Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Relevanta dokument
Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Strategier i vardagen

Fostran av annorlunda barn

Hantering av problemskapande beteende

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Beteendeproblem i förskolan

Beteendeproblem i äldrevården

Beteendeproblem i skolan

Problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Låg-affektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Hantering av problemskapande beteenden

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Lågaffektivt bemötande

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektiv teori och metod

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Den moraliska pop-out-effekt

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Lågaffektivt bemötande

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Vilka är ni? menti.com

Lågaffektivt bemötande

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Ulrika Ekberg, designer Formografica

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Lågaffektivt bemötande

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Läropussel, minikonferens

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur Annorlunda barn.

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Lågaffektivt bemötande

En föreläsning om problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Leva med autism SKOLA, ARBETE OCH RELATIONER NÄR MAN ÄR LITE ANNORLUNDA. Jill C. Faulkner

Hantering av problemskapande beteende

Vardagen - utvärdering

Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg. Psykolog

Lågaffektivt bemötande i socialt arbete. Havelius & Co AB

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

ADHD - den lite större bilden. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Transkript:

Bemötande och hantering av konflikter - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Konflikter Konflikter handlar om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for den andra, som han löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra

Lösningar Vi vill helst lära andra att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för personen med funtionsnedsättningen Då slippar vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll

Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka

Ansvarsprincipen Om vi inte har rätt metod vill vi ibland försöka bli av med ansvaret

Ansvarsprincipen Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det - Anhöriga - Andra verksamheter - Politiker och ledning - Personen själv

Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på personen genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig

Människor som kan uppföra sig gör det (Ross W. Greene)

Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Överskott - Följsamhet

Människor som kan uppföra sig gör det (Ross W. Greene)

Fostran? Det innebär att vi måste göra upp med föreställningar som stammar ifrån vanlig fostran - Vanlig fostran har effekt på kanske 90 % av alla barn - Men bara på barn och inte på alla - Man får ibland en diagnos när vanliga fostrande metoder inte fungerar Vi går ibland i metodtaket och börjar fostra Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas!

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra

Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada

Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra - Att ljuga - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Hot - Att skära sig i armen eller bita sig i handen - Glåpord, nyp eller annat socialt beteende

Glåpord Maktrelationen innebär - Att Fredde bestämmer mer än jag gör - Därför får jag tycka att han är en idiot - Men han får inte tycka att jag är en idiot - Om han gör det förlorar han auktoritet

Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra - Att ljuga - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Hot - Att skära sig i armen eller bita sig i handen - Glåpord, nyp eller annat socialt beteende Icke-farligt

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att alla har kontrollen över sig själva Och vårt mål i varje svår situation måste vara att personen snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för personen att lämna över kontroll till oss

Metod -Kravanpassning -Låg-affektivt bemötande

Krav Minst 70 % av konflikterna i fältet föregås av ett krav Vi måste dock ställa krav - Vi måste kompensera for den andras bristande förmåga att veta vad som är bra för henne - Vi ställer därför krav som ska - Få vardagen att fungera - Hygien - Utveckla personen Men vi måste ta ansvar för kravsättningen

Kravanpassning Ett nej är en lösning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att den andra säger ja - Begripliga strukturer - Fysiska - Regler - Tidsmässiga - Tidsmässiga strukturer kompenserar för att den andra inte har koll på framtiden

Kravanpassning Dessutom kan man öka begripligheten tillfälligt genom - Delaktighet och medbestämmande - Dealande - Vi-upplevelser - Val - Skapa framtid - Att leda vidare - Förberedelse, tid - Att bli redo - Snooze-metoden - Begripliggöra - Cues/promptar - Skapa överblick - Skapa orsak - Att bli färdig - Mutor och motiverande handlingar

Metod -Kravanpassning -Låg-affektivt bemötande

Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: - Glädje Överraskning Ilska Intresse Fruktan Ledsnad Skam Leda Avsmak/avsky

Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras affekter Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar

Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra

Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt

Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång den andra går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande Sätt dig när den andra blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av den andras oro Se till att smitta den andra med ditt lugn

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig

Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen

Principer Människor som kan uppföra sig gör det Du har ansvaret för den andras beteende och reaktioner Pedagogiken måste ha som mål att personen har kontrollen över sig själv Kravanpassa - få personen att säga ja Skapa lugn - avstånd, titta bort, sidan till, ingen muskelspänning Och använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan www.hejlskov.se