1 Laponia flyfishing, Lars-Ivan Tuolja Lena Sandberg-Johansson - LSJ glasgravyr med samiska motiv Strategi för samisk affärsutveckling i Jokkmokk Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012
2 Innehållsförteckning 2 Arbetsgruppen 2 Projekt Sájtte bakgrund 3 Näringslivets struktur i Sverige och Norrbotten 3 Starta, leva och växa solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder 4 Samisk affärsutveckling ett annorlunda sätt att bedriva företag 4 Tillväxthinder för renskötselföretag och samiska företag 5 Framtida möjligheter med rennäringen och samisk affärsutveckling 6 Särskild rådgivning och stöd till rennäringen och samiska näringar i Jokkmokk 7 Arbetsgruppens förslag 7 Bilaga: Modell för samisk affärsutveckling Arbetsgruppen Arbetsgruppen som utformat strategin för samisk affärsutveckling har utsetts av Sirges, Tuorpon, Sierri, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie har bestått av: Arbetsgruppen Lars-Ivan Tuolja, Sirges sameby Lena Sandberg-Johansson, LSJ Ellenor Valkeapää, Ealli design Bo Rim, Sierri sameby Stefan Länta, Jåhkågaska tjielldie Jan-Erik Länta, Jåhkågaska tjielldie Katarina Påve, Tuorpons sameby Lars-Lundmark, Cembra, konsult För projekt Sájtte: Ingrid Inga, projektledare
3 Samisk affärsutveckling i Jokkmokks kommun Projekt Sájtte bakgrund Strukturum, Sirges, Tuorpon, Sierri, Udtja och Jåhkågaska tjiellde har i projekt Sájtte angett att projektets övergripande mål är att stärka rennäringens och samiska näringars tillväxt, utveckling och konkurrenskraft i Jokkmokks kommun och i regionens näringsliv. När det gäller samisk affärsutveckling har samebyarna och Strukturum gemensamt funnit att För att öka lönsamheten bland samiska företagare finns det behov av att utveckla en affärsutvecklingsmodell anpassad till befintliga och nya samiska näringarna och branscherna Ett av projektets delmål/projektinsatser är att utveckla en specifik affärsutvecklingsmodell för att stärka entreprenörskap inom rennäringen och för samiska näringar Målgruppen för den specifika projektinsatsen är renskötselföretag och andra samiska företag i Jokkmokk. Näringslivets struktur i Sverige och Norrbotten Tillväxtverket har i sin rapport Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet 2011 redovisat hur näringslivets struktur i Sverige ser ut. Tillväxtverket konstaterar att 96,4% av alla företag i landet är mikro och/eller soloföretag utan anställda. Dessa företag svarar för en fjärdedel av näringslivets förädlingsvärde och en femtedel av omsättningen. De allra minsta företagen de s k mikroföretagen är mest dominerande inom Jordbruk, skogsbruk och fiske. Mikroföretagen har angett att brist på egen tid är det största tillväxthindret. I rapporten anger mikro- och soloföretagen att myndigheterna kan förenkla regelverk, underlätta kapitalförsörjning och kompetensförsörjning för att underlätta tillväxt och utveckling hos dessa företag. I publikationen Fakta om Norrbotten 2010 redovisas att sju av tio arbetsställen i Norrbottens län är enmansföretag utan anställda. Norrbottens län har drygt 29 000 arbetsställen. Detta innebär att ca 20 000 företag i Norrbottens län är s k enmansföretag eller s k mikro- och/eller soloföretag. Vid kontakter med finansiärer, riskkapitalister och myndigheter som förfogar över tillväxt- och utvecklingskapital har arbetsgruppen erfarit att enmansföretagen är lågt prioriterade när det gäller insatser i tillväxtfrämjande syften. Det är istället de lokala bankerna i framförallt i inlandet som ofta förser enmansföretagen med tillväxt- och utvecklingskapital. Renskötselföretag och samiska företag i Jokkmokk och i länet utgör s k enmansföretag eller mikrooch/eller soloföretag. I Jokkmokks kommun genererar rennäringen och samiska näringar ca 270 årsarbetstillfällen. Rennäringen och samiska företag utgör därmed Jokkmokks kommuns största privata näringsgren.
Starta, leva och växa - solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder (Rapport Glesbygdsverket 2007) Glesbygdsverket konstaterar i sin rapport 2007 att ca 70% av sysselsättningen i landsbygdens näringsliv finns i småföretag med 1-49 anställda. I skogslänens inland är överrepresentationen av soloföretag och mikroföretag tydlig. Med solo- och mikroföretag avses storleksmässigt allt från den självanställde soloföretagaren till företag med 9 anställda. Vidare redovisas att den vanligaste företagsformen är enskild firma och att solo- och mikroföretagaren har god stöttning från familj och vänner för att kunna bo kvar i det lokala området (privatliv och affärsliv är sammanvävda). Solo- och mikroföretagen har som målsättning att kunna försörja sig och de är nöjda med det. Det finns också en del av solo- och mikroföretag med en målsättning att låta företaget växa utan att anställa eller att öka antalet anställda i det egna företaget. Många gånger samarbetar företagen regelbundet med andra solo- och mikroföretag och detta ger tillväxtmöjligheter. Landsbygdens solo- och mikroföretag känner främlingskap för organisation- och myndighetssverige. Glesbygdsverkets slutsats i rapporten är denna: För att förstå de särskilda utmaningarna som gles- och landsbygdens solo- och mikroföretag står inför behövs ett bredare perspektiv än snävt ekonomiska och att solo- och mikroföretagens problem med kapitalförsörjning kräver att ett system utvecklas som särskilt tar hänsyn till geografisk utsatthet. Samisk affärsutveckling ett annorlunda sätt att bedriva företag Arbetsgruppen finner att befintliga affärsutvecklingsmodeller har svårt att beskriva det samiska företagandets förutsättningar och villkor på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Det samiska företagandet bygger på ofta samiska värderingar och värnandet om rennäringen och den samiska kulturen och detta värderas lika eller till och mer än ekonomisk lönsamhet av samiska företag. Rennäringen är primärnäring i Jokkmokk. Rennäringen har historiskt sett varit beroende av binäringar eller kombinationsnäringar. Sådana är förutsättningarna även idag. Tidigare har jakt och fiske varit naturliga binäringar till rennäringen. I dag kombinerar renskötselföretagare primärnäringen med både moderna tjänstenäringar liksom traditionella binäringar. Att kombinera primärnäringen med binäringar/kombinationsnäringar är inte unikt för enbart rennäringen och samiska näringar utan samma förutsättningar gäller en stor del av solo- och mikroföretagen i inlandet. Av nedanstående tabell framgår skillnaderna i traditionell samisk affärsutveckling och övriga affärsutveckling Övriga affärsutveckling Fokus på resultat/vinstmaximering Ekonomisk tillväxt Snabb tillväxt Kvantitativ tillväxt/ekonomiska krav från finansiärer Tillväxt genom lån Stordrift Traditionell beslutsprocess Företagaren Ny teknik leder till innovation Tillväxt ger ökad lönsamhet Produkten avspeglar sig i varumärket Marknadsekonomi Anställer Arbetstid Samiskt affärsutveckling (renen i centrum) Fokus på syftet för företaget livsstil, förvaltar ett arv Miljömässig-, ekonomisk-social/kulturell tillväxt Långsam tillväxt Kvalitativ tillväxt Tillväxt genom ekonomisk självförsörjning Småskalighet/lokal produktion Flexibelt beslutsfattande Företagaren/familjen/släkten/samebyn=familjeföretag Traditionell kunskap leder till innovation Ökad lönsamhet ger tillväxt Binäringar/kompletteringsnäringar Samiska värderingar avspeglar sig i varumärket Blandekonomi - naturahushållning/marknadsekonomi Inga anställda/få anställningsbara Räknar inte arbetstid Medlem i sameby/äga ett renmärke 4
I den samiska affärsutvecklingsmodellen redovisas typiska karaktärsdrag för renskötselföretag. Det som skiljer renskötselföretag från andra företag är bl a främst själva syftet med företagandet, att familjens samlade inkomster ingår i företaget d v s att hela familjen är företaget, binäringar och kompletterande näringar är en normal del av renskötselföretag. Renskötselföretag med kompletterande näringar utanför rennäringen kan också tillämpa den vanliga affärsutvecklingsmodellen för binäringar/ kompletteringsnäringar. En jämförelse med andra företagare värderar många renskötselföretag och samiska företag även andra faktorer utöver de rent affärsmässiga i sin affärsverksamhet. Ett av de mest framträdande faktorerna är bl a värdet av att förvalta ett arv (renar, renmärke, traditionell kunskap mm) från en generation till nästa. Dessa värderingar påverkar också utövandet av binäringar- och kombinationsnäringarna till rennäringen. En annan faktor är den att hela familjen och släkten är involverad periodvis i driften av renskötselföretaget, att tillväxt sker genom egenfinansiering (ekonomisk självförsörjning), att traditionell kunskap leder till tillväxt och innovation. Arbetsgruppen frågar sig om affärsrådgivare, banker och myndigheter har förståelse för dessa faktorer och hur dessa värderingar ska kunna omsättas i befintliga affärsutvecklingsmodeller? Renskötselföretaget och samiska företag ofta är familjeföretag vilket innebär att företagets intäkter generellt omfattar hela familjens totala inkomster. Sidoinkomster från familjemedlemmars lönearbete kan räknas in och är av stor betydelse för företagets drift. Samiska företag utmärks också av att företaget kan ha/har ett ojämnt tillflöde av intäkter, kan få oplanerade och oväntade stora driftsutgifter, banklån måste tas för att klara av oväntade löpande utgifter t ex vid utfodring. Biinkomster och skadeersättningar inom rennäringen är svåra att prognosticera och att omsätta i affärsutvecklingsmodeller. Osäkra produktionsförutsättningar som t ex vinterbetesförhållanden, väderleksförhållanden, rovdjursförluster mm återspeglas inte heller i det mest vanliga affärsutvecklingsmodellerna. Renskötselföretaget är både enskilt företagande samtidigt som företaget är en del av kollektivet (samebyn). Tillväxthinder för renskötselföretag och samiska företag Idag är renskötsel- och samiska företag i liten omfattning kunder hos t ex affärsrådgivare/ näringslivsbolag, banker, myndigheter och övriga finansiärer. Orsakerna till detta är flera. En orsak kan vara bristande kunskap och förståelse hos finansiärer, affärsrådgivare och myndigheter för renskötselföretagens och de samiska företagens särskilda förutsättningar och villkor och för drivkrafterna hos dessa företag. Ytterligare en orsak är att affärsutvecklingsplaner som finansiärer, affärsrådgivare och myndigheter använder sig av är anpassade för större företag och inte till renskötselföretagen och samiska företag eller andra mikro- och soloföretag. Utöver detta har renskötselföretagen och samiska företag redovisat att brist på egen tid att söka tillgängligt kapital för utveckling av företaget kan bidrar till att samiska företag inte får samma tillgång till tillväxt och utvecklingskapital som andra företag i länet. Renskötselföretag, är precis som övriga mikro- och soloföretag ovana att beskriva sitt företagande utifrån affärsmässiga villkor. Enmansföretagens kreditvärdighet bedöms ofta utifrån företagarens privatekonomiska förutsättningar bl a hos lokala banker och andra finansiärer. Idag finns det ytterligare ett tillväxthinder för renskötselföretagen som omöjliggör normal affärsplanering, normal affärsutveckling och normal tillväxt hos renskötselföretagen och det är de onormalt stora rovdjursstammar som finns i samebyarna i Jokkmokk. Förutom att rovdjuren orsakar 5
faktiska förluster av renar i stor omfattning innebär det också att det saknas förutsättningar att bedriva avelsarbete i renhjorden, kvaliteten på livsdjursstammen minskar, renköttproduktion och slaktintäkterna minskar kraftigt liksom tillfredsställelsen att bedriva en sunt företagande. Denna negativa utveckling för renskötselföretagen som stora rovdjursstammar orsakar i samebyarna i Jokkmokk är mycket allvarlig. En nedgång i rennäringen påverkar även andra samiska näringar t ex hantverk, förädlingsföretag, matföretag m fl. Om generationsväxlingar och nyföretagande inom rennäringen minskar kan det på sikt leda till att en hel näring reduceras till en spillra. Det pågående björnprojekt inom Udtja och Gällivare sameby kan illustrera de mycket allvarliga och långsiktiga konsekvenserna som rovdjursförlusterna förorsaker rennäringen och dess fortlevnad. 6 Viltskadecenter har beräknat att det finns ca 42 björnar bara i Udtja sameby inklusive de sändarmärkta björnarna. Utöver björnar har samebyn även lodjur, järv och varg inom sitt betesområde. Förlusterna av renkalvar och vuxna renar är idag av sådan omfattning att produktionsförutsättningarna för rennäringen inom den aktuella samebyn är mycket allvarligt försämrade. Den verkliga förekomsten av björn motsvarar på intet sätt den schablonersättning som samebyn idag får via viltskadeanslaget. Framtida möjligheter med rennäringen och samisk affärsutveckling De grundläggande produktionsförutsättningar för renskötselföretagen är kända och till viss del hanterbara. Arbetsgruppen har funnit att det finns en stor potential till tillväxt och utveckling hos renskötselföretagen och samiska företag. Med rätt utformad rådgivning och stöd om förutsättningarna och villkor för affärsutveckling skulle renskötsel- och samiska företag kunna öka lönsamheten betydligt. Om rennäringsföretag och samiska företag skulle få samma tillgång till investerings- och utvecklingskapital som övriga företag/entreprenörer skulle förutsättningarna för hållbart företagandet
inom rennäringen och samiska näringar utvecklas, fler nya företag inom rennäringen och andra samiska näringar etableras. Tillväxten och utvecklingen hos nya och befintliga renskötselföretag och samiska företag skulle kunna förbättras och kunskap och kompetens om förutsättningar för rennäringsföretagandet och för samiska företag hos affärsrådgivare, banker, myndigheter m fl skulle kunna förbättras. Särskilt rådgivning och stöd för rennäringen och samiska näringar i Jokkmokk För att skapa goda förutsättningar för ökad tillväxt och utveckling inom renskötselföretag och andra samiska företag finns det ett uttalat och samstämmigt behov av en särskild brygga mellan renskötselföretag, samiska företagare och lokala banker, affärsrådgivare och finansiärer för att ta tillvara och skapa goda förutsättningar för tillväxt och utveckling inom rennäringen och samiskt näringsliv i Jokkmokk. En funktion samisk affärsutvecklare skulle kunna utgöra ett bollplank till samiska företag både före, under och efter företagsstart eller vid expansion av företaget. En affärsutvecklare skulle också kunna genom rådgivning och stöd bidra till att rennäringsföretag och samiska företag får samma tillgång till investerings- och utvecklingskapital som övriga företag/entreprenörer. Utöver detta skulle en sådan funktion kunna skapa förutsättningar för utveckling av det hållbara företagandet inom rennäringen och samiska näringar samt att öka kunskap och kompetens om förutsättningar för rennäringsföretagandet och samiskt företagande hos externa affärsrådgivare, banker, myndigheter m fl. Slutligen skulle en affärsrådgivare bidra till att öka kunskap och förståelse hos renskötselföretag och samiska företag för finansiärernas krav om affärsmässighet. Arbetsgruppen konstaterar att den behövs ökad kunskap och kompetens för grundläggande förutsättningar för samiskt företagandet hos affärsrådgivare/näringslivsbolag, banker, myndigheter m fl aktörer både i Jokkmokk och i länet. Det finns också behov av anpassade affärsutvecklingsmodeller för rennäringen och samiskt företagande. Det finns också behov av att renskötselföretag och samiska företagare ökar sin kompetens om affärsmässighet i företagande för att kunna växa, utvecklas och öka lönsamheten i företaget. Renskötselföretag, samiska företag och de banker som varit involverade i projektet, affärsrådgivare m fl har gemensamt uttryckt behov av en samisk affärsrådgivare som kan utgöra en brygga mellan renskötsel- och samiska företag och finansiärer. Förslag till insatser I enlighet med projekt Sájttes uppdrag ska projektet redovisa förväntad verksamhet efter projektperioden. I projektbeskrivningen anges bl a att samebyarnas samarbete utvecklats till fler områden vilket bidrar till tillväxt och utveckling inom rennäringen och samiska näringar i regionen. Fler samiska entreprenörer finns inom traditionella och nya branscher vilket bidrar till ökad tillväxt och utveckling inom näringslivet i Jokkmokks kommun och i regionen. Rennäringen är stark och en offensiv näring inom kommunen och regionen. Rennäringen och samiska näringar är den största privata näringen i Jokkmokk. Utifrån detta faktum och att såväl banker, affärsrådgivare och samiska företag utryckta behov av en särskild samisk affärsrådgivare föreslår arbetsgruppen att styrgruppen beslutar föreslå att 7
8 den i projektet föreslagna branschövergripande organisationen för rennäringen och samiska näringar föreslås få ansvar för att genomföra de intentioner och förslag som anges i den framtagna strategin för samisk affärsutveckling på en övergripande nivå. Strategin har särskilt lyft fram behovet av att renskötsel- och samiska företag får samma tillgång till investerings- och utvecklingskapital som övriga företag i länet. Ytterligare ett syfte är att öka kunskapen och kompetens hos affärsrådgivare, banker och näringslivsbolag om de särskilda förutsättningar som gäller renskötsel- och samiska företag genom den samiska branschorganisationen. Branschorganisationen skulle också kunna skapa förutsättningar för renskötsel- och samiska företag att öka sin kompetens om behovet av affärsmässighet vid investeringar och utvecklingsinsatser. att den av arbetsgruppen föreslagna affärsutvecklingsmodellen för samisk affärsutveckling tillämpas av lokala banker och näringslivsbolaget och affärsrådgivare för tillväxt och utvecklingsinsatser för renskötsel- och samiska företag (bilaga 1)
9 Bilaga 1 Modell för samisk affärsutveckling Förutsättningarna och villkoren för det samiska företagandet, speciellt renskötselföretagandet, har illustrerats och redovisats genom projekt Sájtte. De specifika förutsättningar eller i många fall olikheter i relation till traditionellt företagande som belysts av projektet indikerar behov av en anpassad modell för samisk affärsutveckling. Det bör markeras att mycket av det som gäller samiskt företagande även har relevans för solo- eller mikroföretag, inte minst företagande inom de areella näringarna. Viktiga karaktäristika, renskötselföretag: - Fokus på syftet med företagandet livsstil, förvalta arv - Socialt och kulturellt sammanhang samebyn, kulturen - Normalt med kompletterande verksamhet annan näringsverksamhet, anställningar - Familjens sammantagna intäkter är det intressanta - De olika delverksamheterna kan ses som affärsområden i familjeföretaget. - Familjen är företaget - Småskalighet, - inga anställda - Räknar inte arbetstid på traditionellt sätt. - Långsam och kvalitativ tillväxt. För att öka lönsamheten och underlätta utveckling av det samiska företagandet ser vi behovet av en anpassad affärsutvecklingsmodell. Med affärsutvecklingsmodell avses i detta sammanhang den process som leder fram till viktiga förändringar av det operativa företagandet såsom expansion, satsning på nya affärsområden, marknadssatsningar etc. Viktiga moment/delar i denna process är: 1. Tydliggöra syftet/visionen med (familjens) företagande; förvalta arv, uppnå kvalitets-, omsättnings-, lönsamhetsmål etc 2. Vad innebär denna vision på lång sikt, tre till fem år? Investeringar, nya kunder, kompletterande affärsverksamhet, underlätta för ny generation att överta? 3. Vad innebär dessa långsiktiga mål på kort sikt, det närmaste året? Fastställ en handlingsplan för kommande 12 månaders period. Vilka åtgärder är viktiga och ibland nödvändiga för att komma in på rätt spår? Redovisas i affärsplanen 4. Med denna grund bas som grund återstår arbetet att sammanställa slutsatser och handlingsplaner i en anpassad affärsplan.
Det grundläggande syftet med affärsplanen är alltid att förbättra och tydliggöra för sig själv vad som krävs på kort och lång sikt. Alltså är det i första hand för mig själv jag utarbetar affärsplanen. Det finns även andra situationer då denna plan har stor betydelse för möjligheterna att gå vidare med mina planer. Inte minst gäller detta då jag som företagare har behov av externt kapital för utveckling och drift. Det gäller då att anpassa planen så att tänkta finansiärer såsom banker, andra kreditinstitut, länsstyrelse mm ges rimlig information för bedömning av företaget och framtidsplanen. Generellt används i sådana sammanhang traditionella affärsplansmodeller. Det existerar ett flertal sådana modeller och mallar. Olika finansiärer kan ha olika mallar för dessa affärsplaner. I arbetet med Sájtte har vi kommit fram till slutsatsen att dessa affärsplaner ofta är svåra, tidskrävande och i vissa fall opraktiska att använda för vår målgrupp (och även för en stor andel av andra mikro/soloföretagare). Begreppen och språkbruket som används i dessa modeller kan vara svåra att begripa, kraven på ekonomiska kalkyler för redovisning av resultat, balans- och likviditetsprognoser blir oöverkomliga. Detta kan då resultera i att företagaren avskriver sina planer på extern finansiering och i en förlängning missar eller avstår från möjligheten att utveckla sitt företagande. Syftet med den affärsmodell/affärsplan som redovisas nedan är att underlätta arbetet med underlaget. Utgångspunkten är att formulera ett antal tydliga frågor som, när de besvarats, bör ge en rimlig bild av företaget, företagaren och framtidsplanen. Frågeställningarna är grupperade områdesvis 10 BAKGRUNDEN Personen/personerna bakom företaget. Motiv: finansiären lägger alltid stor vikt vid personen/personerna som driver företaget. Kort beskrivning, gärna i punktform av familjen, tidigare erfarenheter, utbildning och ev anställningar. Företagets historik. Motiv: Finansiären har behov av att känna till hur företaget utvecklats sett utifrån ett tidsperspektiv. Kort kronologisk redovisning. Startår, ägarförändringar, viktigare händelser, mm. Kompletterande verksamheter. Motiv: En stor andel av de samiska företagen tryggar familjens försörjning genom kompletterande verksamheter, binäringar och anställningar. Det är av stor betydelse att ge en helhetsbild. Redovisa eventuella binäringar, anställningar och hur dessa bidrar till den sammantagna inkomsten. AFFÄREN (affärsiden) mycket kortfattat Vad säljer företaget?
11 Hur säljs produkterna? Återförsäljare?, Egen regi?, webb? Etc Vem är kund, vem köper mina produkter? Varför köper kunden just mina produkter/tjänster och inte konkurrentens? PRODUKTERNA, TJÄNSTERNA Beskriv vilka produkter och tjänster företaget säljer Hur produceras varan/tjänsten? I egen regi? Underleverantörer? Samarbeten? Priset på produkterna/tjänsterna? MARKNADEN Din marknad, dina kunder och konkurrenter Vilken är din marknad? (besöksnäringen, livsmedel etc) Vad tror du om framtiden för marknaden? (ökar, minskar, förändras på annat sätt) Trender? Viktiga kunder? Vilka är konkurrenterna? FÖRSÄLJNING OCH MARKNADSFÖRING Hur marknadsför du produkterna/tjänsterna? Annonsering Personlig försäljning Hemsida Annat
12 PLANERAT PROJEKT Till vad behöver jag pengarna? Beskriv din planerade investering, motiv och tidsperspektiv Redovisa delar av investeringen (inventarier, byggnader, marknadsföring, utveckling) Redovisa vad du bedömer att varje del kommer att kosta Hur får jag tag på kapitalet? Egen insats Sökta stöd Lån EKONOMI Inkomster från andra kompletterande verksamheter (binäringar, anställningar) Verifiera eventuellt med deklarationer, bokslut Tidigare inkomster och kostnader i företagets verksamhet Hur stora intäkter och kostnader tidigare år? (se deklarationer, ev bokslut som du skickar med) Inkomster och kostnader kommande år? Bedöm hur stor du tror försäljningen kommer att bli kommande år. Om du är verksam inom olika områden; redovisa varje område separat (exempel: guideintäkter, stuguthyrning etc) Dina kostnader i företaget kommande år Råvaror, underleverantörer Personalkostnader (ev eget löneuttag och ev anställda) Driften: Lokaler Uppvärmning Telefon Försäkring
13 Bokföring Transporter Ev bilkostnader Marknadsförings- och säljkostnader Underhåll och reparationer Övriga kostnader Oförutsedda kostnader Avskrivningskostnader (värdeminskning) om företaget äger inventarier och byggnader Räntekostnader Obs Bifoga bokslut/deklarationer från tidigare år HANDLINGSPLAN, sammanfattning Ange kortfattat i tidsordning vad du förväntar kommer att ske det närmaste året, behov av kapital och viktiga förändringar i verksamheten.