Kunskapsunderlag för delområde 42. Sundbornsåns avrinningsområde Version 1.1
2 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden... 6 Kulturmiljö... 7 Vattnets kemiska och ekologiska status... 8 Miljögifter... 13 Tillståndet i miljön... 13 Källor till påverkan... 13 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 16 Undersökningar och övriga insatser... 16 Genomförda och pågående åtgärder... 16 Övergödning... 18 Tillståndet i miljön... 18 Källor till påverkan... 19 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 19 Genomförda och pågående åtgärder... 19 Försurning... 20 Tillståndet i miljön... 20 Källor till påverkan... 20 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 21 Genomförda och pågående åtgärder... 21 Fysisk påverkan... 22 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering)... 22 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 22 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 23 Genomförda och pågående åtgärder... 23 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder)... 24 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 24 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 24 Genomförda och pågående åtgärder... 24 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)... 25 Tillståndet i miljön... 25 Källor till påverkan... 26 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 26 Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 3
Genomförda och pågående åtgärder... 26 Referenser... 27 Bilagor... 28 Bilaga 1. Provtagning miljögifter... 28 Externa bilagor... 29 4 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Sammanfattning Inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Isalaån pekats ut som nationellt värdefullt vatten ur naturvårds- och fiskesynpunkt på grund av det förhållandevis stora beståndet av flodpärlmussla. Gruvor och tillhörande hyttor förekommer frekvent bland de kultur- och fornlämningar som är registrerade inom området och härstammar i vissa fall från medeltiden. I området finns flera bruksområden i nära anslutning till vattenmiljöer. I anslutning till vattendrag förekommer det även lämningar efter kvarnar, smedjor, flottning och småindustrier såsom sågverk. Inom området finns det också bland annat fäbodar och kolningsanläggningar. Sundbornsåns avrinningsområde är relativt opåverkat av miljöfarliga verksamheter. Det finns ett fåtal förorenade områden som kan ha lokal påverkan på vattenmiljön. Det kan även förekomma miljögifter i vattenförekomster som har spridits via diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter. Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 5
Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. Inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Isalaån pekats ut som nationellt värdefullt vatten ur naturvårds- och fiskesynpunkt på grund av det förhållandevis stora beståndet av flodpärlmussla. Övriga vattenanknutna biologiska värden i området är exempelvis ett mindre bestånd av flodpärlmussla i Borgärdesströmmen. Både öring och harr förekommer i hela huvudfåran, från Sundbornsån upp till Hökviksån. Länsstyrelsen har även uppgifter på att det ska förekomma flodkräfta i Ålhusåns vattensystem. I större delen av Sundbornsån med närområde finns även starka kulturintressen. De allmänna vattentäkterna har skydd i form av vattenskyddsområden, Blixbo (1971) och Svärdsjö (1989). 6 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Kulturmiljö Landskapet i detta område har brukats kontinuerligt på flera olika sätt genom tiderna. Äldre tiders historia representeras främst av boplatser, fångstgropar och gravar. Ett stort antal gårdstomter, främst i jordbrukslandskapet, finns registrerade varav många har belägg från 1600- och 1700-talskartor. Gruvor och tillhörande hyttor förekommer frekvent bland de kultur- och fornlämningar som är registrerade inom området och härstammar i vissa fall från medeltiden. I området finns flera bruksområden i nära anslutning till vattenmiljöer. I anslutning till vattendrag förekommer det även lämningar efter kvarnar, smedjor, flottning och småindustrier såsom sågverk. Inom området finns det också bland annat fäbodar och kolningsanläggningar. Den fornminnesinventering som skett inom området är begränsad och skedde 1965 samt 1991-1992. På kartor från 1600-talet över vattendrag och sjöar i Enviken och Svärdsjö socken finns flera anläggningar kopplade till flottning, transport, kvarnverksamhet samt fiske (ålkistor) utmarkerade. På en karta från 1714 finns ett flertal hyttor, kvarnar och dammar angivna inom området (Riksarkivet). Det finns fyra riksintresseområden för kulturmiljö Inom Sundbornsåns avrinningsområde: Malmleden mellan Korså och Åg 1, Linghedsströmmen 2, Lisstjärns fäbodar 3 samt Sundbornsåns Dalgång 4. Av dessa är Linghedsströmmen, Malmleden samt Sundsbornsåns Dalgång direkt kopplade till vattenanknutna kulturvärden. Linghedsströmmen består av en tidig industriell miljö som visar nyttjandet av vattenkraft och Sundsbornsåns dalgång, en bergslagsbygd i Kopparbergslagen. I detta område ligger även Carl-Larsson-gården. Sundbornsåns dalgång är även del av Världsarvet. Malmleden består av en transportled som förbinder industrimiljöerna Korså bruk och Ågs bruk med gruvor vid Vintjärn. Vattenkraft har varit av stor betydelse för alla dessa miljöer. Dessa tre riksintressen är även utmärkta som särskilt värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Enligt uppgift från boken Flottningen i Dalälven (Hellstrand 1980, s. 201-202) börjar flottningen få betydelse på 1700-talet, kanske till och med på 1600-talet inom området. 1721 presenterade Bergsrätten i ett flottningsprojekt i en skrivelse till Bergskollegiet med följden att de skrev direktiv till landshövdingen och ansåg det angeläget att flottningsvägar öppnades från Amungen till Sundborn. Enligt författaren ledde detta inte till flottning i någon större omfattning förrän 140 år senare. Flottningsleden mellan Amungen och Runn finns redovisad på en karta från 1731. Det som troligen kan ha påverkat vattenavrinningen främst inom området rörande kultur- och fornlämningar är flottning, gruvdrift samt bruksindustrierna. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna. 1 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/80-021.txt 2 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/80-024.txt 3 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/80-023.txt 4 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/80-020.txt Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 7
Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 42. Sundbornsåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. 8 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige www.viss.lansstyrelsen.se). Löpnr Vattenförekomster i Sundbornsåns avrinningsområde 1 Hosjön SE671900-149562 2 Sundbornsån SE672383-149802 3 Toftan SE672656-149876 4 Mellan Gårdvikssjön och Toftan SE673212-149985 5 Gårdvikssjön SE673200-150008 6 Mellan Seckan och Borängessjön SE673439-150379 7 Borgärdesströmmen SE673552-150591 8 Svärdsjön SE673627-150636 9 Hökviksån SE674021-150326 10 Trostbäcken SE672179-149896 11 Långängesbäcken SE672338-150175 12 Långängesbäcken SE672466-150251 13 Rostbergsbäcken SE672936-149545 14 Fläddranbäcken SE673331-149853 15 Fläddranbäcken (Fläddran - Kvarntjärnsbäcken) SE673339-149751 16 Kvarntjärnsbäcken SE673444-149786 17 Hillersbodbäcken nedströms Liljan SE673331-150362 18 Liljan SE673282-150355 19 Hillersbodbäcken uppströms Liljan SE673256-150698 Ekologisk status Ekologisk status God MKN GES 2015 Kemisk status Kemisk status God MKN F Ö FP M Kommun Miljöproblem Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 9
Löpnr Vattenförekomster i Sundbornsåns avrinningsområde 20 Mellan Hunsen och Svärdsjön SE673638-150945 21 Mellan Långsälnan och Hunsen SE673626-151104 22 Mellan Lillsälnan och Långsälnan SE673549-151512 23 Väsjöbäcken SE673458-151307 24 Mellan Svensjön och Lillsälnan SE673439-151792 25 Båttjärnsbäcken SE673645-151634 26 Isalaån SE673898-151037 27 Ågsjön SE674032-151306 28 Hornbobäcken SE674265-151776 29 Ryssjöån SE674540-151538 30 Ålhusån SE674224-150455 31 Vinnarån mellan Skifttjärnarna SE674367-150670 32 Vinnarån (Persbäcken - Lilla Skifttjärn) SE674410-150908 33 Gäddtjärnsbäcken SE674437-150590 34 Hafsbäcken (Körbrobäcken - Stora Skifttjärn) SE674475-150650 35 Hafsbäcken (Hafsen - Körbrobäcken) SE674752-150592 36 Vinnarån (Vintjärn - Persbäcken) SE674505-151126 Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status MKN God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun 10 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Sundbornsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 11
Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Sundbornsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. 12 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Miljögifter Sundborns avrinningsområde är förhållandevis opåverkat av miljöfarliga verksamheter. Det finns dock ett fåtal förorenade områden som kan ha en lokal påverkan av miljögifter i ytvatten. Dessutom kan det finnas miljögifter i vattenförekomsterna som spridits via diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter. Tillståndet i miljön Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten. En vattenförekomst, Svärdsjön (SE673627-150636), inom avrinningsområdet har provtagits för metaller i sediment inom SRK-programmet, men halterna ligger under gränsvärden (Tabell 1, Bilaga 1). Toftan (SE672656-149876) Vid vattenförekomsten ligger dels ett nedlagt sågverk (Toftans sågverk) som kan medföra en risk att det finns pentaklorfenol och dioxiner i närliggande sediment till sågverket, och dels finns det tre nedlagda deponier vid vattenförekomsten som kan förorena ytvattnet med branschtypiska föroreningar. Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Inom avrinningsområdet finns sex tillståndspliktiga täkter. Dessa förväntas inte bidra nämnvärt till miljögiftsproblem (Figur 4). Det finns totalt 36 mindre miljöfarliga verksamheter varav 17 är så kallade C- verksamheter medan resten är U-verksamheter. Två C-verksamheter är avloppsreningsverk (ARV) och släpper ut renat avloppsvatten till recipient, Linghed ARV vid Svärdsjön och Svärdsjö/Boda ARV vid Borängesjön. Vissa organiska miljögifter som till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via reningsverken. De flesta C- och U-verksamheterna har inget processvatten som släpps ut till recipient. Diffusa utsläpp av olika föroreningar kan dock ske från verksamheter såsom skjutfält, jordbruk, sågverksupplag, metallbearbetning, ytbehandling mm via dagvattenavrinning av hårdgjorda ytor som riskerar att slutligen nå olika recipienter och bidra till föroreningsbilden. Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 13
Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom Sundbornsåns avrinningsområde. I kartan visas de B-verksamheter som finns inom området. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. 14 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Förorenade områden Sammanlagt 120 förorenade områden är identifierade inom delområdet. Av dessa har totalt 76 områden tilldelats riskklass 3 och 4 och fyra har tilldelats riskklass 2 (Tabell 2). Klass 3- och 4-områdena är övervägande gamla gruvor av olika slag (järnmalm, sulfidmalm, rödfyr), men också bland annat sågverk, avfallsdeponier och trätjärafabrik. Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Sundbornsåns avrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 15
Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 2 Svedtjärns avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Pentaklorfenol, Svedtjärnen dioxiner 2 Svärdsjö avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Tungmetaller, fenoler, Svärdsjö via bäck olja, aska, pentaklorfenol, dioxiner, lösningsmedel 2 Sundborns avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Uppgift saknas i EBHstödet (aska, städbark) Toftan 2 Toftans sågverk Sågverk med doppning Pentaklorfenol, dioxiner, zink Toftan Förorenade områden i riskklass 2 är tre nedlagda avfallsdeponier (Svedsjärns, Sundborns och Svärdsjö) samt ett sågverk med doppning (Toftans sågverk). Både Svedtjärns och Sundborns avfallsdeponier består av hushållsavfall samt industriavfall från Toftans Sågverk. Från den senare förekommer lakvatten i direktkontakt med våtmark/ytligt grundvatten vid norra deponikanten med branschtypiska föroreningar som tungmetaller, lösningsmedel, fenoler, PAH, dioxiner och olja. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet uppnår god status, alternativt saknar mätningar och därför har statusen e. Undersökningar och övriga insatser Toftan (SE672656-149876) Verifieringsstudier av sediment vid Toftans sågverk behövs för att klargöra om det finns pentaklorfenol eller dioxiner i sedimenten som kan påverka vattenförekomsten negativt. Genomförda och pågående åtgärder Svedtjärns avfallstipp Upplaget Barkdeponin norr om skogsvägen är täckt med bark. Täckt av grus söder om skogsvägen. Deponin ligger i mycket sank mark, mycket nära ytvatten. Svärdsjö avfallstipp Deponin har genomgått uppstädning och täckning av kantzonerna. Yttäckning av området är bristfällig. Falu kommun har beslutat om MIFO fas 2-studier. Toftans sågverk MIFO-inventering utfördes 2001-2002 av Falu kommun. En undersökning till förstudien utfördes 2012. Enligt förstudien, som avsåg tre träförädlingsanläggningar (Wetterholm och Binbach 2012), bedöms hälso- och miljörisk finnas för Toftans sågverk. 16 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Pentaklorfenol i grundvatten samt dioxiner vid doppningen har påvisats i halter över tillämpade riktvärden. Dessa ämnen förekommer vid två områden. Det ena är området där doppningen utfördes och det andra är den yta som använts för virkesupplag. I strandområdet har fyllnadsmassor av spån och barkmaterial påträfats, det är oklart om detta material är påverkat av föroreningar eller inte. Det är också oklart om sediment i diket eller utanför diket mynning i sjön är förorenat. Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 17
Övergödning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön Figur 6. Bedömning av fosforstatus i Sundbornsåns avrinningsområde. I de fall då vattnet anges som klassat saknas mätningar i vattenförekomsten med avseende på övergödning. För en detaljerad beskrivning av den ekologiska statusen, där näringsstatusen ingår som en av flera sammanvägda parametrar, se Tabell 1. Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se 18 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Källor till påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 19
Försurning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön Figur 7. Sjöars och vattendrags status med avseende på försurning inom Sundbornsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se 20 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Källor till påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 21
Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 8. Dammar inom Sundbornsåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. 22 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Sundbornsåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 23
Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 10. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Sundbornsåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder 24 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Figur 11. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Sundbornsåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 25
Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder 26 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Referenser Hellstrand, G. 1980. Flottningen i Dalälven: Utveckling, teknik, organisation. Wetterholm P., Binbach T. 2012. Tofta, Turbo och Husbt Förstudie av tre träförädlingsanläggningar i Dalarna, Structor Miljöteknik AB Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 27
Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Sundbornsåns avrinningsområde för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Svärdsjön Sediment 2006 Inga överskridanden Inga förhöjda halter SE673627-150636 28 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010-225 02 91 alt. andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna 2015 42. Sundbornsåns avrinningsområde 29
30 42. Sundbornsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015