Service och konkurrens 2014

Rapportnummer PTS-ER 2014:2 Datum 2014-04-09 Service och konkurrens 2014 Postmarknaden i Sverige

Postmarknaden i Sverige Rapportnummer PTS-ER 2014:2 Diarienummer 14-459 ISSN 1650-9862 Författare Olof Bjurö, Anders Hildingsson, Joakim Levin, Pär Lindberg, Emma Maraschin och Gabriel Rhawi Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se Post- och telestyrelsen 2

Förord Service och konkurrens 2014, årets rapport om den svenska postmarknaden, visar på två tydliga trender: vikande brevvolymer som en följd av att befolkningen kommunicerar alltmer digitalt och en kraftigt ökande e-handel. Denna utveckling påverkar i sin tur postoperatörernas verksamhet. Allt fler paket och större brev skickas inom och mellan länder och det ställer nya krav på distribution, logistik och transporter. Nya samarbeten mellan aktörerna på marknaden blir det direkta resultatet när effektiviseringar och kostnadsbesparingar följer i ljuset av en marknad i förändring. Post- och telestyrelsens uppdrag, att verka för en fungerande konkurrenssituation på postmarknaden, blir som en följd av utvecklingen också allt viktigare när marknaden förändras. Ändrade kommunikations- och konsumtionsvanor är inte på något sätt något unikt för Sverige, tvärtom pågår en liknande marknadsutveckling även i andra europeiska länder. PTS internationella arbete blir även det allt viktigare. Under 2014 kommer PTS därför att på europeisk nivå vara engagerad i en arbetsgrupp som ska analysera hur samhällsomfattande posttjänster kan utformas för att möta samhällets framtida behov och en postmarknad stadd i snabb förändring. Post- och telestyrelsen har i 2014 års regleringsbrev 1 fått i uppdrag att göra en uppföljning och analys rörande postmarknaden. Uppdraget redovisas i föreliggande rapport. Göran Marby Generaldirektör 1 Se bilaga 1 i rapporten som har hämtats från 2014 års regleringsbrev och handlar om uppföljning och analys rörande posttjänster. Post- och telestyrelsen 3

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 1 Aktuella trender på postområdet 8 1.1 Introduktion Utvecklingstrender och aktuella händelser 8 1.2 PTS internationella arbete 12 2 Den svenska postmarknaden 14 2.1 Volymutveckling och marknadsandelar på brevmarknad 14 2.2 Konkurrenssituationen på olika delar av brevmarknaden 18 2.2.1 Sändningar 19 2.2.2 Enstaka brev 20 2.3 Hinder för marknadstillträde 21 2.3.1 Övernattbefordrade sändningar 22 2.3.2 Ej övernattbefordrade sändningar 23 2.3.3 Marknaden för rikstäckande distribution av enstaka brev 23 2.3.4 Marknaden för lokal befordran av enstaka brev 24 2.4 Paketmarknaden och e-handel 24 2.4.1 E-handeln i Sverige 25 2.4.2 Paketmarknaden 25 2.4.3 Färdplan för fullbordandet av den inre marknaden för paketleveranser 27 2.4.4 E-handelsinitiativet från IPC (International Post Corporation) 28 3 Prissättning på postmarknaden 29 3.1 Prisutvecklingen på postmarknaden 29 3.2 Prisregleringen i 9 postförordningen 31 3.3 Efterlevnaden av 3 kap. 2 postlagen 31 3.4 Slutsatser från PTS granskning av Postens efterkalkyl 2012 32 3.5 Prisvärdhet brev och paket 33 4 Service och tillgänglighet 35 4.1 Postens servicenät 35 4.1.1 Post- och frimärksombud 35 4.1.2 Företagscenter 36 4.1.3 Befolkningen om Postens servicenät 36 4.2 Utdelningsservice 37 4.2.1 Utdelning i glesbygd 38 4.2.2 Hushåll utan femdagarsutdelning 40 4.2.3 Befordringstider 42 4.2.4 Införande av fastighetsboxar 43 4.2.5 Obeställbara brev 43 4.3 Risk- och sårbarhetsanalys av postsektorn 44 5 Allmänhetens klagomål 5.1 Inkomna klagomål till PTS 46 46 5.1.1 Postens redovisning av klagomål Redovisning av klagomål 2013 46 47 Post- och telestyrelsen 4

5.2 Kundsynpunkter 51 5.2.1 Utdelning och insamling 52 5.2.2 Övriga kundsynpunkter 52 Bilaga 1: 53 Uppföljning och analys rörande posttjänster 53 Bilaga 2: 54 Postens åtagande 54 Post- och telestyrelsen 5

Tabeller Tabell 1: Utveckling total brevmarknad... 15 Tabell 2: Marknadsandelar och volym... 16 Tabell 3: Marknadsandelar (omsättning)... 17 Tabell 4: Pakettjänster... 26 Tabell 5: antal klagomål brev... 47 Tabell 6: handläggningstider brev... 48 Tabell 7: redovisning av klagomål avseende paket... 49 Tabell 8: handläggningstid postpaket... 50 Tabell 9: total sammanställning av antal klagomål... 51 Tabell 10: antal klagomål i förhållande till postmängd... 51 Figurer Figur 1: Brevvolymer, E-handel och BNP... 8 Figur 2: Utveckling total brevmarknad... 16 Figur 3: Schematisk bild av brevmarknaden... 18 Figur 4: Prisutvecklingen brevsändningar 20 gram... 30 Figur 5: Obeställbara brev och den totala brevmängden... 43 Post- och telestyrelsen 6

Sammanfattning I det första kapitlet av föreliggande rapport redogörs för Aktuella trender på postområdet utifrån den allmänna utvecklingen och aktuella händelser. Här berörs det sjunkande antalet brev som skickas i landet samt den kraftigt ökande e-handeln och dess betydelse för behovet av en väl fungerande rikstäckande distributionsapparat. Det ökande samutnyttjandet av olika distributionsnätverk analyseras liksom den växande utvecklingen av konsoliderings- och paketerade brevtjänster. I detta kapitel behandlas också PTS engagemang i internationella organisationer på postområdet. I kapitel 2 behandlas Den svenska postmarknaden. Inledningsvis preciseras vissa begrepp som har betydelse för att kunna beskriva postmarknaden på ett korrekt sätt. Därefter redovisas mera i detalj utvecklingen när det gäller brevvolymer och marknadsandelar. Konkurrenssituationen på olika delmarknader för brev analyseras liksom de olika förutsättningar som gäller för att etablera sig på dessa marknader. Paketmarknaden och e-handeln ägnas ett särskilt avsnitt där det bland annat konstateras att en utvecklad e-handel med vidhängande distribution synes vara en viktig komponent när det gäller att tillgodose de glesbygdsboendes särskilda behov. Ett antal initiativ på EU-nivå för att underlätta för e-handeln redovisas också. Kapitel 3 ägnas åt Prissättning på postmarknaden. Inledningsvis beskrivs prisutvecklingen på postmarknaden och den betydelse som konkurrensen har haft för att hålla nere priserna på framförallt stora sändningar av brev och på paket. Här behandlas också den prisreglering som fortfarande finns på brevmarknaden samt vilka åtgärder som PTS vidtar för att regleringen ifråga ska ha avsedd effekt. I ett avslutande avsnitt redovisas allmänhetens uppfattning om prisvärdheten av vissa brev- och pakettjänster. Service och tillgänglighet till Postens tjänster tas upp i kapitel 4. Här beskrivs det servicenät som Posten har samt hur detta kan komma att utvecklas med hänsyn till förändringar i efterfrågan på de tjänster som tillhandahålls i detsamma. Här redovisas också att allmänhetens uppfattning om servicen i Postens servicenät överlag är positiv. I ett särskilt avsnitt berörs förändringar i Postens glesbygdsservice och det särskilda Åtagande som Posten har gjort när det gäller hur dessa ska genomföras i samverkan med berörda användare. Slutligen beskrivs förutsättningarna för den risk- och sårbarhetsanalys av postsektorn som gjorts under året. I rapportens 5:e och sista kapitel behandlas Allmänhetens klagomål, såväl de som framförts till PTS som de som lämnats till Posten. Det är dels fråga om att klara ut vari dessa klagomål egentligen består samt också en redogörelse för den officiella klagomålsstatistik som Sverige är skyldigt att redovisa till EU enligt en viss standard. Post- och telestyrelsen 7

Index Service och konkurrens 2014 1 Aktuella trender på postområdet 1.1 Introduktion Utvecklingstrender och aktuella händelser De viktigaste utvecklingstrenderna på postmarknaden just nu är enligt PTS bedömning de kontinuerligt fallande brevvolymerna, främst till följd av digital substitution, samt den kraftiga tillväxten inom e-handeln som genererar ökande volymer av paket och större brevförsändelser. Att anpassa verksamheterna till de förändrade förutsättningar som utvecklingen medför är en stor utmaning för postoperatörerna. Kostnadsanpassning och effektivisering av verksamheten, utveckling av kringtjänster till traditionella brevtjänster och förmåga att möta marknadens krav på utvecklade leveranstjänster är viktiga framgångsfaktorer för att säkerställa lönsamheten i framtiden. Även för PTS del ligger det en utmaning i att om möjligt underlätta omställningen och verka för en långsiktigt hållbar konkurrens på postmarknaden, samtidigt som hela samhällets behov av posttjänster värnas. I detta avsnitt lyfter vi fram ett antal intressanta händelser under året samt belyser några av de aktuella utvecklingstrenderna på postmarknaden. Utveckling: Brevvolymer, E-handel och BNP, basår 2008 180,00 160,00 140,00 Omsättning E-handel 120,00 BNP fasta priser 100,00 Brevvolymer 80,00 60,00 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 1: Brevvolymer, E-handel och BNP 1.1.1 Digital substitution Fram till millennieskiftet ökade brevvolymerna stabilt i takt med ökningen i BNP. Därefter har brevvolymerna minskat kontinuerligt, främst på grund av den snabba utveckling som skett inom elektronisk kommunikation. Även om brevvolymerna minskade något mindre 2013 jämfört med föregående år kan vi Post- och telestyrelsen 8

sannolikt räkna med kraftigare volymfall de närmaste åren. Vid en jämförelse av volymutvecklingen i Sverige med exempelvis Danmark så har den svenska marknaden klarat sig avsevärt mycket bättre. Den danska volymutvecklingen kan till viss del förklaras av en svagare ekonomisk utveckling och frånvaro av konkurrens, fast en viktig bakomliggande faktor är den snabba digitaliseringen av offentlig kommunikation. När den offentliga kommunikationen digitaliseras driver detta även på utvecklingen i den privata sektorn och förstärker därmed volymnedgången på marknaden i stort. Motsvarande utveckling i Sverige har gått betydligt långsammare vilket kan förklaras mot bakgrund av prisutvecklingen på den svenska brevmarknaden (se avsnitt 3.1). Utifrån de kontakter PTS haft med Skatteverket 2 så förväntas utvecklingen för digital post inom offentlig sektor inte ta fart förrän tidigast under 2015. Även om förutsättningarna och tillvägagångssättet i genomförandet skiljer sig mellan Sverige och Danmark är det rimligt att anta att fallet i brevvolymer kommer att förstärkas i Sverige under kommande år. I vilken utsträckning detta volymtapp till någon del kommer att kompenseras genom nya brevvolymer är det svårt att ha någon bestämd uppfattning om. 1.1.2 Ökat samutnyttjande av distributionsnätverk Fallande brevvolymer skapar ledig kapacitet som behöver utnyttjas. Även morgontidningsdistributionen brottas med fallande volymer. Den ökande e- handeln skapar större efterfrågan på varubrev och andra tyngre försändelser, och generellt efterfrågas olika typer av varuleveranser i allt högre grad. Sammantaget gör detta att det finns förutsättningar och drivkrafter för att nya samarbeten ska uppstå och att olika utdelnings- och logistiklösningar prövas och utvecklas. Sammanslutningen av regionala morgontidningsdistributörer MTD (Morgontidig Distribution), som även innehar tillstånd för postverksamhet, har efter några års försiktig tillväxt uppvisat en betydande ökning av postförsändelser som samdistribueras med morgontidningar. Bring Citymail bildade nyligen ett bolag tillsammans med Pressens Morgontjänst (Premo) för att hantera samdistribution av tidningar och postförsändelser i vissa delar av Stockholmsområdet. MTD och Bring Citymail har under året även tecknat avtal med DB Schenker respektive DHL för att få tillgång till deras ombudsnät och på så sätt kunna hantera större försändelser i sina nätverk. Samtidigt får paketföretagen en möjlighet att bredda sitt utbud av tjänster genom möjligheten att nå ut i respektive brevbärarnät. Posten AB (Posten) bedriver också försöksverksamhet med samordnad brev- och morgontidningsdistribution i vissa delar av landet. För PTS är det viktigt att 2 SKV fick under 2012 i uppdrag att ta fram en infrastruktur för säker digital myndighetspost för att möjliggöra en övergång från fysiska brevförsändelser inom den offentliga sektorn. För mer information www.skv.se, www.minameddelanden.se, samt www.minmyndighetspost.se Post- och telestyrelsen 9

bevaka så att integritetsfrågor och kvaliteten i utdelningen inte åsidosätts i samband med att distributionsvägarna förändras. När brevvolymerna faller minskar även förutsättningarna för en nätverksbaserad konkurrens (end-to-end competition) på brevmarknaden. Med andra ord blir det allt svårare för nya aktörer att etablera sig eller för befintliga operatörer att expandera sina befintliga utdelningsnätverk. För den operatör som vill få en bredare nationell täckning återstår då att teckna ett portoavtal med en större postoperatör och för rikstäckning finns endast Posten att tillgå. 1.1.3 Konsolidering av brevvolymer och paketerade brevtjänster Brevkonsolidering har under de senaste två åren ökat kraftigt. Begreppet innebär att ett företag samlar ihop brevvolymer från mindre kunder och lämnar in dem under eget portoavtal. Syftet är att kunna tillgodoräkna sig olika former av volym- och förädlingsrabatter och därmed kunna erbjuda lägre priser mot slutkunden. En annan företeelse vilken kan ses som en form av konsolidering, och som enligt PTS uppfattning får ökad betydelse, är olika former av postrelaterade tjänster där portot ingår. I de marknadskontakter PTS har haft uppges att allt fler kunder till tryckerier, printshoppar, reklambyråer, mediekonsulter m.fl. efterfrågar helhetslösningar där portot ingår så att kunderna själva slipper att hantera portoupphandlingen separat. För PTS är det viktigt att bevaka att priser, inklusive rabatter och villkor för denna kundkategori (vilket även innefattar de postoperatörer som väljer att teckna portoavtal med Posten) är förenliga med postlagens 3 krav på att prissättningen ska vara kostnadsorienterad, icke-diskriminerande och öppen för insyn. Det är även viktigt att bevaka så att korssubventionering inte sker mellan brevtjänster och de tjänster som ingår i en eventuell helhetslösning som Posten erbjuder. Åsidosätts postlagens krav på prissättningen kan andra aktörer få svårt att konkurrera där Posten erbjuder likartade (kring)tjänster och riskerar därmed att slås ut från marknaden. 1.1.4 Momsundantag för samhällsomfattande posttjänster Sverige är numera det enda medlemslandet inom EU som har en gemensam momssats för alla posttjänster oberoende av om de ingår i den samhällsomfattande posttjänsten eller inte. Kommissionen har tidigare anfört att Sverige bryter mot momsdirektivet eftersom den svenska samhällsomfattande posttjänsten inte är momsbefriad. Sveriges uppfattning är alltjämt att så inte är fallet. Efter att frågan har varit vilande under flera år kom den 20 november 2013 en presskommuniké från Kommissionen angående att 3 Postlag SFS 2010:1045 Post- och telestyrelsen 10

Kommissionen har för avsikt att lämna in en stämningsansökan mot Sverige vid EU-domstolen. PTS bedömning är att frågan inte kommer att få några praktiska konsekvenser under de närmaste åren även om osäkerheten i sig kan få negativa effekter på investeringsviljan på den svenska postmarknaden. När en stämningsansökan lämnas in till EU-domstolen visar all erfarenhet att domstolsprocesserna tar lång tid och även vid ett utslag till Sveriges nackdel kan det finnas flera handlingsalternativ. Parallellt har Kommissionen tagit initiativ till en marknadskonsultation kring olika möjliga alternativ för att hantera moms på samhällsomfattande posttjänster inom EU. Vad som kommer ut av den marknadskonsultationen återstår att se. 1.1.5 Marknadsstudier Kommissionen har under året publicerat två omfattande studier av den europeiska postmarknaden 4. Studierna visar att utvecklingen med fallande brevvolymer och ökande e-handel, vilket medför större utmaningar för den samhällsomfattande posttjänsten, i stort är en genomgående trend för samtliga medlemsstater. Samtidigt finns det stora skillnader mellan de olika medlemsländerna. Därtill finns det hinder som gör att den gränsöverskridande e-handeln utvecklas betydligt långsammare än vad den gör på nationell nivå. 1.1.6 En förändrad syn på den samhällsomfattande posttjänsten? PTS har uppmärksammat att frågan om utformningen av den samhällomfattande posttjänsten i tider av ändrade kommunikationsmönster, sjunkande volymer och ökande krav på kostnadsbesparingar har fått allt större aktualitet. I Nya Zeeland öppnades i oktober 2013 en möjlighet för New Zealand Post att i städer och tätorter övergå till tredagarsutdelning. Även i Europa finns ett tilltagande intresse för frågan om den samhällsomfattande posttjänstens omfattning. Inom ERGP 5 har det nyligen initierats en undersökning av hur regelverk och marknadsutveckling har påverkat kostnaden för den samhällsomfattande posttjänsten. PTS är ordförande i den arbetsgrupp som har ansvaret för denna undersökning vilken i ett första steg inriktas på att 4 WIK-Consult Main Developments in the Postal Sector (2010-2013) och Copenhagen Economics E-commerce and delivery - Study on the state of play of EU parcel markets with particular emphasis on e-commerce. Rapporterna finns tillgängliga på bland annat: http://ec.europa.eu/internal_market/post/studies/index_en.htm 5 European Regulators Group for postal services. En samarbetsorganisation för de nationella regleringsmyndigheterna inom EU/EES-området och som bland annat ska fungera som ett rådgivande organ till EU-kommissionen. Meningen är att man bland annat genom att samarbeta i olika tolkningsoch tillämpningsfrågor ska kunna bidra till en korrekt implementering av postdirektivet i hela EU. Post- och telestyrelsen 11

kartlägga de förändringar av den samhällsomfattande tjänsten som skett under de senaste åren och de bakomliggande orsakerna till detta. I ett andra steg inriktas undersökningen mot åtgärder som kan genomföras inom ramen för nu gällande EU direktiv på postområdet för att begränsa kostnaden för den samhällsomfattande posttjänsten samt de begränsningar som följer av nuvarande regelverk när det gäller möjligheterna att påverka denna kostnad. I uppdraget ingår också att analysera omfattningen av den samhällsomfattande tjänsten mot bakgrund av ändrade kommunikationsmönster samt också att analysera möjliga förslag för att ytterligare lätta på de krav som ställs på den samhällsomfattande tjänsten och därigenom ge operatörerna tillräckligt handlingsutrymme för att utforma en långsiktigt hållbar tjänst. Arbetet ska enligt planerna vara slutfört vid utgången av 2015. 1.2 PTS internationella arbete I det internationella samarbetet på postområdet har PTS en väsentlig uppgift att fylla genom att, med utgångspunkt i de svenska erfarenheterna, verka för att liberaliseringen av marknaderna i andra EU-länder får ett verkligt genomslag. I likhet med föregående år har detta arbete framförallt skett inom ERGP. Erfarenheterna, bland annat från Sverige, pekar emellertid på att detta kommer att ta lång tid. PTS generaldirektör Göran Marby var under 2013 vice ordförande i organisationen. PTS är också ordförande i en av ERGP:s arbetsgrupper Net cost of USO VAT as a benefit/burden som under våren 2013 färdigställde en rapport som behandlar marknadens påverkan när tjänster som tillhandhålls av den utsedde tillhandahållaren av den samhällsomfattande posttjänsten är undantagna mervärdeskatt. Den beskriver också hur momsundantaget kan påverka en eventuell nettokostnad för den samhällsomfattande posttjänsten. Samtidigt som nämnda rapport publicerades påbörjade arbetsgruppen en ny studie Exploration of challenges to overcome when implementing a net cost calculation methodology based on a reference scenario - Benchmark. Syftet med den undersökningen är just att sammanställa de erfarenheter de europeiska länderna har haft i de fall de har gjort nettokostnadsberäkningar av den samhällsomfattande posttjänsten. Resultatet av studien kommer att publiceras i en rapport under våren 2014. I slutet av 2013 initierade arbetsgruppen även den i avsnittet 1.1.6 nämnda undersökning av hur regelverk och marknadsutveckling har påverkat kostnaden för den samhällsomfattande posttjänsten. Övriga arbetsgrupper i ERGP har under 2013 arbetat med frågorna Regulatory Accounting/Price Regulation, Access Regulation, Quality of service and end user satisfaction, Consumer Complaints, Indicators for postal market och Access to the postal network and to postal infrastructure elements. Post- och telestyrelsen 12

PTS medverkar även i EU-kommissionens aktiviteter, bland annat workshops och Postdirektivkommittémöten. I och med bildandet av ERGP har PTS arbete i den europeiska regulatörsorganisationen CERP trappats ned och främst inriktats på frågor om samordning av ståndpunkter inför Världspostföreningens (UPU) kongresser. Nästa kongress kommer att hållas 2016 i Istanbul. Post- och telestyrelsen 13

2 Den svenska postmarknaden När man talar om postmarknaden brukar man allmänt avse hela marknaden för distribution av brev och paket. Då delmarknaderna för dessa skiljer sig åt väsentligt vad gäller struktur, funktion och reglering är det nödvändigt att analysera brev- respektive paketmarknaden för sig. Nedan behandlas därför brevmarknaden i avsnitt 2.1 2.3 och paketmarknaden i avsnitt 2.4. Brevmarknaden omfattar distribution av adresserade försändelser som väger högst 2 kg 6. För att bedriva postverksamhet, dvs. regelbunden insamling, sortering, transport och utdelning av brev mot betalning, krävs tillstånd enligt postlagen. Däremot krävs inget tillstånd för att distribuera paket, en verksamhet som, utöver vad som innefattas i den samhällsomfattande posttjänsten, inte regleras närmare i postlagen. I och med detta finns heller ingen entydig definition av begreppet paket. 2.1 Volymutveckling och marknadsandelar på brevmarknad Under 2013 utdelades drygt 2,5 miljarder brev i Sverige. Den långsiktiga utvecklingen visar på en stadig minskning av mängden brev främst till följd av nya kommunikationssätt, inte minst det elektroniska. Minskningen i brevvolym under 2013, 3,8 %, är dock något lägre än föregående år (4,4 %). Totalt har brevvolymen nu minskat med närmare 26 % sedan millennieskiftet (se vidare Tabell 1). 6 Enligt definitionen i 1 kap. 2 postlagen är ett brev: en adresserad försändelse som är innesluten i kuvert eller annat omslag och som väger högst 2 kg samt vykort, brevkort och liknande försändelser. Post- och telestyrelsen 14

År Antal miljoner brev Index 2000 3 426,3 100 2009 2 914,8 85,1 2010 2 875,0 83,9 2011 2 767,7 80,8 2012 2 645,0 77,2 2013 2 545,1 74,3 Tabell 1: Utveckling total brevmarknad 7 Trots den totalt sett vikande brevvolymen har mängden brev som delats ut av de mindre konkurrenterna till Posten 8 inte minskat de senaste åren utan under 2013 till och med ökat med över 4 % (se vidare Figur 2). Den totalt sett minskade brevvolymen har sålunda framförallt resulterat i en minskad marknadsandel för Posten och att Postens brevvolym minskar snabbare än den totala brevvolymen. Postens mycket dominerande ställning på brevmarknaden kvarstår dock. 7 Fr.o.m. 2011 har en viss precisering i mätmetoden skett för att undanröja risken för att vissa volymer dubbelräknas det som redovisas fr.o.m. 2011 är utdelade volymer. Behovet av precisering har tillkommit på grund av nya affärsmodeller hos några av de mindre operatörerna, som gör att ett visst brev kan hanteras av mer än en postoperatör på vägen från avsändare till mottagare. Jämförbarheten med tidigare års volymsiffror påverkas dock endast för år 2010, då detta inte förekom tidigare. Vid en omräkning av 2010 års volymstatistik enligt den nya preciseringen blir denna 2 871 miljoner försändelser, att jämföra med ovan rapporterade 2 875 miljoner. 8 Posten AB är ett dotterbolag inom PostNord-koncernen, den koncern som bildades genom fusionen av svenska Posten och Post Danmark. Posten AB är det bolag som har tillstånd att bedriva postverksamhet i Sverige, och tillika är utsedd tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten. Post- och telestyrelsen 15

Brevvolymens utveckling i Sverige 3 500 000 000 3 000 000 000 2 500 000 000 Total brevvolym 2 000 000 000 Posten 1 500 000 000 1 000 000 000 Övriga operatörer (exkl Posten) 500 000 000 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Figur 2: Utveckling total brevmarknad Den största konkurrenten till Posten, Bring Citymail har fortsatt att öka sin marknadsandel (räknad i utdelad volym) under året. Posten har som nämnts minskat sin andel något, men har fortfarande en volymmässig marknadsandel på drygt 86 %. När det gäller resten av operatörerna har deras volymer ökat till 16,7 miljoner försändelser från föregående års 7,9 miljoner. Även om flertalet av de små operatörerna redovisar ökade volymer är större delen av volymökningen hänförlig till de i MTD anslutna distributionsföretagen vilka nästan fyrdubblat sin volym från föregående år. Antal utdelade brev (miljoner) Andel av utdelade brev Posten AB 2 191,2 (2 305,3) 86,1 % (87,2 %) Bring Citymail 337,2 (331,8) 13,2 % (12,5 %) Operatörer ingående i MTD 11,7 (2,9) 0,46 % (0,11 %) Övriga 5,0 (5,0) 0,20 % (0,19 %) Summa 2 545,1 (2 645,0) 100 % Tabell 2: Marknadsandelar och volym Post- och telestyrelsen 16

Om man istället beräknar volymen för övriga operatörer utifrån de volymer som operatörerna mottar från avsändarna (postkunderna), framgår att de övriga operatörerna från kunderna/avsändarna mottagit drygt 31 miljoner brev. Detta är en fortsatt snabb ökning från föregående års motsvarande siffra om drygt 22 miljoner brev. Av dessa 31 miljoner brev har dock drygt 14 miljoner inte delats ut av de små operatörerna själva, utan vidarebefordrats för utdelning av främst Posten eller Bring Citymail. Den operatör som i stor utsträckning anlitar andra operatörer för den slutliga utdelningen är framförallt Mailworld Office AB. Det är tydligt att denna typ av verksamhet, s.k. konsolidering, ökar starkt från en tämligen låg nivå (se avsnitt 1.1.3). Även Bring Citymail anlitar numera Posten på detta sätt för brev med destination utanför det egna utdelningsområdet men har även inlett samarbete med några lokala operatörer. Förutom nämnda postoperatörer har även exempelvis portooptimeringsföretaget 21 Grams AB en stor konsolideringsverksamhet (som dock inte inräknas i ovanstående siffror, då de inte är postoperatörer i formell mening). Vid en ekonomisk analys av situationen på brevmarknaden är en marknadsandelsberäkning baserad enbart på volymuppgifter tämligen grovhuggen. Anledningen till detta är att de olika operatörerna har väsentligt skilda produkterbjudanden och affärsmodeller och genom detta en substantiell skillnad i intjäningsförmåga per brev. För att få en bättre bild av styrkeförhållandena på marknaden uppskattar PTS även marknadsandelar baserade på omsättningen av operatörernas brevdistribution (Tabell 3). Av denna framgår än tydligare Postens dominerande ställning på den svenska brevmarknaden. Beräknad marknadsandel baserad på omsättning 2013 (2012) Posten 92,6 % (92,9 %) Bring Citymail 6,3 % (6,1 %) Övriga postoperatörer 1,2 % (1,0 %) Totalt 100 % (100 %) Tabell 3: Marknadsandelar (omsättning) Förändringen i marknadsandelar, som är tämligen marginell, från föregående år förklaras främst av Postens minskade volym medan konkurrenterna bibehållt eller ökat sina volymer. Posten har trots de vikande brevvolymerna lyckats upprätthålla en god lönsamhet i den svenska brevverksamheten. Post- och telestyrelsen 17

2.2 Konkurrenssituationen på olika delar av brevmarknaden Eftersom brevmarknaden funktionsmässigt är heterogen är det vid en marknadsanalys nödvändigt att göra en uppdelning av denna. Tidigare marknadsanalyser har ofta delat upp marknaden i delmarknaderna sändningar respektive enstaka brev. Det är dock vid en mer detaljerad analys lämpligt att göra ytterligare uppdelningar, framförallt i dimensionerna: brevtjänsternas prioritet (dvs. övernattbefordran eller ej), sorterade respektive osorterade sändningar, enstaka brev i delarna kontorspost respektive brevlådepost, uppdelning med hänsyn till geografisk täckning, olika tjänsters utformning/anpassning till olika kundgrupper, såsom konsumenter visavi företagskunder. Schematiskt kan de viktigaste dimensionerna (eller delmarknaderna) av brevmarknaden beskrivas i enlighet med Figur 3. Figur 3: Schematisk bild av brevmarknaden Den volymmässigt största, och när det gäller konkurrenssituationen mest betydelsefulla, delmarknaden av dessa är ej övernattbefordrade sändningar, som omfattar drygt 61 % av alla brev. Sändningar totalt motsvarar volymmässigt nästan 78 % av den totala brevmarknaden. Post- och telestyrelsen 18

När det gäller enstaka brev (som totalt alltså omfattar en knapp fjärdedel av brevmarknaden), är det övernattbefordrade brevet fortfarande vanligast med drygt dubbelt så stor volym som enstaka ej övernattbefordrade brev. 2.2.1 Sändningar Marknadssegmentet sändningar (eller industriell post) består av post i form av serier av försändelser med samma format och vikt. De produceras vanligtvis industriellt och med hjälp av datorstöd och lämnas in till postoperatören vid ett och samma tillfälle. Under förutsättning att avsändaren kommer upp i den kostnadsbesparande volym som krävs av postoperatören för att det ska klassas som sändning, kan avsändaren få avsevärt lägre pris jämfört med portot för enstaka försändelser. Sändningar kan vidare uppdelas i kategorierna osorterade respektive sorterade. Osorterade sändningar är väsentligt dyrare än de sorterade. I de flesta fall produceras dock sändningar på så sätt att de redan vid inlämningen till postoperatören har sorterats, varvid avsändaren erhåller ytterligare rabatt för denna prestation, en sorteringsrabatt. Sorteringsgraden kan i dessa fall variera från att försändelserna inlämnas i postnummerordning, till att försändelserna är sorterade i den ordning breven ska delas ut i varje enskild brevbärartur (s.k. gångordningssortering). Sedan 1993 har utvecklingen inom stora delar av sändningssegmentet karaktäriserats av hård konkurrens mellan Posten och Bring Citymail. Konkurrens har främst skett med hjälp av prissättningen. På grund av den lägre prisnivå detta medfört på sändningar torde det vara de stora postkunderna som är, och har varit, de största vinnarna till följd av konkurrensen (se avsnitt 3.1). 2.2.1.1 Marknaden för övernattbefordrade sändningar (A-postsändningar) Efterfrågan på A-postsändningar, sändningar som inlämnas för befordran över natt, är vikande. Det finns ett ökande konkurrenstryck från elektroniska alternativ när det gäller meddelanden som behöver komma fram snabbt. Vidare, i de fall kunderna inte finner att tidsaspekten (befordringstiden) motiverar prisskillnaden jämfört med B-post, sker ett visst produktbyte till den billigare distributionsvarianten. När det gäller A-postsändningar har Posten i praktiken ett monopol, då de större konkurrenterna i huvudsak är inriktade på brev med längre distributionstid (lägre prioritet), s.k. B-postsändningar. 2.2.1.2 Marknaden för ej övernattbefordrade sändningar (B-postsändningar) Post- och telestyrelsen 19

På marknaden för B-postbrevsändningar (dvs. sändningar som inte skickas med övernattbefordran) är Posten och Bring Citymail i dagsläget de två huvudsakliga konkurrenterna. Posten täcker hela landet medan Bring Citymails utdelningsverksamhet är geografiskt koncentrerad till Stockholmsregionen och Mälardalen, stora delar av Västsverige, västra Skåne och Gotland, vilket motsvarar ca 54 % av alla postmottagare i landet. Under 2013 har de företag som delar ut morgontidningar fått ett genombrott även när det gäller utdelning av brev inlämnade som B-postsändningar. De utdelningsföretag som samarbetar inom MTD har under året ökat sin totala brevvolym med 300 % till närmare 12 miljoner försändelser. Bring Citymail visar en något växande volym (1,6 %) på en allmänt vikande marknad, och med ett fokus på kostnadsrationaliseringar som förbättrat resultatet verkar det i dagsläget som om tidigare års rykten om en sorti från marknaden blivit inaktuella. Dessutom är det, på grund av bolagets marknadsposition troligt att det finns intresse från andra investerare eller marknadsaktörer att överta verksamheten ifall Posten Norge skulle vilja lämna sin ägarroll. Den förändrade marknadssituationen med att även morgontidningsdistributörerna fått ett genomslag som brevutdelare har dock påverkat situationen kanske än mer för Bring Citymail än för Posten. Därför var det inte förvånande att Bring Citymail och Pressens Morgontjänst (morgontidningsdistributören i Stockholmsområdet) strax innan årsskiftet aviserade en sammanslagning. Den gemensamma utdelningsverksamheten i Stockholmsregionen kommer att bedrivas i det nybildade bolaget Bring Citymail Stockholm, och innebär ett ytterligare steg mot ökad samdistribution av brev och tidningar. Marknaden för B-postsändningar har de senaste åren i hög grad kännetecknats av ett hårt konkurrensklimat mellan Posten och Bring Citymail. Genom att alla kunder som vill nå hela riket måste använda sig av Posten, och att Postens prissättning på den del av volymen som går med Posten förändras om kunden väljer att skicka delar med Bring Citymail, uppstår hävstångseffekter. Det innebär att det inte är tillräckligt för Bring Citymail att ha ett bättre erbjudande på de volymer som båda företagen konkurrerar om, utan även måste kompensera för uteblivna rabatter på den del som bara kan skickas med Posten. 2.2.2 Enstaka brev Med enstaka brev avses brev som inte produceras industriellt och/eller som inlämnas i färre antal än operatörernas angivna gränser för att räknas som sändning. Enstaka brev kan vidare indelas i kontorspost och brevlådepost. Post- och telestyrelsen 20

Segmentet kontorspost omfattar normalt post från företag som frankeras i frankeringsmaskin eller märks med beteckningen porto betalt. Avsändarens volymer uppfyller inte de kriterier som postoperatörerna fastställt för att försändelserna ska anses utgöra sändningar och kan därför inte åtnjuta de lägre priser som erbjuds kunder med större volymer post. Kontorspost utgör drygt 12 % av volymen på brevmarknaden. När det gäller rikstäckande kontorspost har Posten en mycket stark ställning. Den sedan ett par år verksamma operatören Mailworld Office, med affärsidén att samla in kontorspost och konvertera denna till sändningar, är också på väg att bli en etablerad aktör på denna delmarknad och har samlat in ca 14 miljoner försändelser under 2013. Det innebär en fortsatt tillväxt, dock i lägre takt än de senaste åren. På lokal nivå utgörs konkurrensen av ett knappt trettiotal postoperatörer med relativt små volymer. På vissa orter har dock den lokala operatören nått en betydande andel av de lokalt distribuerade breven och konkurrerar även med Posten med s.k. postnära tjänster som frankering och hämta- och lämnaservice. Luleå Mail HB är den största lokala postoperatören med knappt 1,3 miljoner distribuerade försändelser 2013. Brevlådepost är post som postas i brevlåda vanligtvis frankerad med frimärken och distribueras som enstaka försändelser. Brevlådeposten motsvarar mellan 5 och 10 % av volymerna på brevmarknaden. Osäkerheten i volymangivelsen beror bland annat på hur flödet av produkten Svarspost klassificeras och storleken på den antagna hushållsandelen av det totala antalet försålda frimärken. Andelen frimärkta brev uppgår fortfarande till drygt 6,5 % av alla försändelser. Posten har i praktiken monopol på all rikstäckande brevlådepost, oavsett utdelningsprioritet. Den marginella konkurrens som finns avser lokalpost på ett mindre antal orter. Den tidigare nämnda e-substitutionen påverkar även brevlådeposten. Ett exempel på att den elektroniska kommunikationen tar volymer från brevmarknaden är att två av tre deklaranter (4,95 miljoner svenskar) år 2013 valde att göra sina deklarationer elektroniskt 9, vilket är en ökning med 4 % från året innan. 2.3 Hinder för marknadstillträde De formella hindren för marknadstillträde på den svenska postmarknaden är låga. Tillstånd för postverksamhet beviljas av PTS om sökanden kan antas 9 Skatteverket: http://www.skatteverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/riks/2013/2013/flerannagonsindeklarerad eelektroniskt.5.34f3b0b713e2cf5455b2adb.html (Åtkomst: 10 mars 2014) Post- och telestyrelsen 21

komma att bedriva verksamheten i enlighet med postlagens krav. Kraven som ställs i 2 kap. 6 postlagen innebär att verksamheten måste bedrivas på ett sådant sätt att skyddet för avsändares och mottagares personliga integritet upprätthålls. Lagen innehåller också bestämmelser om tystnadsplikt. Däremot finns det märkbara ekonomiska hinder på grund av att marknaden i stort domineras på ett så betydande sätt av Posten. Ett annat generellt inträdeshinder av mer praktisk natur är att en ny operatör måste bygga upp ett eget adressregister eftersom Postens (och andra etablerade operatörers) adressregister inte är allmänt tillgängliga. Detta innebär särskilda problem i områden utanför tätort där det ibland saknas direkt koppling mellan adress och postlådornas faktiska placering. För att kunna bygga upp en tillräcklig kundbas vid en etablering har det också blivit allt viktigare att kunna erbjuda kunden att även ta hand om kundens post som ska distribueras utanför det egna utdelningsområdet. Detta ställer krav på att överlämning av brev till en annan postoperatör (vanligen Posten) kan ske på ett enkelt och effektivt sätt. Ett hinder som kan uppkomma för en ny eller mindre operatör är att krav och villkor för överlämningen till den slutdistribuerande operatören exempelvis leder till att den nya/lilla operatören måste kräva av sina kunder att de använder andra kuvert än vad de normalt använder för att skicka med den riks- eller regiontäckande slutdistribuerande operatören vilket effektivt hindrar kunder från att byta till den nya/lilla operatören. Under året uppstod en situation där Posten vägrade att ta emot en mindre postoperatörs sändning med hänvisning till otydlighet avseende vem som var avsändare respektive returmottagare av de i sändningen ingående breven. Den lösning som Posten initialt föreslog för att lösa situationen hade tvingat den mindre operatören att kräva av sina kunder att byta kuvert. Efter att förhandlingar inletts mellan Fria Postoperatörers Förbund (FPF) och Posten har parterna nått en lösning som innebär att genom användandet av unika postoperatörsbeteckningar på försändelserna identifieras postoperatören som avsändare och returmottagare gentemot Posten oavsett vad den ursprungliga kunden tryckt för beteckningar på kuvertet. PTS ser det som en viktig del av den postala infrastrukturen att överlämning av försändelser mellan postoperatörer kan ske på ett smidigt och konkurrensneutralt sätt och välkomnar därför överenskommelsen mellan Posten och FPF. 2.3.1 Övernattbefordrade sändningar Om man bortser från lokalt distribuerade sändningar (exempelvis inom en kommun), måste inträdeshindren rent ekonomiskt anses vara höga på detta Post- och telestyrelsen 22

segment av marknaden. Skälet är framförallt att distributionsnätverket i detta fall måste vara anpassat, dels för utdelning varje arbetsdag, dels för snabba mellantransporter så att hela täckningsområdet nås över en natt. Det är mer naturligt att en konkurrent under uppbyggandet av sitt nätverk istället inriktar sig på mindre tidskritiska försändelser. Dessutom är Postens starka ställning, med sitt välkända varumärke, sedan länge etablerade kontakter med alla postkunder och bärande affärsidé att nå hela Sverige över natt, givetvis svår att bemöta för en ny konkurrent. 2.3.2 Ej övernattbefordrade sändningar Ett marknadstillträde i detta segment innebär även här stora investeringar för den aktör som skulle vilja etablera sig på denna del av marknaden eftersom detta kräver ett vittförgrenat distributionsnät. De stora investeringarna talar emot att eventuella nya operatörer, som inte redan har någon form av logistiknätverk, kan ha någon större geografisk täckning i inledningsskedet. Det är därför av största vikt att konkurrenslagstiftningen och den sektorsspecifika postlagsstiftningen hindrar dominerande aktörer att exempelvis tillämpa en, mot den potentielle konkurrenten, riktad otillbörlig selektiv geografisk prissättning. Genom sin storlek och finansiella styrka samt rikstäckande distribution har en dominerande aktör goda möjligheter att eliminera eventuell konkurrens. PTS bedömer emellertid att det finns potential för operatörer som kan utnyttja andra existerande distributionsnät att slå sig in på sändningsmarknaden. MTD, ett paraplybolag för de svenska morgontidningsdistributörerna, som för några år sedan trädde in på marknaden är ett exempel på detta. Existerande parallella distributionsnät finns också inom paketdistribution, varvid det åtminstone finns en teoretisk möjlighet för paketföretag att etablera sig även på sändningsmarknaden. Dock är det mer troligt att se utökade samarbeten mellan brev- och paketdistributörerna än att de senare på egen hand väljer att börja konkurrera i sändningssegmentet. För att både existerande och nya potentiella konkurrenter inte otillbörligt ska kunna slås ut har de konkurrensvårdande myndigheterna anledning att vara uppmärksamma på samtliga konkurrensbegränsande beteenden. Det kan exempelvis röra sig om erbjudanden av exklusivitets- och trohetsskapande karaktär. 2.3.3 Marknaden för rikstäckande distribution av enstaka brev För rikstäckande befordran av enstaka brev är Posten i praktiken den enda operatören på marknaden. PTS bedömning är att det inte är troligt att fler operatörer kommer att etablera sig inom detta segment av marknaden eftersom kostnaderna för att bygga ut en egen ändamålsenlig rikstäckande infrastruktur för insamling, sortering och utdelning i hela landet i praktiken är så stora att de Post- och telestyrelsen 23

inte går att motivera från ett finansiellt perspektiv. Däremot är det möjligt att det, på grund av det relativt höga prisläget i segmentet, finns utrymme för aktörer som genom ny sorteringsteknologi kan omvandla enstaka brev till sändningar och därefter anlita några av de existerande operatörerna för den slutliga utdelningen av breven. 2.3.4 Marknaden för lokal befordran av enstaka brev På marknaden för lokal befordran av enstaka brev är förutsättningarna för konkurrens betydligt bättre än vad gäller rikstäckande distribution. Erfarenheten visar att de flesta av lokalpostföretagen etableras i mindre städer eller orter med inte alltför stora kringliggande landsbygdsområden. Att etablera sig på marknaden kräver dock även på detta område en tämligen stor arbetsinsats vilket har betytt att antalet nya operatörer de senaste åren har varit få. Ett av de största potentiella hoten mot lokalpostföretagen är att reglerna om enhetliga priser för den samhällsomfattande posttjänsten på något sätt skulle urholkas. Om så sker skulle Posten kunna erbjuda omotiverat mycket lägre priser för vissa nyckelkunder på de orter där det finns konkurrens från lokalpostföretag i syfte att eliminera den uppkomna konkurrensen. Ett annat påtagligt hot mot lokalpostföretagen är om Posten tecknar centrala exklusivitetsavtal med stora kunder med rikstäckande verksamhet, t.ex. de stora bankerna, som förhindrar lokalkontoren från att anlita någon annan operatör. Eftersom de lokala operatörerna ofta även erbjuder tjänster som hämtning och lämning av all kundens post är det viktigt att Posten inte genom exempelvis korssubventionering tillåts utöva otillbörlig konkurrens på liknande postala kringtjänster. 2.4 Paketmarknaden och e-handel Såsom konstaterades inledningsvis utgör tillväxten inom e-handeln och den ökning av varubrev och paket som e-handeln skapar en stor potential för dagens postoperatörer och betraktas av många som räddningen för postbranschen och för möjligheten att kunna tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten i dess nuvarande omfattning utan omfattande offentliga subventioner. Samtidigt skapar utvecklingen nya behov och nya möjligheter för invånare och företag utanför storstäder och tätorter. Möjligheten att kunna ta del av det utbud och de affärsmöjligheter e-handeln skapar utgör en allt viktigare infrastruktur i hela landet, där såväl tillgång till bredband med hög kapacitet som tillgång till en god postservice för varubrev och paket är en förutsättning. Post- och telestyrelsen 24

2.4.1 E-handeln i Sverige I e-barometern helårsrapport 2013 framgår att tillväxttakten inom e-handeln har ökat till 17 % på årsbasis jämfört med 14 % 2012 och att den nu utgör 6 % av detaljhandeln i landet. I rapporten konstateras också att e-handeln är väl utbredd i hela Sverige men att det är utanför tätorterna de mest aktiva e- handelskonsumenterna finns. Överst ligger kommunerna i Norrlands inland dit det levererades mellan 10-12 paket per hushåll under 2013, medan det i storstadkommunerna endast levererades omkring 6 paket per hushåll under året. 10 I PTS undersökning 11 av svenskarnas postvanor svarar en tredjedel av respondenterna att de köpt eller sålt varor på nätet det senaste året. Nedbrutet visar svaren att 16 % av befolkningen både har köpt och sålt varor över nätet, 50 % har endast köpt och 2 % endast sålt. Ungefär hälften (42 %) av de svarande uppgav att de hade haft möjlighet att välja distributör vid beställning på nätet och 14 % kom inte ihåg. 2.4.2 Paketmarknaden Det finns ingen entydig definition av begreppet paket utan det är beroende av hur respektive distributör utformar och avgränsar tjänsterna. Postlagen använder enbart begreppen brev och postförsändelse där brev är en adresserad försändelse som väger högst 2 kg och en postförsändelse är en adresserad försändelse som väger högst 20 kg 12 Till skillnad från vad som gäller för brev krävs inte tillstånd enligt postlagen för att distribuera paket (eller andra postförsändelser över 2 kg). För Posten ser dock situationen annorlunda ut jämfört med andra aktörer som levererar pakettjänster, eftersom bolaget i sina tillståndsvillkor har utsetts att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten såsom den beskrivs i 3 kap. 1 postlagen och i tillståndsvillkoren. 13 Då pakettjänster faller utanför definitionen av tillståndspliktig postverksamhet finns i dagsläget heller ingen möjlighet för PTS att på ett tillfredsställande sätt kunna följa utvecklingen på denna delmarknad. Det går heller inte att bedöma 10 E-barometern 2013, PostNord i samarbete med Svensk Digital Handel och HUI Research. E-handel definieras i e-barometern som försäljning av varor via internet som levereras hem, till ett utlämningsställe eller hämtas i butik, lager eller utlämningslokal av konsument. Det innebär att följande inte definieras som e-handel i e-barometern: Köp i butik som först har bokats via internet; Försäljning av tjänster (till exempel resor, hotell och konsertbiljetter) som sker via internet; Nedladdningar av t ex musikfiler, filmer och applikationer; Försäljning via internet mellan företag; Försäljning via internet mellan privatpersoner 11 PTS-ER-2014:9, 2014-02-25, dnr. 13-11547. 13 För ett mer omfattande resonemang se Service och Konkurrens 2013, PTS-ER 2013-6 13 För ett mer omfattande resonemang se Service och Konkurrens 2013, PTS-ER 2013-6 Post- och telestyrelsen 25

omfattningen av de gränsöverskridande paketflödena 14. Detta är förvisso inget unikt problem för den svenska marknaden utan något som även uppmärksammas i Kommissionens Färdplan för fullbordandet av den inre marknaden för paketleveranser (se vidare under avsnitt 2.4.3). Däremot går det tydligt att se att konkurrensen på marknaden är påtaglig 15 och att utbudet av pakettjänster som riktar sig till allmänheten utvecklas kontinuerligt. Även tillgängligheten till ombud/utlämningsställen utanför Postens nätverk är god. Den största konkurrenten (sett i förhållande till servicenätets storlek) DB Schenker, har ett nät som både till antal ombud och till geografisk täckning i stort motsvarar Postens servicenät. Därtill har även DHL och Bussgods en god täckning i sina ombudsnät. Distributör Antal ombud Kontant betalning Max vikt 16 Emballage Bokning och frakthandlingar Posten 1600 Ja >20kg Kund/ Distributör Hemsida/Hos ombud DB Schenker 1600 Ja Max 10kg 17 Kund/ Distributör Hemsida/Hos ombud DHL 1300 Ja >20kg Bussgods 800 Ja >20kg Tabell 4: Pakettjänster 18 Endast distributör Kund/ Distributör Endast hemsida Hemsida/Hos ombud Utöver de parametrar som berörs i tabellen erbjuder samtliga distributörer ett brett och varierande utbud av pakettjänster. Då tjänsterna sinsemellan ser väldigt varierande ut går det inte på ett enkelt och överskådligt sätt att jämföra och bedöma prisskillnader mellan olika distributörer. 14 Trafikanalys samlar förvisso in statistik rörande postverksamhet den är emellertid ofullständig sett i förhållande till de behov som finns. Myndigheterna behöver därför göra en gemensam översyn för att utröna hur dagens informationsbehov och de krav som Kommissionen kan komma att ställa, på bästa sätt kan tillgodoses. 15 Här avses främst tjänster riktade till privatpersoner, småföretag och föreningar (B2C och C2C). Vad gäller konkurren på företagsmarknaden (B2B) är konkurrensen sedan länge väl utvecklad. 16 Då vikter upp till 20 kg är postlagens gräns för definitionen av begreppet posttjänst har PTS enbart kontrollerat möjligheten att skicka försändelser upp till 20 kg 17 >10kg (> 20 kg) vid någon av de 28 terminalerna 18 Källa: Hemsidor för respektive distributör Post- och telestyrelsen 26

Sett i förhållande till definitionen av begreppet posttjänst (försändelser upp till 20 kg) samt till tillgänglighetsaspekten (geografisk täckning och möjlighet till kontant betalning utan krav på tillgång till dator) kan det konstateras att marknaden sammantaget, i stort sett erbjuder fullgoda alternativ till Posten, men att det fortfarande finns luckor. Detta gäller främst den geografiska tillgängligheten för att skicka försändelser över 10 kg samt de paketvolymer som trafikerar lantbrevbäringen. I synnerhet paket inom lantbrevbäringen måste ses som en kritisk faktor när det gäller att svara mot samhällets behov av posttjänster, särskilt mot bakgrund av e-handelns stora och sannolikt ökande betydelse i glesbefolkade regioner (se föregående avsnitt). Här är det knappast troligt att det finns, eller under överskådlig tid kommer att finnas, några kommersiella drivkrafter att etablera några alternativ till Postens nätverk. 2.4.3 Färdplan för fullbordandet av den inre marknaden för paketleveranser Kommissionen offentliggjorde den 16 december 2013 En färdplan för fullbordandet av den inre marknaden för paketleveranser vilken bygger vidare på grönboken En integrerad marknad för leverans av paket i syfte att främja e-handeln inom EU och resultaten av efterföljande offentliga samråd 2012/13. Färdplanen har tre huvudmål: Större öppenhet och mer information för alla aktörer i e-handelns värdekedja Tillgängligare leveranslösningar med högre kvalitet och till överkomligare priser Bättre klagomålshantering och ökade gottgörelsemöjligheter för konsumenterna De insatser som ska göras under färdplanens löptid om 18 månader från och med offentliggörandet omfattar Kommissionen, nationella regleringsmyndigheter och aktörer inom hela e-handelskedjan. De konkreta insatserna består bland annat av att underlätta samarbetsprocesser mellan branschaktörer och mellan regleringsmyndigheter inom EU, översyn av regelverk och framtagande av modeller för statistikinhämtning samt över hur olika statistikuppgifter kan användas för att främja transparensen på paketmarknaden. Efter 18-månadersperioden kommer en utvärdering att ske och en bedömning göras för att avgöra om det krävs ytterligare åtgärder. En viktig intention i färdplanen som kan komma att beröra PTS arbete är följande förslag Post- och telestyrelsen 27