Bygg- och anläggningsarbeten Miljöanpassad offentlig upphandling Produktblad 1. Omfattning Detta produktblad innehåller rekommendationer för upphandling av bygg- och anläggningsarbeten, inklusive tillhandahållandet av relaterade tjänster som kyl-, värme- och ventilationstjänster samt elförsörjning. Produktbladet tar upp olika faser som design, byggnation, användning och bortforsling av avfall vid uppförandet av t.ex. offentliga byggnader och kontorsbyggnader. För var och en av dessa faser föreslås miljökriterier. Kriterierna tar upp energiförbrukning, användning av förnybara energikällor (RES), byggnadsmaterial och byggprodukter, avfallshantering och vattenhushållning. Andra aspekter som påverkar bygg- och anläggningsarbetenas miljöeffekter tas också upp, t.ex. arkitektens erfarenhet, övervakning och användaraspekter. Den föreslagna strategin ser byggnader som ett system snarare än bara en samling komponenter. Kriterierna kan användas i anbudsförfaranden för såväl uppförandet av nya byggnader som renoverings- och underhållskontrakt. Systemkomponenter som ingår i bygg- och anläggningsarbeten Energiprestanda Energiförbrukning (inklusive uppvärmning, kylning, varmvatten, ventilation och el) Passivhus och lågenergihus Förnybara energikällor (RES) Övervakning av energiprestanda Byggnadsmaterial Uteslutning av vissa byggnadsmaterial och krav på hållbara byggnadsmaterial Livscykelanalys (LCA): lång livscykel och effektiva material Isoleringsmaterial Specifika byggnadsmaterial av trä, järn, betong, murverk etc. Avfallshantering Minskning av avfallsmängden och återvinning och/eller återanvändning av material Vattenhushållning Vattenbesparande installationer och användning av regnvatten/gråvatten Övrigt Transport och buller Verifiering 1
Byggprocessen 1. Projektutveckling 2. Preliminär design/arkitekttävling 3. Inlämning av byggplan 4. Genomförande av byggplan 5. Bygg- och anläggningsarbeten och utförande av byggtjänster 2. Viktiga miljöeffekter Effekter Energiförbrukning för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och el, och de koldioxidutsläpp som detta resulterar i. Förbrukning av naturresurser. Förbrukning av färskvattenresurser, både vid uppförandet och användningen av byggnaden. Utsläpp av hälso- och miljöfarliga ämnen under tillverkning eller bortforsling av byggnadsmaterial som får till följd att luft och vatten förorenas. Negativa hälsoeffekter för dem som använder byggnaden på grund av byggnadsmaterial som innehåller farliga ämnen. 2 Miljöanpassad upphandlingsstrategi Maximera byggnadernas energiprestanda. Garantera höga energieffektivitetsstandarder för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvattensystem och elektronisk utrustning. Använda avtal med energitjänstföretag om garanterat resultat. Uppmuntra användningen av lokaliserade 1 förnybara energikällor (l-res) och högeffektiv kraftvärme. Inkludera en systematisk livscykelanalys (LCA) för byggnadsmaterial. Uppmuntra användningen av hållbart avverkade och tillverkade resurser och byggnads-/isoleringsmaterial. Uppmuntra installation av effektiva vattenbesparingstekniker och minska användningen av f ärskvatten under själva byggprocessen. Uppmuntra användning av byggnadsmaterial som inte är giftiga samt att även använda byggmaterial som baseras på förnybara råmaterial. Uppmuntra användning av ersättningsämnen/ersättningsmaterial för byggnadsmaterial som innehåller farliga 1 Med lokaliserade förnybara energikällor (l-res) avses förnybara energikällor som genererar kapacitet inom själva byggnaden (t.ex. solpaneler och solceller, panna för biomassa, kraftvärmeproduktion, vindturbiner etc.). 2 Definieras och förtecknas i direktiv 76/796/EEG. 2
Koldioxidutsläpp till följd av transporterna av byggnadsmaterial och byggprodukter. ämnen 3 genom att även använda byggnadsmaterial som baseras på förnybara råmaterial. Använd energieffektiva fordon för transporter och på byggarbetsplatserna. Tillämpa effektiva system för styrning av försörjningskedjan. Avfallsproduktion Minimera avfallsproduktionen och se till att rivnings- och byggavfall avfallshanteras på rätt sätt. 3. Kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten 3.1 Kontraktsföremål och utvärderingskriterier Kärnkriterier för miljöanpassad offentlig upphandling 3.1.1 Kontraktsföremål och utvärderingskriterier Kärnkriterier Kontraktsföremål Uppförande av nya energieffektiva och RES-vänliga [ange typ av byggnad] med hjälp av miljövänliga byggnadsmaterial och byggprodukter eller Renovering av byggnadsbeståndet [ange typ av byggnad] till höga energieffektiva och RES-vänliga standarder med hjälp av miljövänliga byggnadsmaterial och byggprodukter. 3 Den upphandlande myndigheten ska se till att byggnadsmaterialens säkerhet och funktionalitet inte hotas (t.ex. deras motståndskraft mot svampangrepp) när ersättningsämnen/ersättningsmaterial används. 3
Utvärderingskriterier 4
Utestängning av vissa entreprenörer 1. Byggföretag som vid upprepade tillfällen har brutit mot miljölagstiftningen eller miljöföreskrifter eller har befunnits skyldiga till allvarliga fel vid yrkesutövningen i enlighet med artiklarna 53 och 54 i direktiv 2004/17/EG och artikel 45 i direktiv 2004/18/EG kommer att utestängas från anbudsförfarandet. Arkitektens erfarenhet av miljöanpassad konstruktion 2. Arkitekten ska styrka att han eller hon har tillräcklig erfarenhet av miljöanpassad byggnadsdesign. Detta kan inkludera en hänvisning till specialister på närbesläktade områden, t.ex. ingenjörskonsulter som sysslar med värme- och kylsystem. Varje sökande måste lämna in ett dokument på två sidor med en redogörelse av sin (tidigare och nuvarande) erfarenhet på följande områden (vägledande förteckning): Energieffektiv och RES-vänlig byggdesign, inklusive (i förekommande fall) specifika krav på energiförbrukning per m² inklusive uppvärmning, kylning, belysning och ventilation för ett tidigare arbete. Användning av högeffektiv kraftvärme. Användning av förnybara energikällor. Användning av avtal om garanterat resultat med energitjänstföretag. Utformning av lufttäta system och värmeväxlingssystem med värmeåtervinning. Bioklimatisk arkitektur för att uppnå energieffektivitet, värmekomfort, bra ljusförhållanden och bra inomhusklimat utan att behöva använda sig av mekaniska system, t.ex. användning av dagsljussystem för ljusförsörjningen. Användning av byggnadsmaterial och byggprodukter som uppfyller miljökriterier. Vatteneffektivitet. Minskning av avfallet. Teknisk kapacitet att vidta de miljömässiga förvaltningsåtgärder som krävs för att se till att bygg- och anläggningsarbetena utförs på ett miljövänlig sätt 3. Anbudsgivarna ska styrka att de har den tekniska kapacitet (antingen att de har interna experter på företaget eller att de samarbetar med experter) som krävs för att vidta vissa miljömässiga förvaltningsåtgärder som uppfyller följande krav: Garantier för effektivt skydd för floran och faunan på byggarbetsplatsen och dess omgivningar (när bygg- och anläggningsarbetena sker i ett område med känslig miljö). Åtgärder för att förhindra farligt avfall eller utsläpp av farliga ämnen som kan skada området. Miljöförvaltningsåtgärder som syftar till att minimera avfallsproduktionen på plats, respektera bullerföreskrifterna och undvika trafikstockningar. Åtgärder för att garantera energi- och vatteneffektivitet. Verifiering: Styrkandet kan bland annat ske genom EMAS- och ISO 14001-certifikat eller likvärdiga certifikat som har utfärdats av organ som uppfyller gemenskapslagstiftningen eller relevanta europeiska eller internationella certifieringsstandarder som baseras på miljöförvaltningsstandarder. Andra former av bevis som tillhandahålls av företaget och styrker den tekniska kapacitet som krävs ska också godtas. 5
3.1.2 Kontraktsföremålet och utvärderingskriterier Övergripande kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling Kontraktsföremål Uppförande av ny/renovering av [ange typ av byggnad] för att nå en energieffektivitet som ligger i närheten av standarden för passivhus eller lågenergihus och med användning av hållbara byggnadsmaterial, intelligenta energitjänstlösningar (EPC), hållbara vattenhushållnings- och avfallshanteringsaspekter och hälsosamma levnadsförhållanden. Utvärderingskriterier Anbudsgivarna ska uppfylla de uteslutnings- och utvärderingskriterier som anges i kärnkriterierna. Utöver erfarenhetskraven i kärnkriterierna ska arkitekten även styrka sin tidigare och nuvarande erfarenhet av miljöanpassad byggnadsdesign. Detta kan inkludera en hänvisning till specialister på närbesläktade områden, t.ex. ingenjörskonsulter som sysslar med värmeoch kylsystem. Varje sökande måste lämna in ett dokument på två sidor med en redogörelse av sin (tidigare och nuvarande) erfarenhet på följande områden (vägledande förteckning): Användning av redskap för livscykelkostnad och livscykelanalys i samband med utformningen av byggnader. Bra inomhusklimat. 3.1.3 Förklarande anmärkningar Arkitektens erfarenhet av miljövänlig byggteknik: För att bedöma arkitektens erfarenhet måste även den upphandlande myndigheten ha erfarenhet på området. Det kan vara lämpligt att ta in externa experter och tillsätta en jury som kombinerar den gemensamma kunskapen för att bedöma de olika arkitekternas förklaringar om vilken erfarenhet de har. Förteckningen är vägledande och kan beroende på de aktuella omständigheterna utökas/kortas ned. Den upphandlande myndigheten ska avgöra vad som avses med lämplig tidigare erfarenhet 1. Utestängning på grund av allvarliga fel i yrkesutövningen: Anbudsgivare kan bara utestängas om en medlemsstats nationella lagstiftning innehåller miljörättsliga bestämmelser, och överträdelsen av denna lagstiftning (och en dom i domstol som fastställer detta) skulle utgöra ett allvarligt fel i yrkesutövningen. Anbudsgivare som har dömts för ett sådant brott ska utestängas från anbudsförfarandet (artiklarna 53 och 54 i direktiv 2004/17/EG och artikel 45 i direktiv 2004/18/EG). 6
3.2 Obligatoriska krav på entreprenaden och utvärderingskriterier Kärnkriterier och övergripande kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling 3.2.1 Energiprestandakrav 3.2.1. a) Energiprestandakrav Kärnkriterier för miljöanpassad offentlig upphandling Energiprestanda Obligatoriska krav på entreprenaden Energiförbrukningsstandarder 1. Byggnadens totala [netto/slutliga/primära] 4 energibehov (inklusive uppvärmning, kylning, varmvatten, ventilation och el) ska vara [X] procent lägre än det maxvärde som anges i [ange relevant nationell lagstiftning]. Utbildning i energieffektivitet 2. Den som ska förvalta byggnaden ska utbildas i energieffektiv användning av byggnaden när bygg- och anläggningsarbetena/renoveringen har slutförts. Anbudsgivaren ska ange vad som ingår i utbildningen. Utvärderingskriterier Extrapoäng delas ut för: 1. Lägsta energiförbrukning och användning av lokaliserade förnybara energikällor och/eller högeffektiv kraftvärme. Lägre energiförbrukning än vad som krävs i de obligatoriska kraven på entreprenaden, baserat på byggnadens totala [netto/slutliga/primära] energibehov (inklusive uppvärmning, kylning, varmvatten, ventilation och el). Extrapoäng delas ut i en fallande skala från det bästa till det sämsta anbudet. 3.2.1. b) Energiprestandakrav Övergripande kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling Obs. Två olika alternativ föreslås för energiprestanda. Förutom att välja ett av alternativen bör den upphandlande myndigheten dessutom inkludera det allmänna kriteriet för energiprestanda i den tredje rutan. 4 Det finns huvudsakligen tre sätt att specificera energiförbrukning på, beroende på hur systemgränserna definieras: Nettoenergi: Energi som konsumenterna kan använda i apparater och system. Beräkningen tar endast hänsyn till byggnadens egenskaper och inte värme-/kylsystemens egenskaper och resulterar i nettoenergianvändning. För att beräkna nettoenergin behöver man uppgifter om inomhusklimatkrav, interna värmevinster, byggnadens egenskaper och yttre klimatförhållanden. Slutlig energi: Energiförbrukning uppmätt hos slutanvändaren. För en byggnad det energiintag som mäts upp vid ingången till byggnaden. Primär energi: Energiförbrukning uppmätt på naturresursnivå/primärt energiinnehåll. 7
Energiprestanda Alternativ 1 Obligatoriska krav på entreprenaden Energiprestandastandard 1. Energiprestandan ska uppfylla de kriterier som standarderna för lågenergihus eller passivhus baseras på [ange namn och Internetadress till en relevant specifikation för lågenergihus eller passivhus] 5 Utbildning i energieffektivitet 2. Den som ska förvalta byggnaden ska utbildas i energieffektiv användning av byggnaden när bygg- och anläggningsarbetena/renoveringen har slutförts. Anbudsgivaren ska ange vad som ingår i utbildningen. Energiprestanda Alternativ 2 Obligatoriska krav på entreprenaden Lokaliserade förnybara energikällor (l-res) 1. Minst [X] procent av [netto, slutliga eller primära] energibehovet ska komma från förnybara energikällor (l-res). Med lokaliserade förnybara energikällor avses förnybara energikällor som genererar kapacitet inom själva byggnaden (t.ex. solpaneler och solceller, panna för biomassa, kraftvärmeproduktion, vindturbiner etc.). Energiförbrukningsstandarder 2. Byggnadens totala [netto/slutliga/primära] energibehov (inklusive uppvärmning, kylning, varmvatten, ventilation och el) ska vara [X] procent lägre än det maxvärde som anges i [ange relevant nationell lagstiftning]. Utbildning i energieffektivitet 3. Den som ska förvalta byggnaden ska utbildas i energieffektiv användning av byggnaden när bygg- och anläggningsarbetena/renoveringen har slutförts. Anbudsgivaren ska ange vad som ingår i utbildningen. Utvärderingskriterier Extrapoäng delas ut för: 1. Innovativa energieffektiva byggtjänster: Anbudsgivare ska lämna in specifika förslag på hur de ska göra för att uppnå energieffektiv belysning, uppvärmning, kylning, högeffektiv kraftvärme och ventilation i byggnaden. Extrapoäng delas ut för den föreslagna strategin beroende på hur stor energibesparingen beräknas bli (i förhållande till standardsystem och med hänsyn till de nätförluster som undviks vid högeffektiv kraftvärme) och användningen av passiva komponenter (t.ex. isolering, dagsljusanvändning). 2. Lägre energiförbrukning: Lägre energiförbrukning än vad som krävs i de obligatoriska kraven på entreprenaden, baserat på byggnadens totala [netto/slutliga/primära] energibehov (inklusive uppvärmning, kylning, varmvatten, ventilation och el). Extrapoäng delas ut i en fallande skala från det bästa till det sämsta anbudet. 5 Den vedertagna betydelsen av lågenergihus har förändrats över tid, och kommer säkerligen att fortsätta förändras framöver. Just nu anses allmänt att ett lågenergihus är ett hus som använder ungefär hälften av de tyska och schweiziska lågenergistandarderna för byggnadsuppvärmning, vanligtvis från 30 kwh/m²a till 20 kwh/m²a (9 500 Btu/ft²/yr till 6 300 Btu/ft²/yr). 8
3.2.1 c) Energiprestandakrav Förklarande anmärkningar Allmän anmärkning: Man bör göra en bedömning av i vilket skede det är bäst att inkludera de olika miljökriterierna (arkitekternas designtävling, anbudsförfarandet för bygg- och anläggningsarbetena). Procentandel lokaliserade förnybara energikällor (l-res): Den upphandlande myndigheten ska avgöra lämplig minsta procentandel av lokaliserade förnybar energikällor. Detta kommer i hög grad att bero på klimatförhållanden och erfarenhet av installering av lokaliserade förnybara energikällor. Värdet bör vanligtvis ligga på 5 20 procent. Energiförbrukningsstandarder: Valet av nettoenergibehov, slutligt energibehov eller primärt energibehov beror på vilka riktmärken för att definiera energiprestanda som används i den nationella lagstiftningen. Den upphandlande myndigheten ska tydligt ange vilken lagstiftning som är tillämplig (se tabell 13 i bilaga 1 i bakgrundsrapporten för bygg- och anläggningsarbeten. När den upphandlande myndigheten bedömer de anbud som har lämnats in ska den kontrollera att lämplig beräkningsmetod har använts. Eventuellt måste detta verifieras av en extern/intern expert. Energiförbrukningsstandarder definition av procentandelsnivåer: Den procentandelsnivå (ambitionsnivå) som ska anges beror på ambitionsnivån i den maximala energiprestanda som definieras i nationell lagstiftning. Man bör sikta på att ligga åtminstone 20 procent lägre än kraven i befintlig nationell standard. Standarder för lågenergi- och passivhus: Den vedertagna betydelsen av lågenergihus har förändrats över tid och kommer säkerligen att fortsätta förändras framöver. Just nu anses definitionen vara en förbrukning som ligger mellan 30 kwh/m²a och 20 kwh/m²a (9 500 Btu/ft²/yr till 6 300 Btu/ft²/yr). Som jämförelse har den tyska standarden för passivhus med ultralåg energiförbrukning, som för närvarande håller på att antas i vissa länder i Europa, ett krav på maximal byggnadsuppvärmning på 15 kwh/m²a eller 4,755 Btu/ft²/yr (http://sv.wikipedia.org/wiki/l%c3%a5genergihus). Byggtjänster: Bygg- och anläggningsarbeten innefattar även installation av högeffektiv kraftvärme, uppvärmning, ventilation, luftkonditionering och kylanläggningar samt energiförsörjning, belysning och vattensystem. Arbetet med att utforma och installera (och ibland underhålla) dessa system får läggas ut på entreprenad och utföras av ett företag specialiserat på dessa tjänster. Dessa tjänster kallas ofta byggtjänster (och ett sådant företag kallas ofta byggtjänstföretag ). Utvärderingskriterier: De upphandlande myndigheterna ska i meddelandet om upphandling och anbudsdokumentationen ange hur många extrapoäng som kommer att delas ut för varje tilldelningskriterium. Miljöutvärderingskriterierna bör sammanlagt stå för minst 10-15 procent av den möjliga totalpoängen. När tilldelningskriteriet anges som bättre resultat jämfört med minimikraven i de obligatoriska kraven på entreprenaden delas poängen ut i förhållande till hur mycket bättre resultat är. Energiförbrukningsstandarder rekommenderat skede i byggprocessen: Gränsvärden för energibehov bör ingå i alla led i upphandlingsprocessen. Allmän anmärkning: Man bör göra en bedömning av i vilket skede det är bäst att inkludera de olika miljökriterierna (arkitekternas designtävling, anbudsförfarandet för bygg- och anläggningsarbetena). 9
3.2.2 Byggnadsmaterial Kärnkriterier och övergripande kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling 3.2.2. a) Byggnadsmaterial Kärnkriterier för miljöanpassad offentlig upphandling Byggnadsmaterial byggprodukter Obligatoriska krav på entreprenaden Uteslutning av vissa material 1. Anbudsgivarna måste intyga att följande material inte kommer att användas i byggnaden: Produkter som innehåller svavelhexafluorid (SF 6 ). Inomhusfärg och lacker 6 med en halt av lösningsmedel (flyktiga organiska föreningar med en kokpunkt på högst 250 C) som överstiger följande värden: För väggfärger (i enlighet med EN 13300): 30 g/l (minus vatten). För andra färger med en dryghet på minst 15 m²/l med en täckförmåga på 98 procent opacitet: 250 g/l (minus vatten). För alla övriga produkter (inbegripet annan färg än väggfärg som har en dryghet på mindre än 15 m 2 /l, lack, bets, golvbeläggning, golvfärg och liknande produkter): 180 g/l (minus vatten). Verifiering: Anbudsgivarna ska intyga att dessa produkter/ämnen inte kommer att användas i byggnaden. Virke 2. Det virke som används i byggnaden ska komma från lagliga källor. Verifiering: Intyg om oavbrutet skydd för trä certifierat som FSC 7, PEFC 8 eller annat likvärdigt bevis ska godtas som bevis på att kraven uppfylls. Virkets lagliga ursprung kan även styrkas med hjälp av ett spårbarhetssystem. Dessa frivilliga system kan vara certifierade av en oberoende tredje part, ofta inom ramen för ISO 9000 och/eller ISO 14000 eller miljölednings- och miljörevisionssystem. Om virket kommer från ett land som har skrivit under ett frivilligt partnerskapsavtal med EU, kan Flegtlicensen styrka lagligheten. 9 För ocertifierat virke ska anbudsgivarna ange virkestyper (arter), virkesmängder och virkets ursprung, tillsammans med en förklaring om att de är lagliga. För att det ska vara lagligt ska virket kunna spåras genom hela produktionsledet, från skog till färdig produkt. I särskilda fall, där de inlämnade bevisen inte anses tillräckliga för att visa att de begärda obligatoriska kraven på entreprenaden har uppfyllts, kan den upphandlande myndigheten be leverantörerna om ytterligare klargöranden eller bevis. 6 Gränsvärden från EU:s miljömärke och relevanta standarder som EN 13300. 7 FSC (Forest Stewardship Council): http://www.fsc.org/en. 8 PEFC (program för bekräftelse av skogscertifieringssystem): http://www.pefc.org/internet/html. 10
Flyktiga organiska föreningar 3. Byggprodukter. Utsläppen av flyktiga organiska föreningar från de byggprodukter som används får inte överstiga de värden som anges i den europeiska standarden för att fastställa utsläpp från EN ISO 16000-9 till EN ISO 16000-11 (se www.iso.org), eller likvärdig standard (t.ex. att byggprodukterna måste uppfylla gränsvärden i det tyska AgBB-systemet för att uppfylla minimikraven i byggföreskrifterna om hälsoskydd med hänsyn till utsläpp av flyktiga organiska föreningar). Verifiering: Analysrapport som baseras på den metod som beskrivs i EN ISO 16000-9 till EN ISO 16000-11 eller likvärdig standard (t.ex. det tyska AgBB-systemet http://www.umweltbundesamt.de/building-products/archive/agbb-evaluation- Scheme2008.pdf). 9 Handlingsplanen Flegt (skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog) antogs av EU 2003. I handlingsplanen anges en rad åtgärder för att bekämpa olaglig skogsavverkning i utvecklingsländer. I planen definieras ett timmerlicenssystem för att garantera att de importerade träprodukterna är lagliga. För att få licensen måste ett frivilligt partnerskapsavtal undertecknas mellan timmerproducerande länder och EU. Timmerprodukter som har producerats på lagligt sätt i länder som har undertecknat det frivilliga partnerskapsavtalet får en licens som innebär att produktionen är laglig. Läs mer på: http://ec.europa.eu/environment/forests/flegt.htm. 11
Utvärderingskriterier Extrapoäng delas ut för: 1. Användning av byggnadsmaterial och byggprodukter som uppfyller vissa miljökrav: Anbudsgivarna ska ange den procentandel [ange relevanta produkttyper, t.ex. fönster, färg, isoleringsmaterial] som kommer att användas vid bygg- och anläggningsarbetet (efter värde) som har tillverkats på ett sätt som uppfyller standarderna för att tilldelas ett miljömärke av typ I i enlighet med ISO-standarden 14024 eller tillhandahålla klar och tydlig information om produktens prestanda baserat på varudeklarationer för miljömärken av typ III. Extrapoäng kommer att delas ut i förhållande till de föreslagna procentandelarna. Verifiering: Produkter med ett miljömärke av typ I som uppfyller de angivna kriterierna ska anses uppfylla kraven. Annan trovärdig dokumentation om att standarderna för ett visst miljömärke av typ I uppfylls ska också godtas. 2. Användning av byggnadsmaterial som baseras på förnybart råmaterial: Anbudsgivarna ska ange den procentandel [ange relevanta produkttyper, t.ex. fönster, färg, isoleringsmaterial] som kommer att användas vid bygg- och anläggningsarbetet (efter värde) som baseras på förnybart råmaterial. 3. Trä från hållbart skogsbruk: Virke som kommer från skogar där man har kontrollerat att de förvaltas på ett sätt som innebär att man genomför principer och åtgärder som syftar till att garantera hållbar skogsförvaltning, på villkor att dessa kriterier är karaktäristiska och relevanta för produkten. I Europa ska dessa principer och åtgärder överensstämma med de europeiska riktlinjer för hållbar skogsförvaltning som antogs vid ministerkonferensen i Lissabon om skydd av Europas skogar (2 4 juni 1998). Utanför Europa ska de överensstämma med de principer som slogs fast vid FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) i Rio de Janeiro (juni 1992) och, i tillämpliga fall, med de kriterier och riktlinjer för hållbart skogsbruk som antagits inom ramen för internationella och regionala initiativ (Internationella organisationen för tropiskt timmer (ITTO), Montreal, Tarapoto, UNEP-FAO:s Dry-Zone Africa Initiative). Verifiering: Intyg om oavbrutet skydd för trä som certifierats som FSC 10, PEFC 11 eller annat likvärdigt bevis om hållbar skogsförvaltning ska också godtas som bevis på att kraven uppfylls. Andra lämpliga former av bevis ska också godtas, t.ex. teknisk dokumentation från tillverkaren eller en analysrapport från ett erkänt organ. 3.2.2. b) Byggnadsmaterial Övergripande kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling Byggnadsmaterial byggprodukter 10 FSC (Forest Stewardship Council): http://www.fsc.org/en/. 11 PEFC (program för bekräftelse av skogscertifieringssystem): http://www.pefc.org/internet/html. 12
Obligatoriska krav på entreprenaden Produkterna ska uppfylla de tre obligatoriska kraven på entreprenaden som anges i kärnkriterierna. Produkterna ska dessutom uppfylla följande kriterier: Stål 4. [Tillämpligt vid renoveringsarbeten] Blästringsmedel av silikon får inte användas för rengöring, avrostning och borttagning av färg från stålprodukter. Restprodukter ska avfallshanteras i enlighet med relevant nationell lagstiftning. Verifiering: Anbudsgivarna ska intyga att detta kriterium kommer att uppfyllas. Utvärderingskriterier Extrapoäng delas ut för användning av de byggprodukter som uppfyller de tre utvärderingskriterierna i kärnkriterierna. Extrapoäng delas dessutom ut för: 4. Användning av byggnadsmaterial och byggprodukter som uppfyller viss miljökriterier [För länder där det finns tillräckliga livscykelanalysdata för byggnadsmaterial] kan anbudsgivarna ombes att tillhandahålla livscykelanalysdata [ange livscykelanalysredskapets namn] så att man kan jämföra livscykelanalyser av olika byggnadsmaterial. 5. Konkurrens om den föreslagna isoleringens R-värden 12 (kombination av isoleringsprodukters lambdavärde 13 och tjocklek) Anbudsgivaren ska ange de föreslagna isoleringsmaterialens R-värden. Poäng delas ut i en fallande skala från det bästa till det sämsta anbudet. Verifiering: Analysdokumentation av det föreslagna isoleringsmaterialet/lösningen med hjälp av en officiellt godkänd standard för att beräkna isoleringens R-värde ska tillhandahållas. 3.2.2. c) Byggnadsmaterial Förklarande anmärkningar Allmän anmärkning: Man bör göra en bedömning av i vilket skede det är bäst att inkludera de olika miljökriterierna (arkitekternas designtävling, anbudsförfarandet för bygg- och anläggningsarbetena). Återvunnet/återanvänt innehåll specifikation eller utvärderingskriterier: Om den upphandlande myndigheten inte kan definiera tillgången på återvunnet/återanvänt innehåll kan detta kriterium i stället användas vid själva tilldelningen. Användning av miljövänliga byggnadsmaterial och byggprodukter: Detta kriterium bör användas i tilldelningsstadiet eftersom den upphandlande myndigheten förmodligen saknar tillräckligt med kunskap om sådana produkters tillgänglighet på marknaden och deras pris. Om den upphandlande myndigheten har god marknadskännedom kan minimiprocentandelar för vissa produkter inkluderas i de obligatoriska kraven på entreprenaden. Det finns olika informationsnav i Europa där man kan få detaljerad information om hållbara byggnadsmaterial, t.ex. respektive miljömärkes officiella webbplatser. Se miljömärkesavsnittet i bakgrundsrapporten om bygg- och anläggningsarbeten. 12 R-värdet beskriver ett visst byggnadsisoleringsmaterials isoleringsegenskaper. 13 Lambda är värdet på ett materials värmeledningsförmåga. 13
Utvärderingskriterier: De upphandlande myndigheterna ska i meddelandet om upphandling och anbudsdokumentationen ange hur många extrapoäng som kommer att delas ut för varje tilldelningskriterium. Miljöutvärderingskriterierna bör sammanlagt stå för minst 10-15 procent av den möjliga totalpoängen. När tilldelningskriteriet anges som bättre resultat jämfört med minimikraven i de obligatoriska kraven på entreprenaden delas poängen ut i förhållande till hur mycket bättre resultat är. Det är viktigt att de föreslagna lösningarnas genomförbarhet bedöms i tilldelningsstadiet och övervakas i genomförandestadiet. Livscykelanalysjämförelse mellan byggnadsmaterial: Tillgången på livscykelanalysdata för byggnadsmaterial varierar kraftigt från ett land till ett annat. Den upphandlande myndigheten ska avgöra om det finns tillräckliga data för att tillämpa detta tilldelningskriterium. Den upphandlande myndigheten ska också avgöra vilka livscykelanalysredskap som är bäst lämpade för regionen/typen av bygg- och anläggningsarbete. En förteckning över lämpliga livscykelanalysredskap återges i avsnitt 6 i bakgrundsrapporten om bygg- och anläggningsarbeten. Om det finns livscykelanalysredskap kan dessa ersätta de flesta specifika krav som rör byggnadsmaterial (eftersom de täcks in av livscykelanalysredskapet). Obs. En kontraktsklausul om obligatorisk användning av ett livscykelanalysredskap i designstadiet rekommenderas också se nedan. 3.2.3 Vattenbesparande installationer Kärnkriterier och övergripande kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling 3.2.3 a) Vattenbesparande installationer Kärnkriterier och övergripande kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling Vattenbesparande installationer Obligatoriska krav på entreprenaden Vattenbesparande installationer 1. Alla vattenenheter i sanitets- och köksutrymmen måste vara utrustade med den senaste vattenbesparingstekniken på marknaden. Toaletter med dubbel spolfunktion bör använda högst 6 liter för full spolning och 3 liter för urinspolning. Vattenlösa urinoarer måste antingen använda en biologiskt nedbrytbar vätska eller fungera helt utan vatten. Vattenbesparingsanordningar som installeras i cisterner måste uppvisa en vattenbesparing på minst 30 procent vid toalettspolning. Kraninsatser ska spara minst 50 procent vatten jämfört med vanlig krananvändning. Verifiering: Anbudsgivarna ska tillhandahålla tekniska faktablad för de produkter som ska installeras. Dessa ska styrka att produkterna uppfyller de obligatoriska kraven på entreprenaden. 14