DOM Meddelad i Jönköping

Transkript

1 DOM Meddelad i Jönköping Sida 1 KLAGANDE Skatteverket MOTPART 1. A 2. B Ombud: K Juristfirman K ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 15 februari 2017 i mål nr och , se bilaga A SAKEN Folkbokföring enligt folkbokföringslagen (1991:481) KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2203 Slottsgatan (vx) måndag fredag Jönköping E-post: kammarrattenijonkoping@dom.se 08:00 16:00

2 DOM Sida 2 YRKANDEN M.M. Skatteverket yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Skatteverkets beslut från den 11 maj A och B anser att överklagandet bör avslås. VAD PARTERNA ANFÖR Skatteverket Det saknas stöd i både lag och förarbeten att tillämpa lag (1979:1001) om nordiska faderskapsavgöranden (NFL) på nordiska föräldraskapserkännanden så som förvaltningsrätten gjort. Bestämmelsen i 5 NFL innebär inte att det finns stöd för att erkänna föräldraskap som fastställts i annat nordiskt land. Lagstiftaren har dessutom vid upprepade tillfällen uttalat att 1 kap. 9 föräldrabalken (FB) bara är tillämplig i sådana fall där den assisterade befruktningen har utförts enligt 6 kap. eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. Den gäller således inte om behandlingen har utförts i privat regi eller utomlands. A och B De har skaffat barn i Island och fått sitt föräldraskap fastställt där. Hade B varit en man och paret varit olikkönat hade NFL varit direkt tillämplig och det fastställda föräldraskapet hade registrerats i Sverige. Den nu aktuella situationen är inte reglerad. Lagstiftarens syfte med NFL var att säkra barns intresse av registrerat föräldraskap till båda föräldrarna för att säkerställa rättigheter som arv, underhåll, vårdnad och umgänge. Lagstiftaren har också åtagit sig att inte särbehandla individer beroende på deras sexuella läggning.

3 DOM Sida 3 Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) stadgar ett tydligt skydd för privat- och familjeliv (artikel 8) och ett skydd mot särbehandling på grund av sexuell läggning (artikel 14). Europadomstolen har upprepade gånger uttalat att skillnader i behandling på grund av sexuell läggning kräver särskilt tungt vägande skäl. Principen om barnens bästa har också vägt tungt i mål i svenska domstolar när det gäller barns registrerade relation till sina föräldrar (se Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr ). För tillfället har barnet (C) inte något registrerat föräldraskap till den mamma hon haft hela livet och som är fastställd förälder på Island. Hon saknar således grundläggande rättigheter till sin förälder på grund av beslutet, vilket strider mot FN:s barnkonvention och principen om barnets bästa. Beslutet innebär också en inskränkning av B:s, A:s och C:s rätt till privat- och familjeliv. Det har inte framkommit några sakliga och godtagbara skäl för en sådan inskränkning. Sverige har sedan länge gett samkönade par rättigheter att bli föräldrar, men en del lagstiftning släpar efter. Ledning får sökas i lagstiftningens ursprungliga syfte, hur Sverige i övrigt ser på samkönat föräldraskap, rätten till privat- och familjeliv, principen om barnets bästa och de antidiskrimineringsskydd som Sverige åtagit sig att upprätthålla. Vid en sådan ändamålsenlig och konventionskonform tolkning får konstateras att det inte finns något uttryckligt hinder, vare sig i förarbeten eller lag, eller något tungt vägande samhällsintresse som utgör ett uppenbart hinder för att registrera B som förälder till C.

4 DOM Sida 4 SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Frågan i målen är om B:s registrering av föräldraskap på Island för barnet C ska ligga till grund för registrering av föräldraskap i Sverige. Folkbokföring innebär enligt 1 folkbokföringslagen (1991:481) fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen. Enligt 3 folkbokföringslagen ska den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige folkbokföras. Bestämmelsen i 1 kap. 9 föräldrabalken (FB) reglerar den svenska processen att bli föräldrar genom lagen (2006:381) om genetisk integritet m.m. och ställer bl.a. krav på att insemination utförts på modern enligt 6 kap. eller att befruktning av moderns ägg har utförts enligt 7 kap. samma lag för att föräldraskap ska kunna fastställas. I målet saknas uppgifter om under vilka omständigheter befruktningen har skett. B:s föräldraskap kan därför inte fastställas med stöd av 1 kap. 9 FB. Lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor (IFL) gäller frågor om faderskap till barn i internationella förhållanden och innehåller också bestämmelser om föräldraskap enligt 1 kap. 9 FB. Lagen innehåller ingen bestämmelse som är direkt tillämplig på den aktuella situationen. Inte heller lagen (1979:1001) om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden reglerar den aktuella frågan. Det finns således inget lagstöd utöver folkbokföringslagen för att B:s föräldraskap ska registreras i den svenska folkbokföringen.

5 DOM Sida 5 Situationen i förevarande mål omfattas enligt kammarrättens mening av den rätt till respekt för privat- och familjeliv som stadgas i artikel 8 i EKMR. En inskränkning av den rättigheten får inte göras annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt exempelvis till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Artikel 14 i EKMR stadgar vidare att åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention ska säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Om ett isländskt heterosexuellt gift par hade genomgått insemination och sedan flyttat till Sverige skulle, enligt kammarrättens bedömning, bestämmelsen i 2 IFL vara tillämplig. Den bestämmelsen stadgar bl.a. att en man som är eller har varit gift med ett barns mor ska anses som barnets far, då det följer av lagen i den stat där barnet vid födelsen fick hemvist eller, om inte någon ska anses som barnets far enligt den lagen, då det följer av lagen i en stat där barnet vid födelsen blev medborgare. En tillämpning av den bestämmelsen skulle medföra att en man i ett heterosexuellt par skulle registreras som barnets far eftersom det följer av isländsk lag. Det är ostridigt att A och B är föräldrar till C enligt isländsk lag. Bestämmelsen i 2 IFL blir dock inte tillämplig i aktuell situation på grund av att B är kvinna och att hon därmed ska registreras som förälder istället för fader. I övrigt uppfyller hon kriterierna i bestämmelsen eftersom hon är gift med barnets mor och eftersom det följer av isländsk lag att hon ska anses som barnets förälder. Kammarrätten anser att en tillämpning av folkbokföringslagen på det sätt som Skatteverket har gjort innebär en inskränkning i B:s, A:s och C:s rätt

6 DOM Sida 6 till privat- och familjeliv och att detta utgör en åtskillnad pga. sexuell läggning. Kammarrätten bedömer mot den bakgrunden att en sådan tillämpning, till följd av de negativa konsekvenser det innebär för familjen, utgör ett brott mot artikel 8 och artikel 14 i EKMR. B ska med hänsyn till ovanstående registreras som förälder till C i den svenska folkbokföringen. Skatteverkets överklagande ska därmed avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). Kammarrättslagmannen Håkan Löfgren (ordförande), kammarrättsrådet Anders Poulsen (referent) och tf. kammarrättsassessorn Lina Wiker har deltagit i avgörandet. Föredragande: kammarrättsfiskalen Sara Hanberger