Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. December 2010 ESV 2010:30. ekonomistyrningsverket, 10 december

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna December 2010 ESV 2010:30 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010 1

Publikationen Statsbudgeten och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www. esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Intresse för prenumeration går att anmäla till Marie Hellman, e-post: marie.hellman@esv.se Datum: 2010-12-10 Dnr: 49-885/2010 ISBN: 978-91-7249-313-1 Layout: Marie Hellman och Britt-Marie Willis, ESV Omslag: Matton Collection Baltic Tryckeri: AB Danagårds Grafiska, Ödeshög Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 08-690 45 10

Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statsbudgeten och de offentliga finanserna. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2015. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognoserna används bland annat för att identifiera avvikelser från finanspolitiska mål i ett tidigt skede. Prognosen för de offentliga finanserna baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Decemberprognosen beaktar månadsutfall för statsbudgeten till och med oktober samt kvartalsutfall från Nationalräkenskaperna som publicerades i slutet av november. Beräkningarna slutfördes den 29 november 2010. På ESV:s hemsida, www.esv.se, finns ytterligare sifferunderlag samt information om ESV:s prognosmetoder. Mats Wikström Tf. generaldirektör ekonomistyrningsverket, 10 december 2010 3

Kontaktpersoner Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos ingår Robert Boström, redaktör, 08-690 44 14, Patrik Andreasson, 08-690 44 56 och Anna Larsson 08-690 43 02. Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognosansvarig Statsbudgetens utgifter, ålderspensionssystemet och statsbudgeten som helhet Kristina Ström Olsson 08-690 45 20 Prognosansvarig Statsbudgetens inkomster och offentliga sektorns finanser Håkan Jönsson 08-690 45 71 Utgifter 1. Rikets styrelse Anton Lindbom 08-690 45 08 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning Anton Lindbom 08-690 45 08 3. Skatt, tull och exekution Tina Granath 08-690 45 85 4. Rättsväsendet Tina Granath 08-690 45 85 5. Internationell samverkan Margareta Nöjd 08-690 44 53 6. Försvar och samhällets krisberedskap Tomas Skytesvall 08-690 44 48 7. Internationellt bistånd Margareta Nöjd 08-690 44 53 8. Migration Karin Edlund 08-690 45 67 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin 08-690 45 43 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Krister Jensevik 08-690 43 23 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom Margareta Nöjd 08-690 44 53 12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn Karin Edlund 08-690 45 67 13. Integration och jämställdhet Tomas Skytesvall 08-690 44 48 14. Arbetsmarknad och arbetsliv Tomas Skytesvall 08-690 44 48 15. Studiestöd Alexandra Leonhard 08-690 43 76 16. Utbildning och universitetsforskning Alexandra Leonhard 08-690 43 76 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin 08-690 45 43 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Tina Granath 08-690 45 85 19. Regional tillväxt Anton Lindbom 08-690 45 08 20. Allmän miljö- och naturvård Patrik Andreasson 08-690 44 56 21. Energi Karin Edlund 08-690 45 67 22. Kommunikationer Margareta Nöjd 08-690 44 53 23. Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tina Granath 08-690 45 85 24. Näringsliv Svante Hellman 08-690 43 15 25. Allmänna bidrag till kommuner Tina Granath 08-690 45 85 26. Statsskuldsräntor m.m. Svante Hellman 08-690 43 15 27. Avgiften till Europeiska gemenskapen Karin Edlund 08-690 45 67 Kassamässig korrigering Margareta Nöjd 08-690 44 53 RGK:s nettoutlåning Svante Hellman 08-690 43 15 Inkomster Direkta skatter på arbete, periodiseringar Robert Boström 08-690 44 14 Direkta skatter på arbete, kapitalskatter hushåll Anna Larsson 08-690 43 02 Företagsskatter och återbetalningar av lån Alexandra Leonhard 08-690 43 76 Indirekta skatter på arbete Ann-Sofie Öberg 08-690 43 88 Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter och finansieringsavgift Björn Andersson 08-690 44 01 Mervärdesskatt, punktskatter, försäljning och utdelningar Patrik Andreasson 08-690 44 56 Kommunala utjämningsavgifter Tina Granath 08-690 45 85 Skattenedsättningar Tomas Skytesvall 08-690 44 48 Bidrag från EU Tina Granath 08-690 45 85 Kalkylmässiga inkomster Krister Jensevik 08-690 43 23 Kommunsektorns finanser Anders Brunstedt 08-690 43 12 Ålderspensionssystemets finanser Margareta Nöjd 08-690 44 53 Makroekonomisk utveckling Ann-Sofie Öberg 08-690 43 88 Avdelningen analys och prognoser e-post: fornamn.efternamn@esv.se, prognos@esv.se

innehåll Innehåll Sammanfattning 9 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen _11 Den makroekonomiska utvecklingen 13 Statens finanser 21 Snabbt stigande överskott från 2012 21 Statsbudgeten 22 Underliggande inkomster och utgifter _ 22 Finansiellt sparande i staten 23 Statsskuldens och skuldkvotens utveckling _ 24 Den kommunala sektorns finanser _31 Försvagade finanser efter överskott 2010 31 Långsamt stigande inkomster _ 31 Jämförelse med ESV:s föregående prognos _ 35 Ålderspensionssystemets finanser _37 Överskott under prognosperioden 37 De offentliga finanserna och de budgetpolitiska målen _39 Allt starkare sparande i den offentliga sektorn framöver _ 39 Uppföljning av överskottsmålet _ 39 Uppföljning av utgiftstaket 40 Kommunernas balanskrav _ 42 Finanspolitikens inriktning 43 Statsbudgetens utgifter _47 Utgifterna realekonomiskt fördelade 48 Utgifterna fördelade efter ändamål _ 48 Målet om 20 000 poliser är uppnått _ 53 Osäker prognos 2010 på grund av försenade leveranser till försvaret 53 Utgifterna för tandvårdsförmånerna blir lägre än beräknat _ 53 Utgifterna för ohälsan fortsätter att minska 54 Ökade utgifter för barnbidrag och föräldraförsäkring 56 Arbetsmarknadsrelaterade utgifter sjunker 2011 2015 57 Förbättrat arbetsmarknadsläge och sjukförsäkringsreformen medför allt färre inom trygghetssystemen _ 60 Utgifterna för utbildning och studiestöd ökar men mindre än väntat 61 Kommunikationer _ 62 12 miljarder kronor i kapitaltillskott till bolag 2008 2010 63 Mer i bidrag till kommuner och landsting 64 Rekordlåga statsskuldsräntor 2010, men de stiger framöver _ 64 EU-avgiften ökar 66 Riksgäldens nettoutlåning har stor betydelse för budgetsaldot _ 67 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster _71 Direkt skatt på arbete ökar årligen med över 3 procent 2011 2015 _ 75 Företagsskatten passerar 2007 års nivå 2011 77 Utbetalningarna av kommunal fastighetsavgift ökar 2011 78 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010 5

innehåll Skatt på konsumtion och insatsvaror 79 Mycket stark period för momsintäkterna 79 Måttlig ökning av intäkterna från alkohol- och tobaksskatt _ 81 Intäkterna av energi- och koldioxidskatt ökar kraftigt under prognosperioden 81 Periodiseringar _ 82 Statens aktieutdelningar extra höga 2011 _ 83 Hög nivå på Riksbankens inleverans _ 84 Inkomsterna från arbetslöshetsavgiften revideras ner _ 85 Tema: Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring 87 Appendix 91 Förteckning över faktarutor Hur de offentliga finanserna påverkas av den makroekonomiska utvecklingen 18 Budgetsaldo och finansiellt sparande samma pengar, men olika redovisningssystem 24 Faktorer bakom den snabbt sjunkande skuldkvoten dekomponering av förändringen 27 Förutsättningarna för kalkylen 31 Kommunala skatteinkomster drivs av löneinflationen 32 Att uppskatta den reala utvecklingen av skatteinkomsterna _ 33 Utgifterna sorterade efter ändamål _ 49 Ändamålen fördelade i realekonomiska termer 50 Ränteutgifter och räntekostnader 65 Räntebegreppet i den realekonomiska fördelningen av statsbudgeten 66 Riksgäldens nettoutlåning en särskild post på utgiftssidan _ 68 Så påverkar Riksgäldens nettoutlåning budgetsaldot, statsskulden, räntorna och det finansiella sparandet i staten. _ 70 Nya regler för andrahandsuthyrning 76 Skattebaser för statens momsintäkter 81 Periodiserad redovisning på statsbudgeten _ 82 Statens aktieportfölj under omvandling. 84 Beräkning av de som antas bli avgiftsskyldiga till en arbetslöshetskassa 88 Olika skuldbegrepp _ 98 Engångseffekter _ 103 Förändring av anslagsbehållningar _ 108 Tabellförteckning Tabell 1. Statsbudgeten och de offentliga finanserna 9 Tabell 2. Sammanfattning av statsbudgeten 10 Tabell 3. Försörjningsbalansen 14 Tabell 4. Nyckeltal på arbetsmarknaden _ 15 Tabell 5. Löner och priser samt reporänta _ 17 Tabell 6. Diverse nyckeltal _ 19 Tabell 7. Statens finanser i sammandrag 22 Tabell 8. Dekomponering av skuldkvotens förändring under prognosperioden 25 Tabell 9. Dekomponering av skuldkvotens förändring under det senaste decenniet _ 27 Tabell 10. Statsbidrag exklusive moms 35 Tabell 11. Inkomster och utgifter i kommunal sektor _ 35 Tabell 12. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet 37 6 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010

innehåll Tabell 13. Offentliga sektorns finansiella sparande 39 Tabell 14. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet 40 Tabell 15. Uppföljning av takbegränsade utgifter _ 42 Tabell 16. Finanspolitiken och årsvisa förändringar av finansiellt sparande i offentlig sektor 43 Tabell 17. Förändringen av det konjunkturjusterade sparandet i offentliga sektorns delsektorer _ 44 Tabell 18. Det konjunkturjusterade sparandet i staten och finanspolitiken i budgetpropositionerna _ 45 Tabell 19. Realekonomisk fördelning av utgifter 48 Tabell 20. Statsbudgetens utgifter fördelade efter ändamål och realekonomisk kategori 2010 _ 49 Tabell 21. Statsbudgetens utgifter m.m. 2009 och 2010 (2010 års struktur) 51 Tabell 22. Statsbudgetens utgifter m.m. 2010-2015 (2011 års struktur) _ 52 Tabell 23. Större anslag samt större avvikelser mellan ESV:s prognos och budgetpropositionen 54 Tabell 24. ESV:s prognos för sjukförsäkringen jämfört med Försäkringskassans och regeringens prognos 56 Tabell 25. Utgifter inom Ekonomisk trygghet för familjer och barn _ 57 Tabell 26. Arbetsmarknadsutgifter 58 Tabell 27. Andel och antal arbetslösa 58 Tabell 28. Antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska program _ 59 Tabell 29. Infrastruktursatsningar 62 Tabell 30. Statliga kapitaltillskott till bolag de senaste tre åren _ 64 Tabell 31. Totala skatteintäkter jämfört med augustiprognosen _ 71 Tabell 32. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 2008-2015, jämförelse med budgetpropositionen 73 Tabell 33. Intäkter av kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt _ 79 Tabell 34. Inkomster av kommunal fastighetsavgift 79 Tabell 35. Periodiseringar _ 83 Tabell 36. Inkomster från arbetslöshetsavgiften 85 Tabell 37. Konsekvenser på statsbudgeten vid obligatorisk arbetslöshetsförsäkring _ 88 Tabell 38. Konsekvenser på statsbudgeten vid obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med högre arbetslöshetsavgift och slopad finansieringsavgift _ 89 Figurförteckning Figur 1. Bidrag till BNP-tillväxten från olika komponenter. _ 13 Figur 2. Hushållens konfidensindikator _ 14 Figur 3. Antalet sysselsatta och sysselsättningsgrad. 15 Figur 4. Arbetslöshet _ 16 Figur 5. Inflationen enligt KPI och KPIF _ 17 Figur 6. Faktiskt och underliggande saldo, samt finansiellt sparande som andel av BNP 21 Figur 7. Underliggande inkomster och utgifter i staten 23 Figur 8. Skillnader mellan saldo och sparande i staten 23 Figur 9. Statsskuld och skuldkvot _ 25 Figur 10. Finansiellt sparande i kommunsektorn 31 Figur 11. Det kommunala skatteunderlaget och lönesumman 32 Figur 12. Genomsnittlig kommunal skattesats och skatteinkomster _ 32 Figur 13. Arbetade timmar och skatteinkomster i kommunsektorn, fasta priser 34 Figur 14. Skatte- och totala inkomster i kommunsektorn, fasta priser _ 34 Figur 15. Pensionssystemets utgifter _ 38 Figur 16. Finansiellt sparande i den offentliga sektorn och dess delsektorer 39 Figur 17. Efterfrågeförändringar via pensionssystemet 44 Figur 18. Diskretionär finanspolitik motverkar de automatiska stabilisatorerna i kommunsektorn _ 44 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010 7

innehåll Figur 19. Finanspolitik och penningpolitik _ 45 Figur 20. Statsbudgetens totala utgifter och i procent av BNP 47 Figur 21. Statsbudgetens utgifter fördelade på ändamål 2010 2015 49 Figur 22. Utgifter för sjukförsäkringen _ 55 Figur 23. Helårsekvivalenter i sjukförsäkringen _ 55 Figur 24. Flöden inom sjukpenningen 55 Figur 25. Stock och flöden inom aktivitets- och sjukersättningen 56 Figur 26. Andel öppet arbetslösa samt ersatta _ 58 Figur 27. Andel av befolkningen inom olika trygghetssystem 61 Figur 28. Förändringar 2007 2015 61 Figur 29. Räntor på statsskulden _ 65 Figur 30. EU-avgiften för Sverige _ 67 Figur 31. Utveckling av skatteintäkterna 71 Figur 32. Utveckling av statsbudgetens inkomster _ 72 Figur 33. Direkt skatt på arbete _ 75 Figur 34. De mest betydande skattebaserna för hushållens totala kapitalskatt fördelad på överskott och underskott av kapital _ 76 Figur 35. Hushållens skuldkvot tre olika mått _ 77 Figur 36. Företagsskatten i miljarder kronor och procent av BNP 78 Figur 37. Intäkter av mervärdesskatt _ 80 Figur 38. Utveckling för tre varugrupper 80 Figur 39. Skattebasernas andel av mervärdesskatteintäkterna 2011 _ 81 Figur 40. Tillväxt i momsintäkter per kvartal och årsgenomsnitt _ 81 Figur 41. Intäktsutvecklingen av energi- och koldioxidskatterna 82 Figur 42. Inkomster av statens aktier _ 84 Appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar 2010 _ 92 Appendix 2. Volymer 2009 2015 _ 93 Appendix 3. Statsbudgetens utgifter m.m. 2010 2015 (2011 års struktur), jämförelse med föregående prognos _ 94 Appendix 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 2008 2015, jämförelse med föregående prognos _ 95 Appendix 5. Skattebasernas utveckling _ 97 Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2006 2015 98 Appendix 7. Finansiellt sparande i staten 2008 2015 _ 99 Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2009 2015 100 Appendix 9. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo 2009 2015 102 Appendix 10. Justeringar av kalenderåren 2000 2010 för jämförbarhet med 2011 _ 105 Appendix 11. Förändring av anslagsbehållningar 2009 2011 108 Appendix 12. Utgiftstak och förändringar av dessa _ 109 Appendix 13. Statsbudgetens utfall för 2009 och prognos för 2010 och 2011 per månad _ 110 Appendix 14. Statsbudgetens saldo, rullande 12-månaderstal _ 111 Appendix 15. Prognosförändring för 2010 i relation till månadsavvikelserna i augusti, september och oktober _ 112 Appendix 16. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande 2000 2015 _ 114 Appendix 17. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2000 2015 114 Appendix 18. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet _ 115 Appendix 19. Beräkningsförutsättningar 2009 2015 116 8 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010

sammanfattning Sammanfattning Återhämtningen i svensk ekonomi och statens finanser sker ännu snabbare än tidigare väntat. Under året som snart gått har återhämtningstakten successivt skruvats upp i prognoserna och nu väntas statsbudgeten i stort sett nå balans redan i år. Det är stor skillnad mot den mörka bild som tecknades för ett år sedan. Då prognostiserades ett underskott i statsbudgeten uppgående till 70 miljarder kronor för 2010 nu väntas det endast uppgå till 5 miljarder kronor. Huvudförklaringen till den ljusare synen på statsfinanserna ligger i att tillväxten har utvecklats avsevärt starkare. BNP väntas i år öka med 5,3 procent vilket är cirka 3 procentenheter mer än vad som beräknades för ett år sedan. Detta har medfört allt starkare skattebaser och lägre arbetslöshet, vilket är gynnsamt för statsbudgeten och de offentliga finanserna. Längre bort i prognoshorisonten siktas stora överskott i staten och den offentliga sektorn. En viktig förklaring till de stora överskotten är att den ekonomiska tillväxten bedöms fortsätta att öka starkt även om det inte rör sig om tillväxtsiffror som under 2010. I genomsnitt väntas BNP öka med 2,5 procent mellan 2011 och 2015. En annan viktig förklaring är den mycket måttliga utgiftsökningen under perioden. Skuldkvoten statsskulden som andel av BNP har sjunkit under en lång följd av år och väntas uppgå till 34 procent i slutet av 2010. Den viktigaste förklaringen till detta är tillväxten. Den starka budgetsaldoutvecklingen bidrar till att skuldkvoten sjunker brant framöver. År 2015 bedöms den uppgå till 18 procent av BNP. De takbegränsade utgifterna ligger långt under beslutade utgiftstak samtliga år 2010 2014. I genomsnitt uppgår marginalen till 63 miljarder kronor, motsvarande 6 procent av de takbegränsade utgifterna. För 2015 finns ännu inget förslag om utgiftstak. De statliga utgifterna sjunker som andel av BNP. I kombination med en oförändrad skattekvot medför detta att budgetsaldot och det finansiella Tabell 1. Statsbudgeten och de offentliga finanserna Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. Miljarder kronor (om inget annat anges) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2010 2011 2012 2013 2014 BNP, fasta priser, procent -5,3 5,3 3,3 2,5 2,7 2,2 2,0 1,4 0,2-0,5-0,5 0,0 Statsbudgetens saldo -176-5 -4 30 80 125 151 16-3 5-5 3 Engångseffekter på statsbudgeten -105 20-1 -1 2 2 2 3-2 -3 0 0 Underliggande budgetsaldo -71-25 -2 31 78 123 149 13-1 7-4 3 Takbegränsade utgifter 965 983 998 1 009 1 023 1 043 1 065 2 14 14 8 4 varav Ålderspensionssystemet 220 223 222 236 250 261 274 0 0 0-5 -7 Marginal till utgiftstaket 24 41 65 74 70 60-2 -5-5 1 5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP -1,0-0,7 0,1 1,0 2,2 3,2 3,8-0,2 0,2-0,2-0,2 0,0 Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande, procent av BNP 1,3 0,1 0,5 1,0 1,6 2,4 2,9-0,3-0,2-0,4-0,3-0,1 Finansiellt sparande i staten, procent av BNP -0,8-0,9 0,0 1,0 2,4 3,4 4,1 0,1 0,3-0,1-0,1 0,0 Finansiellt sparande i kommunsektorn, procent av BNP -0,3 0,1-0,2-0,2-0,3-0,4-0,4-0,1 0,0 0,0-0,1 0,0 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet, procent av BNP 0,2 0,2 0,4 0,2 0,1 0,1 0,1-0,2-0,1-0,2-0,1 0,0 Statsskuld, procent av BNP 37,2 34,0 32,2 30,0 26,5 22,1 17,5-1,1-1,0-0,8-0,5-0,6 Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, augusti 2010 (2010-08-31). ekonomistyrningsverket, 10 december 2010 9

sammanfattning sparandet ökar kraftigt. Det konjunkturjusterade sparandet visar att överskottsmålet överskrids under de senare åren i prognosperioden. Detta kan tolkas som att det framöver kommer att finnas utrymme för åtgärder som innebär varaktigt högre utgifter eller lägre inkomster. Det är dock vanskligt att räkna hem dessa överskott, särskilt för den bortre delen av perioden, främst på grund av osäkerheter i den makroekonomiska utvecklingen. Därtill bör det erinras om att ESV:s prognos är en konsekvenskalkyl och beskrivning av vad som händer om inga reformer genomförs utöver vad som redan har beslutats eller föreslagits i budgetpropositionen för 2011. Jämförelse med ESV:s föregående prognos ESV bedömer att BNP-tillväxten 2010 blir betydligt kraftigare. Det beror främst på ett större bidrag från lagerinvesteringarna än väntat. Även konsumtionen och investeringarna har reviderats upp. År 2011 är tillväxten också något högre men åren därefter beräknas BNP-tillväxten i stället bli lite lägre. Nivån på BNP 2014 är i stort sett identisk med kalkylen i augusti. Statsbudgetens saldo har skrivits upp i år, med 16 miljarder kronor, men detta har endast i mindre omfattning koppling till den högre tillväxten. I stället är det en ny beräkning av skattesidans periodiseringspost som ligger bakom. Denna post, som är ytterst svårprognostiserad, utgör skillnaden mellan de skatteintäkter som kan hänföras till 2010 och de skatteinkomster som betalas in under året. Revideringarna för statsbudgetens totala utgifter är betydligt mindre. Det blir bland annat lägre utgifter inom arbetsmarknadsområdet samt genom att ytterligare lån till Island inte väntas betalas ut. Däremot har utgifterna för den svenska EU-avgiften höjts och det har tillkommit utgifter inom näringslivsområdet. Det finansiella sparandet i staten beräknas bli -0,9 procent av BNP i år vilket är i stort sett samma nivå som prognosen i augusti. Framöver är revideringarna av såväl budgetsaldot som det finansiella sparandet i staten små. Skatteintäkterna har höjts, till stor del med anledning av ett högre taxeringsutfall än väntat, men samtidigt har även utgifterna höjts i ungefär lika stor omfattning. Skattesänkningen för pensionärer från 2011 uppgår till 7,5 miljarder kronor. Denna belastar utgiftssidan i form av höjda statsbidrag till kommunerna som kompensation för förlorade skatteinkomster. Av detta belopp låg 5 miljarder kronor som lägre skatteinkomster i ESV:s föregående prognos. Det finansiella sparandet i kommunsektorn och ålderspensionssystemet har reviderats ned något för 2010. Framöver rör det sig om mindre justeringar för dessa båda sektorer. Tabell 2. Sammanfattning av statsbudgeten Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2010 2011 2012 2013 2014 Totala inkomster 710 781 825 840 884 935 969 14 16 17 5 11 Skatteintäkter 736 776 808 848 899 943 986 1 14 7 8 8 Periodiseringar -30 5 7-8 -14-5 -11 16-2 8-3 3 Övriga inkomster 4-1 9 0-1 -3-5 -3 4 2 1 1 varav Försäljning av egendom 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totala utgifter 886 786 828 810 804 810 818-2 19 12 10 8 Utgiftsområden exkl. UO 26 745 760 776 774 773 782 791 2 13 14 13 11 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 36 21 34 28 27 27 25 0 1-8 -6-6 Kassamässig korrigering 0 1 1 0 1 0 0 0-23 0 0 0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 105 4 17 8 3 2 2-4 27 5 3 3 STATSBUDGETENS SALDO -176-5 -4 30 80 125 151 16-3 5-5 3 Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, augusti 2010 (2010-08-31). 10 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010

förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag och utgår från fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Följande förslag eller beslut har inte, eller endast delvis, beaktats: Under Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår för 2009 utlåning till Riksbanken på 95 miljarder kronor samt kapitaltillskott till Nordea på 5,6 miljarder kronor. Några återbetalningar av lånet eller återvinningar av kapitaltillskott har dock inte beaktats under prognosperioden. Däremot tas hänsyn till utdelning på Nordea-aktierna. ESV inväntar konkreta beslut/avtal om återbetalning/återvinning innan några sådana inkomster tas med i prognosen. Den 1 juli 2009 upphörde apoteksmonopolet i Sverige. I november samma år såldes 8 apotekskluster med totalt 465 apotek för 5,9 miljarder kronor. I avvaktan på beslut om utdelning till staten våren 2011 har beloppet satts in på konto i Riksgälden och påverkar därför statsbudgeten redan 2010 via posten Riksgäldskontorets nettoutlåning. Detta beaktades redan i ESV:s prognos i augusti. Beloppet kommer att tas ut i samband med att beslutad utdelning inlevereras till inkomsttitel. Prognosen på extrautdelningen 2011 är 5,4 miljarder kronor. Ytterligare 150 apotek ska avyttras till småföretagare. Tidpunkt och inkomster av försäljningen av småföretagarapoteken är osäker och därför inte beaktad i prognosen. EU:s nuvarande programperiod löper till 2013. Det finns i dagsläget ingen information om hur nästa programperiod kommer att se ut vad gäller struktur och beloppsmässig omfattning. ESV har därför valt att för 2014 och 2015 lägga prognoserna i nivå med 2013. Detta berör till största delen stöden inom jordbruksområdet. I budgetpropositionen ingår schablonmässigt inkomster från försäljning av statligt aktieinnehav på 25 miljarder kronor per år under åren 2011 2014. ESV inväntar försäljningsbeslut eller konkreta förslag innan något belopp tas med i prognosen. ekonomistyrningsverket, 10 december 2010 11

12 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010

den makroekonomiska utvecklingen Den makroekonomiska utvecklingen Svensk BNP ökar nu mycket snabbt. Tillväxten väntas också bli fortsatt stark de kommande tre åren. Tillväxttakten dämpas dock successivt och i slutet av perioden stiger BNP i takt med en mer långsiktig trend. Sysselsättningen stiger och arbetslösheten har börjat minska. Återhämtningen av efterfrågan i ekonomin de kommande åren leder till att den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter. Jämfört med föregående prognos har tillväxten reviderats upp 2010 och 2011 men ner något de kommande åren. Den största risken för en lägre tillväxt i Sverige är om det blir en sämre utveckling av konjunkturen i vår omvärld. Stark tillväxt i Sverige 2010 men långsammare återhämtning framöver Det har skett en kraftig rekyl i den ekonomiska aktiviteten i Sverige och BNP väntas 2010 öka med 5,3 procent. Svensk ekonomi hade förra året en av de kraftigaste nedgångarna i Västeuropa men växer nu betydligt snabbare än omvärlden. Tillväxten i BNP drivs av en snabb exporttillväxt, en kraftig omsvängning i lagerinvesteringarna och en ökad konsumtion. Indikatorerna tyder på en fortsatt stark utveckling framöver. Orderingången från såväl export- som hemmamarknaden ökar och företagens produktionsplaner tyder på en stigande aktivitet i ekonomin. Hushållen är mycket optimistiska om framtiden och de har ett högt sparande i utgångsläget. Återhämtningen i ekonomin väntas dock gå långsammare nästa år som en följd av en avmattning i den globala tillväxten och av att lagerinvesteringarna då ger ett negativt bidrag till tillväxten. Svensk BNP väntas 2011 öka med 3,3 procent. Till följd av det kraftiga raset i produktionen och efterfrågan under slutet av 2008 och början av 2009 antas resursutnyttjandet fortfarande vara lägre än normalt i slutet av 2011, trots en hög tillväxt under två års tid. Därmed väntas BNP kunna fortsätta växa snabbare än en trendmässig tillväxt även efter 2011. Fullt resursutnyttjande nås först 2013. Figur 1. Bidrag till BNP-tillväxten från olika komponenter. Procentenheter 6 4 2 0-2 -4-6 Procentenheter 6 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hushållens konsumtion Offentlig konsumtion Investeringar Lager Utrikeshandeln Den kraftigt ökade aktiviteten i ekonomin har återspeglats i en stigande efterfrågan på arbetskraft, vilket har lett till att arbetslösheten har börjat minska. Sysselsättningen väntas fortsätta öka framöver och arbetslösheten minskar. Sammantaget ökar sysselsättningen med drygt 200 000 personer under prognosperioden och arbetslösheten faller till 6,7 procent 2015. Kraftigt stigande export trots trög återhämtning globalt Exporten har ökat mycket starkt de senaste kvartalen och uppgången har skett på bred front. Efter att ha fallit med drygt 13 procent 2009 väntas exporten öka med 11 procent 2010. Det innebär att exporten stiger snabbare än världsmarknadsefterfrågan på svenska exportvaror. Anledningen till det är bland annat att sammansättningen i svensk export, med en stor andel investeringsvaror, har lett till större svängningar i exporten än vad som förklaras av svängningarna i den totala efterfrågan. En annan orsak är sannolikt att exporten har gynnats av att kronan under det senaste året har varit svagare än innan krisen. En del av den ökade världsmarknadsefterfrågan och den stigande exporten förklaras av att den lageravveckling som skedde internationellt förra året nu har stannat av vilket ger en tillfällig skjuts i den internationella efterfrågan. När denna effekt ebbar ut väntas inte exporttillväxten bli lika stark. Tillväxttakten för exporten dämpas också av att den globala tillväxten 4 2 0-2 -4-6 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010 13

den makroekonomiska utvecklingen bromsar in något nästa år. En fortsatt förstärkning av kronan får också en viss negativ inverkan på exporten de kommande åren. Tabell 3. Försörjningsbalansen Procentuell förändring: Utfall Prognos 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hushållens konsumtion -0,4 3,6 2,9 2,7 3,1 2,8 2,4 Offentlig konsumtion 1,7 1,5 0,4-0,1 0,4 0,2 0,4 Fasta investeringar -16,3 4,6 8,8 6,8 5,6 4,1 3,5 Lager 1-1,7 2,2-0,1-0,1-0,1-0,1 0,0 Export -13,4 11,0 7,4 4,7 5,3 4,7 4,9 Import -13,7 12,4 7,7 5,4 5,8 5,3 5,4 BNP -5,3 5,3 3,3 2,5 2,7 2,2 2,0 BNP, kalenderkorrigerad -5,2 5,0 3,3 2,8 2,7 2,3 2,0 1 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNPtillväxten, i procentenheter. Stark framtidstro och högt sparande leder till ökad konsumtion Hushållens konsumtion har växt kraftigt 2010 och för helåret väntas en ökning med 3,6 procent jämfört med 2009. De flesta varugrupper ökar. Den största uppgången noteras för bilar. Konsumtionen av bilar har ökat med närmare 40 procent och står för en tredjedel av den totala konsumtionsökningen. Förutsättningarna är goda för en fortsatt ökning av konsumtionen. Sysselsättningen stiger vilket ökar såväl hushållens inkomster som framtidstro. Inflationen blir också tillräckligt låg för att de reala timlönerna ska växa trots att de nominella löneökningarna är rekordlåga. Hushållen har dessutom en mycket hög sparkvot i utgångsläget, en stark förmögenhetsställning och de är väldigt optimistiska inför framtiden. Sammantaget väntas hushållens konsumtion stiga med närmare 3 procent per år under hela prognosperioden, vilket är högre än ett historiskt genomsnitt men i linje med andra perioder av konjunkturell återhämtning. Prognosen förutsätter att hushållen drar ner på sitt sparande, vilket är rimligt mot bakgrund av den höga nivån i utgångsläget. För 2011 och framåt väntas dock konsumtionsökningen bli något lägre än 2010. Det beror främst på den internationella avmattningen som i viss mån väntas påverka de svenska hushållens optimism. Att konsumtionen blir lägre 2011 än 2010 beror också på att bilkonsumtionen inte väntas fortsätta öka i lika snabb takt som 2010 då en stor del av tappet från 2009 återtas. Figur 2. Hushållens konfidensindikator Nettotal 40 30 20 10 0-10 -20-30 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Nettotal 40 Stigande aktivitet i ekonomin ökar behovet av investeringar Den kraftiga avmattningen i ekonomin 2009 ledde till att investeringarna föll kraftigt. De har dock börjat stiga igen under 2010. Det är såväl maskin- som bygginvesteringar som stiger. Ombyggnadsinvesteringarna har hittills stigit med cirka 15 procent 2010. Det förklaras sannolikt till största delen av skatteavdragen för arbetskostnader vid renovering och tillbyggnad (ROT) som infördes i december 2008. Den stigande aktiviteten i ekonomin leder till att kapacitetsutnyttjandet stiger och att behovet av att investera för att klara den framtida produktionen ökar. Enligt SCB:s senaste investeringsenkät räknar både industriföretagen och tjänsteföretagen med betydande investeringar 2011. Sammantaget räknar vi med att investeringarna totalt sett stiger med drygt 8 procent 2011. Även åren därefter fortsätter investeringarna att stiga relativt snabbt. Den kraftiga ökningen av ombyggnadsinvesteringar mattas dock av och de väntas till och med minska något kommande år då behovet av att renovera minskar. Nybyggnadsinvesteringarna, som nu ligger på en väldigt låg nivå, väntas däremot ta fart och öka snabbt under hela prognosperioden. Behovet av nya bostäder är stort, framför allt i storstadsområdena, och den senaste statistiken visar också att antalet påbörjade bostäder har ökat kraftigt. En del 30 20 10 0-10 -20-30 14 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010

den makroekonomiska utvecklingen av de projekt som avbröts eller sköts på framtiden är nu igång igen då marknaden inte längre hämmas av kreditproblem och höga räntor. Lagerinvesteringarna minskade kraftigt förra året. De negativa lagerinvesteringarna bidrog med 1,7 procentenheter till försvagningen av BNP på 5,3 procent. Nu finns inte längre något större behov av att minska lagren och det har under 2010 skett en viss lageruppbyggnad. I samband med att efterfrågan stiger blir det därmed en kraftig omsvängning i lagerbidraget. Förändringen i lagerinvesteringarna 2010 i förhållande till 2009 bidrar till att höja BNPtillväxten med 1,9 procentenheter. Läget på arbetsmarknaden allt ljusare Den kraftiga produktionsökningen har lett till en vändning på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar har ökat snabbt det senaste halvåret. De har dock inte ökat lika snabbt som BNP vilket innebär att produktiviteten, som har fallit kraftigt de senaste åren, nu stiger igen. Sysselsättningen har inte stigit lika snabbt som timmarna, vilket innebär att medelarbetstiden har ökat. Den ökade medelarbetstiden är delvis en konjunktureffekt; när efterfrågan på arbetskraft stiger ökar bland annat övertidsarbete. År 2010, liksom de senaste fem åren, stiger medelarbetstiden också på grund av att sjukfrånvaron minskar 1. Det mesta talar för att förbättringen på arbetsmarknaden fortsätter. Snabbt stigande produktion ökar behovet av arbetskraft och indikatorerna pekar på att företagen kommer att öka antalet anställda framöver. Antalet nyanmälda lediga platser har stigit de senaste månaderna och företagens anställningsplaner ligger på en hög nivå historiskt sett. Sysselsättningen väntas öka med drygt 1 procent per år 2010 och 2011, motsvarande totalt cirka 120 000 personer. Därefter mattas tillväxttakten av och 2015 växer sysselsättningen mer i linje med befolkningsökningen. Sysselsättningsgraden, det vill säga antal sysselsatta som andel av befolkningen, stiger från 73,5 procent 2009 till 77 procent 2015. 1 De flesta som har sjukpenning har en anställning och är därmed sysselsatta enligt officiell definition. När sjukfrånvaron minskar så ökar därmed medelarbetstiden och antalet arbetade timmar medan sysselsättningen är oförändrad, förutsatt att de som har varit sjuka återgår till arbete. Figur 3. Antalet sysselsatta och sysselsättningsgrad. Tusental 4 700 4 600 4 500 4 400 4 300 4 200 Procent av befolkningen 78 4 100 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Antal syselsatta Sysselsättningsgrad Medelarbetstiden väntas inte fortsätta öka kommande år utan sjunker i stället något. Det beror på att den underliggande trenden med en minskad arbetstid och ökad frånvaro för vård av barn fortsätter samtidigt som de konjunkturella effekterna på medelarbetstiden avtar samt att sjukfrånvaron inte väntas sjunka längre. Antalet arbetade timmar ökar därmed något långsammare än sysselsättningen under perioden 2011 2015. Tabell 4. Nyckeltal på arbetsmarknaden Kalenderkorrigerade värden Procentuell förändring om Utfall Prognos ej annat anges: 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 BNP, fp -5,2 5,0 3,3 2,8 2,7 2,3 2,0 Produktivitet -2,9 3,1 2,0 2,1 2,1 2,0 1,7 Arbetade timmar -2,6 2,0 1,3 0,7 0,5 0,3 0,3 Medelarbetstid -0,3 0,9 0,0-0,1-0,1-0,1-0,1 Sysselsatta -2,3 1,1 1,3 0,8 0,7 0,4 0,4 Arbetskraft 0,1 1,2 0,8 0,3 0,2 0,2 0,2 Personer i program, tusental 127 186 174 145 117 97 90 Arbetslöshet, ILO 1 8,4 8,4 8,0 7,6 7,1 6,9 6,7 Öppen arbetslöshet 1,2 6,5 6,0 5,7 5,6 5,5 5,5 5,4 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande. Anm.: Siffrorna för sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser 16-64 år. Produktiviteten ökar inte lika snabbt 2011 som 2010, vilket är naturligt när tillväxttakten i produktionen dämpas. Industrin, som både har den högsta produktivitetsnivån och den snabbaste produktivitetstillväx- 77 76 75 74 73 72 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010 15

den makroekonomiska utvecklingen ten, bidrar då inte heller till produktionsökningen i samma utsträckning som 2010, villket dämpar den totala produktivitetstillväxten. Under de kommande åren stiger dock produktiviteten ändå snabbare än den långsiktiga trendtillväxten, vilket innebär att det sker en viss återhämtning från de senaste årens tapp i produktivitet. Figur 4. Arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Procent av arbetskraften 10 9 8 7 Procent av arbetskraften 10 9 8 7 Arbetslösheten sjunker framöver Antalet personer i arbetskraften har också ökat en del det senaste året, vilket innebär att sysselsättningsuppgången ännu inte har lett till någon större minskning av arbetslösheten. Arbetslösheten har dock nått sin topp och sjunker relativt snabbt de kommande åren då sysselsättningen ökar snabbare än arbetskraften. År 2015 beräknas arbetslösheten uppgå till 6,7 procent. Ökningen av arbetskraften 2010 och 2011 förklaras, förutom av befolkningsökningen, till stor del av en minskning av antalet personer som registreras som arbetsoförmögna, och därmed inte ingår i arbetskraften. Detta beror på att ett stort antal personer fasas ut från aktivitets- och sjukersättningen dessa år, varav en del väntas träda in på arbetsmarknaden. De striktare reglerna för att få sjukersättning leder också till att inflödet till sjukersättningen minskar och att en större andel än tidigare därmed är kvar i arbetskraften. Även om det är svårt att studera flöden på arbetsmarknaden verkar en sådan utveckling redan ha skett den senaste tiden. Antalet sjuka utanför arbetskraften har minskat mycket utan att någon annan grupp utanför arbetskraften har ökat i motsvarande grad. Hela perioden 2010 2014 väntas arbetskraftsutbudet och sysselsättningen stiga mer än vad som förklaras av befolkningstillväxten. Det är bland annat en effekt av de utbudsstimulerande åtgärder som genomförts under de senaste åren, främst jobbskatteavdragen, samt förändringarna inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. 6 5 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Låga löneökningar dämpar inflationstrycket 2010 Löneökningarna är nu betydligt lägre än för ett år sedan. Det beror till största delen på att de avtal som är slutna för 2010 och 2011 är betydligt lägre än de som gällde för 2007 2009. Avtalen ger löneökningar på i genomsnitt cirka 2 procent per år. Preliminär statistik till och med september visar en löneökning på endast 1,5 procent för ekonomin som helhet de senaste månaderna. Den preliminära statistiken kommer dock sannolikt att revideras upp eftersom de lokala avtalsförhandlingarna för en stor del av arbetsmarknaden, främst inom offentlig sektor, inte var klara i september. Det kommer därmed att betalas ut mycket retroaktiva löneutbetalningar perioden oktober december. Sammantaget väntas lönerna öka med 2,5 procent 2010, vilket är lågt sett i ett historiskt perspektiv. I samband med att situationen på arbetsmarknaden successivt förbättras och resursutnyttjandet stiger så ökar lönerna successivt allt snabbare igen. Timlönen enligt NR, som räknas ut genom att dividera lönesumman med antalet arbetade timmar, ökar 2010 betydligt långsammare än timlönen enligt konjunkturlönestatistiken. Dessa mått har visat stora skillnader hittills under 2010. Det uppstår alltid skillnader mellan dessa mått, eftersom definitionerna på måtten inte är exakt desamma och de utgår ifrån olika källor. Oftast är dock skillnaderna mellan måtten inte alls så stora som 2010 och det kan ofta finnas en förklaring. Det är dock svårt att förklara den stora skillnaden 2010. En förklaring kan vara att bonusutbetalningar, som ingår i timlönen enligt NR men inte i konjunkturlönestatistiken, har minskat kraftigt. 6 5 16 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010

den makroekonomiska utvecklingen Det finns ingen statistik på bonusutbetalningarna för 2010 men de uppgår bara till cirka 3 procent av lönesumman och kan sannolikt inte förklara hela skillnaden. En annan förklaring kan vara att sjuklönen, som också ingår i lönesumman men inte i konjunkturlönestatistiken, har minskat eftersom sjukfrånvaron har sjunkit. Eftersom vi inte riktigt kan förklara hela skillnaden vet vi inte heller om det är en bestående effekt. Vi räknar därför inte med att det blir någon större skillnad i måtten kommande år. Tabell 5. Löner och priser samt reporänta Procentuell förändring om ej annat anges: Utfall Prognos 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Timlön, KL 3,4 2,5 2,8 3,3 3,7 3,9 4,0 Timlön, NR 3,0 0,8 1 2,6 3,3 3,7 4,0 4,1 Lönesumma 0,1 2,8 4,0 4,0 4,3 4,3 4,4 KPI -0,3 1,2 1,9 2,4 2,7 2,4 2,3 KPIF 2 1,9 2,1 1,2 1,5 1,7 1,9 2,0 Prisbasbelopp, nivå 42,8 42,4 42,8 43,6 44,6 45,8 46,9 Reporänta, värde vid årets slut 0,25 1,00 2,00 3,25 3,75 4,00 4,00 1 Anledningen till att timlön enligt NR ökar betydligt mindre än timlönen enligt KL för 2010 beror på att utfallen visar stor skillnad mellan dessa mått. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex Anm.: KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. Den underliggande inflationen sjunker nu successivt. Det är en effekt av lågt resursutnyttjande och sjunkande kostnadstryck. Att enhetsarbetskostnaderna sjunker beror på att löneökningarna är låga och att produktiviteten stiger. Första halvåret 2010 hölls dock inflationen uppe av bland annat stigande priser på energi och andra råvaror och kvardröjande effekter av en kraftig ökning av enhetsarbetskostnaderna under de tre senaste åren. Den underliggande inflationen väntas fortsätta falla, men mätt som årsgenomsnitt ökar den ändå med 2,1 procent 2010. Förutom ett sänkt kostnadstryck bidrar förstärkningen av kronan till att dämpa inflationen framöver. När resursutnyttjandet stiger ökar inflationen igen och ligger i slutet av prognosperioden kring 2 procent, vilket är i linje med Riksbankens inflationsmål. Trots att inflationen är låg har Riksbanken inlett en höjning av reporäntan. Flera höjningar väntas 2010 och nästa år som en följd av att Riksbanken anpassar penningpolitiken från ett krisläge till en ekonomi i återhämtning. Det är rimligt att röra sig bort från den rekordlåga ränta som gällt under 2009 2010 även om inflationstrycket är lågt också 2011 samt att det råder osäkerhet kring styrkan i konjunkturuppgången. Det finns dock i förlängningen betydande risker med en alltför låg styrränta under en lång tid. Bland annat kan det orsaka uppblåsta tillgångspriser och leda till en överhettning på bostadsmarknaden. Räntehöjningsfasen är dock en balansgång där det gäller att inte ta udden av återhämtningen i svensk ekonomi. Givet en ihållande hög tillväxt, att resursutnyttjandet närmar sig balans och att inflationstrycket stiger som ESV har räknat med, förutser vi fortsatta höjningar av reporäntan. I slutet av 2011 väntas den vara 2 procent. Därefter höjs den successivt till 4 procent i mitten av 2014. Figur 5. Inflationen enligt KPI och KPIF Kvartalsdata Procent 5 4 3 2 1 0-1 -2 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 KPI Procent 5 Fullt resursutnyttjande nås först kring 2013 För åren 2012 2015 baseras ESV:s bedömning av samhällsekonoming främst på nivån på resursutnyttjandet i utgångsläget samt på hur hög den trendmässiga, potentiella, tillväxttakten i ekonomin är. Efter 2011 antas ekonomin anpassas mot ett mer normalt resursutnyttjande. Eftersom produktionen och sysselsättningen bedöms ligga långt under sina potentiella nivåer i utgångsläget finns det potential för både BNP och sysselsättningen att under flera år öka mer än vad som kan förväntas vara en långsiktig tillväxttrend. Den potentiella tillväxten väntas bli högre än vad som motiveras av en framskrivning med demografin och en trendmässig produktivitetstillväxt. Det är en effekt KPIF 4 3 2 1 0-1 -2 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010 17

den makroekonomiska utvecklingen av ökat arbetskraftsdeltagande och höjd medelarbetstid, bland annat som en följd av utbudsstimulerande åtgärder, samt förändringar inom sjukförsäkringen. Därmed når inte ekonomin fullt resursutnyttjande förrän 2013 trots att BNP ökar med drygt 5 procent 2010 och med nära 3 procent i genomsnitt per år 2011 2012. Riskerna i prognosen utgörs främst av en sämre konjunktur i omvärlden Återhämtningen i den globala ekonomin har inletts även om det går trögt på flera håll. Krisen i världsekonomin är dock inte över och många länder står inför stora utmaningar. Skulder ska saneras, såväl inom privat som offentlig sektor. De stimulanser som skedde under krisen ska dras tillbaka. Om de finanspolitiska åtstramningarna sker i för snabb takt världen över kan det leda till en svagare tillväxt än väntat. Skuldkrisen kan också förvärras och leda till att det återigen blir problem på de finansiella marknaderna, vilket kan få reala effekter på världsekonomin. De stora obalanserna i världsekonomin kan också leda till spänningar i valutapolitiken som kan påverka världshandeln och därmed tillväxten negativt. En svagare internationell tillväxt skulle innebära att svensk export ökar betydligt långsammare än väntat. Det kan i sin tur leda till såväl lägre investeringar som lägre sysselsättning. Det kan också leda till att de svenska hushållens optimism dämpas och att de blir mer försiktiga med att konsumera. Sverige står inte inför de utmaningar som många andra länder gör. Vare sig den offentliga eller den privata sektorn dras med stora skulder, vilket är i skarp kontrast till situationen i många andra länder. En faktor som dock kan påverka den inhemska efterfrågan är om alltför många hushåll visar sig vara överbelånade. Hushållen har i dag relativt höga skulder och stigande räntor kan komma att begränsa konsumtionen mer än väntat. Om bostadsmarknaden drabbas av ett dramatiskt prisfall som en följd av stigande räntor eller ändrade regler kring bostadslån kan konsumtionen bli svagare än väntat. Vår bedömning är dock att räntebelastningen 2015 inte behöver bli problematisk. Det finns givetvis också en möjlighet att utvecklingen blir bättre än beräknat, med snabbare återhämtning av handel, konsumtion och investeringar. Hur de offentliga finanserna påverkas av den makroekonomiska utvecklingen Den makroekonomiska utvecklingen är av avgörande betydelse för hur den offentliga sektorns finanser utvecklas. Inkomsterna påverkas genom förändringar i skattebaserna. Hushållens konsumtion och vissa investeringar utgör skattebaser för momsintäkterna. Lönesumman, det vill säga arbetade timmar multiplicerat med timlön, är bas för skatt på arbete. Förändringen av bruttodriftsöverskottet i företagssektorn, det vill säga förädlingsvärdet reducerat med lönesumman, används som en approximation för hur företagens beskattningsbara vinster utvecklas och påverkar därmed prognosen för företagsskatterna. Även utgifterna påverkas av den makroekonomiska utvecklingen. Arbetslösheten och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program styr hur utgifterna för A- kassan och aktivitetsstödet utvecklas. Olika prisindex och basbelopp används för uppräkning av offentliga transfereringar till hushållen samt för uppräkning av anslag till myndigheterna. Räntorna på statsskulden påverkas i hög grad av ränteutvecklingen i Sverige och utomlands samt av växelkursutvecklingen. Statsskulden i sig påverkas också av växelkurserna eftersom lånen i utländsk valuta löpande värderas till aktuella valutakurser. Bruttonationalinkomsten, BNI det vill säga BNP plus nettoinkomsterna från löner, räntor och aktieutdelningar med mera från utlandet används för att beräkna Sveriges EU-avgift och bidrag till internationellt bistånd. Även EU-avgiften påverkas av växelkursen. 18 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010

den makroekonomiska utvecklingen Tabell 6. Diverse nyckeltal Procentuell förändring om ej annat anges: Utfall Prognos Nivå 1 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 BNP (lp) 3 089-3,6 6,2 4,8 4,2 4,7 4,4 4,3 BNI (lp) 3 145-4,7 6,2 4,9 4,3 4,8 4,5 4,4 Hushållens konsumtion (lp) 1 527 1,5 5,2 3,6 3,9 4,7 4,7 4,2 Lönesumma (lp) 1 306 0,1 2,8 4,0 4,0 4,3 4,3 4,4 KPI, juni-juni -0,6 0,9 1,7 2,4 2,7 2,4 2,3 Prisbasbelopp (tkr) 42,8 42,4 42,8 43,6 44,6 45,8 46,9 Inkomstindex 139,3 139,7 142,3 147,2 150,5 155,4 160,4 Inkomstindex/balansindex 2 139,3 137,3 133,6 138,6 144,2 148,6 153,7 3-mån ränta 3 0,4 0,4 1,9 3,3 3,9 4,0 4,0 5-års ränta 3 2,5 2,3 3,1 4,0 4,4 4,5 4,5 SEK/EURO 3 10,6 9,6 9,2 9,2 9,1 9,1 9,0 SEK/USD 3 7,7 7,2 6,6 6,4 6,2 6,1 6,0 lp = löpande priser 1 Miljarder kronor 2 Balansindex, det vill säga inkomstindex justerat med balanstalet, från 2010. 3 Årsgenomsnitt Jämförelse med budgetpropositionen ESV:s prognos för BNP-tillväxten 2010 är högre än regeringens prognos i budgetpropositionen. För 2011 2014 räknar dock ESV med en lägre BNPtillväxt än regeringen. Det beror på att ESV bedömer att den potentiella BNP-nivån är lägre än den regeringen räknar med. En lägre nivå på potentiell BNP än i regeringens prognos innebär också att sysselsättningen utvecklas svagare i ESV:s prognos än i regeringens 2012 2014. Prognoserna över arbetslösheten är i princip desamma 2010 2011 men därefter är arbetslösheten högre i ESV:s prognos. En lägre potentiell BNP-nivå i ESV:s prognos innebär att resursutnyttjandet sluts snabbare i vår prognos än i regeringens. Det leder till att lönerna och inflationen stiger mer i vår prognos än i regeringens de närmaste åren. En svagare utveckling av antalet arbetade timmar under kommande år medför att lönesumman ökar långsammare i ESV:s prognos än i regeringens trots att lönerna ökar snabbare i vår prognos. Jämförelse med ESV:s föregående prognos Jämfört med vår föregående prognos har BNPtillväxten reviderats upp kraftigt för 2010. Det beror främst på ett betydligt större bidrag från lagerinvesteringarna än väntat. Även konsumtionen och de fasta investeringarna har reviderats upp. År 2011 är tillväxten också något högre men åren därefter har BNPtillväxten i stället reviderats ner. BNP-nivån 2014 är nu cirka 0,5 procent högre än tidigare. Timmarna har reviderats upp 2010 och 2011 men 2012 2014 ökar de långsammare än tidigare. Liksom BNP ligger timmarna cirka 0,5 procent högre i nivå 2014 än i föregående prognos. Orsaken till höjningen av timmarna 2010 är främst att medelarbetstiden väntas bli högre. Sysselsättningen ökar något mer både 2010 och 2011 än i föregående prognos och nivån är cirka 0,5 procent högre i slutet av prognosperioden. Höjningen av timmarna har inte slagit igenom i en höjning av lönesumman eftersom utfallet för lönesumman inte indikerar en höjning. Det innebär att diskrepansen mellan utvecklingen av lönesumman kontra timmarna och timlönen enligt konjunkturlönestatistiken har stigit ytterligare (se avsnittet om löner och priser). Eftersom timmarna för 2012 2014 nu ökar långsammare än i föregående prognos samt att lönerna enligt nationalräkenskaperna också väntas öka något långsammare, är även nivån på lönesumman lägre. Till följd av en svagare global konjunktur de närmaste åren och därmed lägre räntor i omvärlden, samt Riksbankens sänkning av reporäntebanan räknar vi med att räntan inte höjs lika snabbt som i föregående prognos. Vi räknar också med lägre kurs för kronan mot dollarn för hela prognosperioden. ekonomistyrningsverket, 10 december 2010 19