Tekniskt PM Hydrologi- Val av lokalisering Väg 1053 Flygplatsvägen Sälen Malung-Sälens kommun, Dalarnas län Vägplan, 2016-09-29
Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE 5 2. DRÄNERINGSFÖRHÅLLANDEN 6 2.1. Avrinningsområde 6 2.2. Ytvattenförekomster och mindre vattendrag 8 2.2.1. Miljökvalitetsnormer 10 2.3. Grundvattenförekomster och dricksvattenuttag 12 2.3.1. Dricksvattenuttag- Kommunal vattentäkt 13 Enskilda vattentäkter 13 2.3.2. Miljökvalitetsnormer 13 3. TOPOGRAFI, JORDARTSFÖRHÅLLANDEN OCH BERG 15 3.1. Grundvattenförhållanden och våtmarker 15 4. ALTERNATIVSKILJANDE ASPEKTER FÖR HYDROLOGI 17 4.1. Genomförda utredningar 18 Flödesanalys 18 Översvämningskartering 19 Osäkerheter och förslag på vidare utredning 20 4.2. Befintlig avvattning 21 Alternativ 1 väster om flygplatsen 21 Alternativ 2 väster om flygplatsen 21 Alternativ 3 väster om flygplatsen 21 Öster om flygplatsen 21 4.3. Avvattning och höjdsättning av vägområde 21 4.3.1. Kritiska punkter 22 Västliga delen alternativ 1 22 Västliga delen alternativ 2 22 Västliga delen alternativ 3 23 Östliga delen 23 4.4. Risker, tillgänglighet och behov av pumpning 23 4.4.1. Risker 23 4.4.2. Tillgänglighet 23 4.4.3. Behov av pumpning 24 5. TILLSTÅND OCH ANMÄLNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 24 5.1. Vattenverksamhet 24
Västliga delen alternativ 1 24 Västliga delen alternativ 2 25 Västliga delen alternativ 3 25 Östliga delen 25 5.2. Markavvattning 25 6. PÅVERKAN, EFFEKTER ELLER KONSEKVENSER 26 Västliga delen alternativ 1 26 Västliga delen alternativ 2 26 Västliga delen alternativ 3 27 Östliga delen 27 7. SLUTSATS 28 8. REFERENSER 30 Bilagor 1. Utredningsområdets avrinningsområde 2. Flödesvägar inom utredningsområdet 3. Översvämningskarta för hela avrinningsområdet 100-årsregn med varaktighet 2 timmar 4. Översvämningskarta för utredningsområdet 100-årsregn med varaktighet 2 timmar 5. Översvämningskarta för hela avrinningsområdet 100-årsregn med varaktighet 12 timmar 6. Översvämningskarta för utredningsområdet 100-årsregn med varaktighet 12 timmar
1. Bakgrund och syfte I projekt Väg 1053 Flygplatsvägen Sälen-Malung ska lokalisering för optimerad väglinje utredas inom ett angivet utredningsområde samt en vägplan tas fram för ny väg 1053 som fastställs av Trafikverket. Syftet med detta PM är att lyfta fram hydrologiska förutsättningar samt att få fram underlag för Samrådshandling- val av lokaliseringsalternativ för de alternativa vägkorridorer som tagits fram. I detta PM lyfts alternativskiljande aspekter fram för de vägkorridorer som utreds i lokaliseringsutredningen. I rapporten beskrivs: - Genomförda utredningar - Befintlig avvattning - Avvattning och höjdsättning av vägområde - Risker, tillgänglighet och behov av pumpning Utredningsområdet för projektet sträcker sig från korsningen mellan väg 1047 och väg 1053 i väster till Mobergstangen i öster där den nya sträckningen av väg 1053 ska återknyta till den nuvarande sträckningen. Utredningsområdet utgörs av naturmark bestående av främst tallmo med inslag av myr och våtmark i mer låglänta delar. I detta lokaliseringsskede har tre alternativa sträckningar för vägkorridorer tagits fram väster om flygplatsen och en gemensam vägkorridor har tagits fram öster om flygplatsen, se figur 1. Vägkorridorer som tagits fram under arbetet med lokaliseringsutredningen beskrivs i vägplanen, Samrådshandling val av lokaliseringsalternativ (TRV 2016a). De korridorer som har utretts inom ramen för detta PM benämns som; - Västliga delen alternativ 1 - Västliga delen alternativ 2 - Västliga delen alternativ 3 - Östliga delen (gemensam korridor Alternativ 1-3) Anläggningsspecifikt krav för projektet Då stora delar av utredningsområdet utgörs av känsliga våtmarker med högt naturvärde krävs att särskild vikt läggs vid att våtmarkernas hydrologi påverkas i så liten omfattning som möjligt. Trafikverket 5
Figur 1. De vägkorridorer som utreds detta PM. Flygplatsens läge syns i grått i figurens nordvästra del. Tre vägkorridorer utreds väster om flygplatsen och en vägkorridor öster om flygplatsen. I detta Tekniskt PM Hydrologi- Val av lokalisering beskrivs först övergripande aspekter för utredningsområdet för att sedan behandla alternativskiljande aspekter för de framtagna vägkorridorerna. 2. Dräneringsförhållanden 2.1. Avrinningsområde Till utredningsområdet avvattnas ett stort avrinningsområde på ca 16 800 ha (Figur 2 och Bilaga 1). Avrinningsområdet innefattar flera av vatteninformationssystem Sveriges (VISS 2016) delavrinningsområden och tillhör huvudavrinningsområde Göta älv. Avrinningsområdet är framtaget av WSP med lantmäteriets NNH-höjddata till en punkt nedströms utredningsområdet, se bilaga 1. Inom avrinningsområdet finns en större sjö, Tandsjön, och flera mindre tjärnar och våtmarksområden. Genom avrinningsområdet rinner två större vattendrag, Sittan och Stora Tandån, och flertalet mindre bäckar. Avrinningsområdet avgränsas i norr och nordöst av fjällområdena, Lilla Moberget, Lilla och Stora Närfjället, Lägerdalsfjället, Flatfjället, Västra Kalven och Hundfjället och i söder av bland annat Medskogshögen, Kvarnberget, Tandsjöberget och Ärsjöberget. Mellan de höglänta områdena, vid utredningsområdet, är marken mer låglänt och relativt flack. 6
Figur 2. Utredningsområdet och dess avrinningsområde samt sjöar och vattendrag från Länsstyrelsens vatteninformationssystem Sverige (VISS 2016). 7
2.2. Ytvattenförekomster och mindre vattendrag Inom utredningsområdet rinner två ytvattenförekomster, Stora Tandån och Sittan, se figur 3, 4 och 5. Åarna strömmar i nordlig riktning och mynnar så småning om ut i Norge. I utredningsområdets västra del finns tre tjärnar där två är namngivna, Mobergstjärnen och Lövloktjärnen. Mobergstjärnens läge kan ses i figur 3. Mobergstjärnen är ett fiskevatten för så kallat Put & Take där Regnbåge kan fås. Förutom de två större vattendragen Stora Tandån och Sittan rinner flera mindre vattendrag/bäckar igenom utredningsområdet (figur 3). Figur 3. Utredningsområdets större vattendrag, tjärnar och våtmarker. 8
Mot Mobergstjärnen rinner två mindre vattendrag. Dessa avvattnas sannolikt till största delen mot Mobergstjärnen men delar av flödet kan även rinna mot Blästbäcken. Från Mobergstjärnen rinner vattnet vidare i en bäck söderut mot Stora Tandån. Gräsbäcken rinner söder ut från flygfältet och ner mot Stora Tandån och korsar utredningsområdet i nordsydlig riktning. Gräsbäcken avvattnar flygfältets sydöstra delar. Flygfältets nordöstra delar avvattnas via ett grävt dikessystem norrut mot Blästbäcken och berör därmed inte utredningsområdet. Detta nordliga dikningssystem syns tydligt som raka linjer i figur 3. Gräsbäcken rinner sydost om den befintliga flygplatsen i riktning mot Stora Tandån och mynnar ut i Stora Tandån där de tre föreslagna vägkorridorerna ansluter med varandra. Gräsbäcken är starkt påverkad av järnutfällningar och ån har under slutet av september 2009 undersökts med avseende på vattenkemi och biologi. Vid provtagningstillfället visade resultatet på måttligt höga halter av totalkväve (0,36mg/l) och låga halter av totalfosfor (0,009 mg/l) i bäcken (Setterberg 2009). Enligt Lima Fiskevårdsområde går inte fisk upp i Gräsbäcken (Ramböll 2010). Videskogskällan ligger öster om Gräsbäcken och korsar utredningsområdet i nord-sydlig riktning. Vattendraget rinner från Lilla Moberget och ner mot Stora Tandån. Skärtjärnskällan rinner öster om Sittan från Skärtjärnen norrut mot Stora Tandån. Figur 4. Sittan. Figur 5. Stora Tandån Sittan (figur 4) och Stora Tandån (figur 5) har medelvattenföring (MQ) 0,93 m3/s respektive 1,92 m3/s (SMHI 2015). Sittan och Stora Tandån omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för yt- och grundvatten fastställda 2009 av Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). I tabell 1 redovisas aktuell ekologisk och kemisk status, kvalitetskrav och undantag från MKN. Dalälvens vattenvårdsförening har en provtagningsstation i Stora Tandån. Vattenprovtagning har utförts en gång i månaden under åren 2000 och 2001. Bland annat har kväve, fosfor och vissa metaller analyserats. Resultaten visade på förhållandevis höga kvävehalter vissa vintermånader. Halterna kan förklaras av naturligt lägre flöden i ån samtidigt som belastningen på ån är större under skidsäsongen. Stora Tandån är recipient för reningsverk i Sälenfjällen som är hårt belastade under vintern. Detta ger generellt förhöjda föroreningshalter under vintermånaderna. I samband med vårfloden förbättras vattenkvaliteten. Stora Tandån har bedömts som ekologiskt känslig i Malungs-Sälens konsekvensbeskrivning för kommunens översiktsplan (Ramböll 2010). 9
2.2.1. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten används för att ange krav på vattnets kvalitet i flera olika avseenden. Vattenkvaliteten bedöms utifrån en mängd olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. De grundläggande kvalitetskraven, som uttrycks i form av miljökvalitetsnormer, syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst god kemisk yt- eller grundvattenstatus samt god ekologisk status senast den 22 december 2015. Vissa vattenförekomster har fått tidsfrist fram till år 2021 på grund av olika förutsättningar som gör att det inte är rimligt att statusen ska uppnås till år 2015. För den kemiska statusen gäller kvalitetskravet exklusive kvicksilver. Kvalitetskravet för kvicksilver och kvicksilverföreningar är uppnår ej god i hela landet. Inriktningen ska dock vara att nuvarande halter av kvicksilver och kvicksilverföreningar inte bör öka. Förslag till nya miljökvalitetsnormer har tagits fram för många vattenförekomster, men ännu inte beslutats. Vattenförekomster med miljökvalitetsnormer som kan komma att beröras av aktuellt projekt framgår av tabell 1 och tabell 2. För Sittan är gällande miljökvalitetsnormer för 2009 måttligt ekologisk status och god kemis status. Enligt VISS beror bedömningen måttligt ekologisk status på att morfologiska förändringar, kontinuitetsförändringar och flödesförändringar konstaterats i Sittan. I arbetsmaterial från VISS (2016) finns förslag på åtgärder som kan genomföras för att Sittan ska uppnå God ekologisk status till 2021. Även för havsmiljö finns det miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer som bedöms vara relevant för aktuellt projekt är listade nedan. - Koncentrationer av kväve och fosfor i havsmiljön till följd av tillförsel av näringsämnen från mänsklig verksamhet orsakar inte negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem. - Koncentrationer av farliga ämnen i havsmiljön får inte överskrida de värden som anges i direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område. - Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem. Utredningsområdet tillhör huvudavrinningsområde Göta älv. Innan vattnet från utredningsområdet når havet transporteras det genom Klarälven via Vänern och sedan vidare i Göta älv innan det slutligen når Kattegatt. 10
Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för Stora Tandån och Sittan. Aktuell status Kvalitetskrav Undantag Stora Tandån (SE678802-134444) 2009: God ekologisk status 2009: God kemisk status 2015: God ekologisk status 2015: God kemisk ytvattenstatus Kvicksilver Sittan (SE678177-133946) 2009: Måttlig ekologisk status 2009: God kemisk status 2021: God ekologisk status 2015: God kemisk ytvattenstatus Morfologiska förändringar Kvicksilver Förslag till miljökvalitetsnorm Undantag Stora Tandån (SE678483-134137) God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus Kvicksilver och kvicksilverföreningar God ekologisk status 2021 Sittan (SE678177-133946) God kemisk ytvattenstatus Kvicksilver och kvicksilverföreningar Bromerad difenyleter 11
2.3. Grundvattenförekomster och dricksvattenuttag Grundvattenförekomster redovisar områden med grundvatten i jord eller berg som har speciellt goda förutsättningar för grundvattenutvinning. I figur 6 nedan har grundvattenförekomster inom utredningsområdet markerats med olika färger beroende på typ av grundvattenförekomst. Figur 6. Grundvattenförekomster och vattenskyddsområde. Vägkorridorerna syns i figurens övre del. Två Sand- och grusförekomster kan ses i väg korridorernas båda ändar (markerat i rödorange). En sedimentär bergförekomst är utbredd över i stort set hela området (markerat med lila). I figurens sydvästra del ses förslag på skyddszoner som Malung-Sälens kommun lämnat in för fastställelse hos Länsstyrelsen (markerat i blått). Även de brunnar som ingår i den nya vattentäkten är utmärkta här. Tre grundvattenförekomster finns inom utredningsområdet; Rörbäcksnäsåsen är av typen sand- och grusförekomst och går längs med ytvattenförekomsten Sittan. Rörbäcksnäsåsen är vidsträckt och berör nordvästra delen av Malung-Sälens kommun. Grundvattnets strömningsriktning är åt nordväst. En avgränsning har gjorts för den norra delen. Området har uppskattats att hysa möjligheter för nyetableringar av vattentäkter exempelvis för turistexpansion i Sälen området. Preliminära resultat från SGUs grundvattenkartering av norra Malung-Sälens kommun, år 2012, antyder att en större vattentäkt skulle kunna etableras i den nordligaste delen mot norska gränsen. Uttagsmöjligheterna i sand- och grusförekomsten är i storleksordningen 25-125 l/s enligt SGU. Grundvattenförekomsten är omnämn i den regionala vattenförsörjningsplanen (Länsstyrelsen Dalarna 2012). Den andra grundvattenförekomsten är av typen sedimentär bergförekomst och befinner sig i Malung-Särna-området. Uttagsmöjligheterna i den sedimentära bergförekomsten är enligt SGU 2000-6000l/h. 12
Ytterligare en grundvattenförekomst ligger strax öster om utredningsområdet, i Malung- Sälen-området, och är av typen sand- och grusförekomst. Uttagsmöjligheterna i förekomsten är runt 25-125 l/s enligt SGU. Grundvattenförekomsten är omnämnd i den regionala vattenförsörjningsplanen (Länsstyrelsen Dalarna 2012). I tabell 2 nedan redovisas miljökvalitetsnormer för de tre grundvattenförekomsterna. 2.3.1. Dricksvattenuttag- Kommunal vattentäkt Det finns två kommunala grundvattentäkter ca 1 km söder om Västliga delen alternativ 3, se figur 6. Den ena vattentäkten har tagits ur bruk på grund av kvalitetsproblem. Den vattentäkt som tagits ur bruk har ett skyddsområde som fastställdes av Länsstyrelsen 1975-05-15. En ny vattentäkt med bergborrade brunnar anlades år 2012. Gällande skyddsområde för den gamla vattentäkten i Rörbäcksnäsåsen är ej längre relevant i och med att nya brunnar finns (Länsstyrelsen Dalarna 2012). En ansökan om fastställelse om ett vattenskyddsområde för den nya vattentäkten, Rörbäcksnäs vattentäkt vid Medskogshögen, lämnades in till Länsstyrelsen i Dalarna i slutet av år 2015 (VAMAS 2016). Den nya vattentäktens föreslagna skyddszoner och brunnar redovisas i figur 6. Den nya vattentäktens förslag till primärt skyddsområde ligger ca 1,2 km söder om Västliga delen alternativ 3. Enskilda vattentäkter I Rörbäcksnäs finns ett antal energibrunnar. Det finns inga enskilda brunnar inom utredningsområdet enligt SGUs brunnsarkiv. Det är trots detta tänkbart att det kan finnas enskilda brunnar inom utredningsområdet. 2.3.2. Miljökvalitetsnormer De tre nämnda grundvattenförekomster omfattas alla av miljökvalitetsnormer för ytoch grundvatten fastställda 2009 av Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Förordningen baseras på EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). I Tabell 2 visas aktuell kvantitativ och kemisk status samt kvalitetskrav för grundvattenförekomsterna. Eventuella områden med lagerföljder som visar en komplex uppbyggnad av sorterade och osorterade jordarter kan ha betydelse för hur mark- och grundvatten rör sig i området. Ytterligare utredningsarbete och geotekniska undersökningar har påbörjats för att få en ökad förståelse för detta. 13
Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för de tre grundvattenförekomsterna Aktuell status Kvalitetskrav SE678199-134000 SE678199-134000 Sand- och grusförekomst, den sk. Rörbäcksnäsåsen 2009: God kvantitativ status 2009: God kemisk status 2015: God kvantitativ status 2015: God kemisk grundvattenstatus Malung-Särna SE680726-136256 Sedimentär bergförekomst, i Malung-Särna- området 2009: God kvantitativ status 2009: God kemisk status 2021: God kvantitativ status 2015: God kemisk grundvattenstatus SE678802-134403 - SE678802-134403 Sand- och grusförekomst, i Malung-Sälen-området 2009: God kvantitativ status 2009: God kemisk status 2015: God kvantitativ status 2015: God kemisk grundvattenstatus Förslag till Miljökvalitetsnorm 2015 SE678199-134000 SE678199-134000 Sand- och grusförekomst, den sk. Rörbäcksnäsåsen God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus Malung-Särna SE680726-136256 Sedimentär bergförekomst, i Malung-Särna-området God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus SE678802-134403 - SE678802-134403 Sand- och grusförekomst, i Malung-Sälen-området God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus 14
3. Topografi, jordartsförhållanden och berg Terrängen i området är flack men sluttar åt sydväst med de högst liggande delarna på 550 m.öh. i nordöst och de lägst liggande delarna på 450 m. öh. i sydväst. Landskapet är ett flackt myrlandskap med uppstickande moränholmar. Området domineras av myrmark och morän (Figur 7). Myrmarkerna består till största del av torv som bedöms vara mellan 0,5 till 3 meter djupa, med extremvärden på 4,0 meter i undersökta punkter inom utredningsområdet. Torven underlagras främst av morän men i västra delen av utredingsområdet finns även isälvssediment. Berget förväntas ligga på ett relativt stort djup, > 10 m, med indikationer på ytnära berg i anslutning till Stora Tandån. Inget berg i dagen har observerats i området vid platsbesök. De tallbeklädda moränryggarna sticker upp 5 till 10 meter upp över den flacka våtmarken som ett torrare inslag i landskapet. Figur 7. Jordartskarta från SGU med vägkorridorer. Enligt SGU förekommer det i regionen nordvästra Dalarna områden med lagerföljder med en komplex uppbyggnad av både sorterade och osorterade jordarter. Dessa härstammar från olika nedisade och isfria tisskeden. Det är i dagsläget okänt om dessa förhållanden finns inom utredningsområdet. Ytterligare geotekniska undersökningar ska utföras i kommande skeden. 3.1. Grundvattenförhållanden och våtmarker Utöver de grundvattenförekomster som beskrivs i avsnitt 2.3 ovan, finns grundvatten ytnära i jorden över hela området. Enligt geoteknisk utredning utförd i området av SWECO under 2012 så ligger grundvattenytan i området relativt ytnära. I de delar av området som består av torvmark/våtmark, bedöms grundvattennivån kunna relateras till den vattenyta som finns i torvmarken. Under de perioder av året då mer nederbörd
faller, såsom höst och vår, ligger grundvattennivån nära eller i nivå med markytan i våtmarkerna och under torrare perioder av året, sommar och vinter, kommer grundvattennivån troligen att ligga något lägre. Även under snösmältning bedöms torvområdena vara blöta till följd av högre grundvattennivåer. Torvmark brukar utgöra utströmningsområden för grundvatten. Grundvattennivån i de delar av området som består av morän bedöms ligga i ungefär samma nivå som i torvmarken. Detta antagande stämmer överens med de grundvattenmätningar som genomförts av SWECO under 2012. På fjällsluttningarna ned mot myrmarkerna och på isälvsavlagringar som höjer sig över myrmarkerna återfinns områden med produktionsskog. Våtmarkerna är relativt stora sammanhängande områden med ett varierat, mosaikartat landskap (Figur 8). I anslutning till dessa finns sumpskogar av framför allt björk eller gran samt uppstickande holmar av fastmark med tallskog. Myrlandskapet är av artfattig typ och de dominerande myrtyperna är rismosse och mjukmattekärr. Längs Stora Tandån finns sumpkärr och längs bäckarna uppträder sumpskog. I sydväst har tidigare myrodlingar funnits men i övrigt är det i stort sett oskadade myrar. Våtmarksområdet Videskogskölen har inventerats inom ramen för våtmarksinventeringen (VMI). Objektet är 390 ha stort och har bedömts till VMI-klass 2, högt naturvärde. Videskogskölen är ett vidsträckt och myrrikt landskap med stor variation mellan olika typer av främst mossar och mjukmattor. Figur 8. I figuren syns alternativa vägkorridorer, våtmarker, sumpskogar och identifierade naturvärden (Skogsstyrelsen) som framkommit i förstudien. 16
I Figur 9 nedan redovisas en översikt av resultatet av den naturvärdesinventering som genomförts av WSP under juni och augusti 2016. Vid inventeringen kunde 21 naturvärdesobjekt avgränsas och bedömas. En mer detaljerad redovisning av naturvärden inom utredningsområdet beskrivs av Trafikverket (Trafikverket 2016b). Figur 9. Översiktlig redovisning av identifierade rödlistade/skyddade arter (punkter) och naturvärdesklassade objekt (ytobjekt) inom utredningsområdet. 4. Alternativskiljande aspekter för hydrologi Nedan beskrivs alternativskiljande aspekter för de framtagna vägkorridorerna ur ett hydrologiperspektiv. De korridorer som utretts inom ramen för detta Tekniskt PM hydrologi- Lokaliseringsutredning redovisas i Figur 10 nedan och benämns som; - Västliga delen alternativ 1 - Västliga delen alternativ 2 - Västliga delen alternativ 3 - Östliga delen 17
Figur 10. Vägkorridorer som utretts i detta PM. Befintlig flygplats syns som gråmarkerat i bilden. Väster om flygplatsen finns tre alternativa vägkorridorer och öster om flygplatsen en gemensam vägkorridor. 4.1. Genomförda utredningar Flödesanalys En flödesanalys över området har genomförts med hjälp av GIS och NNH laser data. Resultatet redovisas i bilaga 1 och bilaga 2. I bilaga 1 visas flödesvägar för hela avrinningsområdet och i bilaga 2 visas flödesvägar framtagna för utredningsområdets avrinningsområde. Flödesanalyserna visar på de flödesvägar som finns naturligt i terrängen. Där det finns flödesvägar i kartan finns sannolikt också ett lågstråk där det rinner vatten. Exempelvis finns flertalet sådana flödesvägar som rinner mot Stora Tandån mellan Mobergstjärnen och Gräsbäcken och mellan Gräsbäcken och Videskogskällan. Där vattendragen korsas av en eventuell vägkropp måste passage ordnas i form av broar eller trummor. Mindre flödesvägar kan i vissa fall ledas om längs vägen till närmsta större flödesväg där trumma/bro anordnas. En sådan omledning påverkar vattenbalansen lokalt för områdena nedströms vägen som då inte längre får samma vattentillflöde. Ett alternativ är att lägga trummor även i passager för dessa flödesvägar. I figur 11 redovisas flödesanalysen och hur det berör respektive alternativ vägkorridor. 18
Figur 11. Flödesvägar i utredningsområdets avrinningsområde framtagna med hjälp av GISanalys. Översvämningskartering En ytavrinningsmodell har byggts upp i datorprogrammet MIKE URBAN/MIKE FLOOD för befintliga markförhållanden. Modellens utbredning motsvarar utredningsområdets avrinningsområde. Avrinningsområdet är stort, ca 16 800 ha, och avvattnas främst via de två större vattendragen Stora Tandån och Sittan. Ytavrinningsmodellen har använts till att modellera avrinningen och det maximala vattendjupet vid ett 100-årsregn. Underlag till modellen är nationella höjdmodellen (Lantmäteriet, NNH-data, 2x2 m grid) och nederbörd i form av blockregn beräknat med Dahlströms formel (Svenskt vatten 2011). En kort och en lång nederbördsvaraktighet har modellerats, 2 respektive 12 timmar, för att få fram två möjliga översvämningsscenarion vid ett 100- årsregn. Varaktighet 12 timmar bedöms motsvara avrinningsområdets ungefärliga rinntid. Klimatfaktor 1,2 har används för att få med möjlig ökning av regnintensitet i framtiden på grund av klimatförändringar. Nederbörden har justerats med hänsyn till att en viss del av nederbörden infiltrerar i marken och därmed inte rinner av på ytan. Avrinningskoefficient 0,5 har använts vilken rekommenderas för 100-årsregn vid oexploaterad mark (Ven te Chow 1986). Noggrannheten i modellen är 10x10 m grid, d.v.s. i ett rutnät bestående av 10 gånger 10 meters rutor. Översvämningskarteringen visar att de områden som riskerar att översvämmas vid skyfall främst ligger runt de större vattendragen (Figur 12). Ju större vattendrag desto högre vattennivå och utbredning på översvämningen. Både Stora Tandån och Sittan har en djupare fåra där vattnet normalt rinner och ett svämplan där vattnet kan stiga upp vid stora flöden. Översvämningskartor med båda nederbördsvaraktigheterna (2 respektive 12 timmar) för hela avrinningsområdet samt inzoomat på utredningskorridorerna finns i bilaga 3-6. Av de två undersökta scenariona var det 19
alternativet 100-årsregn med varaktighet 2 timmar som gav högst vattennivåer (Trafikverket 2016c). Figur 12. Kartan visar vattendjup för det modellerade alternativet 100-årsregn med varaktighet 2 timmar, vilket var det alternativ som gav högst vattennivåer. Osäkerheter och förslag på vidare utredning Modellresultaten ska ses som möjliga scenarior vid ett 100-årsregn. Det finns osäkerheter i modellen som t.ex. avrinningskoefficienten och terrängmodellen. En avrinningskoefficient har antagits gälla generellt i hela avrinningsområdet. I verkligheten varierar avrinningskoefficienten och den är svår att uppskatta i naturmarksområden. Avrinningsområdet är väldigt varierande med höga fjäll och delvis flacka myrmarker. För planalternativet rekommenderas att en kompletterande översvämningskartering utförs med planerad väg inlagd i terrängmodellen. Detta för att se huruvida det finns instängda områden och översvämningsrisker i det tänkta planalternativet. En noggrannare modellering av Stora Tandån och eventuellt Sittan kommer att uppföras om västliga delen alternativ 1 eller västliga delen alternativ 3 blir aktuellt för planförslaget. Denna modell kommer även att ta hänsyn till vattendragens flödesdynamik. Ur modellen kommer dimensionerande vattennivåer att fås fram vilket används för höjdsättning av vägområdet över vattendragen. 20
4.2. Befintlig avvattning Flygplatsens södra delar avvattnas i dagsläget troligen via Gräsbäcken till Stora Tandån. Mellan Gräsbäcken och befintlig väg 1053 finns utdikningar och mindre vattenflöden som rinner mot Stora Tandån och Mobergstjärnen. Från Mobergstjärnen rinner vattnet vidare mot Stora Tandån. Den 2013-02-11 erhöll Sälenflyg AB tillstånd från mark och miljödomstolen, Nacka tingsrätt (mål nr M2509-11), bland annat tillstånd att inom fastigheten Malung-Sälen Lima Besparingsskog S:1, få kulvertera del av Gräsbäcken till en längd av 350 meter samt att få utföra åtgärder för att avvattna mark genom att anlägga 3,5 km nya diken och rensa befintliga diken till en längd av 2 km. Alternativ 1 väster om flygplatsen Vägkorridoren berörs inte av befintlig avvattning. Alternativ 2 väster om flygplatsen Inom utredningsområdet finns ett dikningsföretag enligt Länsstyrelsen Dalarnas visningstjänst WebGis (2016). Dikningsföretag finns intill väg 1053 strax öster om anslutningen till väg 1047 och kan komma att beröras av vägkorridoren. Vägkorridoren berörs också av den befintliga avvattningsanläggningen från väg 1053. Alternativ 3 väster om flygplatsen Vägkorridoren berörs inte av befintlig avvattning. Öster om flygplatsen Denna vägkorridor korsar Gräsbäcken. Flygplatsens södra delar avvattnas i dagsläget troligen via Gräsbäcken till Stora Tandån. 4.3. Avvattning och höjdsättning av vägområde Utredningsområdet är våtmarksrikt och flera sammanhängande våtmarksområden har en så stor utbredning att de inte kan undvikas. Vid anläggning av väg över våtmarksområden kan torven förslagsvis grävas ur till friktionsjord för att sedan fyllas upp med krossmaterial/sprängsten för att öka vägens bärighet. I de delar av väganläggningen som går genom våtmark kan då markvatten röra sig fritt igenom det krossmaterial som vägen är uppbyggd på. Detta ska bidra till att påverkan av vägbyggnaden är så liten som möjligt på våtmarkerna. För att minimera påverkan av avvattning på våtmarkerna kan vägdiken genom torvmarken uteslutas. Vägens överbyggnad bör då istället placeras på sådan höjd att vägen inte riskerar att översvämmas vid höga vattenstånd i våtmarken. Där en eventuell vägkropp korsar vattendragen anläggs passager i form av broar eller vägtrummor. Där vägen går genom andra jordarter än torv, kan mindre flödesvägar i vissa fall ledas om längs vägen till närmsta större flödesväg där trumma/bro anordnas. En sådan omledning påverkar vattenbalansen lokalt för områdena nedströms vägen som då inte längre får samma vattentillflöde. Ett annat alternativ är att lägga trummor där flödesanalysen visar att flödesvägar finns, vilket skulle påverka hydrologin i nedströms liggande områden mindre. Det är viktigt att trummor som läggs för att leda vatten 21
genom vägkroppen är tillräckligt stora för att klara av även höga vattenflöden och se till att vägen inte översvämmas. Om väg måste anläggas inom ett översvämningsplan ska vägens överbyggnad placeras på sådan höjd att vägen inte riskerar att översvämmas vid höga vattenstånd och nederbördsmängder. Sittan och Tandån har medelvattenföring (MQ) 0,93 m 3 /s respektive 1,92 m 3 /s och högvattenföring med återkomsttid 50 år (HQ50) på 11,8 m 3 /s respektive 23 m 3 /s (SMHI, 2016). Där en eventuell väg korsar Sittan och Stora Tandån kommer broar att behöva anläggas. Brolängd och brohöjd anpassas till vattendragens modellerade dimensionerande nivåer. Beräkning av naturmarksflöde från avrinningsområdena enligt Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB310 (Trafikverket 2014) indikerar på att högvattenföringen (HQ50) är <2 m 3 /s för övriga vattendrag i utredningsområdet. Detta flöde indikerar på att det räcker med att lägga trummor (diameter 2 m) där Skärtjärnskällan, Gräsbäcken, Videskogskällan och eventuella flödesvägar passeras för att undvika översvämning och för att leda igenom de naturliga vattenflödena genom vägkonstruktionen. Optimerade vägprofiler som visar skärning av befintlig markyta kommer att redovisas i vägplanen som tas fram inom ramen för projekt Väg 1053 Flygplatsvägen Sälen- Malung. 4.3.1. Kritiska punkter Flödesanalysen och översvämningskarteringen har visat på kritiska punkter för hydrologi och avvattning. Nedan redovisas dessa aspekter för de olika vägkorridorerna. Västliga delen alternativ 1 Vägkorridoren passerar de två namngivna vattendragen Stora Tandån och Gräsbäcken. Över Stora Tandån planeras en bro att byggas och vid Gräsbäcken anläggs en trumma som leder bäcken under en eventuell väg. Trumman ska vara tillräckligt stor för att undvika översvämning och hänsyn till översvämning ska även tas vid höjdsättning av väg. Korridoren går till större delen norr om Stora Tandåns svämplan (figur 12) och väglinjen bör läggas så att den går norr om detta svämplan för att minimera översvämningsrisker. Väster om Sittan finns flera mindre översvämningsområden som bör beaktas vid val av väglinje. De flödesvägar som finns mellan flygfältet och Stora Tandån (figur 11) genomleds genom vägkroppen med trummor, alternativt kan vissa flödesvägar ledas om längs vägen till trumpassager genom vägkroppen. Västliga delen alternativ 2 Vägkorridoren korsar Gräsbäcken, Mobergstjärnen och ett tillflöde till Mobergstjärnen. Vidare korsar korridoren ett antal flödesvägar mellan det befintliga flygfältet och Stora Tandån (figur 11). De många flödesvägarna ger indikationer på att området är blött och flertalet torvområden korsas i alternativet. Korridorens nordvästra del tangerar Stora Tandån och Mobergstjärnens översvämningsområden (figur 12). Väglinjen bör anpassas till både Stora Tandåns och Mobergtjärnens översvämningsområden för att undvika översvämningsproblematik. Hänsyn till översvämningsproblematik bör även tas vid höjdsättning av väg. 22
Västliga delen alternativ 3 Vägkorridoren passerar de fyra namngivna vattendragen Sittan, Skärtjärnskällan, Stora Tandån och Gräsbäcken (figur 12). Över Stora Tandån och Sittan kommer troligen broar att byggas. Brolängd och brohöjd anpassas till vattendragens översvämningsområde såväl som till dimensionerande vattennivåer. Korridoren passerar söder om Stora Tandån ett antal flödesvägar som rinner mot Stora Tandån och ett par torvområden passeras. Vid Gräsbäcken och Stjärnskärskällan läggs tillräckligt stora trummor för att förhindra översvämningar vid vägen och hänsyn bör tas till översvämningsproblematik vid höjdsättningen av vägen. Östliga delen I den västra delen av denna vägkorridor korsas ett antal flödesvägar (figur 11). Korridoren passerar även Videskogskällan och flödesvägar som ansluter till bäcken, dessa både korsas och passeras längsgående av vägkorridoren. Korridoren infattar också delar av Stora Tandåns svämplan (Figur 12). Svämplanet utgörs av två lågstråk som kan översvämmas vid extremregn (t.ex. 100-årsregn). I figur 11 syns lågstråken i form av flödesvägar längs den södra sidan av björkmyran. Vid passagen av Videskogskällan krävs att tillräckligt stor trumma anläggs för att inte skapa översvämning uppströms vägen. Hänsyn bör även tas vid vägens höjdsättning. Längs Videskogskällan syns två översvämningsområden inom vägkorridoren (se figur 12) som vägen bör anpassas till. Översvämningsområdet utgörs av en lågpunkt i terrängen. 4.4. Risker, tillgänglighet och behov av pumpning 4.4.1. Risker Anläggningsspecifikt krav för projektet är att hydrologin i känsliga våtmarker med högt naturvärde påverkas i så liten omfattning som möjligt. Beroende på hur den planerade vägen dras inom utredningsområdet påverkas området i större eller mindre utsträckning. Vägar kan påverka yt- och grundvatten på olika sätt. I driftskedet finns en långsiktig belastning i form av föroreningar från vägunderhåll, vägslitage och förorenande ämnen från fordon. Det finns också en akut risk för utsläpp till yt- och grundvatten i samband med vägtrafikolyckor. I anläggningsskedet finns t.ex. en risk för tillfällig grumling i vattendrag i samband med arbete i och i närheten till vatten samt en akut risk för utsläpp i samband med olycka eller läckage från arbetsfordon och maskiner. Det finns en risk att våtmarkernas hydrologi påverkas trots att extra stor vikt lagts vid att förhindra sådana konsekvenser av vägbygget. Anläggning av broar och trummor kan medföra tillfällig grumling i vattendragen. Risken för grumling kan vara större vid anläggning av trummor än broar utan brostöd i vatten. Det går inte att utesluta att påverkan kan ske på den norska sidan gränsen. Denna belastning är dock tillfällig och lokal. Etablering av flygplats kommer att öka transporter av farligt gods t.ex. flygbränsle. Detta ökar även risken för utsläppsolyckor och att föroreningar når vattendrag. 4.4.2. Tillgänglighet Inga alternativskiljande effekter eller konsekvenser med avseende på tillgänglighet har identifierats ur ett hydrologiskt perspektiv. 23
4.4.3. Behov av pumpning Behov av pumpning kan under byggtiden uppstå i de punkter där eventuella brostöd eller trummor kommer att etableras. Brostöden kan komma att behöva anläggas i torrhet varför eventuellt grundvatten i det aktuella området kan behöva pumpas bort. Pumpningen kommer enbart att pågå under byggtiden och kommer att vara av lokal och övergående karaktär. Behov av pumpning kommer att utredas vidare då eventuella brostöds placeringar fastställts. I nuläget bedöms inget behov av pumpning uppkomma i samband med att övriga delar av vägen anläggs. 5. Tillstånd och anmälningar enligt miljöbalken 5.1. Vattenverksamhet Enligt Miljöbalken 11 kap. 2 definieras vattenverksamhet som 1. uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i vattenområden, bortledande av vatten från eller grävning, sprängning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge, 2. bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta, 3. tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden samt utförande av anläggningar och åtgärder för detta, och 4. åtgärder som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (markavvattning) (SFS 1998:808 ). Byggnation av en ny väg kan komma att påverka vattenområden på så vis att det anses som vattenverksamhet. Ett sådant fall är byggande av broar eller anläggande av trummor i vattendrag. Ett annat fall kan vara bortledande av grundvatten. Som huvudregel gäller tillståndsplikt för vattenverksamheter enligt 11 kap. 9 i Miljöbalken (SFS 1998:808). Vid särskilda fall vid t ex. byggande av broar eller anläggande av trumma i vattendrag med medelvattenföring som uppgår till högst 1 m 3 /s räcker det med att göra en anmälan. Alla vattendrag inom utredningsområdet har lägre medelvattenföring än 1 m 3 /s förutom Stora Tandån och Sittan, vilken ligger på gränsen. Frågor rörande vattenverksamhet kommer att samrådas vidare med berörd Länsstyrelse i planskedet. Aspekter rörande vattenverksamhet kan också komma att samrådas om på ort. Västliga delen alternativ 1 Ett antal befintliga diken och dräneringsstråk kommer att korsas. Vid anläggande av trumma eller liknande åtgärd i vattendrag med medelvattenföring som uppgår till högst 1 m 3 /s ska anmälan om vattenverksamhet lämnas in till berörd Länsstyrelse. Även andra aspekter som berörs i avsnitt 5.1 kan komma att bli aktuella för planförslaget vilket då kommer att utredas närmare. 24
Västliga delen alternativ 2 Ett antal befintliga diken och dräneringsstråk kommer att korsas. Vid anläggande av trumma eller liknande åtgärd i vattendrag med medelvattenföring som uppgår till högst 1 m 3 /s ska anmälan om vattenverksamhet lämnas in till berörd Länsstyrelse. Korridorsalternativet korsar Stora Tandån. Medelvattenföringen för Stora Tandån övergår 1 m 3 /s varför tillstånd för vattenverksamhet måste sökas om någon form av anläggning i vattenområdet krävs för att upprätta bropassage över Stora Tandån. Även andra aspekter som berörs i avsnitt 5.1 kan komma att bli aktuella för planförslaget vilket då kommer att utredas närmare. Västliga delen alternativ 3 Ett antal befintliga diken och dräneringsstråk kommer att korsas. Vid anläggande av trumma eller liknande åtgärd i vattendrag med medelvattenföring som uppgår till högst 1 m 3 /s ska anmälan om vattenverksamhet lämnas in till berörd Länsstyrelse. Korridorsalternativet korsar Stora Tandån och Sittan. Medelvattenföringen för Stora Tandån och Sittan övergår 1 m 3 /s varför tillstånd för vattenverksamhet måste sökas om någon form av anläggning i vattenområdet krävs för att upprätta bropassage över Stora Tandån och Sittan. Även andra aspekter som berörs i avsnitt 5.1 kan komma att bli aktuella för planförslaget vilket då kommer att utredas närmare. Östliga delen Ett antal befintliga diken och dräneringsstråk kommer att korsas. Vid anläggande av trumma eller liknande åtgärd i vattendrag med medelvattenföring som uppgår till högst 1 m 3 /s ska anmälan om vattenverksamhet lämnas in till berörd Länsstyrelse. Även andra aspekter som berörs i avsnitt 5.1 kan komma att bli aktuella för planförslaget vilket då kommer att utredas närmare. 5.2. Markavvattning Av definitionen i 11 kapitel 2 miljöbalken (SFS 1998:808) framgår att med markavvattning menas en åtgärd som utförs för att avvattna mark eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (markavvattning). Markavvattning får inte utföras utan tillstånd enligt 11 kapitel 13 miljöbalken. Tillstånd till markavvattning kan efter ansökan lämnas av länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen. Huruvida markavvattning föreligger för detta projekt är i dagsläget inte klarlagt. Inga åtgärder för att avleda vatten, avvattna mark eller sänka grundvattennivåerna i vattenområdet är avsedda att genomföras. I planförslaget för ny väg 1053 kommer frågan att utredas närmare och samrådas om, i första hand med berörd Länsstyrelse. Även framtida samråd på orten kan komma att belysa markavvattningsaspekter. 25
6. Påverkan, effekter eller konsekvenser Västliga delen alternativ 1 Alternativet korsar Stora Tandån. Över vattendraget kommer broar att behöva anläggas. Flertalet mindre flödesvägar och våtmarksområden korsas norr om Stora Tandån. Rörbäcksnäsåsen korsas i korridorens västligaste del. Om en bro byggs över Stora Tandån måste eventuellt tillstånd om vattenverksamhet sökas. För det mindre vattendrag och flödesvägar som korsas och genomleds genom vägtrummor måste anmälan om vattenverksamhet lämnas in. Konsekvensen vid olycka i samband med farligt gods bedöms vara störst vid passage över Rörbäcksnäsåsen, Stora Tandån och Gräsbäcken där föroreningar snabbt kan spridas med strömmande grund- och ytvatten. Påverkan på ytvattenförekomster i driftskedet av vägen är långsiktig belastning i form av föroreningar från vägunderhåll, vägslitage och förorenande ämnen från fordon. Denna påverkan bedöms inte ge någon negativ effekt på miljökonsekvensnormerna för ytvattenförekomsten Stora Tandån. Miljökonsekvensnormerna bedöms vara oförändrade utifrån dagsläget. Stora Tandån korsas även i dagsläget av trafik till och fån flygplatsen vid anslutningen mellan väg 1047 och befintlig väg 1053. Inte heller tros påverkan från vägens driftskede ge negativa effekter för miljökonsekvensnormer för grundvatten eller havsmiljö. Åtgärden på ny väg 1053 innebär byggande av väg, en funktion som redan finns i området. Västliga delen alternativ 2 Alternativet korsar flertalet mindre flödesvägar och våtmarksområden norr om Stora Tandån. Rörbäcksnäsåsen korsas i korridorens västligaste del. I detta alternativ behövs troligtvis inga broar byggas. I översvämningskarteringen syns dock ett svämplan vid Mobergstjärnen vilket eventuellt kan skapa översvämningsproblem vid anslutningen mellan befintlig och nya väg 1053. Konsekvensen vid olycka i samband med farligt gods bedöms vara som störst vid passage över Rörbäcksnäsåsen, Mobergstjärnen och Gräsbäcken där föroreningar snabbt kan spridas med strömmande grund- och ytvatten. Påverkan på ytvattenförekomster i driftskedet av vägen är långsiktig belastning i form av föroreningar från vägunderhåll, vägslitage och förorenande ämnen från fordon. Denna påverkan bedöms inte ge någon negativ effekt på miljökonsekvensnormerna för ytvattenförekomsten Stora Tandån. Miljökonsekvensnormerna bedöms vara oförändrade utifrån dagsläget. Inte heller tros påverkan från vägen ge negativa effekter för miljökonsekvensnormer för grundvatten eller havsmiljö. Åtgärden på ny väg 1053 innebär byggande av väg, en funktion som redan finns i området. 26
Västliga delen alternativ 3 Alternativet korsar Sittan och Stora Tandån. Över dessa vattendrag kommer broar att behöva anläggas. I flödesanalysen ses att detta alternativ korsar färre flödesvägar än västliga delen alternativ 2 och västliga delen alternativ 3. Färre våtmarksområden påverkas också i detta alternativ. I detta alternativ korsas dock Skärtjärnskölen vilken inte korsas i de övriga alternativen. Rörbäcksnäsåsen korsas i korridorens västligaste del. Om broar ska byggas över Sittan och Stora Tandån måste eventuellt tillstånd om vattenverksamhet sökas för de båda passagerna. För det mindre vattendrag och flödesvägar som korsas och genomleds genom vägtrummor måste anmälan om vattenverksamhet lämnas in. Konsekvensen vid olycka i samband med farligt gods bedöms vara som störst vid passage över Rörbäcksnäsåsen, Sittan och Stora Tandån där föroreningar snabbt kan spridas med strömmande grund- och ytvatten. Påverkan på ytvattenförekomster i driftskedet av vägen är långsiktig belastning i form av föroreningar från vägunderhåll, vägslitage och förorenande ämnen från fordon. Denna påverkan bedöms inte ge någon negativ effekt på miljökonsekvensnormerna för ytvattenförekomsterna Sittan och Stora Tandån. Miljökonsekvensnormerna bedöms vara oförändrade utifrån dagsläget. De båda ytvattenförekomsterna korsas även i dagsläget av trafik till och från flygplatsen vid anslutningen mellan väg 1047 och befintlig väg 1053. Inte heller tros påverkan från vägen ge negativa effekter för miljökonsekvensnormer för grundvatten eller havsmiljö. Åtgärden av den nya vägen 1053 innebär byggande av väg, en funktion som redan finns i området. Östliga delen I den gemensamma östliga delen finns den största delen sammanhängande våtmark. Även flertalet avvattningstråk och Videskogskällan påverkas av denna korridor. För det mindre vattendrag och flödesvägar som korsas och genomleds genom vägtrummor måste anmälan om vattenverksamhet lämnas in. Konsekvensen vid olycka i samband med farligt gods bedöms vara som störst vid passage över Videskogskällan där föroreningar snabbt kan spridas vidare nedströms med strömmande vatten. Påverkan på hydrologin i de sammanhängande våtmarkerna ska i möjligaste mån minimeras för att undvika negativa effekter för de naturvärdens som påträffats. Alternativet bedöms inte ge negativa effekter på miljökvalitetsnormer gällande yt- och grundvatten eller havsmiljö. Åtgärden för den nya väg 1053 innebär byggande av väg, en funktion som redan finns i området. 27
7. Slutsats Oavsett vilken väglinje som väljs så kommer flertalet vattendrag och våtmarker att påverkas. Det finns i nuläget ingen tydligt alternativskiljande aspekt avseende hydrologi för de olika utredda alternativen. Den östliga delen är lika för samtliga alternativ. Här korsas de största områdena av sammanhängande våtmark. Påverkan på hydrologin i våtmarkerna ska i möjligaste mån minimeras för att undvika negativa effekter för de naturvärdens som påträffats. Korridoren Västliga delen alternativ 3 passerar något färre våtmarksområden än de andra alternativen. Om broar byggas över Sittan och/eller Stora Tandån ska eventuellt tillstånd om vattenverksamhet sökas för en eller båda passagerna. För mindre vattendrag och flödesvägar som korsas och genomleds genom vägtrummor måste anmälan om vattenverksamhet lämnas in. Samtliga korridorer korsar flertalet mindre flödesvägar och vattendrag. Korridorerna Västliga delen alternativ 2 och Västliga delen alternativ 3 korsar Stora Tandån respektive Stora Tandån och Sittan. Anläggning av broar och trummor kan medföra tillfällig grumling i vattendragen. Denna belastning är dock tillfällig och lokal. Konsekvensen vid olycka i samband med farligt gods bedöms vara som störst vid passage över Rörbäcksnäsåsen, Sittan och Stora Tandån där föroreningar kan snabbt kan spridas med strömmande grund- och ytvatten. Samtliga korridorer passerar ett eller alla av dessa områden. Grundvattnets strömningsriktning är i nordvästlig riktning varför en eventuell olycka inte bedöms påverka dricksvattenförsörjningen i Rörbäcksnäs. Påverkan på ytvattenförekomster i driftskedet av vägen är långsiktig belastning i form av föroreningar från vägunderhåll, vägslitage och förorenande ämnen från fordon. Denna påverkan bedöms inte ge någon negativ effekt på miljökonsekvensnormerna för ytvattenförekomsten Stora Tandån. Miljökonsekvensnormerna bedöms vara oförändrade utifrån dagsläget. Stora Tandån korsas även i dagsläget av trafik till och från flygplatsen vid anslutningen mellan väg 1047 och befintlig väg 1053. Inte heller tros påverkan från vägen ge negativa effekter för miljökonsekvensnormer för grundvatten eller havsmiljö. Åtgärden på ny väg 1053 innebär byggande av väg, en funktion som redan finns i området. 28
29
8. Referenser Tryckta källor Länsstyrelsen Dalarna 2012: Vattenförsörjningsplan Dalarnas län, Miljöenheten, rapport 2012:02 Ramböll 2010: Sälen Trysil Airport ab, Miljökonsekvensbeskrivning med teknisk beskrivning. Stockholm 2010-03-11. Setterberg 2009: Margareta Setterberg. Bottenfauna i Tandåns tillflöden Gräsbäcken & Blästbäcken 2009, Limnia 2009. SFS 1998:808: Miljöbalken. Miljö- och energidepartementet, 1998-06-11. Svenskt Vatten, 2011: Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppsystem, Svenskt Vatten P104. Sweco 2012: PM Geoteknik, Sälen Trysil Airport AB, Sälen Trysil Airport. Trafikverket 2014: Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB310 Trafikverket 2016a: Samrådshandling val av lokaliseringsalternativ, Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen, Malung - Sälens kommun, Dalarnas län Trafikverket 2016b: PM Naturvärdesinventering, Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen, Malung - Sälens kommun, Dalarnas län Trafikverket 2016c: PM Översvämningskartering, Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen, Malung - Sälens kommun, Dalarnas län Ven te Chow 1986: Ven Chow, David Maidment & Larry Mays. Applied Hydrology. Digitala källor SMHI 2015: vattenwebb.smhi.se Vatteninformationssystem Sverige (VISS) 2016: http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se678177-133946, hämtad 2016-01-16 Webgis 2016: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/dalarna/planeringsunderlag/, hämtad 2016-04-10 Muntliga källor VAMAS 2016: Telefonsamtal och mailkonversation med VAMAS 2016-05-27 samt 2016-09-19. 30
31
Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 32