Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande
Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner och medskapare som tar en aktiv roll i vården. Driva på utvecklingen som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Lagen ersätter delar av hälso- och sjukvårdslagen och omfattar inte tandvård.
Citat från Patientmaktsutredningen I en patientcentrerad vård är patienten en partner i relationen med vårdgivaren och tar en mer aktiv roll i beslut kring den egna vården. Detta ställer ökade krav på hälso- och sjukvårdspersonalen att bjuda in patienten i diskussioner kring utformningen och genomförandet av vårdinsatser. På patienten ställs samtidigt ökade krav på kunskaper för att han eller hon aktivt ska kunna delta i beslut och utformning av vårdinsatsen. Forskning visar att ökad delaktighet från patientens sida ökar kvaliteten i vårdinsatsen.
Skyldighetslag Patientlagen innehåller inte utkrävbara rättigheter i den meningen att beslut som fattas inom vården ska kunna överprövas av domstol. Det betyder att patientlagstiftningen i huvudsak ska bygga på de skyldigheter som vårdgivarna och hälso- och sjukvårdspersonalen har gentemot patienterna.
Informationsplikten förtydligas och utökas Vårdpersonalens skyldighet att informera förtydligas och utökas i patientlagen. Det är vårdgivarens ansvar att organisera verksamheten så att hälso- och sjukvårdspersonalen kan uppfylla sin informationsskyldighet Det har visat sig att god information till patienter ökar följsamheten till ordinationer som t.ex. läkemedelsbehandling, dvs. patienten väljer i större utsträckning att följa de råd och ordinationer som de får exempelvis vid ett läkarbesök. Bristande information kan uppfattas som bristande respekt eller dåligt bemötande. Det framgår inte minst av patientklagomålen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och patientnämnderna
Informationsplikten, forts. Patienter ska få information om: 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada.
Informationsplikten, forts. Patienten ska även få information om: 1.Möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, 2.möjligheten att få en ny medicinsk bedömning 3.en fast vårdkontakt, 4.vårdgarantin, och 5.möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EESland eller i Schweiz.
Individuellt anpassad information Information ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar Vårdpersonal ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehåll och betydelse Information ska lämnas skriftligt om det behövs eller efterfrågas Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras
Forskning visar att patienter glömmer 40-80 procent av den medicinska informationen som ges av hälso- och sjukvårdspersonal. Kessels, 2003 hälften av informationen missförstås. Anderson et al., 1979 upp till 45 procent av patienterna inte kan redogöra för de största riskerna med sin operation trots att de ha skrivit på ett medgivande. Graham, 2003
Samtycke Kravet på samtycke förtydligas i och med patientlagen Hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke. Samtycke kan lämnas skriftligt, muntligt eller genom handlande. Samtycke till fortsatt vård får när som helst tas tillbaka. Om en patient avstår från viss vård och behandling ska han eller hon få information om vilka konsekvenser det kan få. Nödvändig vård får ges vid akut fara om patientens vilja inte kan utredas.
Delaktighet Vården ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Hänsyn tas till patientens önskemål och förutsättningar. Närstående ska få möjlighet att medverka om lämplighet, sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.
Barnens bästa Barns bästa ska vara vägledande Barn ska få möjlighet att uttrycka sin inställning till den aktuell vården eller behandlingen. Barns delaktighet ska underlättas. Det är viktigt att ge barnet utrymme att få uttrycka sin åsikt
Fast vårdkontakt Patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Fast vårdkontakt ska utses om patienten begär det eller om det är nödvändigt. Möjlighet att välja fast läkarkontakt i primärvården. Även i ett annat landsting.
Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel Om flera alternativ finns, vetenskap och beprövad erfarenhet: Patienten ges möjlighet att välja. Patienten ska få möjlighet att välja behandlingsalternativ - i hemlandstinget - öppen och sluten vård - i annat landsting - öppen vård Erbjudas valda behandlingen/hjälpmedlet om det framstår som befogat (med hänsyn till sjukdom/skada och kostnader för behandlingen/hjälpmedlet).
Exempel Kan en Norrbottenspatient söka sig till ett annat landsting och där t ex få en mer avancerad (och därmed mer kostsam) hörapparat än vad NLL har att erbjuda? Svar: Nej, det kan en norrbottenspatient inte göra pga att en hörapparat kan kräva service och underhåll (NLL kan bara erbjuda detta på de modeller som finns i vårt sortiment).
Val av utförare i andra landsting Välja öppen offentligt finansierad vård; primärvård, öppen specialiserad vård (inklusive dagkirurgi), öppen högspecialiserad vård i andra landsting. Ej tandvård. Även sådant vårdutbud/behandlingsalternativ som inte finns i hemlandstinget, dvs ej tillämpa hemlandstingets prioriteringar och indikationsgränser. Hemlandstinget bekostar vården, ej resor och uppehälle. Vårdgarantin gäller endast i det egna landstinget.
Val av utförare i andra landsting, forts. Inte säga nej till att ge öppen vård till utomlänspatienter. En patient ska ges vård utifrån medicinska behov på samma villkor som de som är bosatta i vårdlandstinget. Vård ska ges på samma villkor till patienter från andra län som de egna invånarna Hemlandstingets remisskrav gäller för patienter som kommer från landsting som kräver remiss. Vårdlandstingets remissregler gäller för patienter som söker vård i landsting som kräver remiss. Listning inom primärvård och få fast läkarkontakt i annat landsting.
Exempel Är listning på hälsocentral/vårdcentral ett krav för utomlänspatienter för att kunna få planerad primärvård? Svar: Nej. Listning är inget krav. Alla patienter som söker vård inom primärvården har rätt att få vård, oavsett var patienten är bosatt. Det enda som får styra är patientens medicinska behov. Utomlänspatienter ska behandlas på samma sätt som folkbokförda i hemlandstinget.
Konsekvenser Inte säga nej till att ge öppen vård till utomlänspatienter - utifrån medicinska behov behandlas på samma villkor som de som är bosatta i vårdlandstinget. Ej tillämpa hemlandstingets prioriteringar och indikationsgränser. Ökad patientmakt- information, samtycke och delaktighet. Rätt att välja fast vård/läkarkontakt, även i ett annat landsting. Ska alla landsting/regioner ha samma vårdutbud? Eller ska patienten erbjudas vården i det landsting/region där vårdutbudet finns? Stora volymer utomlänspatienter undanträngningseffekter för den egna befolkningen? Vårdgarantin? Olika remissregler i olika landsting/regioner Olika avgifter i olika landsting/regioner
Exempel Norrbottens läns landsting har t ex valt att subventionera preventivmedel till kvinnor upp till 26 år. Hur blir det om patienten är folkbokförd i annat landsting och söker vård och får detta utskrivet i Norrbotten? Svar: Alla patienter som söker och får vård i Norrbotten ska behandlas på samma sätt, oavsett var de är bosatta. Detta innebär att även utomlänspatienter har rätt till subventioner på samma sätt som en norrbottning (och ska betala samma). Detta ska sedan faktureras patientens hemlandsting.
Förändrat befolkningsansvar Beskattningsrätt Länets befolkning Betalningsansvar Länets befolkning Vårdansvar De som söker öppenvård i länet
Personuppgifter och intyg Personuppgifter utformas så att integriteten respekteras. Patienten har rätt att få ta del av sin journal och andra uppgifter om sig själv. Den som är skyldig att föra patientjournal ska på begäran av patienten utfärda intyg om vården. https://www.youtube.com/watch?v=qivgpsjmno8