1 (5) Ordförandekonferens Specialitetsråd och KSG-R Datum 20 oktober Tid 09.00 16.00 Plats Aros Congress Center, Munkgatan 7, Västerås Närvarande Kunskapsstyrningsgruppen Marianne van Rooijen, ordförande Andrea Covarrubias, sekreterare Agneta Eklund Ylva Nilsagård Kjell Ola Engman Anna Marklew Per-Olov Gustafsson Tony Holm Specialitets- och programråd Åke Tenerz Sven Röstlund Hans Fredlund Åke Fridman Andreas Ohlin Christophe Pedroletti Claes Julin Johan Hansson Per Bjellerup Manochehr Amani Martin Andersson Masoumeh Rezapour Ingela Högerås Mikael Köhler Johan Valtysson Maria Lidén Marie Portström Margareta Randén Charlotta Hammar Christer Magnusson Lars Steen Lena Bixo Region Örebro län/camtö Landstinget Sörmland Landstinget i Värmland Landstinget Sörmland Uppsala/Örebro Internmedicin Allmänmedicin Strama Ögon Barnsjukvård Barnsjukvård Kirurgi Kirurgi Laboratoriemedicin ÖNH-sjukvård samt Ögonsjukvård Ortopedi Kvinnosjukvård Kvinnosjukvård Geriatrik Anestesi och intensivvård Reumatologi Sörmland Onkologi Kardiologi Internmedicin Diabetes Diabetes Övriga Göran Stiernstedt, statlig utredare Patric Amcoff, föreståndare regionala noden Kopia på anteckningar för kännedom till: Eva-Lena Aspetorp och Björn Ragnarsson
2 (5) Effektiv Vård, Göran Stiernstedt, statlig utredare Göran går igenom utredningen En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, se bilaga 1. Kunskapsstyrning nationellt, regionalt och lokalt, Tony Holm och Marianne van Rooijen, Tony berättar om kunskapsstyrning, hur det är byggt organisatoriskt nationellt regionalt och lokalt, med struktur och programråd. Se bilaga 2. Marianne talar om uppdrag, syfte och mål. Bra om alla orienterar sig i Samverkansnämndens hemsida. Tony går även igenom utredningen om kunskapsstyrning. Efterdiskussion Kunskap om IT-samordning efterfrågas. Man saknar detta stöd. Skulle underlätta om alla använde sig av samma IT-system. Hur sammanföra det nya arbetssättet med det gamla? Goda exempel Programråd diabetes Lena Bixo berättar om hur diabetesrådet arbetar regionalt och Lars Steen berättar om hur man arbetar lokalt. Budskapet är att det går att arbeta lokalt, regionalt och nationellt. Se bilaga 3 och 4. Rådet har visat att det går att få ihop det nationellt, regionalt och lokalt. Startade för ca 2 år sedan och träffas regionalt 1 gång per termin. Däremellan kommunicerar rådet via e- post. Har även haft telefonkonferenser. Mycket att vinna på samarbetet och stort utbyte av idéer mm mellan landstingen. Efterdiskussion Hur länge ska man vänta för att få lika arbetssätt? Frustration att det inte finns en bra spridningsprocess. Primärvården i Sörmland försöker kalla till möte för att försöka få till detta. Programråd röntgen Representanter från programrådet kunde inte delta vid dagens möte. Specialitets- och programrådens uppdrag, grupparbete och diskussion, Tony Holm och Marianne van Rooijen Nationellt kliniskt kunskapsstöd Tony berättar om det nationella kliniska kunskapsstödet. Se bilaga 5. Projekt 2015 där man såg över IT-plattform. VIS är väldigt uppskattat, noggrant utformat och bra verktyg. Allt utgår från samma kunskapsunderlag. Underlättar arbetet. Dokumentet är vårdnivåstrukturerat och är framtaget tillsammans med specialister. Kommer att finnas nationella och lokala redaktioner. Det går bra att bjuda in Tony som är en bra länk mellan specialitetråd och kunskapsstyrningsgruppen.
3 (5) Grupparbete om Specialitetsrådens uppdrag Finns uppdragsbeskrivning för specialitetsråd och programråd. Diskutera uppdragen i framtiden bl a utifrån Göran Stiernstedts föredrag. Tänk igenom vad som sagts under fm och använd detta i grupparbetet. Diskussion Kan finnas fördelar både med att hålla samman en specialitet men samtidigt arbetar vi allt mer i processer och ska följa patientens väg vilket kan ses som en motsättning i arbetssätt. I Uppsala arbetar man regionalt med tema trauma. De är multifunktionära. Det är spännande och fler och fler från hela regionen önskar delta på möten och i diskussionen. Vissa specialiteter finns idag inte representerade t ex palliativ vård samt akutvård. Mötas oftare, gärna minst en träff med KSG per år för att diskutera rådens utmaningar/förväntningar. Bra om man använder sig mer av tekniken t ex vid videokonferens då fysiska möten tar mycket onödig tid. Både specialitetsråd och programråd behövs. Man behöver tydliggöra uppdragen och sättningen i råden. Skillnader i uppdraget för de olika nivåerna. Viktigt att kunna systemet för kunskapsstyrning. Finns andra parallella nätverk (ex specialistföreningar). Linjeorganisationen mellan programråd och specialitetsråd måste tydliggöras. Är de parallella organisationer som båda rapporterar till kunskapsstyrningsgruppen eller är de en resurs till specialitetsrådet där verksamhetschefer sitter som också har verksamhetsansvaret? Viktigt att inte bypassa verksamhetschefsnivån, d v s specialitetsråden. Medlemmarna i rådet ska ha mandat för sitt uppdrag, tydlig uppdragsbeskrivning samt skyldighet att rapportera tillbaka till verksamheten likväl som att representera verksamhetens intresse istället för personlig åsikt. Här finns visst förbättringsutrymme Sällan frågor om vårdens kvalitet på agendan för råden. Måste arbeta för en jämlik vård. Kunskap bör skapas nationellt i hösta tänkbara utsträckning. Den regionala nivå ska främst implementera och identifiera kunskapsluckor som ska föras upp till den nationella nivån. De kommer alltid finnas mindre frågor, nog så viktiga, som den nationella nivån kanske prioriterar bort och då måste man kunna hantera dem regionalt/lokalt på ett ordnat sätt. Bra med introduktion och stöd när man är ny i rådet och för de nybildade råden. Även bra med kontaktperson från tjänstemannanivå. Diskussion om sammansättningen av råden var lämplig (verksamhetschefer; läkare/med rådgivare), om dagens 21 råd täcker behovet när det gäller specialiteter. Bör råden avspegla processen mer istället för stuprörs-specialiteter och finns det fördelar med att bemanna råden mer i likhet med de medicinska programråden, dvs utifrån ett mer teambaserat perspektiv.
4 (5) Frågor i en byråkratiskt tung organisation kan ta alldeles för lång tid att hantera innan patientorganisationer, enskilda i professionen och populister i politiken framtvingar ett oordnat införande av dels icke evidensbaserade metoder och, om de nu ändå är evidensbaserade, ojämlik vård. Lägger man därtill patientens egna val så riskerar man att få en salig röra av oorganiserad implementering. I detta sammanhang kan då den regionala nivån med sina specialitet- och programråd vara en resurs för både vårdgivare och politiken (och i slutändan patienten). Nu står vi inför något nytt, bra att se över och revidera uppdragen så de passar in i den sammanhållna strukturen för kunskapsstyrning. Svårt att tänka nytt lätt att utgå från hur det ser ut idag och har sett ut bakåt i tid istället för att tänka nytt vad är det faktiska behovet? Hur kommer behovet att se ut framöver om det blir en Svealandsregion? Att vara verksamhetschef ger automatiskt visst mandat på hemmaplan. Inom primärvården har allt fler chefer en annan profession än läkare. Medicinsk rådgivare kan då ackompanjera chefen. Vissa fördelar med verksamhetschefer i specialitetsråden och vissa fördelar med programrådens sammansättning. Behovskartläggningar kan göras ganska enkelt av råden. Bra att skriva verksamhetsplan, mer proaktivt, gärna mall för årsberättelse, VP och behovskartläggning. Kan bli administrativt tungt med full verksamhetsplan för råden och förordade istället aktivitetslistor Regionala Noden för Samordning av Kliniska Studier, Patric Amcoff föreståndare Patric berättar om Regionala Noden som ligger direkt under samverkansnämnden. Hoppas på bra informationskanaler och informationsutbyte. Berättar om samordningen av kliniska studier. Länk finns på samverkansnämnden hemsida. Är inte så kända ännu då de inte har gått ut med så mycket information, utan arbetar sig upp sakta men säkert. Se bilaga 6. Försöker hitta existerande nätverk för att sprida information. Läs gärna mer på UCR s hemsida http://www.ucr.uu.se/sv/forum-uppsala-oerebro-regionalanoden-foer-samordning-av-kliniska-studier Tankar Hur samkörs all information som matas in i alla de system som finns idag? Svaret är att det inte finns någon samkörning idag. Man vill göra allt mer effektivt och arbetar med detta. Det är inget som görs i en handvändning utan det kommer att ta tid. Kan man få hjälp med att skriva avtal? Är aktiva med studier men är inte lika duktiga på att skriva avtal. Högprioriterad fråga. Ett projekt inom det området finns som kommer att sprida och samordna. Det kommer ett dokument som är till för att underlätta.
5 (5) Uppsala är det landsting som har bäst koll på avtalen då alla avtal handskas centralt. Summering av dagen och hur går vi vidare, Tony och Marianne Det man fångat upp idag är att det önskas tydligare mandat, tydligare uppdrag, mer videokonferenser istället för fysiska möten. Träff med politikerna är planerat i april 2017. Marianne kommer att behöva få hjälp av några för att få ihop ett bra program. Nästa ordförandekonferens 19 oktober 2017. Bilder och anteckningar från dagens möte kommer att skickas ut och publiceras på hemsidan.