sid. 1 Upprättad 141117 av Martin Price, Länsbarnombudsman i Uppsala Beslutad i landstingsstyrelsen Uppsala 141124. Utbildningsplan 1. Bakgrund och giltighet. sid 1-2 2. Översikt utbildningsbehov, som en stege. sid 3 Bilagor Vilka ska utbildas, och vad ska de kunna? sid 4-7 Resurser, metoder för lärande. sid 7 1) Utbildningsplan - Bakgrund och giltighet Konventionen om barnets rättigheter antogs i FN 1989. Rekordmånga stater, i ett rekordhögt tempo anslöt sig till dokumentet. Sverige var bland de första. Sedan dess har Sverige successivt anpassat sina lagar och den statliga styrningen efter barnkonventionens krav. På senare år har också EU bland annat genom sin stadga visat hur viktiga barnets rättigheter är. Men lagar och överenskommelser räcker inte alltid. En jämförelse är att kvinnor har haft rösträtt i Sverige sedan över 90 år, men jämställdhet är fortfarande en stor utmaning för såväl individer som samhälle. Därför antog Sveriges riksdag 2010 sin andra nationella strategi för att stärka barnets rättigheter. Den betonar i sin punkt 6 att: Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Med berörd avses här den som i landstingets verksamheter möter eller beslutar om minderåriga (yngre än 18 år) som patient, annan brukare eller anhörig. Regeringen har uppdragit åt Sveriges kommuner och landsting (SKL) att stödja kommuner och landsting i genomförandet av barnets rättigheter. Där sätts kunskapsutveckling främst bland föreslagna åtgärder. I Landstinget i Uppsala län antogs redan 2000 en policy barnets rättigheter. En ny policy togs våren 2013 och till den kopplades en handlingsplan (Dnr HSS 2012-0070). En aktivitet i handlingsplanens mål 2 är en utbildningsplan. Handlingsplanens Mål 2 Utbildning av förtroendevalda och anställda Kunskap om barnkonventionen och förståelse av dess principer är avgörande för beslut i enlighet med artikel 3 i barnkonventionen. Rutiner behöver upprättas för hur befintliga och kommande förtroendevalda och berörda anställda ska få denna kunskap och förståelse. Utöver dessa målgrupper ställer barnkonventionen i artikel 42 krav på att allmänheten informeras. Mål: Under handlingsplanens giltighetstid ska alla förtroendevalda och berörda anställda ha fått kunskap om barnkonventionen och förstå hur den kan omsättas i deras verksamheter. Även Landstingsplan och budget 2014-2017 (sid 23) beskriver vikten av utbildning: /.../ Då de förtroendevaldas kunskap är viktig för att nå framgång i frågan kring barns rättigheter är de den första gruppen som utbildas.
sid. 2 Giltighet Detta förslag till utbildningsplan upprättades av Länsbarnombudsmannen (Läns-BO) efter muntlig överenskommelse med ordförande för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) respektive Produktionsstyrelsen. Den är i en tidigare version godkänd av Läns-BO s politiska referensgrupp (styrgrupp) 140304. Den föreslås antas av Landstingsstyrelsen under 2014 och kan då träda i kraft 1 januari 2015. Den sammanfaller då med ikrafträdandet av Patientlagen. Årlig uppföljning bör ske i samverkan mellan Ledningskontoret och Läns-BO s referensgrupp. Avgränsning - allmänheten i Uppsala län Utbildningsplanen föreslår inga insatser för att informera allmänheten i länet om barnets rättigheter. Trots att åtagande om detta finns i barnkonventionen (art 42). Verksamheternas genomförande av handlingsplanen medför ändå information till grupper som föräldrar (aktivitet 5a) och barn (aktivitet 6a). 2) Utbildningsplan - i trappform. Nästa sida presenterar en översikt av olika gruppers utbildningsbehov. Två huvudsakliga kanaler för kunskap föreslås användas: Läns-BO - har sedan november 2012 uppdraget att bland annat utbilda och stödja i genomförandet av barnets rättigheter i landstinget, och delvis i länets kommuner. De verksamheter som bjuder in får anpassad utbildning och tillfälle för diskussion. Pingpong - är landstingets interna digitala lärplattform. När en medarbetare loggar in på internwebben Navet ser den vilka Pingpong-utbildningar som finns, är obligatoriska och vilka som genomförts. Varje utbildning är cirka 20 minuter lång och fyra stycken centralt producerade filmer föreslås för barnrätten. Läns-BO gör dem i samverkan med ledningskontoret. Inga kostnader för landstinget behöver tillkomma utöver avtalet. Grundutbildning för alla berörda. Rekommenderas för alla i landstinget, men är obligatorisk för berörda. För chefer med fokus på former för barnrättsperspektiv, tex barnkonsekvensanalys. Även något om barnrätten i de lagar som styr landstingets verksamheter. Orosanmälan rör den anmälningsskyldighet om oro för att barn far illa, som gäller de flesta anställda i landstinget enligt 14 kapitlet Socialtjänstlagen (SoL). Anhöriga gäller de som arbetar med vuxen allvarligt sjuk, missbrukande eller hastigt avliden, som har minderåriga barn. Detta enligt bestämmelse i 2g Hälsooch sjukvårdslagen (HSL).
sid. 3 Ledning för landstinget och berörda förvaltningar 6 Förtroendevald - alla styrelser, nämnder a) Följa efterlevnaden av handlingsplanen. b) Beakta "barnets bästa" i Patientlagen. c) Efterfråga barnrättsliga beslutsunderlag. 5 Anställda på ledningskontor och staber a) Göra barnrättsliga underlag. b) Fastställa "barnets bästa", inkl former för att klarlägga barnets inställning i berört beslut. 1) Läns-BO barnrätt, handlingsplan 2) Läns-BO barnrättsliga beslutsunderlag 3) Läns-BO Övriga - som kollektivtrafik, kultur och landstingsservice 4 Chefer och stab - verksamheter barnet är brukare a) Barnrättslig juridik relevant för verksamheten. b) Barnkonventionens fyra principer. c) All verksamhet ska kunna ta fram en barnkonsekvensanalys. 3 Alla anställda - verksamheter där barnet är brukare a) Barnkonventionens fyra principer. b) Anmälningsskyldighet enligt SoL 14 kap. 3) Läns-BO 2) Pingpong orosanmälan Hälso- och sjukvård 2 Verksamhetschef - där barnet är patient, brukare eller anhörigt Verksamhet där barn berörs i någon roll, ska kunna redovisa ett barnrättsperspektiv i beslut. I verksamhet där patienten är ett barn gäller särskilt: a) Barnrättslig juridik relevant för verksamheten. b) Barnkonventionens fyra principer och relevanta artiklar. c) Fastställa barnets bästa enligt 1 kap 8 Patientlagen. 1b All personal - i hälso- och sjukvård för barn a) Barnrättslig vardagsjuridik och barnrättens fyra principer. b) Kännedom och trygghet anmälningsskyldighet. Stödnivå - funktionären Barnrättspilot (kan finnas på alla nivåer) a) Fördjupade kunskaper i barnrätt och påminnare om barnrättsperspektiv. b) Trygg i att klarlägga barnets inställning i verksamheten. c) Kunna introducera och uppdatera kollegor om barnrätt. Stödnivå - funktionären Barnambassadör (anhörigstödjare) a) God kännedom handlingsplanen anhörigstöd. b) Ge information och råd till förälder och anhörigt barn. c) Kännedom om tillgängliga resurser för stöd för anhöriga barn. 1a All personal - i hälso- och sjukvård för vuxna med minderåriga barn a) Kunna uppmärksamma och ge information avseende anhöriga barn (HSL 2g ) och känna till sin anmälningsskyldighet. 3) Pingpong orosanmälan 4) Läns-BO barnrättsperspektiv 2) Pingpong orosanmälan 3) Läns-BO 3) Årligt nätverk 2) Pingpong anhöriga 3) Årligt nätverk. 2) Pingpong orosanmälan 3) Pingpong anhöriga
sid. 4 Bilaga: Vilka ska utbildas, och vad ska de kunna? Ungefär 12 000 personer är anställda av Landstinget Uppsala län. Till dem ska läggas de förtroendevalda och alla som arbetar på avtal med landstinget inom tex vård, kultur, service och kollektivtrafik. Alla förvaltningar (utom varuförsörjningsservice) omfattas av handlingsplanen för barnets rättigheter, men inom förvaltningarna varierar det hur många som är berörda. Den enskilde medarbetaren berörs också mer eller mindre, beroende på ansvar och arbetsuppgifter. Utbildningsplanen utgår från handlingsplanen som slår fast att alla förtroendevalda och berörda anställda ska ha tillräcklig grundkunskap om barnets rättigheter. 1a nivå hälso- och sjukvård - all personal i hälso- och sjukvård för vuxna med minderåriga barn Barnrätten angår alla som arbetar på uppdrag av landstinget. Påtagligast är skyldigheten att till socialtjänsten anmäla oro om att ett barn far illa. Skyldigheten är absolut, bryter sekretessen och ska utföras skyndsamt. Sedan 2010 finns också bestämmelsen 2g i Hälso- och sjukvårdslagen om att all personal särskilt ska beakta minderåriga barnets behov av information, råd och stöd då det är barn till vuxen som är allvarligt sjuk, missbrukar eller hastigt avlider. Bestämmelsen avser alltså huvudsakligen personal där vuxna vårdas. Viktigast är att berörd personal har arbetsformer som uppmärksammar det anhöriga barnet, även om det inte är närvarande när den vuxne vårdas. Därefter ska kunskap och rutiner finnas för att beakta barnets behov av information, råd och stöd. Stödnivå - Barnambassadör för anhörigstöd till barn Funktionen har funnits länge på Akademiska, och särskilt på divisionerna Kvinna-/barn och Psykiatri. Barnambassadörerna träffas i informellt nätverk några gånger per år. Deras uppdrag och mandat varierar. Utbildningsplanen föreslår att de huvudsakligen ser till anhöriga barn som de definieras i HSL 2g, möjligtvis med syskon som utökad målgrupp. God kännedom om landstingets handlingsplan för stöd till anhöriga barn. Särskild utbildning i lagens krav och kännedom om goda metoder för information, råd och stöd till anhöriga barn. Reviderar verksamhetens rutin som säkerställer att anhöriga barn uppmärksammas. Funktionen måste inte ersätta andra eller befintliga system för att beakta anhöriga barns behov. På Akademiska akutmottagningen finns en samordnare för allt anhörigstöd. Barnonkologin har med stöd av Barncancerfonden en syskonstödjare som hjälper barn, men då anhöriga till sjuka syskon.
sid. 5 Stödnivå - Barnrättspilot en resurs för barnets rättigheter i verksamheterna Där ett barn finns som patient, brukare eller anhörigt behövs barnrätten. En chef kan enligt Handlingsplanen mål 2 utse en Barnrättspilot för att få stöd och påminnelse om behoven och kraven. De finns i många av landets landsting och regioner och har olika roller och olika benämningar som ombud, pilot och ambassadör. I Uppsala föreslås piloterna inrikta sig mot barnrätt, snarare än att också vara anhörigstödjare. Pilot föreslås som titel för att särskilja dem från Länsbarnombudsmannen och Barnambassadörer (se ovan). På en avdelning på Akademiska finns sedan tidigare så kallade Nobab-ombud som kan få behålla sin titel, om de önskar. Barnrättspiloten behöver tid och mandat att bevaka, synliggöra och vara stöd i barnrättsfrågor, till exempel påminna om barnkonsekvensanalyser. De bör också ansvara för grundutbildning av kollegor. Andra uppgifter kan vara att särskilt ansvara för miljöer där barn vistas, som rum för undersökning, behandling, reception och anhöriga. Barnrättspiloter behöver introduktionsutbildning och därefter i nätverksform regelbundet kunna underhålla kunskaperna (jämför med miljöombuden). 1b nivå hälso- och sjukvård - all personal i hälso- och sjukvård för barn Personal som möter barn och unga i hälso- och sjukvården behöver särskild kunskap om det barnrättsliga i den juridik som de tillämpar i vardagen. Vanliga frågor och beslut rör samtycke, information, journaler och sekretess. I lagarna som styr hälso- och sjukvården finns få uttryckliga åldersgränser. Istället gäller att Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Formuleringen återkommer i olika varianter i föräldrabalk, sekretesslagen, patientdatalagen, patientlagen och inte minst i barnkonventionens artikel 5. För att barnets rätt ska förverkligas i hälso- och sjukvård måste personal kunna kunna göra en tillräcklig bedömning av barnets ålder och mognad men också av sitiuationen och typen av beslut. Barnkonventionens fyra principer (artiklarna 2, 3, 6 och 12) är en god allmän vägledning. Personal som vårdar barn ska också vara väl förtrogna med sin skyldighet att anmäla oro om att ett barn far illa. 1b nivå hälso- och sjukvård - verksamhetschef där barnet är patient, brukare eller anhörigt I alla beslut som rör barn ska verksamheten kunna ta fram och redovisa ett barnrättsperspektiv. Här avses beslut om verksamheten och rutiner, snarare än om enskilda barn. En barnkonsekvensanalys ska peka ut vad som är barnets bästa och om det finns
sid. 6 förväntade negativa konsekvenser av alternativen till beslut. Åtgärder ska föreslås som kompensation för det som inte är enligt barnets bästa. För en chef i verksamhet där patienten är ett barn ska det också finnas särskild kunskap om det barnrättsliga i juridiken som avser patienten. Detta beskrivs i punkten 1b ovan. Ett nytt krav kommer med Patientlagen 1 kap 8 som säger att När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Kravet på beaktan gäller i de beslut som omfattas av Patientlagen. Verksamhetschefer är avgörande för att paragrafen ska få genomslag. Enskilda och grupper av chefer erbjuds omfattande stöd av Läns-BO. 3 nivå övriga (tex kollektivtrafik, kultur och landstingsservice) - alla berörda anställda i verksamheter där barnet är brukare Barnet är inte patient eller anhörig i denna verksamhet, men använder landstingets övriga tjänster. De flesta barn i länet använder regelbundet kollektivtrafiken, men också länskulturen och alla landstingets lokaler som landstingsservice ansvarar för. Alla som arbetar med och för barn behöver kunna tillämpa både ett skyddande och ett lärande förhållningssätt. När barnet är brukare är det en aktör som vi bör lära oss av. Kollektivtrafiken, kulturen men också all annan verksamhet i landstinget där barn vistas bör klara att lära av barnet - samtidigt som vi transporterar det, lär det något eller vårdar det. En bättre förståelse för barnets rättigheter fås genom kunskap om barnkonventionens fyra principer, därför ska alla anställda vars verksamhet möter barn känna till principerna. Alla dessa anställda omfattas också av socialtjänstlagens anmälningsskyldighet av oro kring att ett barn far illa (SoL 14 kap.) 4 nivå övriga (tex kollektivtrafik, kultur och landstingsservice) - chefer och anställda på staber i verksamheter där barnet är brukare Där barn använder landstingets tjänster behöver det finnas kunskap om och rutiner för att barnet ska kunna dela med sig av sitt perspektiv. Det är en rättighet för barnet och vi vuxna har mycket att vinna på att lyssna och lära av barnet som brukare. Varje verksamhet som vill beskriva sina behov av barnrättslig kunskap utifrån handlingsplanen, erbjuds stöd av Läns-BO. Lämpligtvis integreras beskrivningen sedan i ledningssystem för kvalitetsarbete eller motsvarande. Observera att även privat drivna verksamheter med uppdrag från landstinget omfattas av åtagandet i handlingsplanen. En chef kan utse en barnrättspilot som resurs, lämpligtvis efter att all berörd personal gjort den grundläggande Pingpong-utbildningen. Piloten kan bistå i att ta fram barnrättsliga underlag till beslut som rör barn i verksamheten.
sid. 7 5 nivå landstingets ledning - anställda på ledningskontor och staber Alla anställda i landstingets ledningar ska känna till vad ett barnrättsligt beslutsunderlag är, och vem eller vilka som bäst tar fram dem. Kunskapen är särskilt viktig bland dem som gör underlag till nämnder och styrelser. Alla anställda ska känna till vad begreppet barnets bästa innebär och hur det fastställs. Varje verksamhet ska också kunna genomföra lämplig dialog med berörda barn och unga för att inhämta deras inställning inför ett beslut. 6 nivå landstingets ledning - förtroendevalda i alla styrelser och nämnder Nyckelroll för genomförandet av barnets rättigheter i landstinget. Politikern ska bevaka barnperspektivet och föreslå barnrättsliga underlag i beslut som rör barn. Därför behövs kunskap om vad en barnkonsekvensanalys ska innehålla. Under 2013 och 2014 utbildades alla förtroendevalda i landstinget av Läns-BO om barnrätt och i de flesta fall även om barnkonsekvensanalyser. En viktig roll för energin i barnrättsarbetet är att förtroendevalda uppmärksammar verksamheternas redovisningar av genomförande av handlingsplanen för barnets rättigheter. Den förtroendevalda ska också medverka till Patientlagens 8 om att barnets bästa särskilt ska beaktas när hälso- sjukvård ges till barn. Bilaga: Resurser, metoder för lärande. Genomförandet av barnets rättigheter är helt beroende av att verksamheterna själva bidrar till att sprida och förvalta kunskapen. Arbetet beskrivs i årsredovisningen och gärna i det egna ledningssystemet för kvalitet. En bra grund ges genom bred allmän kunskap genom Pingpong, synliga rutiner om tex anhöriga barn men också barnrättsperspektiv inför beslut om nytt dokument i Kvalitetshandboken. En medarbetare kan utses till barnrättspilot. Landstinget har enligt avtal ett stöd från Läns-BO, men ute i verksamheterna finns många som redan har god kunskap om barnrätt. Många verksamheter har redan under 2013 och 2014 utbildat och skapat rutiner, och kan bredda kunskapen med Pingpong under 2015. Den som fortsätter med höga ambitioner bör uppmärksammas både av landstingets ledning, men kanske också med någon form av certifiering. Läns-BO samlar in och sprider goda exempel om kunskap. Några goda exempel: barnrättspiloten eller chefen håller ett pass om barnrätt vid årligen återkommande personalmöte och vid introduktionsdag för nyanställda avsluta varje APT med fem minuter om en artikel i barnkonventionen regelbundet lyfta aktuella riktiga eller fingerade fall och ha förberett barnrättsliga kommentarer.