VÄG 1053 FLYGPLATSVÄGEN SÄLEN 1

Transkript

1 (34) Skapat av Dokumentdatum Leverans/Ändrings PM Ebba Ramel Projektnamn Objektnummer / KM Uppdragsnummer VÄG 1053, Flygplatsvägen Sälen VÄG 1053 FLYGPLATSVÄGEN SÄLEN 1 PM - Avvattning VÄGPLAN FÖR GRANSKNING SAMRÅDSHANDLING 1W Ändringsbeteckning Ändring avser Ändring godkänd av Ändringsdatum Godkänd av Torbjörn Molander Datum Teknikområde Vatten och avlopp Företag WSP Samhällsbyggnad \\ser01fal2se\projects\5581\ \3_dokument\36_pm_rapport\w\1w docx (Utskriven )

2 2 (34) Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE 5 2. FÖRUTSÄTTNINGAR AVRINNINGSOMRÅDE YTVATTENFÖREKOMSTER OCH MINDRE VATTENDRAG Miljökvalitetsnormer GRUNDVATTENFÖREKOMSTER OCH DRICKSVATTENUTTAG Dricksvattenuttag- Kommunal vattentäkt Enskilda vattentäkter Miljökvalitetsnormer TOPOGRAFI, JORDARTSFÖRHÅLLANDEN OCH VÅTMARKER Grundvattenförhållanden och våtmarker GENOMFÖRDA UTREDNINGAR Flödesanalys Översvämningskartering 17 Dimensionerande vattennivåer Osäkerheter och förslag på vidare utredningar UTREDNING AVVATTNING FÖRUTSÄTTNINGAR Befintlig avvattning Styrande och vägledande dokument MILJÖKRAV Miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster Vattenskyddsområde 22 Vandringshinder 23 Skydd mot utsläpp vid olycka 23 Dagvattenrening 23 Miljöfarlig verksamhet 23 Pumpning Vattenverksamhet DIMENSIONERANDE VATTENNIVÅER GENOMLEDNING AV NATURFLÖDEN DIMENSIONERANDE DAGVATTENBELASTNING 27 \\ser01fal2se\projects\5581\ \3_dokument\36_pm_rapport\w\1w docx (Utskriven )

3 3 (34) Beräkningsmetod Beräknade flöden FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN Beräkningsmetod Föroreningsberäkningar AVVATTNINGSÅTGÄRDER GENOMFÖRANDE BYGGSKEDE DRIFTSKEDE KVARSTÅENDE ARBETE KÄLLOR 33 \\ser01fal2se\projects\5581\ \3_dokument\36_pm_rapport\w\1w docx (Utskriven )

4 \\ser01fal2se\projects\5581\ \3_dokument\36_pm_rapport\w\1w docx (Utskriven ) 4 (34)

5 5 (34) 1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte Scandinavian Mountains Airport AB (tidigare Sälen-Trysil Airport AB) planerar att anlägga en meter lång landningsbana, vid befintlig flygplats vid Mobergskölen utanför Rörbäcksnäs i Malung-Sälens kommun. Flygplatsen ligger i södra delen av det svenska fjällområdet i nära anslutning till den norska gränsen, se figur 1 Den planerade förlängningen av banan kommer att korsa befintlig länsväg 1053, nordost om nuvarande bana, se figur 1. I anslutning till flygplatsen planeras även ett shoppingcenter som integreras med administrativa lokaler för flygplatsens behov. Eftersom den planerade nya landningsbanan kommer att korsa väg 1053 krävs omlokalisering av väg 1053 till ett läge anpassat till de nya förutsättningarna i området. Syftet med detta PM är att belysa avvattningstekniska förutsättningar för ny väg 1053 inom det framtagna planförslaget. Figur 1 Översiktskarta. Flygplatsens planerade förlängning av banan syns korsa befintlig väg 1053 i grått i den infällda figurens övre del. Den valda vägkorridoren syns också i figuren. I detta Tekniskt PM avvattning beskrivs först övergripande hydrologiska aspekter för den valda vägkorridoren för att sedan behandla dimensionerande förutsättningar för delsträckor längs väglinjen. Detta tekniska PM avvattning beskriver dels utformning och 5

6 6 (34) dimensionering av de funktioner som behandlas i TK-avvattning och dessutom dimensionerande vattenflöden och vattennivåer som ger underlag föra att dimensionera broar och vägtrummor. PM:et syftar också till att utreda hur dagvattenhanteringen från vägen påverkar de recipienter som vägen korsar. I PM:et beskrivs också Kort allmän beskrivning av objektet, syftet med sträckningen samt förutsättningar Använt underlagsmaterial samt styrande dokument för utformningen Sammanställning av föreslagen avvattningsteknisk utformning 2. Förutsättningar 2.1. Avrinningsområde Till utredningsområdet avvattnas ett stort avrinningsområde på ca ha (Figur 2 och Bilaga 1). Avrinningsområdet innefattar flera av vatteninformationssystem Sveriges (VISS 2016) delavrinningsområden och tillhör huvudavrinningsområde Göta älv. Avrinningsområdet är framtaget av WSP med lantmäteriets NNH-höjddata till en punkt nedströms utredningsområdet, se bilaga 1. Inom avrinningsområdet finns en större sjö, Tandsjön, och flera mindre tjärnar och våtmarksområden. Genom avrinningsområdet rinner två större vattendrag, Sittan och Stora Tandån, och flertalet mindre bäckar. Avrinningsområdet avgränsas i norr och nordöst av fjällområdena, Lilla Moberget, Lilla och Stora Närfjället, Lägerdalsfjället, Flatfjället, Västra Kalven och Hundfjället och i söder av bland annat Medskogshögen, Kvarnberget, Tandsjöberget och Ärsjöberget. Mellan de höglänta områdena är marken mer låglänt och relativt flack. 6

7 7 (34) Figur 2. Utredningsområdet och dess avrinningsområde samt sjöar och vattendrag från Länsstyrelsens vatteninformationssystem Sverige (VISS 2016). 7

8 8 (34) 2.2. Ytvattenförekomster och mindre vattendrag Inom den valda vägkorridoren rinner två ytvattenförekomster, Stora Tandån och Sittan, se figur 3, 4 och 5. Åarna rinner i nordlig riktning och mynnar så småningom ut i Norge. Väster om flygplatsen finns tre tjärnar där två är namngivna, Mobergstjärnen och Lövloktjärnen. Mobergstjärnens läge kan ses i figur 3. Mobergstjärnen är ett fiskevatten för så kallat Put & Take där Regnbåge kan fås. Förutom de två större vattendragen Stora Tandån och Sittan rinner tre mindre vattendrag/bäckar igenom utredningsområdet (figur 3). Figur 3. Översiktsbild med vald vägkorridor. Namngivna vattendrag, tjärnar och våtmarker visas i figuren. Gräsbäcken rinner söder ut från flygfältet och ner mot Stora Tandån och korsar utredningsområdet i nordsydlig riktning. Gräsbäcken avvattnar flygfältets sydöstra delar. Flygfältets nordöstra delar avvattnas via ett grävt dikessystem norrut mot Blästbäcken och berör därmed inte utredningsområdet. Detta nordliga dikningssystem syns tydligt som raka linjer i figur 3. Gräsbäcken är starkt påverkad av järnutfällningar och ån har under slutet av september 2009 undersökts med avseende på vattenkemi och biologi. Vid provtagningstillfället visade resultatet på måttligt höga halter av totalkväve (0,36mg/l) och låga halter av totalfosfor (0,009 mg/l) i bäcken (Setterberg 2009). Enligt Lima Fiskevårdsområde går inte fisk upp i Gräsbäcken (Ramböll 2010). Videskogskällan ligger öster om Gräsbäcken och korsar utredningsområdet i nord-sydlig riktning. Vattendraget rinner från Lilla Moberget och ner mot Stora Tandån. 8

9 9 (34) Skärtjärnskällan korsar utredningsområdet och rinner öster om Sittan från Skärtjärnen norrut mot Stora Tandån. Figur 4. Sittan. Figur 5. Stora Tandån Sittan (figur 4) och Stora Tandån (figur 5) har medelvattenföring (MQ) 0,93 m3/s respektive 1,92 m3/s (SMHI 2015). Sittan och Stora Tandån omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för yt- och grundvatten fastställda 2009 av Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). I tabell 1 redovisas aktuell ekologisk och kemisk status, kvalitetskrav och undantag från MKN. Dalälvens vattenvårdsförening har en provtagningsstation i Stora Tandån. Vattenprovtagning har utförts en gång i månaden under åren 2000 och Bland annat har kväve, fosfor och vissa metaller analyserats. Resultaten visade på förhållandevis höga kvävehalter vissa vintermånader. Halterna kan förklaras av naturligt lägre flöden i ån samtidigt som belastningen på ån är större under skidsäsongen. Stora Tandån är recipient för reningsverk i Sälenfjällen som är hårt belastade under vintern. Detta ger generellt förhöjda föroreningshalter under vintermånaderna. I samband med vårfloden förbättras vattenkvaliteten. Stora Tandån har bedömts som ekologiskt känslig i Malungs-Sälens konsekvensbeskrivning för kommunens översiktsplan (Ramböll 2010) Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten används för att ange krav på vattnets kvalitet i flera olika avseenden. Vattenkvaliteten bedöms utifrån en mängd olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. De grundläggande kvalitetskraven, som uttrycks i form av miljökvalitetsnormer, syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst god kemisk yt- eller grundvattenstatus samt god ekologisk status senast den 22 december Vissa vattenförekomster har fått tidsfrist fram till år 2021 på grund av olika förutsättningar som gör att det inte är rimligt att statusen ska uppnås till år För den kemiska statusen gäller kvalitetskravet exklusive kvicksilver. Kvalitetskravet för kvicksilver och kvicksilverföreningar är uppnår ej god i hela landet. Inriktningen ska dock vara att nuvarande halter av kvicksilver och kvicksilverföreningar inte bör öka. Vattenförekomster med miljökvalitetsnormer som kan komma att beröras av aktuellt projekt framgår av tabell 1 och tabell 2. Den statusklassning som skulle skett 2015, då också kvalitetskrav för

10 10 (34) definierats, är ännu inte färdigställd varför även arbetsmaterial för kommande klassning av miljökvalitetsnormer presenteras i tabellerna. För Sittan är gällande miljökvalitetsnormer för 2009 måttligt ekologisk status och god kemis status. Enligt VISS beror bedömningen måttligt ekologisk status på att morfologiska förändringar, kontinuitetsförändringar och flödesförändringar konstaterats i Sittan. I arbetsmaterial från VISS (2016) finns förslag på åtgärder som kan genomföras för att Sittan ska uppnå God ekologisk status till Även för havsmiljö finns det miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer som bedöms vara relevant för aktuellt projekt är listade nedan. - Koncentrationer av kväve och fosfor i havsmiljön till följd av tillförsel av näringsämnen från mänsklig verksamhet orsakar inte negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem. - Koncentrationer av farliga ämnen i havsmiljön får inte överskrida de värden som anges i direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område. - Farliga ämnen i havsmiljön som tillförs genom mänsklig verksamhet får inte orsaka negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem. Utredningsområdet tillhör huvudavrinningsområde Göta älv. Innan vattnet från utredningsområdet når havet transporteras det genom Klarälven via Vänern och vidare i Göta älv innan det slutligen når Kattegatt. 10

11 11 (34) Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för Stora Tandån och Sittan Aktuell status Kvalitetskrav Undantag Stora Tandån (SE ) 2009: God ekologisk status 2009: God kemisk status 2015: God ekologisk status 2015: God kemisk ytvattenstatus Kvicksilver Sittan (SE ) 2009: Måttlig ekologisk status 2009: God kemisk status 2021: God ekologisk status 2015: God kemisk ytvattenstatus Morfologiska förändringar Kvicksilver Förslag till miljökvalitetsnorm Undantag Stora Tandån (SE ) God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus Kvicksilver och kvicksilverföreningar God ekologisk status 2021 Sittan (SE ) God kemisk ytvattenstatus Kvicksilver och kvicksilverföreningar Bromerad difenyleter 11

12 12 (34) 2.3. Grundvattenförekomster och dricksvattenuttag Grundvattenförekomster redovisar områden med grundvatten i jord eller berg som har speciellt goda förutsättningar för grundvattenutvinning. I figur 6 nedan har grundvattenförekomster inom utredningsområdet markerats med olika färger beroende på typ av grundvattenförekomst. Figur 6. Grundvattenförekomster och vattenskyddsområde. Vägkorridoren syns i figurens övre del. Två Sand- och grusförekomster kan ses i vägkorridorens båda ändar (markerat i rödorange). En sedimentär bergförekomst är utbredd över i stort set hela området (markerat med lila). I figurens sydvästra del ses förslag på skyddszoner som Malung-Sälens kommun lämnat in för fastställelse hos Länsstyrelsen (markerat i blått). Även de brunnar som ingår i den nya vattentäkten är utmärkta i figuren. Tre grundvattenförekomster finns inom utredningsområdet; Rörbäcksnäsåsen är av typen sand- och grusförekomst och går längs med ytvattenförekomsten Sittan. Enligt den regionala vattenförsörjningsplanen (Länsstyrelsen Dalarna 2012) är Rörbäcksnäsåsen vidsträckt och berör nordvästra delen av Malung-Sälens kommun. Grundvattnets strömningsriktning är åt nordväst. En avgränsning har gjorts för den norra delen. Området har uppskattats att hysa möjligheter för nyetableringar av vattentäkter exempelvis för turistexpansion i Sälen området. Preliminära resultat från SGUs grundvattenkartering av norra Malung-Sälens kommun, år 2012, antyder att en större vattentäkt skulle kunna etableras i den nordligaste delen mot norska gränsen. Uttagsmöjligheterna i sand- och grusförekomsten 12

13 13 (34) är i storleksordningen l/s enligt SGU. Grundvattenförekomsten är omnämn i den regionala vattenförsörjningsplanen och är ur vattenförsörjningsintresse klassad till klass 2- viktig och skyddsvärd grundvattenförekomst av kommunalt intresse (Länsstyrelsen Dalarna 2012). Den andra grundvattenförekomsten är av typen sedimentär bergförekomst och befinner sig i Malung-Särna-området. Uttagsmöjligheterna i den sedimentära bergförekomsten är enligt SGU l/h. Ytterligare en grundvattenförekomst av typen sand- och grusförekomst tangerar utredningsområdets östra del. Enligt den regionala vattenförsörjningsplanen (Länsstyrelsen Dalarna 2012) ligger uttagsbrunnarna för Tandådalens allmänna vattentäkt inom grundvattenförekomsten. Längst i öster ligger Myrflodammens vattentäkt som tar råvatten från en källa. Området har stor betydelse för Tandådalens turistområde. Det är sannolikt möjligt att ytterligare vattentäkter kan anläggas i den mellersta delen av området i framtiden. Grundvattenförekomsten är omnämn i den regionala vattenförsörjningsplanen och är ur vattenförsörjningsintresse klassad enligt klass 2- viktig och skyddsvärd grundvattenförekomst av kommunalt intresse (Länsstyrelsen Dalarna 2012). Uttagsmöjligheterna i förekomsten är runt l/s enligt SGU. I tabell 2 nedan redovisas miljökvalitetsnormer för de tre grundvattenförekomsterna Dricksvattenuttag- Kommunal vattentäkt Det finns två kommunala vattentäkter ca 1 km söder om utredningsområdets västligaste del, se figur 6. Den ena vattentäkten har tagits ur bruk på grund av kvalitetsproblem. Den vattentäkt som tagits ur bruk har ett skyddsområde som fastställdes av Länsstyrelsen En ny vattentäkt med bergborrade brunnar anlades år Gällande skyddsområde för den gamla vattentäkten i Rörbäcksnäsåsen är ej längre relevant i och med att nya brunnar finns (Länsstyrelsen Dalarna 2012). En ansökan om fastställelse om ett vattenskyddsområde för den nya vattentäkten, Rörbäcksnäs vattentäkt vid Medskogshögen, lämnades in till Länsstyrelsen i Dalarna i slutet av år Den nya vattentäktens föreslagna skyddszoner och brunnar redovisas i figur 6. Den nya vattentäktens förslag till primärt skyddsområde ligger ca 1,2 km söder om vägkorridoren Enskilda vattentäkter I Rörbäcksnäs finns ett antal energibrunnar. Det finns inga enskilda brunnar inom utredningsområdet enligt SGUs brunnsarkiv Miljökvalitetsnormer De tre nämnda grundvattenförekomster omfattas alla av miljökvalitetsnormer för ytoch grundvatten fastställda 2009 av Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Förordningen baseras på EU:s 13

14 14 (34) ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). I Tabell 2 visas aktuell kvantitativ och kemisk status samt kvalitetskrav för grundvattenförekomsterna. Eventuella områden med lagerföljder som visar en komplex uppbyggnad av sorterade och osorterade jordarter kan ha betydelse för hur mark- och grundvatten rör sig i området. Ytterligare utredningsarbete och geotekniska undersökningar har påbörjats för att få en ökad förståelse för detta. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för de tre grundvattenförekomsterna Aktuell status Kvalitetskrav SE SE Sand- och grusförekomst, den sk. Rörbäcksnäsåsen 2009: God kvantitativ status 2009: God kemisk status 2015: God kvantitativ status 2015: God kemisk grundvattenstatus Malung-Särna SE Sedimentär bergförekomst, i Malung-Särna- området 2009: God kvantitativ status 2009: God kemisk status 2021: God kvantitativ status 2015: God kemisk grundvattenstatus SE SE Sand- och grusförekomst, i Malung-Sälen-området 2009: God kvantitativ status 2009: God kemisk status 2015: God kvantitativ status 2015: God kemisk grundvattenstatus Förslag till Miljökvalitetsnorm 2015 SE SE Sand- och grusförekomst, den sk. Rörbäcksnäsåsen God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus Malung-Särna SE Sedimentär bergförekomst, i Malung-Särna-området God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus SE SE Sand- och grusförekomst, i Malung-Sälen-området God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus 14

15 2.4. Topografi, jordartsförhållanden och våtmarker Terrängen i området är flack men sluttar åt sydväst med de högst liggande delarna på 550 m.öh. i nordöst och de lägst liggande delarna på 450 m. öh. i sydväst. Landskapet är ett flackt myrlandskap med uppstickande moränholmar. Området domineras av myrmark och morän, se figur 7. Myrmarkerna består till största del av torv som bedöms vara mellan 0,5 till 3 meter djupa, med extremvärden på 4,0 meter i undersökta punkter inom utredningsområdet. Torven underlagras främst av morän men i västra delen av utredningsområdet finns även isälvssediment. Berget förväntas ligga på ett relativt stort djup, > 10 m, med indikationer på ytnära berg i anslutning till Stora Tandån. Inget berg i dagen har observerats i området vid platsbesök. De tallbeklädda moränryggarna sticker upp 5 till 10 meter upp över den flacka våtmarken som ett torrare inslag i landskapet. Figur 7. Jordartskarta från SGU med vägkorridor och väglinje. Enligt SGU förekommer det i regionen nordvästra Dalarna områden med lagerföljder med en komplex uppbyggnad av både sorterade och osorterade jordarter. Dessa härstammar från olika nedisade och isfria tidsskeden. Det är i dagsläget okänt om dessa förhållanden finns inom utredningsområdet. Ytterligare geotekniska undersökningar ska utföras i kommande skeden Grundvattenförhållanden och våtmarker Utöver de grundvattenförekomster som beskrivs i avsnitt 2.3 ovan finns grundvatten ytnära i jorden över hela området. Enligt geoteknisk utredning utförd i området av SWECO under 2012 så ligger grundvattenytan i området relativt ytnära. I de delar av området som består av torvmark/våtmark, bedöms grundvattennivån kunna relateras till den vattenyta som finns i torvmarken. Under de perioder av året då mer nederbörd faller, såsom höst och vår, ligger grundvattennivån nära eller i nivå med markytan i våtmarkerna och under torrare perioder av året, sommar och vinter, kommer grundvattennivån troligen att ligga något lägre. Även under snösmältning bedöms torvområdena vara blöta till följd av högre grundvattennivåer. Torvmark \\ser01fal2se\projects\5581\ \3_dokument\36_pm_rapport\w\1w docx (Utskriven )

16 16 (34) brukar utgöra utströmningsområden för grundvatten. Grundvattennivån i de delar av området som består av morän bedöms ligga i ungefär samma nivå som i torvmarken. Detta antagande stämmer överens med de grundvattenmätningar som genomförts av SWECO under Planförslaget går igenom befintlig våtmark. På den östra sidan om flygplatsen finns den största delen sammanhängande våtmark. Inom våtmarken förekommer vattenförande stråk i form åar och lågpunkter i naturen där vatten rinner under delar av året. Våtmarkerna tillförs ständigt med vatten från fjällen i nordost. Anläggande av väg genom våtmark kan innebära att våtmarkens hydrologi påverkas. En vägkropp kan dämma det naturliga vattenflödet i våtmarken om vägkroppen byggs av material som inte är genomsläppligt. Anläggs diken vid sidan av vägen kan våtmarkerna lokalt avvattnas och bli torrare. I våtmarken placeras i stället vägens överbyggnad på sådan höjd att vägen inte riskerar att översvämmas vid nederbörd. Vid anläggandet av väg över våtmarksområden föreslås torven grävas ur ned till friktionsjord för att sedan fyllas upp med i huvudsak krossmaterial för att öka vägens bärighet. Detta förhindrar också att vattnet däms upp på en sida av vägen och att den andra sidan blir torrare. Som fyllnadsmassor föreslås även ett moränmaterial med låg genomsläpplighet. Detta för att skapa strömningsavskiljande barriärer och förhindra att vatten flödar längs med vägkroppen. Strömningsavskiljande barriärer kan bli aktuellt där markens egenskaper eller topografi är sådan att det finns risk för att vatten skulle kunna flöda längs vägkroppen istället för igenom vägkroppen. Geotekniska fältundersökningar pågår och vidare utredning om våtmarken kommer att genomföras 2.5. Genomförda utredningar Flödesanalys En flödesanalys över området har genomförts med hjälp av GIS och NNH laser data. Resultatet redovisas i bilaga 1 och bilaga 2. I bilaga 1 visas flödesvägar för hela avrinningsområdet och i bilaga 2 visas flödesvägar framtagna för det ursprungliga utredningsområdets avrinningsområde. Flödesanalyserna visar på de flödesvägar som finns naturligt i terrängen. Där det finns flödesvägar i kartan finns sannolikt också ett lågstråk där vatten kan rinna. Exempelvis finns flertalet sådana flödesvägar som rinner mot Stora Tandån mellan befintlig väg 1053 och Gräsbäcken och mellan Gräsbäcken och Videskogskällan. Där de namngivna vattendragen korsas av vägen måste passage ordnas i form av broar eller trummor. Mindre flödesvägar kan också ledas genom vägen i vägtrummor alternativt ledas om längs vägen till närmsta större flödesväg där trumma/bro anordnas. 16

17 17 (34) Figur 8. Flödesvägar i utredningsområdets avrinningsområde framtagna med hjälp av GIS-analys Översvämningskartering En ytavrinningsmodell har byggts upp i datorprogrammet MIKE URBAN/MIKE FLOOD för befintliga markförhållanden. Modellens utbredning motsvarar utredningsområdets avrinningsområde. Avrinningsområdet är stort, ca ha, och avvattnas främst via de två större vattendragen Stora Tandån och Sittan. Ytavrinningsmodellen har använts till att modellera avrinningen och det maximala vattendjupet vid ett 100-årsregn. Underlag till modellen är nationella höjdmodellen (Lantmäteriet, NNH-data, 2x2 m grid) och nederbörd i form av blockregn beräknat med Dahlströms formel (Svenskt vatten 2011). En kort och en lång nederbördsvaraktighet har modellerats, 2 respektive 12 timmar, för att få fram två möjliga översvämningsscenarion vid ett 100-årsregn. Varaktighet 12 timmar bedöms motsvara avrinningsområdets ungefärliga rinntid. Klimatfaktor 1,2 har används för att få med möjlig ökning av regnintensitet i framtiden på grund av klimatförändringar. Nederbörden har justerats med hänsyn till att en viss del av nederbörden infiltrerar i marken och därmed inte rinner av på ytan. Avrinningskoefficient 0,5 har använts vilken rekommenderas för 100-årsregn vid oexploaterad mark (Ven te Chow 1986). Noggrannheten i modellen är 10x10 m grid, d.v.s. i ett rutnät bestående av 10 gånger 10 meters rutor. Översvämningskarteringen visar att de områden som riskerar att översvämmas vid skyfall främst ligger runt de större vattendragen, se figur 9. Ju större vattendrag desto högre vattennivå och utbredning på översvämningen. Både Stora Tandån och Sittan har en djupare fåra där vattnet normalt rinner och svämplan där vattnet kan stiga upp vid stora flöden. I figuren nedan 17

18 18 (34) visas ett av Stora Tandåns svämplan som ligger inom den valda vägkorridoren. Översvämningskartor med båda nederbördsvaraktigheterna (2 respektive 12 timmar) för hela avrinningsområdet samt inzoomat på utredningskorridorerna finns i bilaga 3-6. Av de två undersökta scenariona var det alternativet 100-årsregn med varaktighet 2 timmar som gav högst vattennivåer (Trafikverket 2016). Figur 9. Kartan visar vattendjup för det modellerade alternativet 100-årsregn med varaktighet 2 timmar, vilket var det alternativ som gav högst vattennivåer. I figuren syns även de passager som vägen gör över de namngivna vattendragen i området. Även Stora Tandåns svämplan söder om vägkorridoren finns utmärk Dimensionerande vattennivåer För att kunna dimensionera broarna i planförslaget har dimensionerande vattennivåer tagits fram genom att upprätta en hydraulisk modell över Sittan och Stora Tandån. I denna modell har sedan de dimensionerande vattennivåerna tagits fram utifrån de dimensionerande flödena. Inför upprättandet av datormodellen har sektioner av vattendragen mätts in i fält för att få en så korrekt modell som möjligt. Vattenföringen för Sittan och Stora Tandån har beräknats enligt Trafikverkets publikation TDOK 2014:0051 Avvattningsteknisk dimensionering och utformning - MB 310. En modell har sedan upprättats i datorprogrammet HEC-RAS där vattennivåer i det berörda utbredningsområdet har beräknats. Modellen är endimensionell och använder energiekvationen och Mannings formel. Mannings talen längs med vattendragen varierar och har bestämts utifrån 18

19 19 (34) iakttagelser i fält. Sträckan som modellerats för Stora Tandån är ca 2,9 km och för Sittan är den modellerade sträckan ca 1,5 km. Även modellerade flöden från SMHIs Vattenweb samt flödesstatistik för Sveriges vattendrag från SMHI (för jämförbara områden) har vägts in i slutresultatet. De beräknade flödena, tillsammans med inmätta tvärsektioner och NNH (nationell höjddata) utgör underlaget för beräkningen av de dimensionerande vattennivåerna. Som underlag till modellbeskrivningen och beräkningarna har följande material använts: - Inmätningar ( , WSP) - Fotografier ( , WSP) - NNH (Höjddata/Laserdata) - Kartunderlag (lantmäteriet.se, samt viss.lanstyrelsen.se) - Kalibreringsdata i form av flödeshastigheter och vattennivåer från (WSP) - Modellerade flöden från SMHI:s Vattenweb för Resultatet från modelleringen presenteras i avsnitt 3.3 nedan Osäkerheter och förslag på vidare utredningar Modellresultaten för översvämningskarteringen ska ses som möjliga scenarier vid ett 100- årsregn. Det finns osäkerheter i modellen som t.ex. avrinningskoefficienten och terrängmodellen. En avrinningskoefficient har antagits gälla generellt i hela avrinningsområdet. I verkligheten varierar avrinningskoefficienten och den är svår att uppskatta i naturmarksområden. Avrinningsområdet är väldigt varierande med höga fjäll och delvis flacka myrmarker. En kompletterande översvämningskartering kan utföras med planerad väg inlagd i terrängmodellen. Här kan även de dimensionerande vattennivåerna tas in. Detta för att se huruvida det finns instängda områden och översvämningsrisker i det föreslagna planalternativet. Detta bör framför allt göras vid passagen över Sittan för att se hur vatten stiger i förhållande till omgivande mark. För att kunna genomföra noggranna dimensioneringar av vägtrummor i kommande skeden kan inmätningar av vattendrag och flödesvägar genomföras och hydrauliska modeller eventuellt upprättas. Noggrannare utredning av Videskogskällans flödesstråk bör genomföras. 19

20 20 (34) 3. Utredning avvattning Denna utredning visar en förslagen utformning av avvattningsåtgärder för planförslaget. Utredningen kommer att användas för vidare arbete med planförslagets slutliga utformning Förutsättningar Befintlig avvattning Flygplatsens södra delar avvattnas i dagsläget troligen via Gräsbäcken till Stora Tandån. Mellan Gräsbäcken och befintlig väg 1053 finns utdikningar och mindre vattenflöden som rinner mot Stora Tandån och Mobergstjärnen enligt Länsstyrelsen Dalarnas visningstjänst WebGis (2016). Från Mobergstjärnen rinner vattnet vidare mot Stora Tandån. Den erhöll Sälenflyg AB tillstånd från mark och miljödomstolen, Nacka tingsrätt (mål nr M ), bland annat tillstånd att inom fastigheten Malung-Sälen Lima Besparingsskog S:1, få kulvertera del av Gräsbäcken till en längd av 350 meter samt att få utföra åtgärder för att avvattna mark genom att anlägga 3,5 km nya diken och rensa befintliga diken till en längd av 2 km. Vägplanen för ny väg 1053 berör befintlig avvattning i anslutningarna till befintlig väg 1047 i väster och befintlig väg 1053 i öster. Dessa befintliga vägar avvattnas genom vägslänter och vägdiken. Vid anslutningen till befintlig väg 1047, längdmätning 0+000, finns en vägtrumma under väg Dess exakta läge är i dagsläget oklart men diken som leder till denna trumma måste eventuellt ledas om vid en ny dragning av väg Eventuella vägtrummor under skogsbilvägen som ansluter till befintlig väg 1053 i höjd med är ej kartlagda Styrande och vägledande dokument Vid dimensionering av avvattningssystem är Trafikverkets tekniska krav för avvattning TK Avvattning (TDOK 2014:0045), med tillhörande råd Trafikverkets tekniska råd för avvattning TR Avvattning (TDOK 2014:0046) och Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB310 (TDOK 2014:0051) styrande. Vägledande dokument Riktvärden för dagvattenutsläpp Regionala dagvattennätverket i Stockholms län tog 2009 fram förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, se tabell 3. Riktvärdena avser årsmedelvärden och är kategoriserade utifrån typ av recipient och var i avrinningsområdet utsläppet sker, se nedan: 20

21 21 (34) 1M mindre recipient, direktutsläpp mindre sjöar, vattendrag, havsvikar 2M mindre recipient, ej direktutsläpp 1S 2S större recipient, direktutsläpp större recipient, ej direktutsläpp Större sjöar och hav 3VU förbindelsepunkt, ej direktutsläpp Verksamhetsutövare Tabell 3. Förslag till riktvärden för halter av förorenande ämnen i dagvatten (Riktvärdesgruppen, 2009) 1M 2M 1S 2S 3VU Fosfor (P) mg/l 0,16 0,175 0,2 0,25 0,25 Kväve (N) mg/l 2 2,5 2,5 3 3,5 Bly (Pb) µg/l Koppar (Cu) µg/l Zink (Zn) µg/l Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,5 0,45 0,5 0,5 Krom (Cr) µg/l Nickel (Ni) µg/l Kvicksilver (Hg) µg/l 0,03 0,07 0,05 0,07 0,1 Suspenderad substans (SS) mg/l Olja mg/l 0,4 0,7 0,5 0,7 1 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,03 0,07 0,05 0,07 0,1 21

22 22 (34) 3.2. Miljökrav Miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster I området som planerad väg passerar finns både yt- och grundvattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) fastställda 2009, se avsnitt 2 ovan. Den statusklassning som skulle skett 2015, då också kvalitetskrav för 2021 definieras, är inte färdigställd varför även arbetsmaterial för kommande klassning presenteras ovan. Dagvattenhantering ska inte försämra miljökvalitetsnormerna. Dagvatten som riskerar försämra statusen bör genomgå rening innan det släpps till recipienten. I figur 10 nedan visas de vattendrag med fastställda miljökvalitetsnormer som ny väg 1053 kommer att korsa. Figur 10. Vägkorridor med nytt vägområde för väg I figuren är vattendrag med fastställda miljökvalitetsnormer markant markerade och syns från väster till öster i figuren. I figuren är också de fem platser där namngivna vattendrag korsas utmärkta Vattenskyddsområde Planerad vägsträckning går inte genom något vattenskyddsområde (VISS, 2016). Den valda korridoren korsar däremot Rörbäcksnäsåsen i väster och tangerar ytterligare en grundvattenförekomst i öster (se avsnitt 2.3). Båda dessa grundvattenförekomster är omnämnda i den regionala vattenförsörjningsplanen och är ur vattenförsörjningsintresse klassad enligt klass 2- viktig och skyddsvärd grundvattenförekomst av kommunalt intresse (Länsstyrelsen Dalarna 2012). 22

23 23 (34) Föra att avgöra hur grundvattenförekomsten Rörbäcksnäsåsen kommer att påverkas av vägen, både under bygg- och driftskedet, krävs vidare geotekniska undersökningar. Geotekniska undersökningar kommer att genomföras under Vandringshinder Planerad väg korsar flertalet mindre vattendrag och flödesvägar. Trummor för genomledning av vatten ska anläggas enligt trafikverkets föreskrifter för att underlätta passage för vattenlevande djur Skydd mot utsläpp vid olycka Åtgärder som hindrar utsläpp vid olycka bedöms behövas vid passage över Sittån och Stora Tandån. Detta för att förhindra att exempelvis flygbränsle sprids till vattendragen. Liknande åtgärder planeras vid passage över Skärtjärnskällan, Gräsbäcken och Videskogskällan. Planerade åtgärder består av avåkningsskydd i form av räcken och uppsamlingsskydd så som kantsten Dagvattenrening Enligt P105 har vägar med låga till måttliga trafikmängder ( fordon/dygn) inget reningsbehov av dagvatten. Ny väg 1053 har en lägre trafikmängd än fordon/dag. Rening av dagvatten från vägen kommer att ske i vägdiken. Transport i diken och bäckar bedöms därför tillräcklig för att rena dagvattnet innan det når recipienter som omfattas av miljökvalitetsnormer. Längs större delen av sträckan är det tänkt att dagvatten från vägbanan avvattnas via vägslänter och vägdiken till flödesvägar och bäckar. Som visas nedan i tabell 9 är andelen diken och vägslänter likvärdig med andelen hårdgjord vägbana. Detta leder till att det knappt uppstår något flöde från vägbanan. Föroreningsberäkningar genomförda i StormTac visar att halterna av studerade ämnen överskrider riktvärdesgruppens förslag till riktvärde för dagvattenutsläpp till mindre recipient, ej direktutsläpp, gällande kväve, koppar och kvicksilver (se avsnitt 3.6). Det beräknade dagvattenflödet från vägen är dock så litet att mycket låga halter av de framräknade föroreningarna tros nå recipienterna med miljökvalitetsnormer Miljöfarlig verksamhet Avledning av dagvatten från väg bedöms inte innefattas av tillstånds- eller anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet Pumpning Det finns inget behov av pumpning för avvattningsanläggningen Vattenverksamhet Bron över Stora Tandån kommer inte att byggas inom vattenområdet och bedöms därför inte ge upphov till vattenverksamhet. Till vattenområdet räknas vattendragets utbredning vid 100-års flöde. Även över Sittan ska en bro byggas. Medelvattenföringen i Sittan är mindre än 1m 3 /s. Även de namngivna vattendragen Skärtjärnskällan, Gräsbäcken och Videskogskällan har en 23

24 24 (34) medelvattenföring som underskrider 1m 3 /s. Byggande av bro över Sittan samt genomledning av vattendrag genom vägtrummor omfattas av vattenverksamhet som bedöms vara anmälningseller tillståndspliktiga. I figur 10 redovisas de passager som vägen gör över de namngivna vattendragen i området. I tabell 6 nedan redovisas ytterligare information om dessa fem vattendrag. Tabell 4. Namngivna vattendrag i området med information om anmälan eller tillstånd om vattenverksamhet. Vattendrag Sittan Skärtjärns Stora Videskogskällan Gräsbäcken -källan Tandån Längdmätning och MKN Ja Nej Ja Nej Nej Bro eller Trumma Bro Trumma Trumma Trumma Bro D1000 D1200 D1000 Anmälan/tillstånd vattenverksamhet Ja Ja Nej Ja Ja 3.3. Dimensionerande vattennivåer Där den planerade vägen korsar Sittan och Stora Tandån kommer broar att byggas. En hydraulisk modell över de båda vattendragen har upprättats för att utreda dimensionerande vattennivåer i dessa, se avsnitt Vid passage över Sittan är HHW100(högsta högvattenstånd med återkomst tid 100 år) beräknat till cirka + 448,87, se tabell 5. En skiss för den tänkta bron över Sittan ses i bilaga 7. Vid passagen över Stora Tandån är HHW 100 beräknat till cirka +474, 75, se tabell 6. En skiss för den tänkta bron över Stora Tandån ses i bilaga 8. I tabell 5 och tabell 6 redovisas också dimensionerande flöden som tagits fram i den hydrauliska modellen. Med HHQ100 avses den vattenföring som över en oändligt lång tidsperiod har en genomsnittlig återkomsttid på 100 år. Flödet kan således inträffa flera gånger under en 100-årsperiod. Det samma gäller även övriga flöden med återkomsttid i tabellerna nedan. Vattennivån vid HHQ100 används för att definiera de båda vattendragens respektive vattenområde. Tabell 5. Dimensionerande flöden och vattennivåer vid vägens passage över Sittan. Dimensionerande vattenföring Flöde [m3/s] Dimensionerande vattenstånd Vattennivå RH2000 [m] HHQ HHW HHQ HHW HQ HW MHQ 7.5 MHW MQ 0.9 MW MLQ 0.14 MLW LLQ 0.07 LLW

25 25 (34) Tabell 6. Dimensionerande flöden och vattennivåer vid vägens passage över Stora Tandån. Dimensionerande vattenföring Flöde [m3/s] Dimensionerande vattenstånd Vattennivå RH2000 [m] HHQ HHW HHQ HHW HQ HW MHQ 17.5 MHW MQ 1.9 MW MLQ 0.17 MLW LLQ 0.09 LLW Genomledning av naturflöden Avrinningsområdet för den valda vägkorridoren har tagits fram av WSP och ingår i utredningen för flödesvägar som redovisas i figur 8. Flöde för respektive avrinningsområde beräknas enligt Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB310 (TDOK 2014:0051). HQ 50 = 0,27 + 0,0344 Mq N + 0,03 N 0,09 S N där HQ 50 = Högvattenföring, 50 års återkomsttid [m 3 /s] Mq = Specifik medelvattenföring [l/s km 2 ] N = avrinningsområdets yta uppströms beräkningspunkten [km 2 ] S = Sjöyta inom N [km 2 ]. Mq utläses i bilaga 6.1 i Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB310 till 16 l/s km 2. Sjöytan S inom samtliga avrinningsområden är 0 km 2. Tabell i Trafikverkets tekniska krav för avvattning TK Avvattning listar minsta tillåtna dimensioner för olika typer av trummor. I detta skede har en initial bedömning av trumdimension gjorts baserat på ovan nämnda tabell samt bilaga 6.3 i Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB310. För en mer noggrann dimensionering i kommande skeden kan inmätningar av vattendrag och flödesvägar genomföras och en hydraulisk modell eventuellt upprättas. Planerad väg korsar flertalet mindre vattendrag och bäckar. Där flera flödesvägar korsar planerad väg, och terrängen tillåter, kan flödesvägar ledas om och rinna av med terrängen till närmaste flödesväg, vattendrag eller trumma. I tabell 7 listas samtliga vägtrummor för genomledning av naturflöde som planeras längs sträckan. I avsnitt 3.7 beskrivs avvattningsåtgärder kring trummor närmare. Trummornas placering kan ses i bilaga 9. 25

26 26 (34) Tabell 7. Föreslagna vägtrummor med flöden och dimensioner för genomledning av naturflöde längs vägsträckningen för ny väg Trummorna dimensioneras efter HQ 50. km Avrinningsområde [km 2 ] HQ 50 [m 3 /s] MQ [m 3 /s] MHQ [m 3 /s] Trummdimension [mm] ,647 0,839 0,0104 0, (Skärtjärnskällan) ,029 0,373 0,0005 0, ,014 0,362 0,0002 0, ,045 0,385 0,0007 0, ,453 1,447 0,0232 0, (Gräsbäcken) ,021 0,367 0,0003 0, ,123 0,466 0,0024 0, ,083 0,414 0,0013 0, ,873 1,010 0,0140 0, (Videskogskällan) ,133 0,451 0,0021 0, (Videskogskällan) ,396 0,650 0,0063 0, (Videskogskällan) ,055 0,392 0,0009 0, ,142 0,377 0,0005 0, ,017 0,458 0,0023 0, Dimensionerna för ovanstående trummor är dimensionerade utifrån beräkningar. Enligt TRVKväg är dock minsta innerdiameter trummor i klimatzon 4 och 5, i vilket vägkorridoren ligger, D800 mm. Om trummor av dimension 800 mm används kommer avvattningsanläggningen i de flesta passager att klara dimensionerande 200-års flöden enligt tabell 8. Tabell 8. Dimensioner för nya vägtrummor med HQ200 som dimensionerande vattenföring. km Avrinningsområde HQ200 [m3/s] Trummdimension [mm] [km 2 ] ,647 1, (Skärtjärnskällan) ,029 0, ,014 0, ,045 0, ,453 1, (Gräsbäcken) ,021 0, ,123 0, ,083 0, ,873 1, (Videskogskällan) ,133 0, (Videskogskällan) ,396 0, (Videskogskällan) ,055 0, ,142 0, ,017 0,

27 27 (34) 3.5. Dimensionerande dagvattenbelastning Beräkningsmetod Dimensionerande dagvattenflöde beräknades enligt Trafikverkets publikation MB310 Q = i Å A hårdgjord φ + A infiltrerbar (i Å f i ) där Q = dimensionerande flöde [l/s] i Å = dimensionerande regnintensitet [l/s,ha] A = yta [ha] φ = avrinningskoefficient [-] f i = infiltrationskapacitet [l/s,ha] I enlighet med MB310 beräknas dimensionerande regnintensitet återkomsttid Å=12 månader och regnvaraktighet på 15 minuter. Avrinningskoefficient för belagd vägyta är enligt MB310 φ = 0,9. Infiltrationskapacitet sattes till 150 l/s,ha. Inflöde från naturmark beräknades enligt rationella metoden med avrinningskoefficient φ = 0,1. Q = A φ i Å Beräknade flöden Hela vägsträckan lutar med topografin i området. Vägens högsta punkt ligger vid anslutningen till befintlig väg Vägen sluttar därefter med terrängen mot väster, ned till anslutningen av väg Beräknat dagvattenflöde från planerad väg visas i tabell 9. Tabellen visar hårdgjorda ytor, infiltrerbara ytor (så som vägdiken och vägslänter) samt inflöde från naturmark. Inflöde från naturmark beräknas då vägen skär befintlig markyta. Kolumnen totalt flöde visar dimensionerande belastningsfall för respektive delsträcka. Endast för en delsträcka uppkommer ett flöde från vägytan, övrigt vatten infiltrerar i slänter och diken. Andelen hårdgjorda ytor för de flesta delsträckor är också mindre än andelen infiltrerbara ytor och vägdagvattnet har därför goda möjligheter att infiltrera i området. Visst inflöde från naturmark förekommer där vägen skär befintlig mark. 27

28 28 (34) Tabell 9. Dimensionerande belastningsfall för delsträckor längs ny väg km A hårdgjord [ha] A infiltrerbar [ha] Maxflöde från väg [l/s] Inflöde från naturmark* [l/s] Totalt flöde [l/s] ,816 1, ,328 0, ,368 0, ** 100** ,328 0, ,536 0, ,344 0, ,428 0, ,184 0,18 3,2 0 3, ,192 0, ,4 0, ,344 0, ,28 0, *Beräkningar av inflöde från naturmark måste utredas vidare för planalternativet. **För delsträckan är det beräknade inflödet från naturmark stort. I denna beräkning har inte hänsyn tagits till de flödesvägar som identifierats för delområdet. Om hänsyn tas till flödesvägarna kommer inflödet från naturmark troligen att minska Föroreningsförhållanden Beräkningsmetod Dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll beräknades i programvaran StormTac Web för aktuell markanvändning. Föroreningsmängden per år har beräknats för årsvolymen dagvatten som baseras på en nederbörd på 636 mm/år. Årsvolymen dagvatten har sedan multiplicerats med föroreningshalten för varje markanvändningsområde. Antagna markanvändningar är väg. För beräkningen har vägen delats in i två delar där marklutningen är sådan att var del leds mot en vattenförekomst med miljökvalitetsnormer. Sträckan går mellan anslutningen till befintlig väg 1047, över Sittan, och vidare fram till Stora Tandån. Sträcka som går från Stora Tandån fram till anslutningen av befintlig väg 1053 (se bilaga 9) Föroreningsberäkningar För de båda sträckorna har föroreningshalter från StormTac använts för lågt trafikerade vägar. För sträckan mellan Sittan och Stora Tandån har halter för en väg som trafikeras med 5000 fordon/dygn antagits. För sträckan mellan Stora Tandån och befintlig väg 1053 har halter för en väg som trafikeras med 2000 fordon/dygn antagits, se Samrådshandling planförslag. 28

29 29 (34) Som riktvärde för föroreningsberäkningarna har 1M, direktutsläpp till mindre recipient, använts. De beräknade teoretiska halterna av förorenande ämnen i dagvatten från planerad väg 1053 ligger för de flesta ämnen under riktvärde 1M. Längs de båda delarna kommer dagvatten rinna av till intilliggande slänt eller dike vilket fungerar som rening av vattnet. Schablonmässig reningseffekt för vägdiken har använts för att beräkna en teoretisk halt föroreningar efter rening i vägdiken. Beräknad teoretisk halt och belastning av föroreningar, enligt StormTac, presenteras för de båda delområdena i tabell 10 och tabell 11 nedan. Det framräknade dagvattenflödet från vägbanan är obefintligt för alla delsträckor utom en, se tabell 9. För huvudparten av vägbanan kommer vägdagvatten att först rinna över vägslänter eller i diken innan det når Sittan och Stora Tandån. Dagvattnets föroreningsinnehåll bedöms vara liten och ytterligare reningsåtgärder för dagvatten från planerad väg bedöms ej nödvändiga. Tabell 10. Beräknade halter och belastning av föroreningar i dagvattnet från ny väg 1053 mellan och Detta är den vägsträcka som går mellan anslutningen till befintlig väg 1047, över Sittan, och vidare fram till Stora Tandån. Fetstilt text indikerar överskridna riktvärden enligt tabell 3. Halter [µg/l] Belastning [kg/år] Förorening Efter rening Riktvärde Förorening Efter dike dike 1M P ,6 1,1 N Pb 4,6 2,76 8 0,052 0,031 Cu ,27 0,20 Zn 58 26,1 75 0,65 0,29 Cd 0,27 0,1755 0,4 0,003 0,002 Cr 7,8 5, ,087 0,057 Ni 4,8 2, ,054 0,026 Hg 0,077 0,0693 0,03 0, ,00077 SS Oil ,3 1,2 PAH16 0,19 0,1615 0,0021 0,0018 BaP 0,011 0, ,03 0, ,

30 30 (34) Tabell 11. Beräknade halter och belastning av föroreningar i dagvattnet från ny väg 1053 mellan och Detta är den vägsträcka som går från Stora Tandån till anslutningen av befintlig väg Fetstilt text indikerar överskridna riktvärden enligt tabell 3. Halter [µg/l] Belastning [kg/år] Förorening Efter rening Riktvärde Förorening Efter dike dike 1M P ,7 1,9 N Pb 3,8 2,28 8 0,073 0,044 Cu 22 16,5 18 0,43 0,32 Zn 46 20,7 75 0,89 0,40 Cd 0,26 0,169 0,4 0,0051 0,0033 Cr 7,4 4, ,14 0,09 Ni 4,4 2, ,086 0,042 Hg 0,077 0,0693 0,03 0,0015 0,0014 SS Oil ,1 PAH16 0,15 0,1275-0,003 0,003 BaP 0,011 0, ,03 0, , Avvattningsåtgärder Föreslagen avvattningslösning visas i bilaga 9. Nedan följer föreslagna åtgärder för avvattning Topografin sluttar från öster ned mot väster. Vid ligger Sittan, en bro byggs över ån och avåkningsskydd och skydd mot utsläpp av flygbränsle utformas vid bron. Vägen avvattnas delvis mot diken där vägen skär befintlig mark. I övrigt rinner vägdagvatten över vägslänter Topografin lutar från öster ned mot väster. Dagvatten från vägen avrinner på vägslänter och i vägdiken. Vid anläggs en vägtrumma för att leda Videskogskällan under vägen. Skydd mot utsläpp av flygbränsle utformas vid passagen över ån. Vid och leds flöde med terrängen längs vägens högra sida mot videskogskällan Topografin lutar från öster ned mot väster. Dagvatten från vägen avvattnas via vägslänter och i vägdiken där vägen skär befintlig terräng. Vid anläggs en vägtrumma för genomledning av naturflöden. Vid anläggs en vägtrumma för att genomleda naturflöde. Till denna trumma leds naturflöde med terrängen på den högra sidan av vägkroppen. Vid anläggs en vägtrumma för genomledande av naturflöde. Längs vägens högra sida leds naturflöde med terrängen till denna trumma. 30

31 31 (34) Topografin lutar från öster ned mot väster. Dagvatten från vägen avvattnas på vägslänter och i vägdiken där vägen skär befintlig mark. Vid passerar vägen Stora Tandån. En bro byggs över ån och avåkningsskydd och skydd mot utsläpp av flygbränsle utformas vid bron Topografin lutar från öster ned mot väster. Dagvatten från vägen avvattnas via vägslänter och i vägdiken där vägen skär befintlig terräng. Inga diken anläggs i våtmarkerna. Vid anläggs en trumma för att leda Gräsbäcken genom vägen. Skydd mot utsläpp av flygbränsle utformas vid passagen över vattendraget. Vid cirkulationsplatsens anslutning mot flygplatsen, vid 2+440, anläggs en vägtrumma tvärs den anslutande vägen för att genomleda naturflöde. Cirkulationsplatsen skevas utåt från rondellen Topografin lutar från öster ned mot väster. Dagvatten från vägen avvattnas via vägslänter och i vägdiken där vägen skär befintlig terräng. Inga diken anläggs i våtmarkerna. Vid anläggs en vägtrumma för att genomleda naturflöde Topografin lutar från öster ned mot väster. Dagvatten från vägen avvattnas på vägslänter och i vägdiken där vägen skär befintlig terräng. Inga diken anläggs i våtmarkerna. Vid anläggs en vägtrumma för att genomleda naturflöde. Naturflöde leds med terrängen till denna trumma på båda sidor om vägen Topografin lutar från öster ned mot väster. Dagvatten från vägen avvattnas på vägslänter och i vägdiken där vägen skär befintlig terräng. Inga diken anläggs i våtmarkerna. Vid anläggs en vägtrumma för att genomleda naturflöde Topografin lutar från öster ned mot väster. Dagvatten från vägen avvattnas via vägslänter och i vägdiken där vägen skär befintlig terräng. Inga diken anläggs i våtmarkerna. Vid anläggs en trumma för att leda ett delflöde av Videskogskällan genom vägen. Vid anläggs ytterligare en trumma för att leda ett delflöde av Videskogskällan genom vägen. Skydd mot utsläpp av flygbränsle utformas vid passagen över vattendragen. Längs vägens vänstra sida leds naturflöde med terrängen mot Videskogskällan Topografin lutar från öster ned mot väster. Dagvatten från vägen avvattnas på vägslänter och i vägdiken där vägen skär befintlig terräng. Inga diken anläggs i våtmarkerna. Vid anläggs en trumma för att leda ytterligare ett delflöde av Videskogskällan genom vägen. Skydd mot utsläpp av flygbränsle utformas vid passagen över vattendraget. Längs båda sidor vägen leds naturflöden mot Videskogskällan. 31

32 32 (34) Topografin lutar från öster ned mot väster. Dagvatten från vägen avvattnas på vägslänter och i vägdiken där vägen skär befintlig terräng. Vid anläggs en vägtrumma för att genomleda naturflöde Topografin lutar från öster ned mot väster. Dagvatten från vägen avvattnas på vägslänter och i vägdiken där vägen skär befintlig terräng. Vid anläggs en vägtrumma för att genomleda naturflöde. Även vid anläggs en vägtrumma för att genomleda naturflöde och undvika risken att en dämning av vatten uppstår vid vägens anslutning till befintlig väg Genomförande 4.1. Byggskede Utrustning för eventuella utsläpp som kan påverka nedströms liggande recipient bör finnas tillhands till exempel saneringsmaterial för oljeutsläpp. Innan byggskedet startar bör lokalisering av utloppen i recipienterna ske, så att det är känt var åtgärder bör sättas in om en olycka med stort utsläpp skulle bli aktuellt. Insatser i närområdet bör göras i första hand. I anläggningsskedet finns också risk för tillfällig grumling i vattendrag i samband med arbete i och i närheten till vatten. Arbete i och inom vattenområden ska utföras på bästa möjliga sätt för att undvika negativ påverkan på vattenmiljöer Driftskede För att funktion och kapacitet i avvattningsanläggningen ska upprätthållas är skötsel och underhåll viktigt. En skötselplan bör utformas inför driftskedet. Vägar kan påverka yt- och grundvatten på olika sätt. I driftskedet finns en långsiktig belastning i form av föroreningar från vägunderhåll, vägslitage och förorenande ämnen från fordon. Det finns också en akut risk för utsläpp till yt- eller grundvatten i samband med vägtrafikolyckor. 5. Kvarstående arbete Vidare geotekniska undersökningar och utredningar kommer att genomföras under När dessa är genomförda kommer risk för erosion och sättningar för vägen med slänter och diken att utredas vidare. Efter att geotekniska utredningar är färdiga så kommer även grundläggningsmetoden för vägen att fastställas. Föreslagen utformning för avvattningsanläggninge kan komma att ändras innan planalternativets utformning fastställs. 32

33 6. Källor Tryckta källor Länsstyrelsen Dalarna 2012: Vattenförsörjningsplan Dalarnas län, Miljöenheten, rapport 2012:02 Ramböll 2010: Sälen Trysil Airport ab, Miljökonsekvensbeskrivning med teknisk beskrivning. Stockholm Setterberg 2009: Margareta Setterberg. Bottenfauna i Tandåns tillflöden Gräsbäcken & Blästbäcken 2009, Limnia Svenskt Vatten, 2011: Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppsystem, Svenskt Vatten P104. Sweco 2012: PM Geoteknik, Sälen Trysil Airport AB, Sälen Trysil Airport. Trafikverket 2014: Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB310 Trafikverket 2016: PM Översvämningskartering, Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen, Malung - Sälens kommun, Dalarnas län Ven te Chow 1986: Ven Chow, David Maidment & Larry Mays. Applied Hydrology. Digitala källor SMHI 2015: vattenwebb.smhi.se Vatteninformationssystem Sverige (VISS) 2016: hämtad Webgis 2016: hämtad \\ser01fal2se\projects\5581\ \3_dokument\36_pm_rapport\w\1w docx (Utskriven )

34 34 34 (34)

35

36

37

38

39

40

41

42

43