Glödheta Rumänien N 2 2013. Dan Shafran. Mannen bakom litteraturundret. från punk till pedagogik. Botkyrka lyfter läsning

N 2 2013 Glödheta Rumänien Dan Shafran. Mannen bakom litteraturundret. från punk till pedagogik Botkyrka lyfter läsning Regnbågsflaggorna i Hallonbergen

Ansvarig utgivare Hans Persson 046 18 00 00 hans.persson@btj.se Avista Ledare Chefredaktör Niclas Lund 046 18 00 00 niclas.lund@btj.se Postadress 221 82 Lund Besöksadress Scheelevägen 18, Lund www.btj.se För en kostnadsfri prenumeration Kontakta Niclas Lund niclas.lund@btj.se Producerad av Locomotion AB Projektledare & redaktör Jan Edén 08 684 227 00 jan.eden@locomotion.se Art Director Elias Awada elias.awada@locomotion.se Tryck Bohlins Grafiska Avista är en tidning från BTJ AB. Citera oss gärna, men ange alltid källan. Idéer, synpunkter och adressändringar skickas till niclas.lund@btj.se Det våras för biblioteken i höst! Årets Bok & Bibliotek i Göteborg har Rumänien som tema. Det är förstås en dröm som går i uppfyllelse för Rumänska kulturinstitutets chef, Dan Shafran. När han utnämndes 2006 var han inget nytt stjärnskott från Bukarest utan en doldis till tjänsteman på KB i Stockholm sedan 30 år tillbaka! Avista har träffat mannen bakom den rumänska litteraturens pånyttfödelse i Sverige. Efter ett par magra decennier har utgivningen tagit fart och kulturutbytet blomstrar, även när det gäller konst och musik. Bibliotekens ansvar för kultur och språk är en lång tradition, men medborgarnas och samhällets behov förändras. Avista har träffat bibliotekarier i stockholmsförorterna Rågsved, Huddinge och Botkyrka som, precis som vi på BTJ, brinner för att öka läsningen hos kommuninvånarna, både barn, unga och vuxna. Chandrine Mulumba, Siham Ahmed och Jwan Rassuli som går på Snösätraskolan i Rågsved fick smak för sanna berättelser när de deltog i ett projekt initierat av Gläfs, Gruppen för läsning av fackböcker i skolan. När de kopplar det de läser Bibliotekens ansvar för kultur och språk är en lång tradition till sitt eget liv, då stannar det kvar, säger deras skolbibliotekarie Elisabeth Ljungdahl som lett projektet och är medlem i Nationella skolbiblioteksgruppen. I Botkyrka har man en lång tradition när det gäller språkstöd för invånarna. Läslyft för Botkyrka är en av flera stora satsningar. I höst håller man en barnkulturkonferens och presenterar en metodbok för hur biblioteken kan öka läsförståelsen i samarbete med skolan. I Huddinge lockar biblioteket med läsgodispåsar som hänger på alla möjliga och omöjliga ställen där många invånare rör sig. Sött, surt, salt eller gammeldags karameller det är bara att välja! Vi presenterar också de tre nominerade till utmärkelsen Årets bibliotek: GIH-biblioteket på Bosön utanför Stockholm, Göteborgs Stadsbiblioteks nischade bibliotek med barnbiblioteket Miini i spetsen och Mediateket i Pauliskolan, Malmö. Vinnaren tillkännages på Bok & Bibliotek 2013. Bibliotekshösten ser mycket lovande ut. Välkomna till ett nummer av Avista som är fullspäckat med inspiration! Vi ses på mässan i Göteborg 2 AVISTA Nummer 2 2013

Avista Innehåll N 2 2013 12 Från punk till pedagogik Fackböcker är det nya svarta, åtminstone om man får tro Gläfs, gruppen för läsning av facklitteratur i skolan. Snösätraskolan i Stockholmsförorten Rågsved har deltagit i ett lyckat projekt med syfte att öka elevernas läsförståelse. 4Rumänien är hetare än någonsin Sedan 2006 har Dan Shafran hållit poesisalong, delat ut litteraturpris och introducerat rumänska författare och konstnärer i Sverige. I år kan han glädja sig åt att rumänsk litteratur är temat för Bok & Bibliotek. 22 Snabbguide till bibliotekssverige 2012 Fjolårets mest utlånade böcker, besökstal och kostnad för folkbiblioteken. Allt går att räkna. För att uppmärksamma det internationella statistikåret 2013 har Avista sammanställt siffror för biblioteksåret 2012. Fjolårets mest utlånade böcker, besökstal och kostnad för folkbiblioteken. Allt går att räkna. För att uppmärksamma det internationella statistikåret 2013 har Avista sammanställt siffror för biblioteksåret 2012. Snabbguide till biblioteks- Sverige, 2012 Antal bemannade offentlig bibliotek (exklusive skolbiblioteken): Antal lån på folkbiblioteken: 67,9 miljoner Total driftskostnad för folkbiblioteken och per invånare: 1538 st 3,8 miljarder eller 400 kronor per invånare. TOPPLISTA 1 Mest utlånade vuxenböckerna i Göteborg 2012: 1,073 miljoner Antal lån av e-böcker: Inköp av medier per invånare: 45 kronor/person 36 Smart digitalt bokprat Ny teknik används för att öka läslusten bland unga på Biblioteket i Holmsund och Obbola. Satsningen på "Digitala bokprat" har varit mycket lyckad. 24 Välkommen som du är Regnbågsflaggorna gör sig bra mot de himmelsblå fasaderna i Hallonbergen. Här finns Sveriges första hbt-certifierade bibliotek. 16 Botkyrka lyfter läsning I Botkyrka är behoven av läsfrämjande stora. Det triggar kreativiteten och engagemanget hos bibliotekschefen Margareta Berg och hennes medarbetare. Nummer 2 2013 AVISTA 3

4 AVISTA Nummer 2 2013

G l ö d h e t a Rumänien Sedan 2006 har Dan Shafran hållit poesisalong, delat ut litteraturpris och introducerat rumänska författare och konstnärer i Sverige. I år kan han glädja sig åt att rumänsk litteratur är temat för Bok & Bibliotek. Avista har träffat mannen bakom det rumänska litteraturundret i Sverige. Text Gunilla Eldh Foto Christopher Hunt Nummer 2 2013 AVISTA 5

6 AVISTA Nummer 2 2013 Dan Shafran samtalar med Remus Grecu under hängningen av konstnärens första separatutställning på Rumänska Kulturinstitutet i Stockholm.

Rumänsk litteratur? Personalen i Pocketshop Södermalm i Stockholm rynkar pannan. Tror inte det, har du någon titel? Författare? Jag räcker över en lista med både samtidsförfattare och klassiker, men kammar noll, inte en enda bok av Nobelpristippade Mircea Cartarescu, ingen Eugène Ionesco, E.M. Cioran eller Tristan Tzara i nyutgåva. På Sturebiblioteket går det lite bättre; två napp, varav en finns inne, Jakob beslutar sig för att älska av Catalin Dorian Florescu (bokförlaget 2244, 2013). Med tanke på att den här filialen till Stockholms Stadsbibliotek har samtida skönlitteratur som specialinriktning känns det ändå lite magert. På hela Stadsbiblioteket finns 86 skönlitterära böcker som är översatta från rumänska till svenska. Den sammanlagda utlåningen var under hela förra året ynka 266 titlar och av dem stod Norman Maneas Huliganens återkomst ensam för 96 lån, medan Mircea Cartarescu stod för 63 av lånen fördelade på tre titlar. Livet börjar på fredag av Ioana Parvulescu lånades ett trettiotal gånger. Men vi har också en hel del rumänska författare och böcker som översatts från franska och tyska till svenska, till exempel Herta Müller som skriver på tyska, säger Kristofer Gren, mediestrateg vid Stockholms stadsbibliotek. Men nu ska det bli ändring på svenskarnas svala intresse för rumänska berättare. Direktören för det hela heter Dan Shafran. Vi träffar honom i Rumänska kulturinstitutets vackra lokaler på Skeppsbron med utsikt över Nybroviken. Han utstrålar lugn och värdighet och hoppar inte över artighetsfraserna, trots att han har tre jobb och just nu på väg till ett av årets viktigaste möten, det med prisjuryn som ska diskutera nästa mottagare av Sorescupriset. Det delas årligen ut av Rumänska kulturinstitutet till en svensk författare som upplöser gränser och skapar mötesplatser, som med sitt verk förmedlar impulser mellan skilda kulturella uttryckssätt. Nummer 2 2013 AVISTA 7

Remus Grecus. Det var en stor lycka att inte ha något arv, att få utforma verksamheten efter mitt eget huvud. Jag försöker göra institutet till en plattform för dialog. Här ska litteratur, musik, bildkonst och vetenskap rymmas under samma tak. T ill dem som fått priset tidigare hör Steve Sem-Sandberg, Aris Fioretos och Karin Johannisson. Priset består av 50 000 kronor och en statyett i silver och bergkristall utförd av den rumänska konstnären Kuki Constantinescu och i år kommer pristagaren att tillkännages någon gång i november, december. Mellan Augustpriset och nobelpriset, skrattar Dan Shafran. Priset är uppkallat efter den rumänske poeten Marin Sorescu (1936-1996) vars samling Erratum till Paradiset (Ellerströms, 2013) i översättning av Dan Shafran, som fortfarande är en flitig översättare av rumänsk litteratur till svenska men också svensk litteratur till rumänska. När Rumänska kulturinstitutet i Stockholm öppnade 2006 blev Dan Shafran utnämnd till direktör och fick ett eget litet palats. Trots den tunga porten och pampiga entrén är atmosfären inte det minsta dyster och dammig. Här blåser friska vindar och alla dörrar står öppna, bokstavligen. En trappa upp håller Remus Grecu på att hänga sin första separatutställning i Stockholm, Lustral ( Rening ). Målningarna föreställer en rad scener som konstnären byggt upp i sin ateljé med hjälp av modeller ur vänkretsen. Med magisk realism gestaltar han en psykologisk process; det gamla Rumänien, landet bakom järnridån, där individen var helt underordnad kollektivet, känns långt borta. Lustral är den första i en serie konstutställningar på institutet. Vi har stora ambitioner. Vi vill presentera nya rumänska konstnärer och författare, även musiker och kompositörer. Vi har nyligen haft en konsertserie för stråkkvartetter och litterär salong med rumänska och svenska poeter. Institutet har också en hel del arrangemang utanför huset, som exempelvis Rumänska filmdagar på biograf Victoria i Stockholm. En speciell satsning är poesiverkstäder med fyra rumänska och fyra svenska poeter som träffas antingen här på Biskops Arnö eller i Rumänien och översätter varandras dikter med hjälp av engelska. Vi är också mycket stolta att kunna presentera flera nya diktsamlingar och en diktantologi som kom ut på förlaget Tranan härom året. Antologin, Om jag inte får tala med någon nu är en mäktig volym med dikter av hela 27 rumänska poeter den äldsta född på 1920-talet och den yngsta 80-talist. Ett högst konkret resultat av institutets workshops, salonger och särskilda satsningar på kvinnliga lyriker. Till de mest internationellt kända författarna som medverkar i antologin hör Nina Cassian, som samtidigt kom ut med två egna böcker på svenska, Mirakelkvinnan (Ellerströms, 2008) och Kontinuum (Tranan, 2011). Cassian är en 85-årig exis- 8 AVISTA Nummer 2 2013

Dan Shafran tillsammans med vännen och Nobelpristagaren Herta Müller, en av flera rumänska föraffare som skriver på tyska. Nummer 2 2013 AVISTA 9

tentiell poet som bor i New York sedan 25 år. Kärleken och kampen mellan liv och död, naturen som metafor för åldrandet, är starka teman i hennes diktning: Januari Kyss mig, älskade, sänk dina läppar i mina. Under fjärran stjärnor tycks det snöa. Månen håller kyska föreläsningar på torget. Dina armar vill inte hålla hårt om mig, så jag slipper frysa Gnistan sover inne i flintan. Januari dröjer sig kvar. Orörlig. Den rika rumänska litteraturen är förhållandevis okänd i Sverige. Fram till 1970 fanns ett fåtal rumänska böcker i svensk översättning och utgivningen var minst sagt sporadisk. Det ändrade bokförläggaren René Coeckelberghs på. Han levde tillsammans med den rumänska författarinnan Gabriela Melinescu och gav ut både hennes böcker och en rad andra i svensk översättning. På 1980-talet hände inte mycket med utbytet mellan våra länder, men under 90-talet översattes många svenska författare till rumänska tack vare litteraturstöd från Sveriges Kulturråd. Sedan 2006 har Rumänska Kulturinstitutet ändrat på det genom sitt litteraturstöd till rumänska böcker som ges ut i Sverige och världen. I år har det dock kommit ut hela 11 titlar på svenska utan detta stöd. Förra året fick vi problem med finansieringen av stödet från Bukarest och jag är tacksam gentemot de svenska förlag som trots det gett ut rumänska böcker under den här tiden. Det visar att om ett förlag tror på en författare eller en bok så har stödet inte så stor betydelse. Poesisalonger, filmdagar och konserter i all ära, men rumänsk litteratur som tema för Bok- och Biblioteksmässan är förstås en dröm som går i uppfyllelse för kulturinstitutets chef. Vid Rumäniens monter finns Rumänsk litteratur som tema för bok- och biblioteksmässan är förstås en dröm som går i uppfyllelse det ett trettiotal programpunkter mellan torsdag och söndag. Dessutom medverkar institutet i en rad seminarier och debatter på andra scener och mötesplatser. Publiken har chansen att möta ett trettiotal rumänska författare, både i vår monter och på olika scener. De flesta är aktuella med nya böcker, säger han belåtet. Lagom till årets Bok- och Biblioteksmässa är det 30 år sedan Dan Shafrans bibliotekskarriär började. Hösten 1983 kom han till KB:s enhet för kartor och bild och sedan dess har han varit på ett flera andra avdelningar, den senaste i raden är Enheten för utländsk litteratur. Några månader efter att Ceausescu störtats 1990, åkte Dan Shafran till Bukarest för KB:s räkning för att bidra till återuppbyggnaden av de bibliotek som förstördes under revolutionen. I Rumänien var systemet med folkbibliotek och kvartersbibliotek mycket utvecklat sedan kommunisttiden men det tog tid innan man kom ikapp med tekniken. Vi har tagit emot många rumänska bibliotekarier som behövt fortbildning, både från Nationalbiblioteket, universitetsbibliotek och Akademibiblioteket. Å andra sidan, berättar Dan Shafran, har den rumänska biblioteksvärlden tillgångar som han saknar i Sverige, till exempel är de återkommande konferenser med författare som universitetsbiblioteken ordnar nästan varje vecka året om. Och Nationalbiblioteket har en fantastisk tidskrift som bibliotekarier i hela landet läser, Revista Bibliotecii Nationale. Vi har den på KB sedan 1995. Den handlar inte bara om fackliga frågor, utan också om bibliotekshistoria, litteratur och utvecklingen av biblioteksväsendet, säger han med ett litet leende. 10 AVISTA Nummer 2 2013

Här kan du möta Dan Shafran på årets Bok & Bibliotek i Göteborg 26-29 september: TORSDAG, 26 september 14.30 14.50 Seminarielokal J2, plan 2 Dan Shafran presenterar den första krigsfotografen, rumänen Carol Popp de Szathmari (1812-1887) och den fotosamling som prins Eugen donerade till KB 1903. FREDAG, 27 september 17.00 17.30 Rumäniens monter C02:02 Författaren och riksdagsledamoten Bengt Berg samtalar med Dan Shafran om sina kulturella erfarenheter av Rumänien. 11.30 12.00 Rumäniens monter C02:02 Samtida rumänsk poesi: Marin Sorescu, Gabriela Melinescu, Daniela Crăsnaru Medv: Daniela Crăsnaru, Jonas Ellerström, Dan Shafran. 13.00 13.30 Rumäniens monter C02:02 Är det svårt att översätta den rumänska litterära verkligheten till svenska språket? Samtal mellan Inger Johansson, Dan Shafran och Ingmar Söhrman Nummer 2 2013 AVISTA 11

från punk till pedagogik Fackböcker är det nya svarta, åtminstone om man får tro Gläfs, gruppen för läsning av facklitteratur i skolan. Snösätraskolan i Stockholmsförorten Rågsved har deltagit i ett lyckat projekt med syfte att öka elevernas läsförståelse. Text Gunilla Eldh Foto Kristofer Samuelsson 12 AVISTA Nummer 2 2013

I stockholmsförorten Rågsved har man stolta traditioner när det gäller ungas självbiografiska skildringar, i alla fall när de framförs av punkare som Thåström och Ebba Grön. Kanske har det inspirerat dagens pedagoger i Snösätraskolan att inte vika sig för de svårigheter som mångspråkigheten kan innebära. Vi har drygt 30 modersmål här på skolan, säger Elisabeth Ljungdahl, skolans bibliotekarie och medlem i Nationella skolbiblioteksgruppen. Det märks att hon sporras av utmaningen. Att skolbiblioteken kan vara en motor för läs- och språkutveckling, det visar ett läsförståelseprojekt initierat av Gläfs, gruppen för läsning av fackböcker i skolan. Tillsammans med skolans bibliotekarie och en specialpedagog högläste femteklassarna under vårterminen Tysklands bleka barn: krigsungar kommer till Sverige. Som grädde på moset fick de också träffa författaren Ylva Herholz. Vi imponerades av de självbiografiska berättelser som eleverna skrev efter högläsningen. Alla ville ju läsa upp dem också, framförallt när författaren var här, säger Elisabeth Ljungdahl. F ör att stärka läsförståelsen är det viktigt att knyta an till elevernas egna erfarenheter, visar forskning. Det är först när man kan relatera till det man läser som det kan förstås och fästa i minnet. Ja, det märks att det är då det stannar kvar, när de kopplar det de läser till sitt eget liv, säger Elisabeth Ljungdahl. Temat för projektet var Uppbrott-barn på flykt och i krig som ligger nära många elever, om inte annat genom föräldrars och släktingars erfarenheter. Vi hade alltså inte fokus på historiska fakta om andra världskriget, bland annat för att det inte ingår i läroplanen för klass 5, säger Elisabeth Ljungdahl. Det är en viktig lärdom av årets Gläfsprojekt, menar hon; att välja fackböcker i ämnen som ingår i läroplanen för den aktuella årskursen. Särskilt från årskurs 6 och uppåt där nationella proven tar så mycket tid. På vårterminen har de över 50 delprov. Då Nummer 2 2013 AVISTA 13

finns det inte tid till fackboksläsning om ämnet inte anknyter till läroplanen. Som pedagog gäller det att kunna skilja mellan den tekniska färdigheten och läsförståelsen, poängterar Elisabeth Ljungdahl. Det kan låta bra men när man sedan resonerar kring texten upptäcker man ibland att de inte förstår vad de läst. Tysklands bleka barn hade de nog inte tagit sig igenom på egen hand men tillsammans gick det bra. Vi skapade till exempel en tidslinje för Doris liv, så det skulle vara lättare att följa med i handlingen. G läfs är en i raden av de pedagogiska grepp som Elisabeth Ljungdahl introducerat på Snösätraskolan. Hon samarbetar ofta med mellanstadieläraren i svenska som andraspråk Marianne Bloch. Jag jobbar med elever som har svårigheter och hjälper till med språket och skrivandet, säger Marianne. På Snösätraskolan är skolbiblioteket en av skolans tre så kallade inspirationsplatser, ett projekt i Stockholms utbildningsförvaltnings regi, och håller öppet hela skoldagen. Det finns böcker på många olika språk och det är hög omsättning. Elisabeth berättar sagor för de yngre barnen som också har en fast tid i biblioteket var fjortonde dag. I årskurs 3 introduceras bokprat, där eleverna väljer en bok som de sedan presenterar för andra klasser. Då lär de sig tidigt att olika texter har olika struktur. Då kan de förhoppningsvis också själva berätta mer strukturerat, så att inte allt de vill ha sagt hamnar huller om buller, säger hon och skrattar. Marianne Bloch, mellanstadielärare på Snösätraskolan i Rågsved. För att stärka läsförståelsen är det viktigt att knyta an till elevernas egna erfarenheter Elisabeth Ljungdahl, skolbibliotekarie och initiativtagare till fackboksprojektet på Snösätraskolan i Rågsved. Gläfs Gruppen för läsning av fackböcker i skolan är ett nätverk inspirerat av Näfs, Nätverk för skönlitteratur på biblioteken. Det aktuella projektet, Läsfrämjande och boksamtal med fokus på facklitteratur, har genomförts i 11 klasser från åk 5-9 på tre olika grundskolor: Snösätraskolan i Rågsved, Södermalmsskolan i Stockholm och Ekdalaskolan i Mölnlycke. Syftet med projektet är att lyfta fram facklitteraturens roll för ökad läsförståelse, och att identifiera möjligheter och hinder för arbete med facklitteratur i skolan. För mer information, se www.glafs.se. 14 AVISTA Nummer 2 2013

Världskrig, vetenskap, pop och geografi på Snösätraskolan står faktaböcker högt i kurs. Sihan, Jwan och Chandrine är några av eleverna som varit med i läsförståelseprojektet Gläfs. Siham Ahmed, Chandrine Mulumba och Jwan Rassuli gillar fackböcker med sanna berättelser. G läfs satte sina spår, det hör vi på de sjätteklassare som vi träffar i början av terminen i Snösätraskolans bibliotek. Trots att ett långt sommarlov förflutit sedan de deltog i projektet, minns de Ylva Herholz berättelse om de tyska flyktingbarnen som kom till Sverige efter kriget. Vi högläste ur Tysklands bleka barn. Jag kommer ihåg hur spännande det var när deras hus blev bombat och de satt och tittade på, säger Siham Ahmed. Boken handlar om en tjej, Doris, som bor i Tyskland under andra världskriget med sin mamma och pappa och syskon, säger Chandrine Mulumba. Hon som har skrivit boken var släkt med Doris. Doris var hennes faster. Hon var här och berättade om varför hon skrev boken. Hon ville veta mer om sin familj, sa hon. Kanske det blev så mycket att det räckte till en bok, tillägger Siham. Hon hittade brev, eller var det Doris dagbok? säger Jwan Rassuli. Jag tror det var små brev där hon hade skrivit vad hon kände, säger Siham. Vi har läst Anne Franks dagbok också. Den var jättebra och spännande. Jag lånade den i biblioteket och läste vidare när vi måste lämna tillbaka den, säger Jwan. Faktaböcker är sanna, inte påhitt och fantasi, och man kanske lär sig något, säger Chandrine. Tysklands bleka barn var den första faktaboken som vi läste. Det var lite svåra ord men då frågade vi så fick vi ordet förklarat för oss, säger Siham. Nu skulle jag vilja läsa en bok om vetenskapsmän eller vetenskapskvinnor. Jag såg en film om One Direction igår, jag skulle vilja läsa en biografi om dem, fnissar Chandrine. Jag vill läsa en bok om hur länderna kom till, säger Jwan. F lickorna har lika bestämda preferenser när det gäller skönlitteratur: Siham läser helst av allt böckerna om Habib, av Douglas Foley. Jwans favoritförfattare är Eva Susso som skrivit en trilogi om 13 14-åriga tjejer. En heter Jag såg honom först. När femteklassarna i Snösätraskolan hade läst Tysklands bleka barn och Anne Franks dagbok fick de prova på att skriva självbiografiskt. Vi fick berätta om oss själva och så fick vi välja en annan person, en släkting. Det var roligt. Jag skrev om min kusin, säger Jwan. Och jag skrev om min mamma, säger Siham. Och jag om min pappa, säger Chandrine. Nummer 2 2013 AVISTA 15

16 AVISTA Nummer 2 2013

Margaretha Berg o ch Marie Johansen Botkyrka lyfter läsningen I Botkyrka är behoven av läsfrämjande stora. Det triggar kreativiteten och engagemanget hos bibliotekschefen Margareta Berg och hennes medarbetare. Text Gunilla Eldh Foto Kristofer Samuelsson Nummer 2 2013 AVISTA 17

Läslyft för Botkyrka är ett samlande projekt för att på olika sätt stärka läsningen hos kommuninvånarna i Botkyrka. Här samarbetar biblioteket med bl.a. skolan. Resultatet från ett skolprojekt presenteras i oktober på en barnkulturkonferens i Botkyrka och har även resulterat i en metodhandbok. Vi vill verkligen ta tag i problemet att läsningen minskar. Det är en samhällsfråga av rang, säger Margareta Berg. I ett omfattande projekt, Att läsa är också en sport, drivet av flera länsbibliotek i samarbete med Riksidrottsförbundet, Riksidrottsmuseet och SISU idrottsutbildarna, var målet att locka till läsande och samtal om böcker bland läsovana ungdomar och unga vuxna. Man ville särskilt lyfta fram läsande manliga förebilder genom att visa på idrottare med läsintresse. På Tullinge bibliotek vände man sig speciellt till pappor och pojkar i idrottsföreningar. Läsningen går ner överlag men extra mycket bland pojkar. Det är viktigt att skapa förebilder, pojkar läser om deras pappor läser, visar forskning. Som bibliotek kan vi bidra genom att satsa på små barn, både i samarbete med förskolorna och genom att bjuda in familjerna till biblioteken. Till förskolorna skapar vi också egna bokpåsar med böcker på både svenska och andra språk som föräldrar och barn kan låna hem, säger Margareta Berg. Vägen in i svenskan är också vägen in i läsning för många vuxna. Biblioteket satsar mycket på bokcirklar på lätt svenska, samtalsgrupper, språkkaféer och en Lättlästdag, tillägger hon. B otkyrka har fått nästan en kvarts miljon kronor i bidrag från Grundtvigfonden för att arrangera en europeisk konferens om vad biblioteken i olika länder kan göra för att öka läsförmågan hos korttidsutbildade vuxna. Projektet ingår i EU-kommissionens program för livslångt lärande. En förhoppning är att konferensen leder till att ett europeiskt nätverk bildas för bibliotek som arbetar aktivt med dessa frågor. Idag finns det stora grupper människor i Sverige och övriga Europa som är kortutbildade och knappt kan läsa och den gruppen ökar. Att vända den utvecklingen är avgörande för demokratin, säger Margareta Berg. M arie Johansen, enhetschef för biblioteken i Alby, Fittja och Hallunda håller med: Det är det allra viktigaste med vår verksamhet. Att vi inser vårt ansvar för läs- och språkutvecklingen, både hos barn och vuxna, och att vi är väldigt intresserade av våra besökare och vad de behöver, säger hon. Behovet är outtömligt, väldigt många som kommer till oss kan nästan inte någon svenska alls, tillägger hon. I norra Botkyrka är det många äldre barn med småsyskon som kommer till biblioteket. Nu försöker man locka hit föräldrarna med ett särskilt familjeprogram på lördagarna i Hallunda bibliotek. Det är högläsning ur en bok eller filmvisning som mynnar ut i en pysselstund med anknytning till temat, och något att dricka. Härom veckan läste en av våra anställda Alfons Åberg på somaliska och sedan visade vi samma film på svenska. Nästa lördag kommer författaren Dominique Mwankumi hit och läser ur sin bilderbok Gatans prins (Tranan, 2011), och sedan blir det en pysselstund där vi gör saker av skräp, precis som huvudpersonen i boken. K ontinuiteten i verksamheten är viktig, påpekar Marie Johansen. De som bor i Botkyrka ska veta att det alltid händer något på biblioteket på lördagar, säger hon. I Botkyrka har språkkaféerna gjort succé och i Alby bibliotek finns Svenska med baby, ett slags språkkafé för föräldralediga, i arrangemang av Internationella bekantskaper. Ett annat lyckat projekt som fått stor uppmärksamhet i media är Öppen scen i Hallunda bibliotek. Där lyfter vi upp aktuella ämnen och engagerar Botkyrkabor i planeringen eller som moderatorer eller samtalsdeltagare. Det kräver mycket nätverkande, att vi verkligen lyssnar in och pratar mycket med besökarna. 18 AVISTA Nummer 2 2013

Bibliotekschefen i Botkyrka, Margareta Berg, och enhetschefen Marie Johansen utvecklar ständigt verksamheten för att lyfta läsningen i den mångspråkiga kommunen. vi är väldigt intresserade av våra besökare och vad de behöver E tt initiativ som lockade stor publik med många unga var Ung öppen scen i Fittja. Många kom också från andra delar av Stockholm. Att så många kom från andra håll berodde på genomslagskraften i sociala medier som Facebook och Twitter. Vi gör ett nytt försök med Ung öppen scen i höst och ser det som en utmaning att försöka få fler från Fittja och övriga Botkyrka att komma då, berättar Marie Johansen. Nummer 2 2013 AVISTA 19

Karlstads stadsbibliotek lockade 30 000 fler besökare förra året, men ökade inte utlåningen. Vi tror att vårt hundraårsjubileum nästa år ger oss möjlighet att komma ut till ännu fler, säger bibliotekschefen Åsa Hansen. Och så får vi ju ett gyllene tillfälle att fira! Läslust i centrum Text och foto Margaretha Jonilson Åsa Hansen, bibliotekschef vid Karlstad Stadsbibliotek, är lyhörd för trenden att lyssna på böcker. 20 AVISTA Nummer 2 2013

Amir Heidari och Diaka Mouluoldnhad sitter framåtlutade över anteckningsböcker och var sin minidator. De viskar så tyst med varandra att man bara urskiljer s-ljuden. Vi studerar sfi, viskar Amir Heidari försiktigt när vi frågar. Bibliotekschefen Åsa Hansen nickar nöjt. En av hennes största utmaningar inför framtiden är att göra biblioteket relevant för nya språkgrupper. Här har hon tydligen lyckats. Amir Heidari och Diaka Mouluoldnhad är inga vana biblioteksbesökare, inte i Iran där de kommer ifrån. Men här. Här får de läsro och den litteratur de behöver. Vi ökade antalet besök med 30 000 förra året och stannade då på 475 000, berättar Åsa Hansen. Utlåningen ligger däremot stilla på sju utlån per person och år, så det blir allt tydligare att stadsbiblioteket är en träffpunkt för många olika aktiviteter. Medan böcker å sin sida har blivit så tillgängliga överallt att de inte efterfrågas hos oss mer än tidigare. Karlstads stadsbiblioteks roll som träffpunkt och allaktivitetshus har varit tydlig ända sedan nuvarande byggnad togs i bruk 1973, en koloss vid Klarälvens strand, som är vackrare på insidan än utsidan. Vi ligger centralt, har öppet 350 dagar om året från tidig morgon till sen kväll, här finns fika, datorer, tidskrifter, man kan lyssna på musik, låna filmer och få hjälp med upplysningar som man inte själv har hittat på Google. Detta är ett hus där man kan slinka in utan att ha ett enda ärende klart för sig från början. T idens tecken är att många vill vara en läsande människa och ha sin egen topplista att lägga ut på den egna bloggen eller Facebook. Men många kommunikationskanaler slåss om vår tid, så läsandet tenderar att bli smalare och nästan prestationsinriktat. Där har biblioteket fått ett ännu större ansvar än tidigare att stimulera ett bredare läsande, konstaterar Åsa Hansen. Ett sätt är att ordna de bokcirklar som besökarna efterfrågar i allt högre grad. Det är också viktigt att vi fortsätter vår ambition att vara samtida, att ha ett aktuellt och brett utbud. Och att inte stirra sig blind på att en bok måste befinna sig mellan två pärmar. Det är ju innehållet som är det viktiga, om det sedan presenteras i form av en bok, film, ljudbok eller som en lättläst bok är underordnat. Just nu är det väldigt inne att lyssna till böcker och då får vi vara lyhörda för den trenden. Nu håller man som bäst på att förbereda nästa års jubileum som ger ett gyllene tillfälle för Stadsbiblioteket i Karlstad att synas och höras lite extra. Vi kommer att sprida aktiviteterna väl över året, så att vi börjar så smått i januari och bygger på allteftersom. Vi kommer att ha många bibliotekskvällar med inbjudna författare och det blir utställningar och föreläsningar, fest och överraskningar! Bibliotekschefen Åsa Hansen ser fram emot nästa års jubileum som ger stadsbiblioteket i Karlstad anledning att synas mer och att fira! Amir Heidari och Diaka Moluoldnzhad från Iran pluggar svenska i lugn miljö på stadsbiblioteket i Karlstad. Detta är ett hus där man kan slinka in utan att ha ett enda ärende klart för sig från början. Nummer 2 2013 AVISTA 21

Fjolårets mest utlånade böcker, besökstal och kostnad för folkbiblioteken. Allt går att räkna. För att uppmärksamma det internationella statistikåret 2013 har Avista sammanställt siffror för biblioteksåret 2012. Snabbguide till bibliotekssverige, 2012 Antal bemannade offentliga bibliotek (exklusive skolbiblioteken): 1538 st Antal lån på folkbiblioteken: 67,9 miljoner Total driftskostnad för folkbiblioteken och per invånare: TOPPLISTA 1 Mest utlånade vuxenböckerna i Göteborg 2012: 3,8 miljarder eller 400 kronor per invånare. 1,073 miljoner Antal lån av e-böcker: Inköp av medier per invånare: 45 kronor/person

TOPPLISTA 2 Mest nedladdade e-böckerna i Malmö 2012: Jag är Zlatan: Zlatans egen berättelse David Lagercrantz Steve Jobs: En biografi Walter Isaacson När börjar det riktiga livet? Fredrik Lindström Eldvittnet TOPPLISTA 3 Mest utlånade deckarna i Umeå 2012: Till offer åt Molok Åsa Larsson TOPPLISTA 4 Mest utlånade barnböckerna i Stockholm 2012: Gittan gömmer bort sig Pija Lindenbaum Änglamakerskan Vems bebis? Camilla Läckberg Mats Strandberg Stina Wirsén Vem städar inte? Liza Marklund Stina Wirsén Jag är inte klar Jonathan Allen Den sista akten Lars Kepler Eld Bang! Lars Kepler Du gamla, du fria Mari Jungstedt Brobyggarna Revolt Suzanne Collins Stina Wirsén Eldvittnet TOPPLISTA 5 Mest utlånade ungdomsböckerna i Värmland 2012: Cirkeln Mats Strandberg Flyga högt Katarina von Bredow Döden i dina ögon Rachel Ward Jan Guillou Kommun med högsta antal utlån per invånare (ej e-musik): Andelen av befolkningen % som använde lånekort: (2,69 miljoner) 28 10,4 Västerbottens län 14 Övertorneå DRIFTSKOSTNADER FÖR BIBLIOTEKEN 2009-2012, miljarder, kortad skala: Län med högsta antal utlåning per invånare: 3,840 67,831 2012 2009 FYSISKA BESÖK PÅ BIBLIOTEKEN 2009-2012, miljoner, kortad skala: 67,333 2010 67,389 2011 3,735 2011 3,676 2009 3,628 66,059 2010 2012 Illustration: Helena Shutrick

Välkommen som du är! Regnbågsflaggorna gör sig bra mot de himmelsblå fasaderna i Hallonbergen. Här finns Sveriges första hbt-certifierade bibliotek, en plats där alla kan känna sig välkomna precis sådana som de är. Text Gunilla Eldh 24 AVISTA Nummer 2 2013

Sedan 2008 har RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) certifierat arbetsplatser som satsar på inkluderande och respektfullt bemötande utifrån ett hbt-perspektiv. Störst intresse för utbildningen har man hittills fått från personal på ungdomsmottagningar, vårdcentraler och förskolor. Personalen på Hallonbergens bibliotek i Sundbyberg är pionjärer inom den typen av verksamhet. Tack vare stödet från Svensk Biblioteksförening på 100 000 kronor kunde man genomföra projektet. För mig står ett bibliotek för demokrati och ska vara öppet för alla. Hbtcertifieringen är ett sätt att bli medveten om vilka normer vi reproducerar och vilka signaler vi sänder ut till våra besökare, säger Sofie Samuelsson, ungdomsbibliotekarie vid Hallonbergens bibliotek och den som lett projektet. Upprinnelsen till hbt-utbildningen var kommunens satsning på jämställdhet. Det fick mig att börja fundera över vad man skulle kunna göra som inte bara reproducerade de rådande könsmaktsmönstren. Fokus i (RFSU och RFSL:s) utbildning ligger på hbt-frågor, men certifieringen är också ett tillfälle att reflektera över vad ett bibliotek kan och bör vara, säger Sofie Samuelsson. Bibliotekets personal möter alla slags människor och alla ska bemötas likvärdigt oavsett bakgrund. Det handlar inte bara om sexuell läggning, utan också om kön, etnicitet, ålder, klass och funktionsförmåga, menar hon. Vi ville jobba med det här på ett ordentligt sätt, ifrågasätta normer och vad de kan innebära, säger Sofie Samuelsson. Utbildningen pågick under åtta månader uppdelat på en heldag och tre halvdagar. En hbt-arbetsgrupp på tre personer träffade RFSL:s handledare vid ytterligare minst fem tillfällen. Det är bra att tillfällena var spridda över tid eftersom samtalen satte igång många tankar så man behövde tid att fundera. Hbt-certifikatet är en färskvara och inget som är givet en gång för alla. Med hjälp av fyra checklistor fick personalen genomlysa hela verksamheten, bland annat webben, informationsmaterialet, den fysiska miljön och styrdokumenten. Den avslutades med att alla fick göra ett test som var anonymt. Vi måste också visa att vi hade en plan för fortsatt arbete med de här frågorna. Hbt-certifikatet är en färskvara och inget som är givet en gång för alla. Om två år gäller det att personalen vid Hallonbergens bibliotek håller samma höga nivå när det gäller kunskap och förhållningssätt i hbt-frågor. Det är bra att man måste få förnyat förtroende för det ger tyngd åt certifikatet, säger Sofie Samuelsson. Hon tror att utbildningen har påverkat både arbetsmiljön och det bemötande som besökarna får. Vi hoppas att alla våra besökare känner sig inkluderade och välkomna precis som de är. Själv har jag märkt att jag fått nya verktyg att diskutera med de ungdomar som brukar komma hit.

Läsgodispåsarna hänger i miljöer där många rör sig dagligen, som Folkes restaurang i Huddinge Centrum. 26 AVISTA Nummer 2 2011

Godissugen? I Folkes kafé hänger påsar med godbitar för alla smaker. Det är bara att ta för sig, Huddinge bibliotek bjuder! Läsgodisfest i heta Huddinge Text Gunilla Eldh Foto Kristofer Samuelsson Inspirationen kommer bland annat från gerillabiblioteken på gator och caféer i nordamerikanska städer Huddinges godisfest började i vintras med påsar vid kommunens idrottsanläggningar, vårdcentraler och i Folkets Hus, en kyrka och en ungdomsgård. Böckerna som paketerats i snygga tygpåsar med olika smaker har uppenbarligen gjort förbipasserande sugna på att ta med sig lite läsgodis hem. På bara några dagar tog det första lasset med gratisgodis slut. De salta påsarna innehåller deckare och skräck, den som gillar socialrealistisk litteratur gör bäst i att nappa åt sig en påse surisar och sött smakar förstås romantik och må-bra-romaner. Familjeblandning består av både barn-, tonårs- och vuxenböcker medan påsen med klassiker kallas för gammeldags karameller. Nummer 2 2013 AVISTA 27

Salt, sött och surt, familjeblandningar och gammeldags karameller allt tog slut i ett nafs Gammalt innehåll kan bli väldigt attraktivt om man förpackar det på ett nytt sätt. Den erfarenheten kan vi använda i andra sammanhang också, även inne på biblioteken. Nu står hängare med godispåsar även på kaféer och restauranger i bland annat Huddinge centrum. Inspirationen kommer bland annat från gerillabiblioteken på gator och kaféer i nordamerikanska städer. Kulturrådet bidrar med en påse pengar till inköp av böcker, tygpåsar och stadiga hängare som står på golvet. Idén är att låta biblioteket dyka upp på oväntade platser och på det sättet nå nya läsare. Att man inte lånar böcker behöver ju inte bero på ointresse, det kan ju vara tidsbrist. Därför ska man kunna nappa åt sig böckerna i farten, säger Nina Frid, utvecklingsledare på biblioteket och initiativtagare till projektet. A tt kommuninnevånarna gillade påsarna stod klart bara någon vecka efter att projektet drog igång i februari. Salt, sött och surt, familjeblandningar och gammeldags karameller allt tog slut i ett nafs! Nu är man i full färd med att packa ett nytt lass. Det gick nästan för bra. Påsarna försvann lika fort som vi hängde upp dem! Hon tror att många påsar går direkt från läsare till läsare, utan att passera någon hängare. Någon registrering av lånen med kort har inte varit aktuellt eftersom man ville göra böckerna så lättillgängliga som möjligt. Hur stort svinnet är kommer inte att stå klart förrän vid årsskiftet när pilotprojektet ska avslutas. Då kommer vi att uppmana alla att hänga tillbaka påsarna, så då får vi se. I varje påse ligger också en loggbok där man hoppas att läsarna ska skriva vem som haft just den påsen. Där finns det också plats för kommentarer och recensioner. Genom loggböckerna kan vi kanske också få veta till exempel vilka smaker som varit mest populära. Det blir ju en form av utvärdering av projektet, säger Nina Frid. I utvärderingen ingår också att intervjua personal som arbetar på de ställen där godispåsarna hängts. De får de spontana kommentarerna och har redan förmedlat att många frågar om de kan få köpa tygpåsarna med Lotta Sjöbergs illustration. Hade vi tänkt på det i förväg kunde vi ha använt det i marknadsföringen av projektet. Nu ser vi att läsgodiset också kan hjälpa oss att marknadsföra biblioteket som något lekfyllt och lustfyllt. Det handlar också om att förändra bilden av biblioteket, att det inte är så strikt och lite tråkigt som många tror. Vi ville få bort stämpeln att biblioteken försöker uppfostra folk, att det finns god smak och dålig smak. Salt eller sött det är däremot en smaksak, säger Nina Frid. Läsgodiset är bara ett av flera exempel på nytänkandet i Huddinge. En annan innovation är Retrobiblioteket som fått utlåningen av vissa böcker att skjuta i höjden med hela 40 procent! I stället för att ställa döda författare i bokstavsordning har man delat in böckerna i olika decennier och skapat tidskänsla med inredningsdetaljer. Här kan dagens unga sitta i en 30-talsfåtölj och läsa bland annat Karin Boyes Kris. Den kom nyligen ut i Bonniers klassikerserie, men hos oss kan man läsa originalutgåvan! Det är en gammal bok men frågorna den gestaltar är eviga; priset man får betala när man bryter mot de sociala förväntningarna, säger Nina Frid. 28 AVISTA Nummer 2 2013

Nina Frid, innovativ bibliotekarie i Huddinge, vill få bort uppfostringsstämpeln från biblioteket.

Årets Bibliotek 2013 Och de nominerade är... Årets Bibliotek 2013 finns i någon av de tre storstäderna. GIH-biblioteket i Stockholm, mediateket på Pauliskolan i Malmö och nischbiblioteken i Göteborg med Miini på Röhsska museet i spetsen, är de nominerade. Fackförbundet DIK står bakom utnämningen och vinnaren presenteras på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Teresia Palander, Maria Nilsson och Jenny Uthas från Mediateket på Pauli gymnasium i Malmö

Lätt att lära i Mediateket Pauli gymnasium, Malmö Text Gunilla Eldh Foto Kimme Persson Just nu är det rena rusningstrafiken i Mediateket på Pauli gymnasium i Malmö. Lokalerna är fyllda till brädden av elever som behöver hjälp så här i början av terminen. Skolbibliotekarien Jenny Johansson Utas och hennes två kolleger känner sig verkligen behövda. Vi håller på med biblioteksintroduktion för våra nya ettor. Många ska låna miniräknare och läroböcker. För två år sedan integrerades komvux med ungdomsgymnasiet och det kommer hela tiden nya elever som behöver hjälp, säger hon. Bakom nomineringen till Årets Bibliotek 2013 ligger både hårt arbete från personalens sida, starkt stöd från skolledningen och satsningen på ny teknik. I juryns motivering står bland annat att Mediateket är ett gott exempel på ett skolbibliotek med en användarvänlighet som alla elever borde ha tillgång till. På Pauli gymnasium får alla elever och lärare en egen dator och det gör att Mediatekets verksamhet hamnar i fokus. Här spelar skolbibliotekariens kompetens en nyckelroll i utvecklingen av den pedagogiska verksamheten. Tekniken är knappast något problem, men de flesta elever behöver lära sig mer om källkritik. Vi visar bland annat hur informationssökning och informationshantering går till och arbetar en hel del med individuell handledning för elevernas projektarbeten, säger Jenny Johansson Utas. Skolbibliotekarierna har gjort en handlingsplan med konkreta mål för hur Mediateket ska kunna bidra till elevernas språkutveckling, bland annat stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi vill ha en personlig relation till eleverna så att de upplever att vi kan möta dem där de befinner sig i sin utveckling och hjälpa dem att komma vidare, säger Jenny Johansson Utas. Hennes kollega Teresia Palander poängterar hur viktigt det är för verksamheten att skolledningen är påläst och intresserad. Vi jobbar verkligen i medvind. Tack vare stödet från superbra chefer, både för skolan och mediateket, är det lätt och roligt att utveckla verksamheten. Tillgången till datorer och olika gränssnitt och tjänster, gör att man kan arbeta minst lika mycket audiovisuella och interaktiva Medier som med tryckta böcker. Det är lättare att lyssna på böckerna när man har läs- och skrivsvårigheter. Med Legimus-appen som du laddar ner från MTM:s (Myndigheten för tillgängliga medier) mediawebb, kan eleverna få sin bok direkt i mobilen eller datorn, precis som om det vore musik. På det sättet slipper de utmärka sig genom att låna konstiga cd-skivor. Det är bara att sätta igång, säger Teresia Palander entusiastiskt. Nummer 2 2013 AVISTA 31

Lotta Alverlin, chef för verksamheten på Miini, ett av nischbiblioteken i Göteborg, som går hem hos de allra minsta. stimulerande och anpassad miljö där bibliotek och museum berikar varandra

Läsglädje för de minsta Miini, Göteborgs stadsbibliotek Text Gunilla Eldh Foto Anders Deros Göteborgs stadsbibliotek bygger om och under tiden väljer man att ha biblioteksverksamhet i andra miljöer. Den 1 april 2012 invigdes nischbiblioteket Miini på designmuseet Röhsska vid Vasaplatsen i Göteborg. En flygande start gav ordentligt utrymme för experiment och nytänkande. Det har varit en fantastiskt spännande tid och vi har lärt oss mycket, säger Lotta Alverlin, chef för verksamheten. I juryns motivering heter det att Miini erbjuder olika skapande aktiviteter och läsglädje för barn, 0 5 år, i en stimulerande och anpassad miljö där bibliotek och museum berikar varandra. Det ger erfarenheter som kan vara till nytta i framtiden. Jag tror vi har hittat en bra balans mellan leken och boken. Lek är ju barnets sätt att möta världen och lära sig nya saker men det gäller att komma fram till vad som passar i biblioteksmiljön. Leken ska helst knyta an till en berättelse och boken ska få vara i fokus. Där har vi haft stor hjälp av en mediepedagog från förskolan som vi anställt. Många göteborgare har lärt sig hitta till Miini, det visar inte minst besöksstatistiken. Publikrekordet hittills är 300 under en enda dag, och det är max vad lokalerna klarar. Just nu analyserar man ett stort enkätmaterial med synpunkter. Våra användare är verkligen supernöjda. Vi har fått otroligt mycket positiv feedback, säger Lotta Alverlin. Ett dragplåster är det presentkort på en barnbok som Västra Götaland skickar hem till alla föräldrar. Boken får de hämta ut på biblioteket. Andra upptäcker nischbiblioteket av en slump när de besöker designmuseet. Med en ny stor och annorlunda lokal vill man ju gärna gå åt upplevelsehållet, som till exempel Junibacken. Men vi har lyckats hitta något annat, ett ställe där det finns lugn och ro och inte så mycket som konkurrerar med boken. En pappa berättade att han frågat sin lille son om han ville gå på Liseberg. Nej, jag vill gå till Miini, svarade han. Miini lockar också med flera arrangemang varje vecka. Här ryms allt från rim- och ramsstunder till föredrag och samtal om besökarnas favoritleksaker, genustänkande i leksaksindustrin och formgivning av barnboksomslag. Miini är också något av ett forskningslabb, bland annat samarbetar man med studenter som läser Children Culture Design vid HDK i Göteborg och Bilderbokskursen vid samma skola. Nummer 2 2013 AVISTA 33

Världens äldsta och modernaste! GIH-Biblioteket, Stockholm Text Gunilla Eldh Foto Christopher Hunt Att GIH-biblioteket är världens äldsta idrottsbibliotek syns inte utanpå. Lagom till Gymnastik och Idrottshögskolans 200-årsjubileum flyttade skolans bibliotek in i nya lokaler. De tvärvetenskapliga och unika historiska samlingarna finns numera i ett spatiöst och luftigt nybygge med rena linjer. Biblioteket har fått en central plats i skolan som ligger bakom Stockholm stadion. I juryns motivering står bland annat att GIH-biblioteket är ett funktionellt, modernt och inbjudande offentligt specialbibliotek. När nybygget blev av, efter en process på över 10 år blev det ett stort lyft för biblioteksverksamheten. Det centrala läget i entrén på huvudbyggnaden är väldigt viktig, och ger ett intryck av öppenhet och tillgänglighet. Bibliotekslokalen är synlig, ljus, öppet och modern, allt som det gamla inte var, och studenterna verkar trivas i miljön, berättar Lotta Haglund bibliotekschef. GIH-biblioteket är Sveriges enda offentliga specialbibliotek inom gymnastik och idrott. Tyngdpunkt ligger på humanbiologi, beteendevetenskap och historia. Biblioteket har en egen publikationsdatabas DiVa omfattar både forskning och studentuppsatser. DiVA är ju en gemenstam publikationsdatabas för flertalet andra lärosäten. D et som utmärker vårt arbete med DiVA är att vi har ett bra samarbete med studenter och anställda, som ser värdet av att synliggöra forskningen genom DiVA, säger Lotta Haglund. Närvaron på webben och i sociala medier är påtaglig. På den ständigt uppdaterade hemsidan finns bland annat fakta om högskolans och bibliotekets historia och ett bildarkiv fyllt av gymnastiknostalgi. Något som rönt stort intresse, även utanför Sverige gränser, är den fotosamling som biblioteket gjort tillgängligt på webbsidan: http://gih.se/bibliotek/ombiblioteket/foton-ur-arkivet/ Som ett unikt specialbibliotek inom idrott tycker vi att det är viktigt att det syns även för externa användare, och där är webbsidan en viktig kanal. Ett gott samarbete med övriga högskolans webbarbete är en förutsättning, säger Lotta Haglund. Samverkan brukar i högskolesammanhang kallas för "den tredje uppgiften". Ett av GIH-bibliotekets aktuella samarbetsprojekt är en sida för tränare inom olika idrotter (http://gih. se/samverkan/for-tranare-/). Där kan de ta del av de kravprofiler för olika idrotter som studenterna på GIHs Tränarprogram tar fram som en del i sin utbildning. Det är en av de webbsidor på gih.se som har flest träffar, säger Lotta Haglund. 34 AVISTA Nummer 2 2013

Sittande Lotta Haglund, stående från vä till hö: Karin Jäppinen, Anna Ekenberg, Heléne Karlsson. Vinnaren presenteras i DIK:s monter (C05:49) klockan 16:00 den 26 september. FAKTA Årets Bibliotek: Juryn bedömer verksamheten utifrån varje biblioteks förutsättningar och tittar särskilt på kriterier som användarvänlighet, organisation, stabilitet, kreativitet, utveckling, bestånd och förankring bland kunder/användare i samhället. Priset är ett stipendium om 25 000 kronor. Juryn 2013 består av: Karin Linder, DIK:s förbundsordförande och juryns ordförande Urban Björstadius, journalist och programledare Gunilla C Carlsson, kulturutskottets ordförande Margareta Lundberg Rodin, prefekt Bibliotekshögskolan Borås Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie Lena Sundberg, bibliotekarie Malmö stadsbibliotek Nummer 2 2013 AVISTA 35

Smart digitalt bokprat Ny teknik används för att öka läslusten bland unga på biblioteket i Holmsund och Obbola. Sedan starten förra hösten har satsningen på Digitala bokprat gett mycket positiv respons. Text Anders Strandlund Foto Biblioteket i Holsmund Interaktiv skrivartavla och projektor med pekskärm detta är några av de nya tekniska hjälpmedel som kan användas för att öka läsintresset bland barn och unga. Sedan förra hösten jobbar biblioteket i Holmsund med Digitala bokprat för att presentera böcker på nya sätt. Lite visuell stimulans är aldrig fel, bara man gör det på rätt sätt. Det är ett spännade sätt att göra bokprat mer levande och skapa ett lässug bland de unga. Många känner sig mer delaktiga. Hittills har vi bara fått positiv respons, säger Craig McDonald som står bakom initiativet tillsammans med Kendra McDonnell. Idén föddes när biblioteket i Holmsund flyttade ihop med skolan i helt nya lokaler. Efter ombyggnaden var flera rum utrustade med interaktiva skrivtavlor. Detta gav helt nya möjligheter att skapa en totalupplevelse; boktrailers från förlagen kan varvas med att visa bokomslag, bilder och filmklipp eller länka vidare till webbsidor med bakgrundsinformation om författaren. På detta sätt kan vi beröra fler sinnen och använda fler inlärningssätt. Men ingen teknik i världen kan förstås ersätta en skicklig bokpratare, detta ska förstås ses som ett komplement, understryker Craig McDonald. Han tycker framförallt att det nya arbetssättet har fungerat väl bland barn- och ungdomar som inte är högmotiverade. Det har blivit lättare att väcka uppmärksamhet bland uttråkade pojkar i högstadiet som inte varit så lässugna, säger Craig McDonald. Arbetssättet med digitala presentationer används också vid sagostunder, bokpresentationer för vuxna och undervisning i informationssökning och källkritik. Även om många lärare använder samma arbetsmetod i undervisningen så är det ganska nytt inom biblioteksvärlden. Om man har vanlig datorvana så är det inte speciellt svårt att genomföra digitalt bokprat. Vi i Holmsund är lyckligt lottade som får möjlighet att jobba med ganska dyra grejer, men det går också alldeles utmärkt att göra digitala presentationer i exempelvis Powerpoint, säger Craig McDonald. På detta sätt kan vi beröra fler sinnen och använda fler inlärningssätt 36 AVISTA Nummer 2 2013