varit central i detta sammanhang. Stephen Hwang Rektor 7
Linnéstudenterna har ordet Linnéstudenterna har ordet Linnéuniversitetet växer för varje verksamhetsår och fortsätter att ha ett högt söktryck, många studenter och ett nationellt bra rykte. Linnéstudenterna växer tillsammans med universitetet och lämnar med dessa ord följande synpunkter: Studentinflytandet är ett av Linnéstudenternas viktigaste arbetsområden. Linnéstudenterna vill fortsätta påpeka vikten med ett mentorskap mellan studentrepresentanten och en aktör i det beredande eller beslutsfattande organet. Linnéstudenternas skrivelse kring detta som skickades in under året bör fortsätta arbetas med. Linnéuniversitetet genom sina lärare som undervisar och universitetsledning borde ta mer ansvar gällande studentrepresentationen på universitetet. Linnéstudenterna har även under året, på studenternas initiativ, påbörjat arbetet med anonyma tentamina för studenter. Studenternas intresse för detta har varit stort och det blir tydligt att studenterna upplever en otrygghetskänsla med gällande tentamens- och bedömningsförfarande ur ett rättsäkerhetsperspektiv. Linnéstudenterna välkomnar också ett fortsatt förebyggande arbete kring fusk tillsammans med Linnéuniversitet, både gällande information till studenter och för arbetet i disciplinnämnden. Linnéstudenterna vill slå ett slag för vikten av den pedagogiska kompetensen hos lärarna på Linnéuniversitetet. Att vara pedagogiskt kompetent som lärare är en grundsten i att lära ut den kunskap som studenterna kommer ta med sig även efter sin tid på Linnéuniversitetet och blir därmed en stark indikator på kvalitet. En likabehandlingsplan har upprättats vid Linnéuniversitetet efter påtryckningar från Linnestudenterna under året. Det viktiga är att Linnéuniversitet fortsätter för att arbeta för att implementera denna likabehandlingsplan i alla verksamhetsområden som rör studenter. Då Linnéuniversitet profilerar sig som ett modernt universitet blir det ännu viktigare att studenterna vid universitetet känner sig väl behandlade och att alla blir behandlade lika utifrån sina egna individuella förutsättningar. Linnéstudenterna förväntar sig att Linnéuniversitet fortsätter att arbeta intensivt med detta under året för att komma tillrätta med sina tidigare tillkortakommanden inom detta område. Linnéstudenterna ser även att arbetet kring trygghet och säkerhet på Campus i Växjö tillsammans med Linnéuniversitetet fortlöper. Universitetet bör också fortsätta samarbeta med Linnéstudenterna i bevakningen av bostadsfrågan som är löpande oerhört viktig för studenternas studietid. Linnéuniversitet arbetar nu för att genomföra en organisatorisk förändring. Linnéstudenterna anser att en enklare och tydligare organisation skulle förändra kommunikationen inom universitetet och göra den mer effektiv utåt mot studenterna. Det viktigaste i en omorganisation av Linnéuniversitetet är även att fortsätta säkra studentinflytandet på Linnéuniversitetet. Under året har utredningen för ett samlokaliserat universitet i Kalmar genomförts. Linnestudenternas åsikt i denna fråga är att nya lokaler ses som positiva men inte på bekostnad av existerande verksamhet. Det vill säga att en nylokalisering i Kalmar inte får äventyra på något sätt kvaliteten i undervisningen eller forskning vid Linneuniversitetet och att denna linje hålls. Likt Linnéuniversitetet har vi som studentkår skapat bra förutsättningar för organisationens välmående. Ett fortsatt arbete i att skapa så kvalitativa utbildningar och vardag för studenterna på Linnéuniversitetet är något vi som organisationer båda ska sträva efter. Vi sätter stort värde på ett fortsatt gott samarbete med Linnéuniversitetet. Matilda Sjödahl Ordförande Linnéstudenterna Dennis Persson Vice ordförande Linnéstudenterna 8
Om Linnéuniversitetet Om Linnéuniversitetet Linnéuniversitetets vision formuleras som Linnéuniversitetet en attraktiv och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Universitetets strategi 2010-2015, En resa in i framtiden, innehåller tolv mål inom fyra strategiska områden. En attraktiv kunskapsmiljö är överordnat och de tre övriga, Framstående forskning, Samhällelig drivkraft och Globala värden är stödjande områden. Linnéuniversitetet är organiserat i fyra fakultetsnämnder och en nämnd för utbildningsvetenskap. Nämnderna har ett övergripande ansvar för utbildningsutbudets volym, innehåll och kvalitet. Tio av universitetets tolv institutioner finns på de båda studieorterna Kalmar respektive Växjö. Institutet för fortbildning av journalister finns i Kalmar och polisutbildningen i Växjö. Universitetsbiblioteket och universitetsförvaltningen finns på båda orter. För närvarande pågår en organisationsöversyn. Linnéuniversitetet har 15 559 helårsstudenter och 381 studerande på forskarnivå. Universitetet har cirka 2 000 anställda. De totala intäkterna uppgick 2011 till 1 548 tkr, varav 67 procent utgjorde utbildning enligt uppdrag i universitetets regleringsbrev, sju procent uppdragsutbildning och 26 procent utgjorde forskning och utbildning på forskarnivå. 9
Resultatredovisning Förutsättningar för resultatredovisningen Linnéuniversitetets verksamhet redovisas utifrån lärosätets uppdrag enligt högskolelagen och regleringsbrevet för 2011. Redovisningen återkopplas, i enlighet med universitetsstyrelsebeslut, till universitets strategi, som har sin grund i uppdraget enligt högskolelagen. Under året har universitetsstyrelsen beslutat om indikatorer för universitetets utveckling. Rektor har sedan beslutat om ett antal universitetsövergripande resultatindikatorer och tidpunkt för uppföljning. Några av dessa redovisas i årsredovisningen för 2011. Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall universitetet också redovisa sina prestationer. Med prestationer avses, enligt Ekonomistyrningsverkets handledning, produkter och tjänster som kommer ut från verksamheten, det vill säga produkterna och tjänsterna ska ha lämnat myndigheten. För 2011 redovisar Linnéuniversitetet, i enlighet med universitetsstyrelsebeslut, prestationerna helårsstudenter, helårsprestationer och antal vetenskapliga publikationer samt studerande på forskarnivå. Beträffande utbildning på forskarnivå är målsättningen att i framtiden redovisa den genomsnittliga kostnaden för den totala studietiden i enlighet med väsentliga uppgifter för antal examina på forskarnivå. Det pågår ett utvecklingsarbete avseende kostnadsredovisningen för utbildning på forskarnivå. Den totala kostnaden för området redovisas i årsredovisningen för första gången 2011 där redovisningen bygger på en kombination av utfall och schablonberäkning. När det gäller prestationer för samverkansområdet har några prestationsmått sammanställts i avsnitt samhällelig drivkraft. Dessa utgår från det förslag som arbetats fram i ett nätverk inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Resultaten skall avse innevarande år och jämföras med motsvarande information för ytterligare två år. Jämförelseåret 2009 utgörs av sammanslagna uppgifter för Högskolan i Kalmar och Växjö universitet i enlighet med Ekonomistyrningsverkets rekommendationer. En attraktiv kunskapsmiljö Mål enligt strategi 2010 2015: Linnéuniversitetet ska vara en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö som samverkar med det omgivande samhället vara en plats för engagerade, kreativa och kritiska medarbetare och studenter erbjuda utbildningar som är attraktiva, efterfrågade och har högt ställda kunskapsmål erbjuda en kunskapsmiljö som kännetecknas av pedagogik av högsta kvalitet 10 Utbildningsutbud Utbildningen vid Linnéuniversitetet är mångfacetterad och omfattar områdena humaniora, samhällsvetenskap, media, beteendevetenskap, vårdvetenskap, naturvetenskap, medicin, teknik, design och sjöfart. Inom grundnivå och avancerad nivå bedriver Linnéuniversitetet utbildning inom såväl program som fristående kurser. 2011 erbjöds ett nittiotal utbildningsprogram på grundnivå, samt ett femtiotal program på avancerad nivå. En tredjedel av universitetets studenter går på professionsutbildningar. Bildandet av Linnéuniversitetet har skapat nya förutsättningar för kvalitet och bredd i utbildningsutbudet. Linnéuniversitetet har exempelvis erhållit samtliga examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Psykologutbildningen startade höstterminen 2011. Under året har universitetet ansökt om tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen. Det har också förts samtal med Lunds universitet och Landstinget i Kalmar län angående lokalisering av läkarutbildning till Kalmar. Planer finns på att landstinget ska ta emot studenter för den kliniska delen av utbildningen och att Linnéuniversitetet ska erbjuda specialiserade kurser. Utifrån Linnéuniversitetets nya förutsättningar har en översyn av utbildningsutbudet och antalet utbildningsprogram påbörjats. Programöversynen ska säkerställa att kriterierna för
en attraktiv kunskapsmiljö uppfylls och att programmen inte överlappar varandra i alltför stor utsträckning. Lärarutbildning Linnéuniversitetet bedriver en av Sveriges största lärarutbildningar. Universitetet utbildar förskollärare, grundlärare, yrkeslärare, ämneslärare, speciallärare och specialpedagoger. Linnéuniversitetet har dessutom Skolverkets tillstånd att ge rektorsprogrammet. Hösten 2011 startade de nya lärarprogrammen vilket inneburit ett omfattande arbete för de programråd som tillsatts för respektive program och som har som uppdrag att kvalitets säkra utbildningen. Dimensioneringen av lärarutbildningen har utgått från såväl söktryck som arbetsmarknadens behov vilket har inneburit omfördelningar av utbildningsplatser. Linnéuniversitetet har sedan tidigare ett distansbaserat förskollärarprogram med nationell rekryteringsbas, vilket anpassats efter den nya förskollärarexamen och i samband med detta tillförts nya platser. Även speciallärar- och specialpedagogprogrammen har fått ökad tilldelning beroende på den rådande bristen på lärare inom fältet. Ämneslärarprogrammet uppvisar vid Linnéuniversitet liksom i riket som helhet ett lågt söktryck i flertalet ämnen. En utredning av ämneslärarutbildningens framtida utformning har därför initierats under 2011. Utbildningsutbudet har planerats så att studenterna ska få tillgång till så många valmöjligheter som möjligt i både Kalmar och Växjö eller med alternativa distributionsformer. Under året har ytterligare en väg till ämneslärarexamen arbetats fram i form av Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) och utbildningen erbjuds 2012. Regeringens åtgärdsprogram för jobb och omställning Inom regeringens åtgärdsprogram för jobb och omställning har universitetet tilldelats 308 högskoleplatser. Dessa platser har nyttjats för utbildningar inom framför allt naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och humaniora. Arbetsmarknadsanknytning Under 2011 har olika projekt startat för att öka arbetsmarknadsanknytningen i universitetets utbildningar. Bland annat pågår ett fortsatt arbete med att utveckla programrådens arbetssätt och deras sammansättning avseende representation från näringsliv/omgivande samhälle samt studenter. Exempel på andra aktiviteter som påbörjats under 2011 är projektet Linnaeus Technical Centre som syftar till att stärka synlighet, attraktivitet, produktivitet, konkurrenskraft samt kompetens- och resursförsörjning för regionens teknikföretag. Projektet förväntas på lång sikt bidra till den regionala tillväxten. Dessutom arbetar flera program med att stärka utbildningens arbetsmarknadsanknytning genom ökade inslag av arbetsplatsförlagd utbildning och anordnande av arbetsmarknadsdagar. Dessutom har professionsutbildningarna särskilt verkat för utökade kontakter med utbildningens avnämare. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrader Antalet helårstudenter för 2011 uppgick till 15 559, vilket är i nivå med 2010. Linnéuniversitetet utbildar studenter till ett värde av 995 mkr, vilket överstiger summan av takbelopp och anslagssparande. Universitetets intäkter beräknas utifrån varje utbildningsområde, där varje område har ett ersättningsbelopp per helårstudent respektive helårsprestation. Prestationsgraden ökade år 2011 till 77 procent och är tillbaka på 2009 års nivå. Tabell 1. Studenter på grundnivå och avancerad nivå1 2011 2010 2009 Helårsstudenter2 15 559 15 575 14 278 Helårsprestationer2 11 953 11 620 10 996 Prestationsgrad2 77 % 75 % 77 % 1 Exklusive uppdragsutbildning. Inklusive betalande tredjelandsstudenter 2011 (13 hst, 4 hpr se även avsnitt om studieavgifter för tredjelandsstudenter). 2 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. Helårsprestationer utgörs av antal godkända högskolepoäng omräknat till helårsekvivalenter. Prestationsgraden är helårsprestationer dividerat med helårsstudenter. Definitionerna finns beskrivna i universitetets regleringsbrev. Källa: Ladok. Utbildningsutbudet bestod till 62 procent av programutbildningar och till 38 procent av fristående kurser, ett förhållande som har legat stabilt de senare åren. 11
Tabell 2. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrader1 Professionsutbildning2 2011 2010 2009 Helårsstudenter 5 134 4 966 4 609 Helårsprestationer 4 692 4 477 4 178 Prestationsgrad 91 % 90 % 91 % Andel professionsutbildning 33 % 32 % 32 % Annan programutbildning Helårsstudenter 4 588 4 703 4 251 Helårsprestationer 3 765 3 603 3 438 Prestationsgrad 82 % 77 % 81 % Andel annan programutbildning 29 % 30 % 30 % Fristående kurser Helårsstudenter 5 837 5 906 5 418 Helårsprestationer 3 496 3 540 3 380 Prestationsgrad 60 % 60 % 62 % Andel fristående kurser 38 % 38 % 38 % 1 Exklusive uppdragsutbildning. 2 Programutbildning avseende professionsutbildningar i enlighet med Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen. Källa: Ladok. Andelen professionsutbildningar, det vill säga utbildningar som leder till en yrkesexamen, utgjorde cirka en tredjedel av det totala utbildningsutbudet. Professionsutbildningarna såsom sjuksköterske-, sjökaptens-, sjöingenjörs-, socionom-, optiker- och lärarutbildning har högre prestationsgrad än annan programutbildning. Prestationsgraden på fristående kurser uppgår till 60 procent och är därmed lägre än prestationsgraden på programkurser. Utbildning på grundnivå utgjorde 2011 cirka 90 procent av det totala antalet helårsstudenter. Helårsstudenter avseende utbildning på avancerad nivå uppgick till 1 309. 12
Tabell 3. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad per utbildningsnivå1 Grundnivå 2011 2010 2009 Helårsstudenter 13 929 13 953 13 008 Helårsprestationer 10 740 10 527 10 060 Prestationsgrad 77 % 75 % 77 % Avancerad nivå Helårsstudenter 1 309 1 293 910 Helårsprestationer 1 048 941 679 Prestationsgrad 80 % 73 % 75 % Ej klassad utbildningsnivå2 Helårsstudenter 321 329 361 Helårsprestationer 165 152 258 Prestationsgrad 51 % 46 % 71 % 1 Exklusive uppdragsutbildning. 2 Ej klassad utbildningsnivå är till exempel basårsutbildning. Källa: Ladok. Prestationsgraden på avancerad nivå har ökat från 73 procent år 2010 till 80 procent år 2011. En förklaring till att prestationsgraden inom utbildningsområdet naturvetenskap ökat är att antalet tredjelandsstudenter var fler 2010 än under 2011. Dessa studenter hade lägre prestationsgrad än genomsnittet. Inom utbildningsområdet samhällsvetenskap beror ökningen bland annat på förändrade kursstarter jämfört med 2010, vilket medförde att fler examinationstillfällen och därmed helårsprestationer uppstod 2011. Tabell 4. Helårsstudenter (hst), helårsprestationer (hpr) och prestationsgrad per utbildningsområde 1 Utbildningsområde2 Hst Hpr Prestationsgrad3 Andel4 kvinnor Andel4 under 25 år Design5 214 197 92 % 73 % 61 % Farmaceutiskt 12 12 97 % 91 % 39 % Humanistiskt 1 781 1 140 64 % 72 % 40 % Idrott 109 95 88 % 58 % 66 % Juridiskt 216 161 75 % 62 % 70 % Medicin 586 495 84 % 81 % 41 % Media5 68 67 100 % 61 % 82 % Musik5 35 24 70 % 24 % 68 % Naturvetenskapligt 1 938 1 349 70 % 54 % 44 % Samhällsvetenskapligt 4 569 3 510 77 % 63 % 45 % Tekniskt 2 245 1 682 75 % 46 % 41 % Undervisning 1 418 1 351 95 % 79 % 31 % Vård 1 180 1 009 86 % 82 % 35 % Övrigt 1 188 861 72 % 58 % 46 % 15 559 11 953 77 % 62 % 50 % 1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive betalande tredjelandsstudenter. 2 Utbildningsområden enligt regleringsbrev. 3 Prestationsgraden är beräknad utifrån oavrundade värden på hpr/hst. Exempelvis har det farmaceutiska utbildningsområdet 12,2 hst och 11,8 hpr, vilket ger en prestationsgrad på 97 %. 4 För kön och ålder är andelen baserad på individer. 5 För de konstnärliga utbildningsområdena design, media och musik har universitetet rätt att avräkna högst 115, 10 respektive 20 helårs-studenter/helårsprestationer. Helårsstudenter/helårsprestationer utöver detta tak avräknas mot utbildningsområde naturvetenskap och teknik. Källa: Ladok. Linnéuniversitetet bedriver utbildning inom 14 av totalt 20 utbildningsområden enligt regeringens regleringsbrev. Musik, media och design utgör konstnärliga utbildningsområden. Det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet utgjorde det enskilt största med 29 procent av totala antalet helårstudenter. 13
Andelen studenter under 25 år uppgick till 50 procent av totalt antal helårsstudenter. Inom utbildningsområdet media utgjorde andelen 82 procent och inom undervisning var andelen 31 procent. Kvinnor utgör en majoritet av studenterna, 62 procent, vilket är en ökning med två procentenheter sedan 2010. Andelen kvinnor är särskilt hög inom design, humaniora, vård, medicin, undervisning, samt det farmaceutiska utbildningsområdet. Inom musik och teknik är andelen män störst. Distansutbildning Vid Linnéuniversitetet erbjuds utbildningsprogram och fristående kurser med varierande studieformer. Förutom undervisning på dagtid finns ett antal studieformer, till exempel kvälls-, veckosluts-, sommar- och nätbaserade kurser samt utbildningar som ges via lärcentra. År 2011 uppgick antalet distansstudenter till 4 884 helårsstudenter vilket utgjorde 31 procent av den totala utbildningsvolymen, en ökning med fyra procentenheter sedan 2009. Prestationsgraden för distansutbildningar ligger på omkring 60 procent, jämfört med 77 procent totalt för Linnéuniversitetet. Tabell 5. Distansutbildningar1 2011 2010 2009 Andel distansutbildning av helårstudenter 31 % 30 % 27 % Helårsstudenter 4 884 4 647 3 831 Helårsprestationer 2 939 2 707 2 264 Prestationsgrad 60 % 58 % 59 % 1 Undervisningsform distans och it-distans. Källa: Ladok. Linnéuniversitetet arbetar för att stärka och utveckla sina distansutbildningar. Under 2011 har universitetet också gjort en genomlysning av ett urval av distansutbildningar i syfte att öka kvaliteten samt möta både regionala förväntningar på distribuerad utbildning och studenternas efterfrågan på flexibla undervisningsformer både på campus och inom distansformen. Uppföljningen av distansutbildning vad gäller bland annat prestationsgraden visar att vissa distansutbildningar har samma eller högre prestationsgrad än motsvarande campusutbildning. Skillnaderna beror framför allt på planering, pedagogik och kommunikation med studenterna. Analysen ligger till grund för utvecklingsarbete, bland annat pågår en granskning och certifiering av de lärcentra universitetet ska samarbeta med. Därutöver har riktade satsningar gjorts i syfte att stärka distansutbildningarnas distributionssätt och dess kvalitet, såsom utveckling av enskilda utbildningsprogram samt pedagogiska seminarier avseende distanspedagogik och examinationsformer. Efterfrågan på utbildningar och studentrekrytering Arbetet med att sprida bilden av Linnéuniversitetet som ett nytt, starkt och attraktivt varumärke har fortsatt. Under året genomförde Linnéuniversitetet två större studentrekryteringskampanjer inför vår- respektive höstantagning samt en mindre efterrekryteringskampanj under sommaren. Kampanjens budskap var Välj ett universitet där allt är möjligt. Den primära målgruppen för kampanjen var individer mellan 18 och 25 år i södra Sverige, närregionen och storstadsområdena. Våren 2011 besöktes gymnasieskolor och mässor runtom i landet och universitetet deltog i flera större sommarevenemang. Under hösten deltog Linnéuniversitetet i nationella utbildningsmässor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro. Linnéuniversitetet har vid flera tillfällen under 2011 uppmärksammats för sin marknadsföring och tilldelats utmärkelserna Årets marknadsförare i Kalmar län, årets marknadsförare i Kronobergs län, årets marknadsförare i Sverige samt Sveriges bästa utbildningssajt. Antalet förstahandssökande till vårterminerna har mellan 2009 och 2011 ökat från 8 536 till 11 846, vilket är en ökning med 39 procent. Denna ökning har skett trots att utbildningsutbudet i stort sett varit oförändrat. Förstahandssökande till program med start på vårterminen har för samma period ökat med 49 procent. Totalt antal förstahandssökande till höstterminerna har ökat med 23 procent, från 17 477 till 21 559, sedan 2009. Sökande i första hand till höstterminens program har ökat med 12 procent. Ökningen av sökande inför höstterminen 2011 kan till största delen förklaras med många sökande till det nya psykologprogrammet och till det planerade men ej startade sjukgymnastprogrammet. 14
Tabell 6. Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå1 Vt 2011 Vt 20102 Vt 2009 Ht 2011 Ht 2010 Ht 2009 Sökande totalt 23 009 15 721 14 620 49 482 43 109 39 538 Sökande totalt i första hand 11 846 7 902 8 536 21 559 19 736 17 477 Sökande enbart program 2 785 2 523 2 305 21 229 18 895 20 901 Sökande program i första hand 1 002 849 671 8 381 8 204 7 498 1 Siffrorna för sökande till program gäller unika individer. I Årsredovisningen 2010 användes en annan definition. 2 På grund av eftersläpning av registering i NyA är antalet sökande totalt för vt 2010 omkring 3 000 studenter för lågt. Detta påverkar även sökande totalt i första hand. Källa: VHS/NyA. Nyckeltalet antal behöriga sökande i första hand i förhållande till antal antagna studenter ger en indikation på universitetets förmåga att fylla sina studieplatser. För vårterminen 2011 har utbildningsprogrammen 1,88 behöriga sökande per antagen och för höstterminen 2011 utgjorde värdet 1,41. Universitetet bör därmed ha förutsättningar att fylla studieplatserna på utbildningsprogrammen vid förändrat söktryck på grund av minskade studentkullar framöver. Tabell 7. Behöriga sökande i första hand och antagna urval 2, grundnivå och avancerad nivå Vt 2011 Vt 2010 Vt 2009 Ht 2011 Ht 2010 Ht 2009 Sökande/antagna1, totalt 0,92 0,95 1,01 1,04 0,98 1,03 Sökande/antagna1, program 1,88 1,89 1,73 1,41 1,40 1,30 1 Kvot mellan behöriga sökande i första hand och antagna (i urval två). Källa: VHS/NyA. Examina på grundnivå och avancerad nivå Under 2011 utfärdades 3 081 examina vilket innebar en ökning med närmare 20 procent sedan 2010. Ökningen hänförs framför allt till lärarexamina på grund- och avancerad nivå. 809 lärarexamina utfärdades 2011, jämfört med 539 stycken 2010, vilket är en ökning med 50 procent. Kravet på lärarexamen för lärarlegitimation förklarar en stor del av ökningen. Ytterligare en förklaring är utökning av förskollärarprogrammet med 60 platser år 2007 och många av dessa studenter tog examen 2011. Sammanlagt utfärdades 1 106 generella examina på grundnivå varav övervägande delen var kandidatexamina. Antalet utfärdade generella examina har ökat med 11 procent sedan 2010. Antalet yrkesexamina på grundnivå var 539, vilket var en svag ökning sedan 2010. På avancerad nivå ligger antalet generella examina kvar på ungefär samma nivå som 2010. Yrkesexamina ökar med 52 procent, vilket till stor del förklaras med att den första studentkullen på civilekonomutbildningen nu har slutfört sina studier. 15
Tabell 8. Antal utfärdade examina Examina på grundnivå 2011 2010 2009 Generella examina Högskoleexamen1 107 116 108 Kandidatexamen 999 880 867 1 106 996 975 Yrkesexamina Biomedicinsk analytikerexamen 10 18 30 Högskoleingenjörsexamen 77 65 80 Optikerexamen 33 38 29 Receptarieexamen 13 14 22 Röntgensjuksköterskeexamen 11 12 13 Sjuksköterskeexamen 201 189 165 Sjöingenjörsexamen 24 27 26 Sjökaptensexamen 52 38 45 Socionomexamen 118 113 116 539 514 526 Examina på avancerad nivå Generella examina Magisterexamen 322 318 359 Magisterexamen med bredd 3 14 28 Masterexamen 55 36 22 Summa 380 368 409 Yrkesexamina Barnmorskeexamen 13 9 14 Civilekonomexamen 48 3 - Specialistsjuksköterskeexamen 113 99 145 Specialpedagogexamen 42 27 25 Speciallärarexamen 31 24-247 162 184 Lärarexamina på grund- och avancerad nivå Lärarexamina 809 539 543 Totalt antal examina 3 081 2 579 2 637 1 Inkluderar en utfärdad yrkeshögskoleexamen 2011 till en student som avslutade sina studier första halvåret 2007. Källa: Ladok. Vid Linnéuniversitetet fanns vid utgången av 2011 sju huvudområden på högskolenivå, 17 på kandidatnivå, 10 på magisternivå och 36 på masternivå. Vid universitetet utfärdas konstnärlig examen upp till magisternivå i design samt på kandidatnivå i musik. Studentinflytande Studentkåren vid Linnéuniversitet, Linnéstudenterna, har erbjudits möjlighet att vara representerade i beredande och beslutande organ inom Linnéuniversitetet såsom universitetsstyrelsen, fakultetsnämnder och nämnden för utbildningsvetenskap samt deras underorgan och arbetsutskott. Vidare har studentinflytande utövats i institutionsstyrelser samt övriga styrelser, kommittéer, råd, referens-, berednings-, och arbetsgrupper. Sammanlagt kan inflytande utövas i mer än 90 organ och i flera av dem bereds de studerande två till tre platser samt suppleanter. Fortfarande, precis som förra året, har Linnéstudenterna vissa svårigheter att tillsätta de platser som erbjuds. Under 2011 har Linnéuniversitetet beslutat att införa en ekonomisk ersättning till de studenter som deltar i universitetets beslutande och beredande organ. En annan viktig del av studentinflytandet är möjligheten att genomföra kursvärderingar, vilket erbjuds i samband med varje kurs. Svarsfrekvensen varierar liksom formerna för kommunikation av resultatet. Som en del av det kontinuerliga kvalitetsarbetet i utbildningarna är det därför angeläget att finna former för detta. Linnéstudenterna har varit delaktiga i utvecklingsarbetet av indikatorer för universitetets utveckling. Studentinflytande har även utvecklats inom områden som gäller rättsäkerhet. Linnéuniversitetet och Linnéstudenterna 16
för dialog om det förebyggande arbetet gällande fusk. Vidare har Linnéuniversitetet hörsammat Linnéstudenternas önskemål om anonyma tentamina och ett pilotprojekt ska sättas igång inom en av universitetets institutioner. Universitetets service till studenter Vid funktionen karriärvägledning ges möjlighet till individuell rådgivning kring arbetsmarknad och att söka arbete. Studenterna får i sitt möte med karriärvägledaren arbeta med frågor om kompetens, värderingar och intressen i förhållande till potentiella arbeten eller fortsatta studier. Avsikten är att studievägledning och karriärvägledning ska ge möjlighet till en kontinuitet i vägledningen; in på universitetet, inom utbildningen och slutligen ut i arbetslivet. Studenthälsan har under 2011 förutom enskilda kurativa samtal även erbjudit gruppverksamhet inom områdena självkänsla, prestation och stresshantering. Studenthälsan är en aktiv del av Linnéuniversitetets krisorganisation och medverkar som stöd vid olika typer av krissituationer. Prestationer Helårsstudenter och helårsprestationer utgör Linnéuniversitetets prestationer för år 2011. Tabell 9. Redovisning av prestationer inom utbildning på grund- och avancerad nivå1 2011 2010 2009 Helårsstudenter (hst) 15 559 15 575 14 278 Helårsprestationer (hpr) 11 953 11 620 10 996 Kostnader (tkr) 1 004 831 987 041 974 006 Kostnad/hst (kr) 64 582 63 373 68 217 Kostnad/hpr (kr) 84 065 84 943 88 578 1 Inklusive betalande tredjelandsstudenter och exklusive uppdragsutbildning. Storleken på kostnader per helårsstudent och helårsprestation är avhängigt inom vilket utbildningsområde utbildningen bedrivs. Framstående forskning Mål enligt strategi 2010 2015: Linnéuniversitetet ska ha en nationellt och internationellt framstående forskning ha en internationellt erkänd spetsforskning inom några Linnaeus University Centres vara en attraktiv forskningsmiljö som stöds av och samverkar med näringsliv, kommuner, landsting och andra intressenter uppnå balans mellan intern och extern forskningsfinansiering Ett av universitetsstyrelsens prioriterade områden är att öka konkurrenskraften inom forskningen i syfte att upprätthålla en hög kvalitet och nå de strategiska målen. Linnaeus University Centres Linnéuniversitetets tre första Linnaeus University Centres (LNUC) har inrättats. Inrättandet av dessa centrum ingår i Linnéuniversitetets långsiktiga satsning på framstående forskningsmiljöer. Forskarna inom LNUC ska ha en god ställning i forskarsamhället och deras centrala forskningsområden ska vara mycket relevanta ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Gemensamt för samtliga Linnaeus University Centres är att de står för universitetets ideal om en attraktiv och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Inrättandet och utnämningen av LNUC har följt en process med interna ansökningar, internationell granskning och beslut i universitetsstyrelsen. De tre utvalda miljöerna är Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies, Ecology and Evolution in Microbial Model Systems samt Labor Market and Discrimination Studies. 17
Forskningsinriktning Forskningen vid Linnéuniversitetet är mångfacetterad, med både ämnesdjup och tvärvetenskapliga inriktningar. Den spänner över humaniora, samhällsvetenskap, beteendevetenskap, vårdvetenskap, naturvetenskap, teknik och design samt innehåller en rad väletablerade forskningsområden. Bildandet av Linnéuniversitetet har skapat goda förutsättningar för integration av befintliga forskningsmiljöer och bildande av nya. Forskningen inom entreprenörskap och arbetsmarknadspolitik är väletablerad. Inom det senare har det inrättats ett LNUC, Labor Market and Discrimination Studies. Andra forskningsområden är framväxande nya marknader och upplevelseekonomi. Designforskningen vilar på konstnärlig grund med inriktning mot deltagande designmetoder och designprocesser. Starka forskningsmiljöer inom humaniora och samhällsvetenskap är arkeologi, historia, språk och media samt sociologi och statsvetenskap. Ett LNUC, Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies, har under året inrättats inom det humanistiska fältet, med forskare i bland annat litteratur, historia och språk. Inom områdena vårdvetenskap och socialt arbete bedrivs bland annat välfärdsforskning, familjeorienterad forskning samt forskning om hälsa och ohälsa ur flera aspekter. Äldreområdet studeras inom både socialt arbete och psykologi, medan kommunikation och lärande är nyckelbegrepp inom pedagogiken. Hos flertalet discipliner finns ett ökat intresse för professionsforskning. Inom naturvetenskap och teknik är den marina forskningen särskilt utvecklad. Väletablerad forskning finns också inom bioteknik, evolutionsbiologi, miljövetenskap och nanovetenskap. Inom ämnet ekologi har ett LNUC, Ecology and Evolution in Microbial Model Systems. Forskningen i trä- och energiteknik bedrivs i nära samarbete med industrin i regionen inom områdena bioenergi, skog och trä. Andra forskningsområden är bland annat datavetenskap, matematik, matematikdidaktik och fysik. Utbildningsvetenskap är ett ämnesöverskridande fält som involverar en stor del av universitetets forskning genom sitt fokus på utbildning och lärande av betydelse för lärarutbildning, men även för övrig högskoleutbildning. Regeringens satsningar på strategiska forskningsområden Linnéuniversitetet deltar i två av regeringens satsningar på strategiska forskningsområden, inom havsmiljöforskning och klimatmodeller. ECOCHANGE, Ecosystem Dynamics in the Baltic Sea in a Changing Climate Perspective, är ett samarbete mellan Umeå universitet, Linnéuniversitetet, Fiskeriverket och Naturhistoriska riksmuseet. Umeå universitets läge vid Bottniska viken och Linnéuniversitetets läge vid Egentliga Östersjön möjliggör en unik jämförande forskningsinsats. Umeå universitet är huvudman. MERGE, ModElling Regional and Global Earth system, är ett samarbete mellan Lunds universitet, Göteborgs universitet, Rossby centre/smhi, Linnéuniversitetet, Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan. Lunds universitet är huvudman. Medel för forskning och utbildning på forskarnivå enligt regleringsbrev Anslaget enligt regeringens regleringsbrev uppgick till 267 mkr. Linnéuniversitetets nämnder fördelar sina medel utifrån universitetsstyrelsens riktlinjer som syftar till att skapa ökad konkurrenskraft inom forskningen. Vid fakultetsnämndernas fördelning av fakultetsmedel är extern finansiering och vetenskapliga publikationer viktiga kriterier. Inom naturvetenskap, teknik och utbildningsvetenskap samt ekonomi och design har forskningsprojekt som tilldelats fakultetsmedel blivit kvalitetsgranskade av externa bedömare. Inom vissa områden görs särskilda satsningar på att skapa samarbeten mellan olika forskargrupper för att främja nytänkande och konkurrenskraftig forskning. 18 Utbildning på forskarnivå Under 2011 fanns vid Linnéuniversitetet 381 studerande på forskarnivå inom 48 ämnen. Fakultetsnämnderna strävar efter balans mellan finansiering av utbildning på forskarnivå och forskning. Inom vissa nämnder finns dock behov av särskilda satsningar på utbildning på forskarnivå för att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen inom framförallt professionsutbildningarna. Under 2011 beviljades ämnena sjöfartsvetenskap respektive psykologi rättigheter för utbildning på forskarnivå. Linnéuniversitetet har även fått ett tillskott av studerande på forskarnivå inom det externfinansierade, ämnesöverskridande projektet Life at Home. En nationell forskarskola inom matematikdidaktik finansierad av Vetenskapsrådet har förlagts till Linnéuniversitetet. Dessutom är universitetet delaktigt i två
övriga nationella forskarskolor med inriktning mot främmande språk och naturvetenskapens, teknikens och matematikens didaktik. Universitetets lokala regler för utbildning på forskarnivå har reviderats under året och en översyn av samtliga allmänna studieplaner har inletts. Tabell 10. Antal studerande på forskarnivå Område1 2011 2010 2009 Humaniora och samhällsvetenskap 184 165 186 Naturvetenskap och teknik 197 199 194 381 364 380 1 Områdesindelningen utgår från Linnéuniversitets organisatoriska indelning. Källa: Ladok. Totalt har antalet studerande på forskarnivå ökat något i jämförelse med föregående år, vilket delvis förklaras av att ämnet psykologi har antagit nio studerande på forskarnivå. Tabell 11. Antagna till utbildning på forskarnivå Område1 Doktorsexamen Licentiatexamen 2011 2010 2009 2011 2010 2009 Humaniora och samhällsvetenskap 28 16 15 4 6 7 Naturvetenskap och teknik 19 27 24 2 5 11 47 43 39 6 11 18 1 Områdesindelningen utgår från Linnéuniversitets organisatoriska indelning. Källa: Ladok. Totalt har 47 antagits till doktorsexamen och sex till licentiatexamen. Antal avlagda doktorsexamina uppgick för 2011 till 41 och avlagda licentiatexamina till åtta. Tabell 12. Avlagda examina Område1 Doktorsexamen Licentiatexamen 2011 2010 2009 2011 2010 2009 Humaniora och samhällsvetenskap 18 16 16-4 11 Naturvetenskap och teknik 23 20 23 8 9 8 41 36 39 8 13 19 1 Områdesindelningen utgår från Linnéuniversitets organisatoriska indelning. Källa: Ladok. 19
Externfinansierad forskning Den totala intäkten 2011 för verksamhetsområdet forskning och utbildning på forskning uppgick till 402 mkr, varav 34 procent utgjordes av extern forskningsfinansiering. Tabell 13. Intäkter avseende forskning och utbildning på forskarnivå, tkr 2011 2010 2009 Totala intäkter 401 890 398 736 377 950 Varav extern forskningsfinansiering¹ 135 238 128 793 122 824 Extern forskningsfinansiering i % av totala intäkter 34 % 32 % 32 % 1 Extern forskningsfinansiering åren 2010 och 2009 har reducerats för fusionsmedel. Andel externt finansierad forskning har ökat något både totalt och för humaniora och samhällsvetenskap respektive naturvetenskap och teknik. Tabell 14. Intäkter per område avseende forskning och utbildning på forskarnivå, tkr Område1 2011 2010 Humaniora och samhällsvetenskap1 Totala intäkter 190 563 192 044 Varav extern forskningsfinansiering2 54 341 52 663 Extern forskningsfinansiering i % av totala intäkter 29 % 27 % Naturvetenskap och teknik1 Totala intäkter 211 327 206 692 Varav extern forskningsfinansiering2 80 897 76 130 Extern forskningsfinansiering i % av totala intäkter 38 % 37 % 1 Områdesindelningen utgår från Linnéuniversitets organisatoriska indelning. 2 Extern forskningsfinansiering år 2010 har reducerats för fusionsmedel. Linnéuniversitetet har under året fått finansiering via de nationella forskningsfinansiärerna och startat en mängd nya externfinansierade projekt. Nedan följer några exempel på större projekt. Projektet Concurrences har under året erhållit cirka 10 mkr från Vetenskapsrådet (VR). Projektet handlar om samtidigheter och är ett interdisciplinärt projekt som söker förstå de samtida anspråk på kultur och historia som karaktäriserar det postkoloniala fältet. Ett statsvetenskapligt forskarlag på Linnéuniversitetet har fått 6,7 mkr av Riksbankens jubileumsfond. Forskningen handlar om att undersöka om riksdagens partigrupper har blivit alltmer lika varandra sedan slutet av 1980-talet. Linnéuniversitetet har under året blivit tilldelat finansiering från EU:s strukturfonder till sju projekt med totalt 22 mkr. Linnéuniversitetet har blivit tilldelad en rådsforskare i ekologisk genetik av VR:s ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap. Forskningen handlar om bakteriers roll vid nedbrytningen av organiskt material i havet. Linnéuniversitet har blivit tilldelad en Pro Futura-forskare vars forskning främst rör experimentell ekonomi, bland annat ekonomiska aspekter på diskriminering och religion samt automatiska och omedvetna inslag i ekonomiskt beslutsfattande. Forskare inom miljövetenskap tilldelades 2011 Konung Carl XVI Gustafs gästprofessur i miljövetenskap. Linnéuniversitetet har flera externa samarbetspartners som direkt bidrar till universitetets utveckling. Några tydliga exempel på detta är ett antal professurer och forskartjänster som tillkommit genom donationer. Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning, finansierar Linnéprofessuren inom träbyggnadsteknik. Stiftelsen Barometern finansierar en professur med inriktning mot journalistik. Föreningen Energieffektiva byggnader i sydost finansierar en professur i byggteknik med inriktning mot energi- och klimateffektiv byggd miljö. PostNord AB har under året beslutat att finansiera en professur i informationslogistik som kommer att inrättas vid Linnéuniversitetet. Centerpartiets donation för globalt forskningssamarbete stödjer och utvecklar samarbeten mellan forskningsinstitutioner i Sverige och vid universitet i utvecklingsländer. Växjö stift finansierar en forskarassistenttjänst i historia. Landstingen i Kronoberg och Kalmar bidrar till forskningen genom bland annat finansiering av professurer inom psykologi och hälsovetenskap. IKEA finansierar en professor, fem doktorander och två adjungerade professorer. Nämnderna arbetar på olika sätt aktivt för ökad externfinansiering av forskningen, vilket är ett kriterium vid fördelningen av fakultetsanslag. En fakultet har till exempel inrättat ett mentorsprogram där lektorer får stöd av docenter och professorer att skriva ansökningar för externa resurser. 20
Stödfunktionen Grants Office erbjuder strategiskt stöd för att uppnå målen för framstående forskning och i frågor om forskningsfinansiering och forskarmobilitet. Grants Office erbjuder forskarna samordnat stöd i hela forskningsfinansieringsprocessen, från idé/ansökan till genomförande av beviljat projekt och nyttiggörande av resultat. Seminarier om ansökningsförfarande och aktuella utlysningar har anordnats liksom möten om och med forskningsfinansiärer. Intresset för och antalet ansökningar till EUs sjunde ramprogram för forskning (FP7) har ökat inom universitetet. Havsmiljöinstitutet Med analyser, synteser och information bidrar Havsmiljöinstitutet till att öka förståelsen och medvetenheten kring miljösituationen i havet. Havsmiljöinstitutet ger varje år ut rapporten HAVET som ger en samlad bild över miljösituationen i våra svenska havsområden. Linnéuniversitetet arrangerade det årligen återkommande Havetseminariet, med forskare och tjänstemän från landets länsstyrelser, vattenmyndigheter och universitet. Linnéuniversitet har under 2011 också arrangerat andra typer av seminarier, som exempel ett tvärvetenskapligt forum för forskare verksamma i sydöstra Sverige samt ett seminarium om marin miljöövervakning för havsmiljöhandläggare på länsstyrelser i södra Sverige. Linnéuniversitetet har även haft delansvar för den nyhetsrelaterade webbplatsen Havet.nu samt anlitats som expertstöd vid ett antal regionala och nationella miljöprojekt, utvecklingsprojekt och miljöärenden. Verksamhetens uppdrag är reglerat genom regeringsbeslut och är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Umeå universitet, Stockholms universitet och Linnéuniversitetet. Universitetet har inte erhållit några särskilda resurser för verksamheten. Vetenskapliga publikationer Enligt Linnéuniversitetets strategi ska universitetet stimulera ökad publicering i nationellt och internationellt erkända tidskrifter. Vetenskapliga publikationer är en av de beslutade universitetsövergripande resultatindikatorerna som årligen ska följas upp av universitetsstyrelsen. Antal vetenskapliga publikationer registrerade i universitetets forskningsdatabas Diva uppgick till totalt 443, men dessa uppgifter är preliminära på grund av en viss eftersläpning av registrering och publicering. De vetenskapliga publikationerna redovisas också enligt dels det norska systemet Register over publiseringskanaler, dels Web of Science. Publikationernas kategorisering i Diva är kvalitetssäkrade av universitetsbiblioteket. Tabell 15. Antal vetenskapliga publikationer1 Antal vetenskapliga publikationer 20113 2010 Artikel i tidskrift 296 336 Bok/monografi 9 23 Kapitel i bok/del av antologi 138 130 443 489 Varav Register over publiseringkanaler, nivå 1 och 22 Artikel i tidskrift 262 Bok/monografi 5 Kapitel i bok/del av antologi 96 363 Varav Web of Science Artikel i tidskrift 163 Varav Peer review Artikel i tidskrift 262 310 1 Antal vetenskapliga publikationer. Antalet är reducerade med samförfattare, vilket innebär att summan för Lnu inte stämmer överens med summeringen av hum/sam och na/te. Avvikelse avseende 2010 års uppgifter enligt årsredovisning 2010 beror dels på publikationer som registrerats 2011, dels på justering med anledning av felkategorisering. 2 Nivå 1: Vetenskaplig kanal. Nivå 2: Vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige. 3 Uppgifterna är preliminära eftersom det är en viss eftersläpning av registrering och publicering. Källa: Forskningsdatabasen Diva. Antal vetenskaplig publicering enligt Register over publiseringskanaler nivå 2, det vill säga vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige, uppgick till 56. Vetenskapliga publikationer enligt Web of Science uppgick till 163 för 2011. 21