Internationell politik 2 Föreläsning 3: Vad är internationell rätt? Finns den ens? Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se
Vad är internationell rätt? International law consists of rules and principles of general application dealing with the conduct of states and of international organizations and with their relations inter se, as well as with some relations with persons, whether natural or juridical (The American Law Institute).
Internationella rättskällor Enligt internationella domstolen - ICJ - finns följande rättskällor: 1. Konventioner/fördrag: Formella överenskommelser mellan stater. Kan ingås av stater och IO:s och gäller för de ingående, samtyckande parterna. När dessa trätt i kraft gäller principen pacta sunt servanda stater är juridiskt bundna att följa de avtal de ingått. 2. Sedvanerätt: Juridisk praxis som har uppstår och fortlever mellan stater. Följer av principen opinio juris att stater uppfattar sig vara juridiskt bundna att agera på visst sätt. Vilar ej på underskrivna dokument utan på staters handlingar. 3. Generella rättsprinciper erkända av civiliserade stater. Likartade, gemensamma, generella rättsprinciper som återfinns i alla staters rättssystem. 4. Subsidiära källor: Juridiska beslut och lärda författare. Prejudicerande fall från ICJ och vad rättsteoretiker har skrivit.
Soft law mjuk lagstiftning Icke bindande, men ofta åtlydda, dokument. Vanliga inom miljö, MR, och utvecklingsområdet. Mindre formella och lättare att upprätta, ändra och avsluta. Kan bli opinio juris! Exempel: Företalet till FN stadgan; Deklarationer från GF och Rådet för MR (UDHR 1948); Resolutioner och utlåtanden om enskilda länder; Deklarationer från mellanstatliga konferenser(t ex COP); Riktlinjer, tolkningsråd, rekommendationer från experter och IO:s.
Finns internationell rätt? Hobbes om lagen: Civil law, is to every subject, those rules, which the common wealth hath commanded him, by word writing, or other sufficient sign of the will, to make use of, for the distinction of right and wrong; that is to say, of what is contrary, and what is not contrary to the rule
Finns internationell rätt? Rättspositivisten John Austin (1832) om lagen: A law, in the most general and comprehensive acceptation in which the term, in its literal meaning, is employed, may be said to be a rule laid down for the guidance of an intelligent being by an intelligent being having power over him Rättspositivismen gör en skarp distinktion mellan lag och moral.
Finns internationell rätt? Hobbes och Austin ger uttryck om en uppfattning om lag som order ( command theory ): Lag skapas av aktörer och gäller för aktörer. Lagen ger en aktör rätten att bestämma ett agerande eller icke agerande. Aktören mot vilken lagen är riktad är skyldig att följa den. Oförmåga eller ovilja att följa lagen leder till sanktioner.
Finns internationell rätt? Med är det då rimligt att tala om lag och rätt i avsaknaden av central tvångsmakt i ett anarkiskt tillstånd?
Finns internationell rätt? Hans Kelsen (40-talet) om internationell rätt: Lag som tvingande norm: lagar, liksom moraliska normer, föreskriver ett visst beteende något som bör göras. Lagar utmärker sig dock genom sin tvingande natur. Hur kan då internationell rätt vara tvingande?
Finns internationell rätt? Kelsens svar Internationell rätt (IL) är primitiv och decentraliserad: Primitiv: Det finns inget objektivt organ som kan avgöra om ett lagbrott begåtts och utmäta straff. Decentraliserad: Stater får själva eller tillsammans utmäta straff mot lagbrytare självhjälp. Om en stat (eller grupp av stater) utmäter ett straff, och detta kan tolkas som ett agerande utfört av ett internationellt samfund, uppbackat av normer då kan vi tala om IL som tvingande!
Finns internationell rätt? H.L.A. Hart (1950-) om betydelsen av regler: Lag är bindande även i avsaknad av fysiskt tvång: Regler/lagar följs ofta i avsaknad av fysiskt tvång; för att de skapar en juridisk skyldighet.
Finns internationell rätt? Hart ett fungerande rättssystem förutsätter förekomsten av: (1). Primära regler: regler som ålägger aktörer ett handlande eller icke handlande. (2). Sekundära regler: regler om regler. Regler som möjliggör nya primära regler, och uttolkning av förhållandet mellan regler. Regler som etablerar lagstiftande och beslutande organ. IL består av lagar, men utgör inget rättssystem har (1) men saknar (2).
Finns internationell rätt? Hedley Bull (1977) om lagen som betydande social konstruktion: The activity of those who are concerned with international law [ ] is carried on in terms of the assumption that the rules with which they are dealing are rules of law. If the rights and duties asserted under these rules were believed to have status merely of morality or of etiquette, this whole corpus of activity could not exist.
Vad gör internationell rätt legitim och bindande? Historiskt: Naturrätt, d.v.s. föreställningen att stater och individer är bundna av universella principer som är antingen: 1.) naturliga 2.) av Gud givna 3.) möjliga för rationella individer att förstå. Idag: Positiv internationell rätt, d.v.s. föreställningen att stater enbart är bundna av de lagar som de själva undertecknat och ratificerat. Rättens legitimitet och tvingande karaktär kommer från staters medgivande. Vi har gått från command till consent. Men vad innebär medgivande? Hur långt kan vi sträcka ut detta begrepp?
Vad gör internationell rätt legitim och bindande? Kelsen: förenlighet med en grundnorm 1. Ett domstolsbeslut från t ex ICJ är giltigt om det överensstämmer med domstolens grundfördrag. 2. Domstolens grundfördrag är giltigt för att stater har bundit sig därtill pacta sund servanda. 3. Pacta sund servanda gäller för att det är en allmän rättsprincip som har sin grund i staters sedvanerättsliga agerande. 4. Internationell sedvanerätt är grundnormen!
Hur kan vi förstå den internationella rätten utifrån ett IR-perspektiv? Dean Acheson om Kubakrisen, 1962 Much of what is called international law is a body of ethical distillation, and one must take care not to confuse this distillation with law I must conclude that the propriety of the Cuban quarantine is not a legal issue. The power, position and prestige of the United States has been challenged by another state and law simply does not deal with such questions of power
Hur kan vi förstå den internationella rätten utifrån ett IR-perspektiv? Realism och internationell rätt tydliga kopplingar mellan realism och rättspositivism: Den mest skeptiska hållningen hos realister har varit att IL egentligen inte är något rättssystem överhuvudtaget. Andra realister går med på att det finns ett rättssystem på internationell nivå men att IL berör dag-till-dag-frågor inom mindre viktiga områden. När det handlar om maktpolitik, står den internationella rätten tyst, eller så ignoreras den av staterna.
Hur kan vi förstå den internationella rätten utifrån ett IR-perspektiv? Liberalism och juridisk process-teori Liberalismen utmanar positivismens särskiljande mellan juridik och moral: Den liberala synen på IL är preskriptiv snarare än deskriptiv. Internationell rätt uttrycks i mer än formella fördrag och sedvanerätt uttrycks i hela den internationella policyprocessen. Internationell rätt ska vara normativ och främja det stora flertalet staters värderingar, i synnerhet mänsklig värdighet. Jurister bör tränas i policyanalys för att kunna bli policymakers.
Hur kan vi förstå den internationella rätten utifrån ett IR-perspektiv? Konstruktivism och internationell rätt Kritisk konstruktivism/critical legal theory Internationell rätt är politisk och uttrycker politiska värderingar; är inte objektiv och värderingsfri. IL studiet bör inte (enbart) fokusera på vilken roll rätten har för stater beteende, utan även på rätten som diskurs och maktuttryck.
Hur kan vi förstå den internationella rätten utifrån ett IR-perspektiv? Konventionell konstruktivism Uppmärksammar hur internationell rätt har konstitutiva effekter. Rätten påverkar staters agerande genom att möjliggöra hela det internationella systemet. Politiska, etiska, juridiska normer påverkar staters beteende. Normer påverkar inte bara intressen, utan också staters identiteter. Idébaserade strukturer påverkar stater mer än materiella strukturer. Andra aktörer än stater spelar roll! NGO:s centrala vid etablerandet av soft law ; kan legitimera och delegitimera agerande.
Tre ansatser till internationell rätt Realism Liberalism Konstruktivism (konventionell) Beskrivande teori Värderande teori Förklarande teori Värderingsfri ansats Främjande av värderingar Normer som förklarande variabler Statscentrerad Mångfald av aktörer Staten + det civila samhället Materiell struktur Aktörscentrerad Idéstruktur Lag som regler Lag som tjänar syften/funktioner Lag som konstituerar stater och internationella samhället