Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism

Relevanta dokument
Feministiska rättsteorier del III: Genusvetenskap, maskulinetet, queerteori och intersektionalitet

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer

Critical Race teori del I

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

Critical Race teori del II

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Mänskliga rättigheter

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

PTSD och Dissociation

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Mänskliga rättigheter


Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

DOM Meddelad i Jönköping

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Regler - Bidrag för integrationsaktiviteter

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?

OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Mänskliga rättigheter och konventioner

Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten

Myndigheten för delaktighet

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier

Komparativrätt. Varför komparativ rätt? Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar

10449/12 AKI/IR/cc/je DG D LIMITE SV

Program för HBT-frågor

Främjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald

För mångfald mot diskriminering

Integrationsprogram för Västerås stad

Centrala Östermalms Förskolor - Forskaren. Likabehandlingsplan förskolan Forskaren

Rätten till arbete ta till vara på resurserna i samhället

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Förvirrande begrepp?

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

En fullmäktigeberedning som granskar stadens arbete med mänskliga rättigheter Motion (2010:28) av Paul Lappalainen (MP)

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY

Till Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism

Krisberedskap och den enskildes ansvar hur går det ihop?

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter

Föreningsbidragsregler för kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet

a) Börja med att dela upp klassen i mindre grupper och dela ut bilaga 1 med sökande hyresgäster till dem.

minoritetspolitiska arbete

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

12/7/2013. Allmän rättslära idag. Föreläsning allmän rättslära 6 december 2013 Bo Wennström

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Dragonens Likabehandlingsplan 2009

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK


Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Program för social hållbarhet

FN:s konvention om barnets rättigheter

Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Frida Dahlqvist

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Är religion en mänsklig rättighet? PDF LÄSA ladda ner

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Centrala Östermalms Förskolor - Nyponet. Likabehandlingsplan förskolan Nyponet

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen

För Lövskatans Förskola

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER JÄMLIKHET

Transkript:

Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del I Laura Carlson 2016 Feministiska rättsteorier Feminism ett paraply Feministiska rättsteorier (liberal och radikal) Nordisk genusrättsvetenskap Maskulinitet Queerteori Intersektionalitet Listan ej uttömmande 1

Första vågen 1800 talet Mary Wollstonecraft, Till försvar för kvinnans rättigheter (A Vindication of the Rights of Woman) 1792 Rättsförhandlingsförmåga, rösträtt Andra vågen andra världskriget Började i spåren av andra världskriget, de kvinnor som jobbade medan männen kämpade i andra världskriget ville behålla de framsteg som gjorts. Kom senare till Sverige (70 talet istället för 60 talet) p.g.a. Sveriges neutralitet under andra världskriget (behov av arbetskraft). 2

Den liberala rättsfeminismen Alla skall vara lika Alla skall behandlas lika De rättsliga åtgärder som vidtogs efter andra världskriget vad avser både kön och etniskt ursprung baserades på en liberal rättsteori, d.v.s. att om lagen ger lika rättigheter till alla kommer samhället att förvandlas. Liberal rättsteori Detta syns i de internationella instrument som Sverige skrev under efter andra världskriget, inklusive FN förklaringen och EKHR Obs! Det finns ingen tudelning i dessa instrument mellan jämställdhet och jämlikhet. 3

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt 4

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Artikel 7 Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Artikel 23 1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet. 2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete. 5

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Artikel 14 Förbud mot diskriminering Åtnjutandet av de fri och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 1951 Sverige skrev under 1998 blir svensk rätt Olof Palme kallade Europadomstolen för [Gustaf] Petréns lekstuga vid en pressfrukost i Strasbourg 28 sept 1983 6

Tog fart i början av 1960 talet. Utgångspunkter: Alla individer är rationella och autonoma; Kön är biologiskt, gender/genus är ett socialt begrepp; och Rätten kan ändras för att vara köns /genusneutral. Gender (US/UK) och Genus (SV/Nordisk) Sociala kontra biologiska kön Genus är en social konstruktion Kultur och historia har skapat falska skillnader mellan män och kvinnor. Enligt liberal rättsfeminism skulle de skillnaderna försvinna med likabehandling. 7

Likhetsprincipen innebär ett fokus på formell rättvisa (formal justice) istället för materiell rättvisa (substantive justice). fokus på individens val skillnaden mellan privata och offentliga sfärer måste raderas 8

Tillämpningen av den liberala rättsfeminismen [Första steget: rättsdogmatik fastställa gällande rätt] Lagstiftningen i land X har olika pensionsålder för kvinnor och män. Tillämpningen av den liberala rättsfeminismen [Andra steget: rättsanalys enligt liberal rättsfeminism] Åldersskillnaden baseras på en ålderdomlig syn på kvinnans roll i hemmet. Dessutom leder de olika pensionsåldrarna till att kvinnor får lägre pension och som grupp blir fattigare än män. För att rätta till situationen borde lagstiftningen ändras för att ha samma pensionsålder för män och kvinnor. 9

, litteratur Svensson, Eva Marie, GENUS OCH RÄTT: EN PROBLEMATISERING AV FÖRESTÄLLNINGEN OM RÄTTEN, Stockholm, Iustus (1997) Owen Fiss, What is feminism?, 26 Ariz. St. L.J. 413 (1994), tillgängligt vid databasen Heinonline, su.se.biblioteket Medverkande Laura Carlson Lärare Mediepedagog Inspelat 2016-05-02 Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV 10