Uppdragsbeskrivning Skapad av: Lars Backus och Ylwa Elonsdotter Beslutad av: den 6 september 2011 Gäller från: 1 januari 2012 Reviderad den: Diarienummer: 1018-2011 Uppdragsbeskrivning Bostad med särskild service för vuxna, LSS-bostad Uppdragsbeskrivning, 2012 2011-08-25 1(10)
1. Uppdragsbeskrivning... 3 1.1 Bostad med särskild service för vuxna, LSS... 3 1.2 Kompetens... 4 1.3 Livsstilsfrågor och kost... 5 1.4 Min plan, genomförandeplan och individuell plan... 5 1.5 Kvalitetskrav... 5 1.6 Hälso- och sjukvård... 5 1.7 Dokumentation... 6 1.8 Medicinskt ansvariga... 6 1.9 Verksamhetschef... 7 1.10 Samarbete... 7 1.11 Verksamhetssystem... 7 1.12 Tolk... 7 1.13 Egenkontrollprogram för hantering av livsmedel... 7 1.14 Praktikplatser... 7 1.15 Miljökrav... 7 2 Ansvar...8 2.1 Extra ordinära händelser... 8 2.2 Försäkringar... 8 2.3 Larm... 8 2.4 Systematiskt brandskyddsarbete... 9 2.5 Tystnadsplikt/sekretess... 9 3 Uppföljning, utvärdering och kvalitetskontroll av verksamheten under avtalstiden... 9 3.1 Tillsyn... 9 3.2 Lex Maria... 9 3.3 Lex Sarah... 9 3.4 Avvikelsehantering LSS och SoL... 9 3.5 Rapportering... 9 3.6 Uppföljning och utvärdering... 9 3.7 Lokaler, utrustning, tekniska hjälpmedel... 10 Uppdragsbeskrivning, 2012 2011-08-25 2(10)
1. Uppdragsbeskrivning Uppdragsbeskrivningen är ett styrdokument för och beställning av den verksamhet som enheten ska bedriva. Den innehåller bland annat kvalitetskrav för de olika verksamheterna. fastställer de dokument som ingår i uppdragsbeskrivningen. Dessa är underlag för tecknande av kontrakt mellan förvaltningschef och enhetschef inom vård- och omsorgsförvaltningen. 1.1 Bostad med särskild service för vuxna, LSS Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 paragrafen 9 punkten, LSS, kallas i detta dokument för LSS-bostad. Förkortningen LSS står för Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387). Enheten ska bedriva sin verksamhet så att den är förenlig med kommunens ansvar enligt LSS, Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), övrig lagstiftning, förordningar och föreskrifter inom området samt kommunens omsorgsplan, fastställda inriktningsmål och riktlinjer. Enheten har en aktiv informationsskyldighet om lagarna och deras innehåll, framförallt i de delar som rör den egna verksamheten till brukare, närstående, god man/förvaltare och andra myndigheter. Enheten ska också vid förfrågan informera allmänheten i kommunen om sin verksamhet. Kommunens LSS-handläggare/biståndshandläggare beslutar om insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL samt andra frågor som innefattar myndighetsutövning. Insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ordineras av legitimerad personal inom respektive yrkesområde. Landstinget ansvarar för insatser av läkare. Enheten ska till vård- och omsorgsnämnden och/eller Försäkringskassan tillhandahålla det utredningsunderlag enheten förfogar över och som behövs för att fatta beslut enligt LSS och LASS. Enheten ansvarar för att myndighetsutövning och andra beslut sker i enlighet med gällande delegationsordning. Vid fullgörandet av uppgiften ska enheten iaktta allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet. Enheten ska bedriva verksamhet i form av stöd och service enligt beslut om insats, personliga planer och hälso- och sjukvård. Brukaren ska ha stort inflytande över insatserna och i så stor utsträckning som möjligt själv aktivt ta del i utförandet samt påverka innehåll och utformning. Insatsernas utformning ska bidra till goda levnadsvillkor. Vid fullgörandet av uppgiften ska enheten iaktta allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet. Uppdragsbeskrivning, 2012 2011-08-25 3(10)
Ett särskilt material ( Mitt hem - din arbetsplats ) med styrprinciper för utformning av LSSbostäder inom Östersunds kommun har utarbetats. De styrprinciper som där finns ska gälla för bostädernas verksamhet i de delar som berör enheten. I LSS-bostad ingår stöd och service av personal. När brukare tackar nej till stöd och service har enheten ansvar att regelbundet kontakta brukaren och aktivt erbjuda brukaren stöd. Enheten ska meddela LSS-handläggare om brukares behov förändrats i sådan omfattning att beslutad insats inte längre motsvarar behovet. Enheten ska meddela ansvarig handläggare i förvaltningens stab om brukares behov av stöd och service förändras i sådan grad att ersättningen behöver omförhandlas. Det gäller både vid ökat och minskat behov. Enheten ska till LSS-handläggare och till lokal och bostadsenheten, teknisk förvaltning, anmäla när någon flyttar in i, eller ut ur lägenhet, som enheten ansvarar för. Enheten ska medverka till att brukaren betalar sin hyra. Enheten ska arbeta för att alla brukare tecknar hemförsäkring. Enheten ska bistå brukaren i planering av semestern. Vid behov ska personal medfölja på semesterresan. Enheten ansvarar för att fritidsombud/läsombud utses bland personalen. Fritidsombudet ska ingå i det nätverk som finns för fritidsombud och där delta i förekommande uppgifter. Ombud ska finnas för hygien. På de enheter som inkontinenshjälpmedel används bör inkontinensombud finnas. De bilagor som hänvisas till i uppdragsbeskrivningen finns under http://personal.ostersund.se/vof 1.2 Kompetens Enheten ska ha kompetens som svarar mot brukarnas sociala, pedagogiska och omvårdnadsmässiga behov. Enheten ska ha grundläggande teoretisk kunskap om faktorer som kan ha betydelse för bemötande av brukare, som kognitiv- och exekutiv funktionsnivå samt vanliga diagnoser inom LSS. Personalen ska också ha insikt i, att grundläggande för ett bra bemötande är specifik kännedom om brukarens personlighet samt individuella styrkor och svårigheter. I kommunikation med och bemötande till brukare ska hänsyn tas till: kognitiva nivåer; lindrig, måttlig och grav utvecklingsstörning samt olika styrkor och svårigheter inom olika områden (se även personlighet) exekutiva svårigheter; problem med planering, framförhållning, oförmåga att hålla många bollar i luften etc. diagnos/diagnoser; autismspektrumstörningar, förvärvade hjärnskador, Downs Syndrom med flera personlighet, individuella styrkor och svårigheter. Uppdragsbeskrivning, 2012 2011-08-25 4(10)
1.3 Livsstilsfrågor och kost Enheten ska utifrån ett friskvårdsperspektiv arbeta med livsstilsfrågor. Enheten ska vara förtrogen med innebörden i begreppen; bruk, riskbruk, missbruk och beroende. Avsikten är att kunna upptäcka riskbeteenden när det gäller alkohol, nikotin, droger, mat, spel och användande av Internet. Detta är särskilt viktigt när det gäller unga personer. Enheten ska ha ett förhållningssätt som kan leda till att skjuta fram eventuell alkoholdebut och motverka att unga väljer att använda nikotin och droger. Inställningen ska också vara att minska risken för spelmissbruk och att minska risken för att någon råkar illa ut vid användande av Internet. 1.4 Min plan, genomförandeplan och individuell plan Min plan ska ge en helhetsbild av brukarens behov av insatser hemma, i daglig verksamhet och på fritiden. Planen ska upprättas i samråd med personen och hennes/hans företrädare (god man etc.). Arbetet ska utmynna i att en genomförandeplan upprättas. Båda planerna ska vid behov eller minst en gång per år följas upp. Vid upprättande av planer ska stor hänsyn tas till personens funktionsnivå och diskussioner ska föras med hänsyn tagen till personens integritet. Enheten har en skyldighet att informera de som omfattas av avtalet om rättigheten till individuell plan. Beslut om upprättande av denna plan fattas av LSS-handläggare. Om brukaren eller dennes företrädare önskar det ska enheten medverka vid upprättandet av den individuella planen. Planen ska omprövas minst en gång per år. 1.5 Kvalitetskrav Insatserna inom LSS och SoL ska vara av god kvalitet och kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (se LSS 6 och SoL 3 Kap, 3 ). Insatser enligt LSS och SoL ska, där det ges samtidigt, integreras på ett säkert och tryggt sätt för brukaren. Den enskilde ska genom insatserna i LSS garanteras goda levnadsvillkor. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård utifrån det ansvar som kommunen har enligt HSL. Enheten ska ha kännedom om allmän och specifik omvårdnad. I kvalitetskrav LSS, bilaga 3.2, finns de krav och uppföljningsrutiner som ska gälla. Kvalitetskraven kan komma att ändras under avtalstiden. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med LSS, SoL, HSL, övrig lagstiftning och förordningar samt Socialstyrelsens föreskrifter och Allmänna råd. Verksamheten ska också bedrivas enligt kommunens vård- och omsorgsplan, bilaga 3.1. Gällande riktlinjer och rutiner ska följas. 1.6 Hälso- och sjukvård Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska kommunen erbjuda en god hälso- och sjukvård till personer som bor och vistas i en boendeform eller verksamhet som kommunen har hälso- och Uppdragsbeskrivning, 2012 2011-08-25 5(10)
sjukvårdsansvar för. Personernas behov av hälso- och sjukvård i hemmet och inom daglig verksamhet tillgodoses av distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. När det gäller arbetsterapeut och sjukgymnast i kommunens hemteam respektive Kommunala habiliteringsteamet, LSS gäller generellt följande: Arbetsterapeut och sjukgymnast i hemteamen har ansvar för: personer som bor enligt SoL personer som omfattas av personkrets 2 och 3 i LSS och som inte bor i bostad med särskild service för vuxna. Arbetsterapeut och sjukgymnast i Kommunala habiliteringsteamet, LSS ansvarar för: personer som omfattas av personkrets 1 i LSS personer som omfattas av personkrets 2 och 3 i LSS och som bor i bostad med särskild service för vuxna. Enheten ansvarar för att verkställa delegerade och/eller ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Enheten har att följa brukarens hälsotillstånd och vid behov se till att han/hon får nödvändig hälso- och sjukvård. I förebyggande syfte har enheten ansvar för att erbjuda brukarna ett besök på hälsocentral kostnadsfritt vart annat år. Enheten svarar för kostnaden. Se Hälso- och vårdplaneringsrutin LSS. Enheten ansvarar för att brukare som bedöms ha behov av inkontinenshjälpmedel får det i enlighet med kommunens sjukvårdsansvar och i enlighet med gällande avtal mellan kommunen och leverantören. 1.7 Dokumentation Enheten ska följa gällande riktlinjer för dokumentation enligt LSS, SoL och HSL samt Socialstyrelsens Allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2006:5). Enheten ska följa vård- och omsorgsnämndens dokumenthanteringsplan avseende LSS, SoL, och HSL. Enheten ska se till att samtliga journalhandlingar överlämnas till kommunens centralarkiv enligt gällande gallringsregler när en brukare flyttar eller avlider. Detta gäller också om ansvaret för verksamheten övergår till annan. Enheten ska se till att dokumentation av hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i enlighet med patientdatalagen (2008:355), samt Socialstyrelsens Allmänna råd Enheten ska se till att dokumentation utförs enligt riktlinjer för social dokumentation LSS. 1.8 Medicinskt ansvariga Inom kommunen finns medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig rehabiliterare (MAR) som har det medicinska tillsynsansvaret för hälso- och sjukvård. Detta regleras i HSL 24 och Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:10) om medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård (rutiner, delegering, anmälningsskyldigheter etc.). Uppdragsbeskrivning, 2012 2011-08-25 6(10)
1.9 Verksamhetschef Inom vård- och omsorgsförvaltningen är det förvaltningschefen som är verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen. Denne ska följa Socialstyrelsens Allmänna råd ( SOSFS 1997:8 ) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården. Verksamhetschefen ska svara för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen ska enligt HSL svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. 1.10 Samarbete Frivilligorganisationers och föreningars erbjudanden om insatser ska uppmuntras och tas till vara på bästa möjliga sätt för brukarnas räkning. Syftet är att utifrån brukarnas önskemål öka möjligheterna till ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra. Riktlinje för samverkan inom kommunen mellan olika yrkeskategorier ska följas, bilaga 4.7. Enheten ska också samverka med landstinget, övriga myndigheter, organisationer och föreningar för den enskildes bästa. 1.11 Verksamhetssystem Vård och omsorgsnämnden har ett IT-baserat verksamhetssystem för dokumentation av beslutsprocesser, verkställighet samt avvikelsehantering enligt lagrummen SoL, LSS och HSL. Enheten är skyldig att dokumentera, rapportera och kommunicera i det verksamhetssystem som nämnden anvisar och enligt de riktlinjer som upprättas. 1.12 Tolk Enheten ska ordna och bekosta att tolk anskaffas när behov föreligger. 1.13 Egenkontrollprogram för hantering av livsmedel Enheten ska ha ett HACCP- anpassat egenkontrollprogram för hantering av livsmedel i verksamheten. Egenkontrollprogrammet ska vara anpassat efter den verksamhet som ingår i uppdraget. Enheten står för kostnader som är förenade med godkännande av livsmedelsanläggningen. På vård- och omsorgsförvaltningens stab ger Lars Backus, handläggare, stöd och hjälp vid upprättande av egenkontrollprogram för hantering av livsmedel. 1.14 Praktikplatser Enheten ska visa öppenhet och samarbetsvilja med universitet/högskolor och andra utbildningar och enheten bör erbjuda praktikplatser för studerande vid universitet/högskolor och andra utbildningar. 1.15 Miljökrav Enheten ska följa kommunens miljöpolicy i sitt arbete, se Östersunds Kommuns hemsida: http://www.ostersund.se/utvecklingsamhalle/miljoarbetet/miljoledningssystem/miljopolicy.4. 6206f665119bf511be480003416.html Uppdragsbeskrivning, 2012 2011-08-25 7(10)
2 Ansvar 2.1 Extra ordinära händelser Enheten ska ingå i kommunens organisation för extraordinära händelser och vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen, bilaga 3.6. Extraordinära händelser kan gälla såväl katastrofer i fredstid, som höjd beredskap vid kriser och krigsfara respektive händelser vid enskild enhet. När extraordinär händelse inträffar ska enheten snarast ta kontakt med vård- och omsorgsförvaltningens ledningsorganisation. 2.2 Försäkringar Kommunen har tecknat ansvarsförsäkring, egendomsförsäkring och patientförsäkring för alla enheter inom förvaltningen. Självriskerna är 0,5 prisbasbelopp på egendomsförsäkringen, om föreskrifterna följs, och 0,1 prisbasbelopp på ansvarsförsäkringen. Självrisken ersätts av den enhet som blivit drabbad. Kommunen har även tecknat olycksfallsförsäkring för bl a personer med insats enligt LSS eller SoL. Enheten förbinder sig att förebygga skador som kan drabba personal, brukare, anhöriga och utomstående. Vid skada i samband med hälso- och sjukvårdsinsatser ska enheten informera brukaren (företrädare) om möjligheten att söka ersättning enligt patientskadelagen, se MAS/MAR rutiner. 2.3 Larm Fast larmanläggning ägs av vård- och omsorgsnämnden. står för service- och driftkostnader på centralenheten och viss ingående, fast trådbunden utrustning såsom brandvarnare. står också för kostnader för årlig funktionskontroll enligt särskilt avtal med larminstallatör. står dessutom för nyanskaffning av fast larmutrustning. Behovet av nyanskaffning av larmutrustning som beror på oaktsamhet av utförarens personal bekostar enheten. Nyanskaffning av sänglarm och trampmattor m.m. bekostas av enheten. Enheten ansvarar för och bekostar handhavande och utbildning för egen personal på larmsystemets utrustning och funktioner. Enheten står för alla servicekostnader och nödvändiga batteribyten, batteriladdare på bärbara telefoner/hjälptelefoner, larmknappar, sängvakter, larmmattor m.m. För enhetens löpande service ska vård- och omsorgsnämndens avtalsbundna larminstallatör anlitas. Enheten kontaktar själv larmleverantören för att bli informerad om vilka villkor som gäller för sådan service. Enheten ansvarar för att rapportera konstaterade fel på den fasta utrustningen till larmleverantör och till vård- och omsorgsnämndens kontaktman. Enheten ska vid förskrivning av larm följa den av MAS/MAR fastlagda rutinen. Enheten ansvarar för att regelbundet kontrollera att det röklarm (brandvarnare) som finns är i drift och följer de krav som gäller för ett inte konventionellt brandlarm. Enheten ansvarar för att meddela nämnden om ändring eller förnyelse krävs. Uppdragsbeskrivning, 2012 2011-08-25 8(10)
2.4 Systematiskt brandskyddsarbete För att upprätthålla kraven i Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska fastighetsägare och verksamhetsutövare bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Enheten ska årligen komma in med en skriftlig redogörelse av brandskyddet till vård- och omsorgsförvaltningens säkerhetssamordnare, se kvalitetskrav i bilaga 3.2. 2.5 Tystnadsplikt/sekretess Enheten ska se till att all personal undertecknar en förbindelse om den tystnadsplikt som råder enligt 29 LSS, 15 kap 1 SoL samt Lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område. Enheten ska övervaka att den tystnadsplikten efterlevs. 3 Uppföljning, utvärdering och kvalitetskontroll av verksamheten under avtalstiden 3.1 Tillsyn Socialstyrelsen utövar tillsyn över verksamheter som bedrivs enligt LSS, SoL och HSL. 3.2 Lex Maria Enheten ska enligt SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering, rapportera avvikelser som är av betydelse för patientsäkerheten till den som hos vårdgivaren svarar för avvikelsehantering. 3.3 Lex Sarah Enheten ska ha ingående kännedom om vad rapportering av missförhållanden 14 kap 3 SoL, och 24 b LSS samt vad Socialstyrelsens Föreskrifter och Allmänna råd; SOSFS 20011:5 fastställer. Enheten ska vid rapportering av missförhållanden, följa de instruktioner och rutiner som har utarbetats av vård- och omsorgsförvaltningen. 3.4 Avvikelsehantering LSS och SoL Rutin finns för avvikelserapportering och syftet är att säkra kvaliteten för den enskilde och att undanröja orsaker till att avvikelsen upprepas. Rapporten ska leda till att säkerställa brukarens behov av stöd och service på det sätt som överenskommits. 3.5 Rapportering Enheten ska lämna in de uppgifter som vård- och omsorgsnämnden kan behöva för att fullgöra sin rapporteringsskyldighet till andra myndigheter exempelvis Statistiska centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen. 3.6 Uppföljning och utvärdering Uppföljningen är en del i nämndens ledningssystem för kvalitet som är under utveckling. Enheten ska skriftligen rapportera enligt kvalitetskraven i bilaga 3.2 varje år om inte andra intervaller anges och vård- och omsorgsnämnden gör löpande uppföljningar att kvalitetskraven i bilaga 3.2 följs. Kraven på rapportering med mera kan komma att ändras under avtalsperioden. Uppdragsbeskrivning, 2012 2011-08-25 9(10)
har rätt till full insyn i verksamheten för uppföljning och utvärdering av mål och riktlinjer samt kvaliteten i beviljade insatser. Det system eller den modell för dokumentation, som enheten använder, ska vara sådan att uppföljning kan ske individuellt och mot kvalitetskraven i uppdragsbeskrivningen. Verksamhetsrapport ska lämnas till vård- och omsorgsnämnden senast den 1 februari årligen. Verksamhetsrapporten ska innehålla uppgifter som visar resultatet av arbetet enligt verksamhetsplanen. Ekonomisk rapport ska lämnas årligen i slutet av februari efter förvaltningens bokslut. 3.7 Lokaler, utrustning, tekniska hjälpmedel Enheten ansvarar för lokaler och utrustning. Om detta kontrakt upphör överförs hyresavtal på berörda lokaler till nämnden om den så önskar. Enheten ordnar och bekostar administrativa lokaler och personallokaler inklusive utrustning, inventarier och abonnemang för verksamheten. Enheten ska kontrollera om det finns behov av renovering och vid behov kontakta lokal och bostadsenheten, teknisk förvaltning. Enheten står för kostnaden för arbetstekniska hjälpmedel. Inköp av arbetstekniska hjälpmedel ska ske efter samråd med arbetsterapeut. Uppdragsbeskrivning, 2012 2011-08-25 10(10)