Litteraturvetenskap Uppsatsanvisningar G2-nivå Senast reviderad 2015-10-15
Innehållsförteckning Mål s. 3 Ämnesval och handledning s. 4 Uppsatsens utformning s. 5 Brödtext s. 6 Citat s. 6 Hänvisningar s. 7 Litteraturförteckning/källförteckning s. 8 Seminariet s. 9 Uppsatsens färdigställande s. 10 Litteraturtips s. 11 2 (11)
Mål Avsikten med uppsatsen är att den studerande skall få tillfälle till fördjupat självständigt arbete med litterära texter. Handledare och student bör fundera kring följande problem, vilka utgör grunden för såväl uppläggning som opposition och bedömning: * Ämnesval: det är viktigt att finna en intressant och adekvat frågeställning till materialet och formulera ett tydligt syfte med uppsatsen. Omsorgsfulla och relevanta avgränsningar måste göras. Exempel: Denna uppsats syftar således till en studie av motsatsparet föränderlighet/oföränderlighet i Vinden vände bladen. Jag kommer att undersöka i vilka sammanhang de båda ytterligheterna återfinns. Vilka värderingar är knutna till orden? Hur är de inarbetade i texten? Vad går att utläsa av den polarisering som görs dem emellan? Eller: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Dagerman gör för att bygga upp den spänning som är så påtaglig i Att döda ett barn. Vissa ramar för val av uppsatsämne sätts varje gång kursen ges, detta för att handledning samt kamratrespons och seminariediskussioner ska bli så initierade och nyanserade som möjligt. * Metod och teori: mot frågeställning och syfte måste resultatet svara. Det gäller alltså att hitta en lämplig metod. Hur skall syftet uppfyllas och frågan besvaras? Exempel: För att nå fram till detta tema genomför jag en analys av karaktärsteckningen av huvudpersonen Thomas F. I novellsamlingen är det just huvudpersonen som är berättare och det är genom honom allt skildras. Thomas F, och hur han uppfattar omvärlden, är sålunda det centrala i novellsamlingen. Eftersom jag likställer Thomas F s livssyn och inställning till tillvaron med novellsamlingens tema, borde en karaktärsanalys av huvudpersonen vara en framkomlig väg till att nå uppsatsens syfte. Eller: För att finna svaret på denna fråga kommer Dagermans berättarteknik att studeras, närmare bestämt novellens komposition, karaktärerna och berättarens roll. Metoden kan också knytas till ett teoretiskt perspektiv, vilket dock inte är ett krav. Det kan exempelvis röra sig om ett didaktiskt, postkolonialt, intermedialt eller genusteoretiskt perspektiv. * Studenten bör tidigt samla in vetenskaplig litteratur. Därefter är det lämpligt att skriva en enkel forskningsöversikt. Denna ska innehålla en översikt över tidigare forskning kring 3 (11)
författaren eller ämnet och konkret klargöra vad uppsatsförfattaren har haft för nytta av tidigare forskning. Exempel på formuleringar i en forskningsöversikt: 1993 kom Ingela Pehrsons avhandling Livsmodets i skrönans värld ut. Denna hittills enda avhandling om Torgny Lindgren behandlar religiös och existentiell tematik i romanerna Jag har valt ut några artiklar därför att de berör mitt ämne på så sätt att de innehåller någon eller några kommentarer om karaktären Kip. Gunnar Hallingberg ger i sin analys av Att döda ett barn många intressanta synpunkter på novellens uppbyggnad och koncentrerar sig på dess filmiska egenskaper. * Framställning: man bör sträva efter en klar och genomtänkt disposition. Det är nödvändigt att vara noga med att sakuppgifter, citat och hänvisningar är felfria och rättvisande! Man måste alltid sträva efter korrekt och klart språk. * Arbetssätt: Självständighet bör eftersträvas i ämnesval, vid litteratursökning och visavi handledaren. Uppsatsen bör inte underskrida 8 sidor och inte överskrida 10 sidor (exklusive innehållsförteckning och litteraturförteckning). Ämnesval och handledning Uppsatsämne väljs delvis efter personligt intresse men också så att man kan få sakkunnig handledning och adekvat respons inom gruppen, vilket innebär att vissa ramar för ämnesval sätts upp av handledare och kursansvarig i samband med kursstart. Alla uppsatsämnen måste godkännas av handledaren och i samband med detta diskuterar författare och handledare gemensamt tänkbara aspekter på ämnet samt litteratur och källmaterial. Till sitt förfogande har uppsatsförfattaren universitetets bibliotek. Sök efter böcker och tidskrifter i de lokala bibliotekskatalogerna samt i databaser som Libris, Artikelsök och MLA. Via universitetsbibliotekets ämnesguide, http://libguides.lnu.se/litteraturvetenskap/, kan man 4 (11)
hitta dessa och en rad andra användbara länkar. UB kan även låna in böcker från andra universitetsbibliotek. När författaren orienterat sig är det lämpligt att göra upp en plan för arbetet och en preliminär disposition för uppsatsen. Följande punkter ska behandlas: titel gärna motivering till valet av ämne huvudfrågeställning/ar (vad ska undersökas) metod (hur ska syftet uppfyllas) känd litteratur med anknytning till ämnet (forskningsöversikt) frågor, något du vill diskutera tidsplan Handledaren står under kursens gång till förfogande för råd, anvisningar och problemdiskussion, men uppsatsarbetet förutsätter också självständighet. Planering av tiden är viktig. Om uppsatsen inte blir färdig inom utsatt tid kan inte fortsatt handledning garanteras och det kan istället behövas omregistrering på kursen när den ges igen. Uppsatsens utformning Använd helst ordbehandlingsprogrammet Word i någon variant. Titelsidan utformas enligt mall, som man hämtar via länk på webbplatsen: http://lnu.se/ub/publicering/instruktioner-forstudenter. Förslag till disposition av uppsatsen: Innehållsförteckning med sidhänvisningar bör alltid finnas först i uppsatsen. Inledningen bör innehålla bakgrund och presentera dispositionen. Syfte, metod och forskningsöversikt kan skrivas samman i ett avsnitt eller delas upp på tre. Var tydlig och kortfattad. Analys. Detta avsnitt ska utgöra huvuddelen och kan med fördel struktureras i underrubriker. Sammanfattning denna del ska inte innehålla något nytt utan sammanfatta arbetets resultat. Litteraturförteckning/Källförteckning. 5 (11)
Brödtext Skriv ut med Times 12 punkter (som i denna text). Använd normalmarginalerna. Högermarginalen kan vara rak eller ojämn. Skriv ut med 1,5 radavstånd (som i denna text). Placera noterna nertill på sidorna. Börja inte på ny sida inne i uppsatsen. Gör indrag när nytt stycke börjar; använd inte blankrader. Gör alla indrag med tabulatorn. Kursivera boktitlar och tidskriftstitlar och sätt titlar på texter som inte utgör självständiga publikationer inom citationstecken. Detta gäller exv. titlar på noveller, kortare dikter och artiklar. Citat Citat förekommer i tre former: 1. Du citerar enstaka ord, termer eller uttryck i din egen text. Använd vanliga anföringstecken: skriv så här. 2. Du citerar en eller ett par meningar i din egen text: använd anföringstecken. Vill du utesluta några ord eller mening/ar ur en citerad sekvens, måste du markera detta på följande sätt: [...]. 3. Citat på över fyra rader bör brytas ut ur din egen text, placeras med indrag och mindre radavstånd så här: Vid citattyp 3, blockcitat, som ju inte omges av citattecken, behöver inga särskilda åtgärder vidtagas. Skriv exakt som det står i originaltexten! Så här säger Reidar Ekner i sin Liten hjälpreda för uppsatsförfattare: Alla citat skall korrekt (KORREKT!) återge den citerade källan, korrekt till minsta bokstav och skiljetecken. [ ] Innanför citationstecknen får förekomma endast vad som förekommer också i källan. 1 1 Anders Ringblom, Inför uppsatsen anvisningar och råd inför uppsatsen i litteraturvetenskap, Växjö 1995, s. 27. 6 (11)
Hänvisningar Noterna har flera uppgifter: De ger referenser till källor och litteratur som författaren åberopar för en uppgift i texten. (Detta ger andra forskare möjlighet att använda sig av och kontrollera att de nämnda uppgifterna verkligen existerar på angiven plats, dvs. att akribin är god.) De kan avlasta texten från upplysningar som är av intresse men som bryter framställningen. De kan ge ytterligare information. Vi använder i allmänhet Oxfordsystemet (som dominerar i anglosaxisk humanistisk forskning) och hänvisar på följande sätt: Första gången man hänvisar till ett verk ges utförliga bibliografiska upplysningar: fullständigt författarnamn; titel; ev. redaktör, upplaga och del; förlagsort (obs! ej tryckort) och förlag; tryckår; sidhänvisning. Titeln kursiveras. Ev. undertitel behöver normalt inte sättas ut. Observera att förnamnet i en not, till skillnad från i litteraturförteckningen, sätts före efternamnet. När man vid sidhänvisning vill tala om att hänvisningen också gäller följande sida, skriver man s. 87f. Är det fråga om flera sidor skrivs s. 87ff. Fler än fem följande sidor anges med exempelvis s. 87 93 : 7. Carl Fehrman, Diktaren och döden, Stockholm: Bonnier, 1952, s. 118ff. Andra (tredje etc.) gången man hänvisar till samma verk används modellen: 16. Fehrman, s. 67. Om man hänvisar till samma källa flera gånger i rad kan man skriva på följande två sätt: 16. Fehrman, s. 113. 17. Ibid., s. 113. Det sistnämnda är en förkortning för latinets ibidem som betyder ungefär på samma ställe och kan användas om noten närmast före syftat på samma källa. Samma funktion fyller uttrycket a.a., anförd källa. Vid användning av detta sätt att skriva noter, tänk på att vara konsekvent och på att det kan bli fel när stycken i texten flyttas. Om litteraturförteckningen omfattar fler verk av samma författare måste noten preciseras: 22. Fehrman, Ruinernas romantik, s. 77. 7 (11)
Gäller noten en källa som hämtats från internet skriver man på följande sätt och datumet inom parentes anger när uppsatsskribenten hämtat och använt texten: 24. Emma Tornborg, Speglingar av verkligheten? Den svenska deckaren och bilden av samhället, Humanetten, 2010: 25, http://lnu.se/institutioner/institutionen-for-sprak-ochlitteratur/publikationer/humanetten (2011-03-07). När man analyserar i första hand ett litterärt verk kan det bli väldigt många hänvisningar till denna primärkälla. En variant är då att man första gången man hänvisar till verket i noten också talar om att man fortsättningsvis kommer att ange sidhänvisningar till verket inom parentes i den löpande texten. Mer om noter och hänvisningar finns att läsa via UB: http://lnu.se/ub/sok-och-skrivhjalp/skriva-referenser. Litteraturförteckning/Källförteckning Uppsatsen avslutas med en litteraturförteckning eller källförteckning, vilken rubrik man väljer är en smaksak. Det sistnämnda begreppet täcker in alla typer av källor medan det förstnämnda kan kräva att man lägger till underrubriken Övriga källor om man använt exempelvis internetsidor. Förteckningen skrivs i bokstavsordning efter författarnas efternamn. För böcker anges följande uppgifter: Författarens eller redaktörens efternamn + förnamn Titel kursiverad Ev. uppgift om originalets utgivningsår Ev. uppgift om översättare Förlagsort, förlag och tryckår exempel: Fehrman, Carl. Diktaren och döden. Stockholm: Bonnier, 1952. Sjöblad, Christina m.fl. (red.). I lärdomens trädgård. Lund: Lund University press, 1996. För uppsatser och artiklar som ingår i tidningar, tidskrifter eller samlingsvolymer gäller följande: 8 (11)
Författarens efternamn + förnamn Artikelns titel inom citationstecken För tidskrifter: namn kursiverat, årgång, tryckår, nummer, sidor, exempelvis: Dahlbäck, Johan. Konstarternas Kalejdoskop. Retorik och estetik i Strindbergs Des arts nouveaux. Tidskrift för Litteraturvetenskap, årg. 19, 1990:1, s. 3 16. För samlingsvolymer (samma princip som för böcker ovan), exempelvis: Mai, Anne-Marie. Den förklädda sanningen. 1700-talets litterära iscensättning av kvinnor, i, Elisabeth Møller Jensen m.fl. (red.). Nordisk Kvinnolitteraturhistoria I, Höganäs: Wiken, 1993, s. 448-464. För texter från www gäller följande: Författarens efternamn + förnamn (om uppgiften anges) Textens titel inom citationstecken Hela verkets titel kursiverat (om tillämpligt) Namn på ansvarig utgivare om denna uppgift anges Datum eller år för dokumentets senaste omarbetning (om uppgiften anges) Datum då dokumentet laddades ner (inom parentes) Adressen exempel: Boye, Ulf. Bibliografi. 1996. (2000-02-01) http://www.ivo.se/kboye/bibliografi.html. Seminariet Författaren ansvarar för att det till uppsatsen använda materialet i görligaste mån finns till påseende för opponenten en vecka före ventilering. Ventilering av uppsatsen sker i seminarieform. Opponentens uppgift är att vara den kritiske granskaren och att ta fram uppsatsens intressantare aspekter för diskussion. Börja gärna med att ta fram det lästa arbetets förtjänster. Gå sedan exempelvis från det stora till det lilla. Kommentera förslagsvis uppsatsens uppläggning och författarens metodval. Är själva dispositionen försvarbar? Har du något att invända mot författarens val av metod? Kunde ett 9 (11)
annat tillvägagångssätt ha varit lämpligare? Opponenten bör om möjligt komma med konstruktiv kritik, dvs. försöka att ge konkreta alternativ och exempel. Övriga seminariedeltagare förväntas ge kompletterande synpunkter. Oppositionen läggs upp på exempelvis följande sätt: 1. Gör en kort sammanfattning av uppsatsens innehåll. 2. Syfte, frågeställningar och avgränsningar. (Är titeln adekvat? Alternativa förslag till avgränsning. Ger uppsatsen det som utlovats i syftet?) 3. Uppsatsens uppläggning. (Är disponeringen logiskt försvarbar? Har författaren gjort onödiga utvikningar från ämnet?) 4. Metodval och tillämpning av detta (Svarar metodvalet mot syftet? Finns det bättre alternativ? Har författaren motiverat sitt val?) 5. Valet av vetenskaplig litteratur. (Finns det viktiga verk som är bortglömda? Har författaren använt mindre tillförlitliga källor? Har författaren avgränsat, behandlat och dragit de riktiga slutsatserna av forskningsläget? Ställs de egna resultaten i relation till den tidigare kunskapen på ett fruktbart sätt?) 6. Analys och resultat. (Hur har författaren utnyttjat sitt material? Är analyserna hållbara? Kunde ytterligare slutsatser dragits? Kunde andra metoder och perspektiv använts?) 7. Formella synpunkter. (Är akribin god? Föreligger några brister beträffande citatteknik, noter och litteraturförteckning? Är språket gott?) 8. Sammanfattande omdöme (Brister och förtjänster vägs mot varandra.) Uppsatsens färdigställande För att uppsatsen ska kunna godkännas att läggas fram på slutseminariet krävs att handledaren i god tid får läsa en preliminär slutversion där uppsatsens huvudsakliga utformning och framställning klart framgår. Uppsatsen distribueras elektroniskt via e-post av uppsatsförfattaren till seminariegrupp och examinator. Märk tydligt uppsatsen med beteckningen Arbetsexemplar. Varje seminariedeltagare ansvarar själv för att få fram ett pappersexemplar av uppsatsen. 10 (11)
Uppsatsförfattaren skickar efter seminariet in ett rättat exemplar till handledaren som även kopierar ett arkivexemplar i samband med betygsrapporteringen. Vid bedömning av G2-uppsatser ska hänsyn tas till: * förmåga att arbeta självständigt och hålla sin tidsplan * förmåga att formulera frågeställningar och göra avgränsningar av ämnet * förmåga att genomföra en undersökning och använda sekundärlitteratur * förmåga att koppla problem metod analys * klarhet i disposition och språkbehandling * vetenskaplig akribi och formell korrekthet * försvar av uppsatsen vid seminarium * aktivitet vid de obligatoriska seminarierna Litteraturtips Johannesson, Eric och Marie-Christine Skuncke. Lathund för doktorander och uppsatsförfattare. Uppsala: Litteraturvetenskapliga institutionen, 1994. Refero antiplagieringsguiden, http://www.bi.hik.se/refero/1intro.php. Svenska skrivregler. Utgivna av Språkrådet. Stockholm: Liber, 2008. Trost, Jan. Att skriva uppsats med akribi. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur, 2008 Widerberg, Karin. Att skriva vetenskapliga uppsatser. Översättning Sven-Erik Torhell, Lund: Studentlitteratur, 1995. 11 (11)