Utvärdering av Bromstensskolan Förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN 2012 Utvärdering av Bromstensskolan Förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb Gunnel Eriksson, Jonas Flodmark och Ann-Christine Valenti Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2012-05-22

Innehållsförteckning Uppdrag och genomförande... 3 Tillvägagångssätt... 3 Beskrivning av enheten... 3 Verksamheter:... 3 Antal elever:... 3 Skolledningsorganisation:... 3 Enhetens förutsättningar... 4 Sammanfattande analys... 5 Kvantitativa resultat... 6 Bedömningar... 8 Kunskaper, utveckling och lärande... 8 Bedömning och betygssättning... 12 Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar... 14 Samverkan... 17 Fritidshem - verksamhet och förutsättningar... 18 Fritidsklubb - verksamhet och förutsättningar... 19 Ledning och kvalitetsarbete... 20 Övrigt... 22

Uppdrag och genomförande För att få en rättvisande uppfattning om skolas olika verksamheter bör man läsa rapporten i sin helhet, de kvantitativa resultaten såväl som de kvalitativa bedömningarna. De kvantitativa bedömningarna i rapporten har olika tyngd och omfattning i förhållande till enhetens hela verksamhet. Därför är det inte möjligt att av dessa bedömningar ta fram ett medelvärde som representerar en totalkvalitet för enheten. Kriterier som inte redovisas med bedömningar i rapporten har i utvärderingen bedömts som områden med relativt hög kvalitet utan av utvärderarna prioriterade utvecklingsområden. Tillvägagångssätt Utgångspunkter för utvärderingen: 1. De förväntningar som Stockholms utbildningsnämnd har uttryckt på alla skolor i Stockholm oavsett huvudman i sin verksamhetsplan för 2012. 2. Nationella mål i främst läroplanen. 3. Vad samlade forskningsresultat utpekar som kännetecknande för framgångsrika skolor. 4. Underlag för utvärderarnas bedömningar är intervjuer, verksamhetsbesök, skolans dokumentation och kvantitativa data. Beskrivning av enheten Verksamheter: Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem och fritidsklubb 1 Antal elever: Vid utvärderingstillfället har skolan 436 elever inklusive förskoleklass. Källa: Skolans egna uppgifter Skolledningsorganisation: Rektor och en biträdande rektor 1 Med fritidsklubb avses det som i skollagen benämns Öppen fritidsverksamhet.

Enhetens förutsättningar Index enligt stadens socioekonomiska resursfördelningsmodell: 48 Källa: Sweco Eurofutures Index i resursfördelningsmodellen baseras på följande socioekonomiska bakgrundsfaktorer hos skolans elever: - Andel ekonomiskt bistånd - Andel invandrade 0-2 år - Andel invandrade 3-6 år - Andel med vårdnadshavare med högst förgymnasial utbildning - Andel med vårdnadshavare med högst gymnasial utbildning - Andel med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning - Andel boende med en eller ingen vårdnadshavare - Boendemiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler) - Skolmiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler) Dessa variabler har tagits fram genom att ett stort antal variabler statistiskt har samkörts med utbildningsresultat. De ovanstående variablerna har visat sig i hög grad statistiskt samvariera med elevers och skolors utbildningsresultat. Variablerna används därför som underlag för fördelning av en del av skolornas elevpeng. De används i denna rapport delvis som utgångspunkt vid bedömning av skolans prestation avseende kunskapsresultaten. Indexet fungerar så här: Ju lägre indexvärde, ju gynnsammare förutsättningar. De lägsta indexvärdena ligger nära 0, medan de högsta ligger över 400. Antal lärare per 100 elever: 7,6 Andel behöriga lärare: Andel lärare med Läsåret 2011/2012 Läsåret 2010/2011 Läsåret 2009/2010 pedagogisk högskoleexamen Bromstensskolan 97,1 93,7 87,7 Riket 86,8 85,9 86,5 Källa: Skolverket Fritidshemmets barn och personal Bromstenskolan Stockholm Riket Andelen (%) pedagogiskt högskoleutbildad personal Antal barn per personal Andelen (%) pedagogiskt högskoleutbildad personal Antal barn per personal Andelen (%) pedagogiskt högskoleutbildad personal Antal barn per personal 12,3 16,4 35 17,3 58 21,5 Källa: Skolans egna uppgifter och Skolverket

Sammanfattande analys Bromstensskolan står inför flera utmaningar, men med en nytillträdd rektor och en pedagoggrupp som har höga förväntningar finns goda förutsättningar för ett förändringsarbete. Elevgruppens sammansättning bör vara utgångspunkt för det pedagogiska arbetet, där bland annat ett språkutvecklande arbetssätt bör genomsyra all verksamhet. Läroplanen bör få ett tydligt genomslag i ett F 6-perspektiv och ett gemensamt förhållningssätt bör tas fram med stöd i kapitel ett och två, Lgr 2011. Förskoleklassens roll och arbetssätt i skolan bör ses i ett vidare perspektiv där pedagogiska diskussioner förs med såväl förskolans pedagoger som med skolans lärare. Återkoppling/gensvar främjar, enligt forskning, elevernas lärande och därför bör pedagogerna på Bromstensskolan använda detta som ett kontinuerligt inslag i undervisningen. Lärarna ger visserligen till viss del återkoppling/gensvar till eleverna om hur deras kunskapsutveckling fortskrider, men inte i den omfattning och med den kvalitet som är önskvärd. Skriftliga omdömen och framåtsyftande pedagogisk planering ses bland vissa pedagoger som onödiga, vilket gör att dessa verktyg i realiteten inte får några större avtryck i verksamheten. All pedagogisk personal bör ha höga förväntningar och visa tilltro till elevernas förmåga och vilja att ta ansvar efter ålder och mognad. Som en del i detta arbete bör skolan skapa möjligheter för eleverna att vara delaktiga i planeringen av undervisningen, informera dem om kunskapskraven, ge exempel på hur de kan redovisa sina kunskaper och även ge eleverna möjligheter att utvärdera undervisningen. Eleverna på Bromstensskolan känner sig trygga, men däremot råder det inte arbetsro i alla klasser. All personal bör skapa respektfulla relationer där elevernas inre motivation med engagemang och en känsla av meningsfullhet blir ledande. Det är angeläget att skolan omgående vidtar åtgärder för att skapa en lärmiljö som ger eleverna förutsättningar att fokusera på lärandet. Skolans värdegrund bör också aktualiseras och vidareutvecklas så att all personal utgår från samma normer och regler. Rutiner och förhållningssätt bör vara väl förankrade som en förutsättning för det systematiska arbetet. Samtliga verksamheter och all personal bör involveras i ett gemensamt kvalitetsarbete, där en analys av uppnådda resultat bör ligga till grund för att lämpliga åtgärder vidtas. Fritidshemmets hela uppdrag bör synliggöras, men med fokus på några få utvecklingsområden i taget. Rektor bör förtydliga uppdraget med samverkan mellan skola och fritidshem i syfte att skapa ett likvärdigt innehåll samt lyfta fram fritidshemmets kvaliteter. Andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmet bör öka för att garantera en kvalitativ utveckling av fritidshemmets verksamhet. Skolan behöver även se över hur specialpedagogernas kompetens kan användas på bästa sätt.

Kvantitativa resultat A. Resultat från nationella prov: NP åk 3, 2011 Matematik Bromstensskolan Totalt i riket Antal elever Andel som nått kravnivån av samtliga elever Andel flickor som nått kravnivån Andel pojkar som nått kravnivån Delprov Mönster och linjal 81 99 97 100 93 Massa och tid 81 84 82 85 84 Taluppfattning 81 93 88 96 91 Räkna i huvudet 81 86 79 91 88 Matematiska problem 81 95 94 96 90 Skriftliga räknemetoder 81 64 68 62 82 Kommunikation och begrepp 81 91 88 94 91 Andel godkända i samtliga delprov 54 59 51 Källa: Skolverket och Stockholms stad Andel som nått kravnivån av samtliga elever NP åk 3, 2011 Svenska Bromstensskolan Totalt i riket Antal elever Andel som nått kravnivån av samtliga elever Andel flickor som nått kravnivån Andel pojkar som nått kravnivån Delprov Muntlig uppgift 73 96 94 98 95 Läsning skönlitterär text 73 86 91 83 94 Läsning faktatext 73 89 94 85 90 Elevens högläsning 73 78 79 77 92 Skrivuppgift: berättande text 73 91 94 89 92 Skrivuppgift: stavning och interpunktion 73 86 94 81 88 Skrivuppgift: läsbarhet 73 95 97 94 95 Skrivuppgift: beskrivande text 73 90 88 91 92 Andel godkända i samtliga delprov 64 68 62 Källa: Skolverket och Stockholms stad Andel som nått kravnivån av samtliga elever

B. Resultat 2 från brukarundersökningar (bedöms under relevanta områden i rapporten): Brukarundersökning Fritidshem 2011 2010 Påstående totalt pojkar flickor totalt Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfulla 47 (70) 47 50 aktiviteter Personalen är bra på att väcka mitt barns 44 (68) 42 50 intresse och lust att lära Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet 78 (85) 74 88 Svarsfrekvens 65 65 65 Källa: Stockholms stad Brukarundersökningen åk 5 2011 2010 Påstående totalt pojkar flickor totalt Mina lärare är bra på att undervisa. 100 (91) 100 100 100 (90) Jag känner mig trygg i skolan. 95 (86) 100 90 97 (88) Jag kan arbeta utan att bli störd. 46 (54) 29 60 74 (58) Svarsfrekvens 77 77 77 56 Källa: Stockholms stad 2 Andel av de svarande som angett värdet 4 eller 5 på en femgradig skala. Resultatet för Stockholms stad inom parentes.

Bedömningar Våra bedömningar grundar sig på skolans dokumentation, verksamhetsbesök, intervjuer och kvantitativa data. Nedanstående kriterier bygger på nationella mål, forskning och den lokala uttolkningen av dessa grunder och visar vad som kännetecknar den idealiska kvaliteten inom detta område. Kriterier som inte redovisas med bedömningar i rapporten har i utvärderingen bedömts som områden med relativt hög kvalitet utan av utvärderarna prioriterade utvecklingsområden. Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning av resultat från nationella prov (A): Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt utvecklingsområde: Till stor del är skolans resultat på de nationella proven i årskurs 3 goda, men läsning är ett område som behöver utvecklas. På delprovet Skriftliga räknemetoder är skolans resultat långt under rikets. Skolan behöver därför analysera resultaten för att se vilka faktorer som bidragit till utfallet. Analysen bör resultera i konkreta åtgärder för att utveckla undervisningen i matematik liksom diskussioner om hur skolans arbete med läsning ska bedrivas.

Undervisning och lärande Förskoleklass - Alla elever ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. - Verksamheten är varierad där lek, skapande och språkutveckling är väsentliga delar i lärandet. - Verksamheten präglas av en helhetssyn med ett utforskande tematiskt arbetssätt. Grundskola/Grundsärskola - Alla elever ges stöd och stimulans i alla ämnen för att utvecklas så långt som möjligt. - Lärarna har god kompetens inom sitt kunskapsområde och didaktiken. - Lärarna har god relationell kompetens och är goda ledare. - Lärarna har höga och realistiska förväntningar på eleverna. - Lärarna arbetar utifrån beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund. - Det finns en progression, en röd tråd, i elevernas lärande från förskoleklass till och med årskurs 9. - Eleverna har inflytande över undervisningens utformning. - Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot. - Eleverna deltar i planeringen av hur undervisningen ska genomföras. - Eleverna deltar i planeringen av vilka olika former för redovisning som kommer att användas. - Eleverna vet i förväg vad som kommer att bedömas och på vilket sätt. - Lärarna arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar. - Eleverna möter olika arbetssätt och arbetsformer. - Återkoppling/gensvar till eleverna om deras kunskapsutveckling är en central del i undervisningen. - Modern teknik används som ett kreativt verktyg som berikar elevernas lärande. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Den skolförberedande delen i förskoleklassen håller en relativt hög nivå. De olika förskoleklasserna bör dock i högre grad arbeta likvärdigt med ett tydligt förskolepedagogiskt förhållningssätt. Ett gemensamt tematiskt arbetssätt bör ligga till grund för det skolförberedande arbetet och utvecklas så att elevernas inflytande och engagemang tillvaratas. Förskoleklassens har ett gemensamt måldokument, men det bör utvecklas och utgå ifrån kapitel ett och två i Lgr 11 för att utgöra en del av den röda tråden inom skolan.

Ett annat syfte med det gemensamma måldokumentet är att synliggöra förskoleklassens arbete internt så väl som externt. Eleverna i årskurs 5 uttrycker såväl 2011 som 2010 stor uppskattning av sina lärares förmåga att undervisa. Det finns dock som framgår av denna samlade utvärdering viktiga utvecklingsområden gällande undervisningen. Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden: Skolan har visserligen arbetat för att implementeringen av Lgr 11 ska bli bra, men den bör få ett tydligare genomslag i verksamheten. För att eleverna ska ges möjligheter att vara delaktiga bör mål/kunskapskrav tydliggöras. Eleverna bör också bli delaktiga i planering, men de bör även få möjlighet att påverka hur de ska redovisa sina kunskaper. Lärarna ger visserligen viss återkoppling/gensvar till eleverna om hur kunskapsutvecklingen fortskrider. Kvaliteten inom detta område är dock inte särskilt god. Då gensvar, enligt forskning, främjar elevernas lärande bör detta vara ett tydligare och mer kontinuerligt inslag i all undervisning. Utifrån elevernas behov bör ett språkutvecklande arbetssätt på ett tydligare sätt genomsyra all verksamhet. Skolan har begränsad tillgång till modern teknik. Det är angeläget att öka användandet av modern teknik i undervisningen som ett stöd i elevernas lärande.

Stöd för lärande/elevhälsoarbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Samarbetet mellan skola och fritidshem bidrar till en gemensam bild av hur eleven fungerar i olika sammanhang och som underlag för adekvata stödinsatser. - Det finns goda samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, skola/skolor och fritidshem för att underlätta övergångar. - Det finns tydliga dokumenterade rutiner för elevhälsoarbetet som är kända i alla verksamheter. - Skolan arbetar så långt som möjligt inkluderande. - Lärarna anmäler till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. - Rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. - Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd utarbetas ett åtgärdsprogram av god kvalitet och som vid behov omfattar elevens hela dag. - Skolans stödinsatser utvärderas och ligger till grund för nya ställningstaganden. - Elever och personal upplever att elevhälsoarbetet bedrivs effektivt och med hög kvalitet. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Det finns utarbetade strukturer för elevhälsoarbetet, men dessa bör tydliggöras så att all personal är förtrogna med de olika stegen och bör följa dessa. Skolan har arbetat för att skapa rutiner av olika slag i syfte att underlätta arbetet, men vissa av dessa rutiner bör ses över. Det gäller elevers frånvaro, elevhälsoteamets insatser i förskoleklass samt information till berörda om skolan fått en ny elev alternativt om en elev slutat. Skolan har tillgång till två specialpedagoger, men skolledningen bör se över hur deras kompetens kan användas på bästa sätt.

Bedömning och betygssättning Bedömning för lärande grundskola, grundsärskola - Lärarna utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper. - Lärarna i grundskolan formulerar varje termin, tillsammans med elev och dess vårdnadshavare, en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) som baseras på de skriftliga omdömena. - Eleverna får kontinuerlig återkoppling/gensvar på sin kunskapsutveckling och tränas i självvärdering och kamratbedömning med stöd av exempelvis bedömningsmatriser. - Bedömning i formativt syfte används återkommande i det dagliga arbetet för att utveckla och förbättra undervisningen. - Eleverna får i förväg veta vad som kommer att bedömas och på vilket sätt. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden: Forskning visar på goda effekter om eleverna tränas i självbedömning. Bromstensskolan bör därför utveckla en modell för hur eleverna ska tränas i självbedömning och kamratbedömning. Modellen bör anpassas till elevernas ålder och mognad och bli en röd tråd från de yngsta till de äldsta eleverna. Skriftliga omdömen och framåtsyftande planering, elevens individuella utvecklingsplan (IUP), upprättas på skolan. Det finns dock behov av att processen med skriftliga omdömen och framåtsyftande planering bör effektiviseras. Av de skriftliga omdömena bör det framgå att bedömningen speglas mot kunskapskraven. Den framåtsyftande planeringen bör också ha en tydligare koppling till de skriftliga omdömena. Skolan bör även utveckla arbetsmetoder så att IUP:n blir ett levande verktyg i elevernas lärande. Kontinuerliga uppföljningar av IUP:n ingår i detta arbete och klasslärarens/mentorns roll är av största betydelse för att nå framgång.

Likvärdig bedömning grundskola, grundsärskola - Rektorn skapar möjlighet för lärarna att kontinuerligt diskutera bedömning och följer även upp att sådana diskussioner genomförs. - Skolan arbetar metodiskt för att förbättra lärarnas bedömarkompetens. - Skolan samverkar med andra skolor i syfte att utveckla likvärdighet i bedömning och betygssättning. - De nationella ämnesproven bedöms av andra lärare än de som sätter elevernas betyg. - Relationen mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras slutbetyg analyseras i syfte att utveckla en god bedömaröverensstämmelse. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Område med hög kvalitet: Skolan har ett samarbete med en grannskola för bedömning av nationella prov i engelska, årskurs 6.

Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Trygghet och klimat förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Alla elever upplever att de är trygga i sin skolmiljö. - Det råder arbetsro så att eleverna kan fokusera på lärandet. - Alla i skolan arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar och vilja att utöva inflytande. - Ordningsreglerna är utarbetade tillsammans med eleverna. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Skolans påbörjade arbete med att involvera eleverna i utformandet av de skolgemensamma ordningsreglerna visar på en tilltro till elevernas förmåga. Skolan har också klargjort för eleverna hur den demokratiska processen med att få fram de slutgiltiga gemensamma skolreglerna ska ske. Det är viktigt att skolan fullföljer detta arbete. Fritidshemmets ordningsregler är positivt utformade, men upplevs av eleverna endast vara en produkt av personalens tolkning av vilka behov eleverna har. En högre delaktighet med ett reellt inflytande från eleverna vid revidering av ordningsreglerna är därför önskvärd. Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden: I flertalet klasser är det arbetsro, men det finns också klasser där arbetsmiljön inte är tillfredsställande. Detta framgår även i brukarundersökningen och skolan bör ta ett samlat grepp för att utarbeta normer och regler för arbetsro, så att eleverna kan fokusera på lärandet. Skolan visar i begränsad omfattning tilltro till elevernas vilja och förmåga att ta ansvar. Skolan bör därför utveckla metoder, förhållningssätt och ha höga förväntningar som stöd för elevernas utveckling i detta avseende. Eleverna upplever att det i vissa verksamheter förekommer bestraffningar som inte står i rimlig proportion till omständigheten. Då detta inte är förenligt med läroplanens värdegrund bör förhållnings- och arbetsätt ersättas med positiva återkopplingar/gensvar som motiverar elevernas engagemang och vilja att följa gällande regler.

Främjande och förebyggande arbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Värdegrundsarbetet genomsyrar elevens hela dag. - Arbetet för att främja ett gott klimat omfattar alla diskrimineringsgrunder och upplevs av elever och personal hålla god kvalitet. - Det förebyggande arbetet utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens utvecklingsbehov och upplevs av elever och personal hålla god kvalitet. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden: Bromstensskolans värdegrundsarbete bör vidareutvecklas med utgångspunkt i läroplanen. Arbetet bör genomsyra elevens hela dag och ett gemensamt förhållningssätt bör bli normgivande. Eleverna bör i högre grad involveras i kartläggningen av riskområden, platser där de kan känna otrygghet, för att det förebyggande arbetet mot kränkningar ska bli så effektivt och träffsäkert som möjligt.

Beredskap för åtgärder mot kränkningar förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - Alla verksamheter är synliggjorda i planen/planerna mot diskriminering och kränkande behandling och planen/planerna håller hög kvalitet med utgångspunkt i skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd. - Elever och personal är delaktiga i framtagandet av planerna mot diskriminering och kränkande behandling. - Elever och personal har god kännedom om innehållet i planerna mot diskriminering och kränkande behandling. - Det finns tydliga och kända rutiner för hur olika former av kränkningar ska hanteras. - Elever och personal upplever att rutinerna för hantering av kränkningar fungerar väl. - Arbetet med de gemensamma planerna mot diskriminering och kränkande behandling ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterande utvecklingsområden: Eleverna har inte kännedom om skolans rutiner för hur olika former av kränkningar ska hanteras. Skolan bör därför tydliggöra rutinerna för eleverna. Arbetet med de gemensamma planerna mot diskriminering och kränkande behandling bör finnas med i skolans årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Alla verksamheter bör också synliggöras i dessa planer.

Samverkan Internt förskoleklass, skola och fritidshem - Det finns en ömsesidig respekt mellan de olika yrkeskategorierna där deras specifika kompetens tas tillvara. - De olika yrkeskategorierna har en gemensam helhetssyn och ett varierat arbetssätt som bidrar till elevens mångsidiga utveckling och lärande. - Fritidshemmets personal medverkar vid utformandet av elevernas sociala mål i IUP:n och deltar vid elevernas utvecklingssamtal. - Det finns en gemensam planering och pedagogisk diskussion mellan de olika yrkeskategorierna sker kontinuerligt. - Den studie- och yrkesvägledande verksamheten ger eleverna stöd inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Externt - Samverkan med externa aktörer (till exempel förskolor, andra skolor, socialtjänst och polis) bidrar till varje elevs utveckling och lärande. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Område med hög kvalitet: Samverkan mellan lärarna i årskurs 4-6 och personalen från fritidsklubben är god. Detta bidrar till en ökad kännedom om eleverna och en helhetssyn på deras utveckling och lärande. Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Samverkan mellan skola och fritidshem sker på olika sätt. Innehållet bör utvecklas för att bli mer likvärdigt, utgå från läroplanen och med ett tydligt uppdrag från skolledningen. En schemalagd tid för gemensam planering och utveckling är en förutsättning för detta arbete. Rutiner kring övergången mellan förskola och förskoleklass fungerar väl, men bör kompletteras med pedagogiska diskussioner i syfte att skapa en röd tråd mellan de olika verksamheterna.

Fritidshem - verksamhet och förutsättningar - Elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek i förhållande till personaltäthet, andel personal med pedagogisk högskoleutbildning och ändamålsenliga lokaler för verksamheten. - Personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet erbjuder eleverna en meningsfull fritid som stimulerar utveckling och lärande och utmanar dem utifrån deras ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. - Verksamheten är varierad där lek, skapande och rörelse får stort utrymme och där möjlighet även finns för vila och rekreation. - Det råder en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och förberedda av personalen. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Eleverna erbjuds olika aktiviteter på fritidshemmet, men verksamheten bör vara mer varierad och utgå ifrån elevgruppens aktuella behov. Syftet med de olika aktiviteterna bör tydligt framgå och dokumenteras och dels användas som information till hemmen 3, dels i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolan rekommenderar alla elever att delta i fritidsverksamheten, vilket flertalet av dem gör. Personalen bör dock få en ökad förståelse kring fritidshemmets möjligheter att bidra till elevernas språkutveckling utifrån ett fritidspedagogiskt förhållnings- och arbetssätt. Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden: Andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmet bör öka. Möjligheten att arbeta i mindre elevgrupper i befintliga lokaler bör ses över. Detta kan innebära ett ökat behov av samverkan mellan avdelningarna vad gäller aktiviteter och omsorg. Personalen bör, både i den fria leken och i de inplanerade aktiviteterna, i högre grad utmana eleverna för att stimulera deras fysiska, emotionella, sociala och intellektuella utveckling. 3 Se resultat under Brukarundersökning Fritidshem på s. 7 i denna rapport.

Fritidsklubb - verksamhet och förutsättningar - Det finns pedagogisk högskoleutbildad personal med inriktning mot den åldergrupp som verksamheten avser och verksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. - Verksamheten är varierad och erbjuder aktiviteter som är anpassade till elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter som stöd för deras utveckling och lärande. - Eleverna har stort inflytande över hur verksamheten utformas. Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier: Område med hög kvalitet: Personalen har tydliga och väl fungerande rutiner kring elevers närvaro och frånvaro som stödjer elevens eget ansvarstagande utifrån ålder och mognad. Område med låg eller relativt låg kvalitet som är ett prioriterat utvecklingsområde: En samverkan med olika föreningar inom idrott och kultur jämte andra närliggande fritidsklubbar bör utvecklas.

Ledning och kvalitetsarbete Skolledningens arbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb Rektorn: Kriterier - har för en god väl fungerande ledningsorganisation, där alla ledare har tydliga mandat - utövar, liksom övriga ledare, ett nära ledarskap, vilket innebär att alla anställda blir uppmärksammade samt får återkoppling på sina arbetsprestationer - är, liksom övriga ledare, förtrogen med verksamheternas uppdrag och det dagliga arbetet - utövar, liksom övriga ledare, ett väl fungerande kommunikativt och demokratiskt ledarskap, vilket innebär att elever och anställda upplever att ledarskapet är tydligt och informationsrikt samtidigt som det finns goda möjligheter att påverka verksamhetens utformning - har, liksom övriga ledare, höga och realistiska förväntningar på de anställda - har en väl fungerande organisation som främjar utveckling samt stödjer samverkan och elevernas lärande. Skolans rektor tillträdde strax efter vår utvärdering, vilket innebär att vi inte bedömer hur skolan svarar mot ovanstående idealbild. Däremot ser vi behovet av ett nära ledarskap på chefsnivå i alla verksamheter med tydliga och höga förväntningar på den pedagogiska personalen.

Kvalitetsarbete förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb - All personal är förtrogna med gällande styrdokument. - Det finns ett tydligt system för kvalitetsarbetet på alla nivåer. - Kvalitetsarbetet är dokumenterat och omfattar alla verksamheter med såväl övergripande åtaganden/mål som verksamhetsspecifika. - Det finns en koppling mellan verksamhetens uppsatta mål och valda arbetssätt som ger avtryck i verksamheten och leder till förbättrade resultat. - Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i sv/sva, ma, NO och SO i årskurs 3. - Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i alla ämnen (ej språkval) i årskurs 6. - Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9. - Systematiska och kvalitativa analyser av resultat och processer genomförs på alla Bedömning nivåer gentemot för att utveckla för skolan verksamheten. relevanta kriterier: Föredömlig - Kvantitativa kvalitet: och kvalitativa metoder kombineras i utvärderingen av verksamheten. Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga utvecklingsområden: Fritidshemmets arbetsplan är väl förankrad, men bör utvecklas för att innehålla arbetssätt som motsvarar hela uppdraget. Ett fåtal konkreta utvärderingsbara mål bör varje år kopplas till skolans gemensamma arbetsplan och kvalitetsredovisning så att utveckling kan ske systematiskt. Fritidshemmet har en struktur för utvärdering med personalen med en tydlig dokumentation. Strukturen bör kompletteras med en motsvarande utvärdering och dokumentation av elevernas och föräldrarnas på verksamheten. Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden: Kvalitetsarbetet är eftersatt och bör utvecklas mot ett F 6-perspektiv. Skolan bör utarbeta tydliga rutiner för när och hur uppföljningar, utvärderingar och analyser ska ske. Det är angeläget att delaktigheten i kvalitetsarbetet ökar och att allas ansvar för resultaten tydliggörs. Skolledningen bör säkerställa att de nationella styrdokumenten ligger till grund för all verksamhet.

Övrigt Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden: Öppettider för omsorgen av elever 6-13 år bör erbjudas alla föräldrar fram till klockan 18.30. Detta då stadens riktlinjer kräver att verksamheten kan erbjuda öppethållande mellan ramtiderna 6.30 och 18.30. Erbjudande om omsorg under jul- och sommarlov för fritidsklubbens elever bör tydligt anges i föräldrainformationen, eftersom stadens riktlinjer kräver detta.