Mänskliga rättigheter i praktiken -

April 2009 Mänskliga rättigheter i praktiken - En rapport om etik, rättvisa och miljö inom världshandeln utifrån ett konsumentperspektiv Catja Kaloudis, Hudiksvall www.fair4us.se

Innehållsförteckning En konsuments dilemma i märkningsdjungeln sid 3 Frågor om etik, rättvisa och miljö Vad är egentligen problemet?.... sid 4 Världen är ojämlik Vilka är möjligheterna?...sid 4 Hållbar utveckling Etiktabellen.sid 5 Skillnader och likheter mellan rättvis handel, etisk handel, Rättvisemärkt och miljömärkningar Etisk handel....sid 6 International Labour Organization (ILO) Lagar och kollektivavtal i Sverige OECD:s riktlinjer för multinationella företag...sid 7 Uppförandekoder (Code of conduct) Samhälleligt företagsansvar (Corporate Social Responsibility/CSR)..sid 8 Globala ramavtal International Framework Agreement (IFA/GFA)...sid 9 Etiska flerpartsinitiativ - Multiple Stakeholder Initiatives (MSI) A) ETI, FLA, FWF, SAI/SA8000 och WRC... sid 10 B) BSCI, WRAP och GSCP För kommuner och landsting...sid 12 Hållbar upphandling, SRP ISO 26000 Rättvis handel Fair Trade ett handelssamarbete.... sid 14 World Fair Trade Organization (WFTO) Världsbutikernas svenska organisation.sid 15 Några märkningar Världsbutikernas europeiska nätverk (NEWS).sid 16 Och andra RÄTTVISEMÄRKT - FAIRTRADE och andra märkningar..sid 17 Utz Certified......sid 19 Miljömärkningar.....sid 20 Global Reporting Initiative (GRI) Hållbara nätverk inom jordbruk - SAN EU Ekologiskt jordbruk Svanen och EU-blomman...sid 21 Bra miljöval KRAV...sid 22 För kommuner och landsting miljö och klimatfrågor Vad kan vi göra?...sid 23 Källor..sid 24 2

En konsuments dilemma i märkningsdjungeln En känsla av maktlöshet infann sig efter flera dagars samtal om problemen i Zimbabwe. Vad kan vi göra för er, frågade jag. Han svarade utan att blinka: - Om ni visar att ni arbetar för bättre villkor hos er ger ni också oss hopp! Matombo Chiwbebe, FN, ILC i Geneve, juni 2004 Frågor om etik, rättvisa och miljö Att förstå olika märkningar som skall hjälpa oss i vardagen, att förstå skillnaderna mellan dem, är som att vandra i en djungel utan kompass. Där finns massor av olika märkningsinitiativ, kreativa varelser som tillför både kunskap, energi och kraft, stigar som leder åt flera olika håll men också stigar som bli större och till och med går ihop och blir gemensamma. Och så en del stigar som leder till vägs ände. En del produkter eller varor saknar märkning men kan ändå anses vara rättvist handlade. Världsbutikerna står för en stor del av försäljningen av de rättvist handlade varorna, kyrkorna utgör en annan del. Men hur är det med offentlig förvaltning och privata företag? Vad är det som skapar legitimitet, identitet och status? Hur hänger allting samman? Och hur skall jag som konsument inom loppet av några sekunder kunna ta snabba beslut när jag besöker min närbutik? Skall jag välja produkter märkta med KRAV eller någon etisk märkning? Och är det verkligen så att ingen annan märkning förutom Rättvisemärkt faktiskt tar hänsyn till alla de krav som ILO 1 redan förhandlat om. Och vem kontrollerar egentligen att de produkter jag köper faktiskt är schysst producerade? Hur är det med de fackliga organisationerna runt om i världen och mitt eget fackförbund? Tar de ställning i de arbetsrättsliga frågor som ILO:s konventioner bygger på? Och hur hör fackens arbete nationellt ihop med etik, rättvisa och miljöfrågor så att det får konsekvenser för mänskliga rättigheter - i praktiken? Om jag som medveten konsument faktiskt vill ta ställning och köpa schysst tillverkade varor, hur kan jag agera för att förändra och förbättra världen så att den blir mer rättvis, mer etiskt korrekt och mer miljövänlig? Kan jag ställa krav i den kommun och landsting jag bor i eller på de företag jag arbetar? Kring dessa frågor gör jag en exposé om några av de initiativ som finns och hur man kan agera för att öka medvetandet av en mer hållbar utveckling. Catja Kaloudis Fair4Us April 2009 1 FN:s arbetsrättsorgan International Labour Organisation 3

Vad är egentligen problemet? Världen är ojämlik. Enligt FN pågår det 25 konflikter i världen just nu 2 Uppskattningsvis 1 miljard människor måste klara sig på mellan 1 till 1,25 dollar/dag Drygt 200 miljoner barn i världen arbetar istället för att gå i skolan Ca 80 % av jordens resurser förbrukas av 20 % av befolkningen Fackligt aktiva i världen mördas och förhindras att arbeta fackligt Jordens resurser är ändliga och vi frågar oss hur länge de skall räcka Företag runt om i världen tar inte tillräckligt stort ansvar för arbetsmiljöfrågor och etiska frågor på arbetsplatserna Bara 149 av 175 medlemsländer i ILO har ratificerat konventionerna 87 och 98 om rätten att bilda fackföreningar och att teckna kollektivavtal Till detta tillkommer, eller därför pågår, den globala ekonomiska krisen Världens länder enades år 2000 om åtta mål för att halvera fattigdomen till år 2015. Millenniemålen har nått mer än halvtid och det kanske är nu vi skall byta ut anfallsspelarna. Tempot är inte tillräckligt högt på den globala spelplanen. Trots att FN har definierat tre fattigdomsbegränsande mål 3 har vi ännu inte nått dit vi borde för att nå målet i tid. Vilka är möjligheterna Hållbar utveckling - Sustainable Development Brundtlandkommissionen enades 1987 om definitionen: Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser våra behov på ett sådant sätt att vi inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillgodose sina. Många konsumenter i dag kräver att både små och stora aktörer inom världshandeln tar ett större ansvar och agerar mer hållbart. Och definitionen knyter både sociala-, ekonomiska- och miljöfaktorer till begreppet HÅLLBAR UTVECKLING. Inom butiker, kyrkor, fackförbund och frivilligorganisationer pågår idag arbetet med att sprida information om dessa frågor till oss konsumenter. Samtidigt som resebolag, kommuner, landsting och företag vill öka attraktionskraften av sina varor och tjänster genom att ta ett större ansvar för hela produktionskedjan. Andra aktörer vill försöka komma så billigt undan som möjligt. Men om vi fortsätter betala billig i dag kommer det att kosta oss dyrt i framtiden. Andrew Simms from the New Economics Foundation citerades i artikeln Buy now, pay later i november 2006: We ve got to get away from the passivity of being defined as consumers, and start making things happen. Vi har aldrig haft större möjligheter än i dag att tillämpa mänskliga rättigheter i praktiken. Här nedan beskriver jag några av de initiativ som redan tagits. 2 Angola, Budrundi, Darfur, Den demokratiska republiken Kongo, Elfenbenskusten, Etiopien och Eritrea, Liberia, Nigeria, Nord-Uganda, Västsahara, Afghanistan, Filippinerna, Kashmir, Nepal, Sri Lanka, Cypern, Georgien, Kosovo, Tjetjenien, Syrien och Israel, Irak, Kurdistan, Libanon, Palestina, Colombia och Haiti. 3 1) En rättvisare handel, 2) Utökat och mer effektivt bistånd, 3) Fredsbevarande insatser. 4

Etiktabellen systematiserar: Skillnader och likheter mellan rättvis handel, etisk handel, Rättvisemärkt och miljömärkningar. I modellen nedan har jag delat upp de områden som jag kommer att beröra i den här rapporten. Rättvis Handel Fair Trade, ett handelssamarbete Etisk handel International Labour Organization (ILO) Lagar och kollektivavtal i Sverige World Fair Trade Organization (WFTO) OECD:s riktlinjer för multinationella företag Uppförandekoder (Code of conduct) Världsbutikernas svenska organisation Rättvisemärkt m fl. Världsbutikernas europeiska nätverk Några andra RÄTTVISEMÄRKT FAIRTRADE, en märkningssymbol Samhälleligt företagsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) Globala ramavtal (International Framework Agreement,IFA/GFA Etiskt flerpartinitiativ (Multiple Stakeholder Initiative / Multistakeholders Initiativ, MSI) A. ETI, FLA, FWF, SAI/SA8000 och WRC B. BSCI, WRAP och GSCP För kommuner och landsting Hållbar upphandling och SRP ISO 26000 Miljömärkningar och initiativ Global Reporting Initiative (GRI) SAN /Rainforest Alliance EU Ekologiskt jordbruk Svenska Rättvisemärkt Svanen EU-blomman Bra miljöval Fairtrade Labelling Organization - FLO KRAV För kommuner och landsting Utz Certified 5

International Labour Organization - ILO ILO bygger på: 3-partssamarbete mellan arbetsgivare, regeringar och fackförbund. Konventioner, rekommendationer tas fram gemensamt. Kontroller saknas men Name and shame används på ILC. ILO är knutet till International Court of justice och Economic and Social council och har sedan 1919 sitt säte I Geneve. Huvudsyftet för ILO är att sätta normer; standards, för arbetslivets områden, övervaka och följa upp dessa samt idka biståndsverksamhet. Varje år i juni träffas representanter från FN:s 177 länder; arbetsgivare, fackliga organisationer och regering för att följa upp de 185 konventionerna vilka varje land juridiskt är skyldiga att följa. Man diskuterar under International Labour Conference (ILC) även efterlevandet av de 194 rekommendationerna och finner nya arbetsrättsliga frågor att lyfta. ILO har inga sanktionsmöjligheter men vem som helst av de tre parterna, eller en NGO 4, kan påpeka att ett land inte följer det som överenskommits. Om någon bryter mot de gemensamma reglerna utsätts de för name and shame inför hela FN:s församling och landet eller företeelsen kan bli föremål för en special report. De åtta kärnkonventionerna utgör en absolut lägsta nivå för att få bort förtryck och exploatering i arbetslivet. Alla länder är bundna till dessa oavsett de ratificerat dem eller inte. De åtta kärnkonventionerna är: C 87 föreningsfrihet och skydd mot organisationsrätten (1948) C98 förhandlingsrätten och den kollektiva organisationsrätten (1949) C29 förbud mot tvångs- och straffarbete (1930) C 105 avskaffande av tvångsarbete (1957) C 100 lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde (1951) C 111 diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (1958) C 138 minimiålder för tillträde till arbete (1973) C 182 åtgärder mot de värsta formerna av barnarbete (1999) FN:s konventioner FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna innehåller bland annat rätten till Liv och säkerhet Rättvis rättegång Opinionsfrihet Att organisera sig Politiskt deltagande Vila Utbildning Förbud mot slaveri Förbud mot tortyr Lagar och kollektivavtal I varje land stiftas lagar av olika slag inom det arbetsrättsliga fältet. Lagar stiftas och kollektivavtal upprättas. Sverige har till exempel ingen lag om minimilön men har lagar om semester, arbetsmiljö och arbetstider. Förutom ovanstående träffas också kollektivavtal i de olika branschområdena som reglerar det som skall gälla på arbetsmarknaden. Sverige träffar t ex avtal om 4 Non Guvernement Organisation som t ex Amnesty International, Röda Korset m fl. 6

minimilöner som bygger på en samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarnas fackliga organisationer och kollektivavtal omfattar i princip alla arbetstagare i branschen, oavsett man är med i facket eller inte. Tanken med kollektivavtal är att skapa arbetsfred vilket gynnar båda arbetsgivare och arbetstagare men också att hitta bättre överenskommelser för arbetstagare än miniminivåer i lagar och konventioner. Man kan aldrig träffa sämre överenskommelser i kollektivavtalen än vad lagarna föreskriver. Man utnyttjar därmed lagarnas disposivitet. OECD:s riktlinjer för multinationella företag. OECD 5 (Organisation for Economic Cooperation and Development) är en sammanslutning av 30 medlemsländer. 1976 antog OECD dokumentet Riktlinjer för multinationella företag vilket senare reviderades år 2000. Riktlinjerna bygger bland annat på ILO:s konventioner: Företagen ska, inom ramen för tillämplig lag, tillämpliga förordningar och rådande anställningsförhållanden och anställningspraxis: a) Respektera sina anställdas rätt att företrädas av fackföreningar / / och inleda konstruktiva förhandlingar, antingen enskilt eller genom arbetsgivarföreningar, med sådana företrädare i syfte att uppnå avtal om anställningsförhållanden. OECD:s riktlinje gäller för samtliga företag med hemmabas i ett medlemsland. Men OECD kan också kritisera företagens verksamhet även utanför medlemsländernas gränser. Uppförandekoder Code of Conduct eller Code of Practice Uppförandekoder bygger på företagens egna initiativ. Kriterierna utgår oftast ifrån ILO:s konventioner. Egenkontroller kan förekomma men inga sanktioner är möjliga. För att en uppförandekod ska ha effekt måste det givetvis finnas en plan för hur man skall implementera och kontrollera efterlevnaden av uppförandekoden. Idag kontrollerar de flesta företag i mycket olika utsträckning efterlevnaden av uppförandekoden hos sina leverantörer själva eller använder sig av revisionsföretag som genomför kontroller åt dem. I vissa fall kan företagen få hjälp med kontroller och verifikation genom etiska flerpartsinitiativ, skriver Rena Kläder. Fair Trade Center menar att en uppförandekod skall omfatta både inköpande företag, leverantörer och dess underleverantörer. Flera svenska företag har idag antagit uppförandekoder, där ibland IKEA, Lindex och KappAhl. Det finns företag som säger sig ha antagit en uppförandekod men eftersom det saknas transparens och kontroller är det svårt för konsumenter att veta om de verkligen efterlevs. Uppförandekoder i sig fyller ingen funktion om de inte används i praktiken. Och kontroller av om uppförandekoderna fungerar koncentreras ofta på själva produkterna och inte på produktionen eller arbetsförhållanden. 5 Australien, Belgien, Danmark, Grekland, Finland, Frankrike, Irland, Island, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Mexiko, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Slovakien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA, Österrike 7

Uppförandekoder har enskilt inte förbättrat arbetsvillkoren för arbetare i världen. Generalsekreteraren Anton Marcus på Sri Lanka 6 har dock använt sig av företagens uppförandekoder för att driva frågan om att leva upp till sitt CSR, t.ex. som att erkänna en nybildad fackförening på arbetsplatsen som vid Trelleborgskonflikten. De internationella företagen kräver att fabrikerna inte bryter mot deras CSR. Detta ledde 1984 till att regeringen efter påtryckningar från fabriksägarna ändrade lagen om den totala övertiden tillåten från 100 timmar per år till 60 timmar per månad på Sri Lanka, säger Anton Marcus Samhälleligt företagsansvar - Corporate Social Responsability - CSR om vi alla 350 000 chefer i Sverige väljer ut en del som vi tror på och agerar där, så kan vi åstadkomma stordåd tillsammans Redaktionschef Catharina Nordlund, i tidningen Chef, november 2008. CSR bygger på företagens ensidigt instiftade regelverk. Kriterierna tar oftast sin utgångspunkt ur ILO:s konventioner. Kontroller görs av företagen själva och inga sanktionsmöjligheter finns. Per definition anses Corporate Social Responsibility vara företagens egenhändigt instiftade sociala, etiska och miljömässiga uppförandekoder som alla anställda inom företaget eller koncernen, inklusive underleverantörer, skall arbeta utifrån. Fair Trade center skrev i februari 2005 rapporten Ansvarsfull konsumtion där de presenterade vad som förväntas av det ansvarsfulla företaget. De menade att företag har: 1. Ansvar att veta; Känna till verksamhetens konsekvenser för människa och miljö 2. Ansvar att försöka; Arbeta för att minska negativ inverkan på människor och miljö 3. Ansvar att förändra; I fall där företaget har full kontroll försäkra sig om att socialoch miljömässig hänsyn tas 4. Ansvar att inte dra fördel av andra aktörers överträdelser 5. Ansvar att inte medverka; Om allvarliga negativa konsekvenser trots detta inte går att förhindra, dra sig ur verksamheten. Amelie Mossberg och Mattias Frithiof, båda studenter på handelshögskolan i Stockholm, skrev 2007 en uppsats om hur de 200 största företagen i Sverige arbetade med CSR-frågan. det ligger i tiden att företag ska arbeta med Corporate Social Responsibility (CSR) att ta ansvar för de egna produkternas miljöpåverkan och det samhälle företagen verkar i, skriver man på handelshögskolans hemsida. I uppsatsen beskrev de att de företag som undersöktes ibland ingår partnerskap med frivilligorganisationer för att arbeta med CSR-frågorna men endast 5-9 % av företagen hade partnerskap som kunde anses strategiska. Det fanns ofta en oklarhet om vem på företagen som hade ansvaret för CSR-frågan och vem som hade det övergripande ansvaret. En framgångsfaktor ansågs vara det personliga engagemanget eftersom frågorna ofta drevs av enskilda personer och inte av ledningen. Bara 50 av de 200 företagen som studenterna intervjuade hade en 6 Anton Marcus är generalsekreterare för fackförbundet Free Trade Zones & General Services Employees Union, det första facket som tecknat kollektivavtal i en frizon på Sri Lanka. 8

ansvarig CSR-chef och 40 % av företagen informerade om sin CSR på sin hemsida. I USA är motsvarande siffra 80 %. De flesta svenska företag arbetade uteslutande med miljöperspektivet även om både de sociala och etiska perspektiven inkluderas i definitionen av CSR. I februari 2008 försökte Eriksson & Skog i sin uppsats klargöra begreppsförvirringen kring det engelska ordet CSR som de översätter till samhälleligt företagsansvar. De konstaterar dock att det engelska begreppet CSR är det som mest frekvent används. En annan intressant fråga de tar upp är de olika perspektiven på varför företag faktiskt tar ett större socialt ansvar. De jämför bland annat aktieägarperspektivet, som ett rent lönsamhetsperspektiv, med det normativa perspektivet där företaget avkrävs ett aktivt ställningstagande vad gäller samhällsansvar eller socialt ansvar vilket inte alltid är direkt vinstdrivande. En undersökning från Banco Fonder i februari 2009 visar att mellan 61-69% % av svenskarna tror att företag som tar socialt och miljömässigt ansvar blir lönsammare än andra företag och de ser CSR-frågan som en framgångsfaktor. Globala ramavtal - International Framework Agreement (IFA/GFA) Bygger på samarbete med de internationella branschfacken och multinationella företag. Kriterierna utgår ifrån ILO:s konventioner. Globala ramavtal är en gemensam överenskommelse på samma sätt som kollektivavtalen - för att säkerställa att ILO:s konventioner följs inom multinationella företag runt om i världen. Ramavtalen ger möjlighet för facken till stärkt insyn och närvaro på arbetsplatser genom förhandlingsrätten. För företagen är globala avtal en garanti på långsiktigt samarbete, en möjlighet till samverkan och insyn på arbetsplatser inom koncernen samt en möjlig plattform för att i samverkan förebygga och lösa eventuella konflikter. Villkoren skall sen konkretiseras och kompletteras genom nationella avtal. Därför kallas de globala avtalen för ramavtal. Det första ramavtalet i Sverige slöts 1988 och det finns idag ett 60-tal, inklusive de svenska företagen IKEA, SCA, SKF, Skanska, H & M och Securitas. Avtalen kan se olika ut och oftast regleras lönefrågorna till de lokala och nationella avtalen i respektive land. Underleverantörer omfattas mer sällan. Parterna som sluter avtalen är de internationella branchfacken 7 och de multinationella företagen. Avtalen stärker arbetstagare i länder där arbetsrätten är svag och motverkar att företagen flyttar sin produktion till länder där lönerna är ännu sämre för att öka lönsamheten. De fackliga organisationerna stärks i och med de globala ramavtalen på ett helt annat sätt än vid införande av uppförandekoder. Etiska flerpartsinitiativ - Multiple Stakeholder Initiative Bygger på ett samarbete mellan aktörer företag, återförsäljare, fackförbund och NGO:s. Kriterierna bygger på ILO:s konventioner. Kontroller kan genomföras av samtliga parter som ställer krav på transparens i och information om hela tillverkningskedjan ofta i form av Code of Conduct. Åtminstone fem pågående flerpartsinitiativ har inletts; 7 Global Union federation, GUF 9

1. The Ethical Trading Initiative (ETI, Storbritannien) 2. Fair Labour Association (FLA, USA) 3. Fair Wear Foundation (FWF, Nederländerna) 4. Social Accountability International SAI/SA8000 (USA) 5. The Worker Rights Consortium (WRC, USA) Och så några företagskontrollerade initiativ som inte har samma transparens. 6. Business Social Compliance Initiative (BSCI) 7. Worldwide Responsible Apparel Production (WRAP) 8. Global Social Compliance Programme (GSCP) Kort presentation av ovanstående: 1. ETI grundades 1998 och är ett mellan frivilligorganisationer och fackföreningar. Som inom ILO representeras styrelsen av lika delar fackförbund, företag och NGO. Anslutna företag finns inom livsmedel, kläder och skor. 2. FLA är ett initiativ bildat av Bill Clinton 1996 för att bevaka arbetsrättighen inom sko- och textilindustrin men även universitet och högskolor för sport-relaterade produkter. I styrelsen finns NGO, universitets- och företagsrepresentant. Facken är inte representerade i styrelsen. 3. FWF startade 1999 och är ett samarbete mellan leverantörer, återförsäljare, fackförbund och NGO. Både små och medelstora företag inom detaljhandel och textil är delaktiga. 4. SAI /SA 8000 används av företag för att garantera kvalitetskontroll. SAI leds av en styrelse men har också en rådgivande styrelse med representanter från företag, organisationer och fackföreningar, bland annat från två internationella fackliga organisationer, ITGLWF och UNI. 5. WRC grundades i april 2000 på initiativ av "Förenade Studenter mot Sweatshops". WRC styrs av en styrelse som består av representanter för högskolor, universitet och förvaltningar. Ledamöterna har antingen en akademisk bakgrund eller kommer från organisationer som är engagerade i att förespråka arbetstagares rättigheter. Den rådgivande nämnden också har flera fackliga företrädare som medlemmar, från USA, liksom från andra länder. På skolorna där varorna används informeras om var varorna är tillverkade. Arbetstagare i fabrikerna kan anmäla brister om arbetsvillkor i fabrikerna och WRC arbetar med licenstagare och leverantörer när det gäller att lösa problem och att tillsammans komma till rätta med eventuella kränkningar. 6. Business Social Compliance Initiative - BSCI BSCI är ett system eller plattform som bygger på ett samarbete på europeisk nivå där företag från detaljhandeln och industrin gått samman för att underlätta både för dem själva och leverantörer genom att ställa samma krav i sin uppförandekod. Kriterierna bygger på ILO:s konventioner som ett av verktygen för arbetet. Kontroller genomförs av företagen själva. Svenska företag knutna till BSCI är bland andra; Abeco, Balancia Midania, Brendsen, Bjorn Borg, Franchetti, Gildhouse, Glitter, Gudrun Sjöden, ICA, Iduna, JC, KappAhl, 10

Markslöjd Lighting Group, Nilsson Group (Din Sko, Skopunkten m fl) Sandryds, Scorett och Unibrands. Standardiseringsprocessen i figuren nedan pekar på vilket behov av gemensamma regelverk som kan finnas hos företag. Också konsumenternas påverkan på företagen om schysst tillverkade varor och tjänster har ökat de senaste åren, vilket enligt Dooling & Maskola, trots det inte är det primära skälet till varför de svenska företag använder BSCI som plattform. Figur: Dolling och Maaskola. Rena Kläder skriver om den stora olyckan 11 april 2005 i Bangladesh: Flera av de företag som var kunder till fabriken Spectrum Sweater är medlemmar i det företagsstyrda kontrollinitiativet BSCI. Trots att BSCI på sin hemsida hävdar att man erbjuder "bättre kodimplementering än något annat initiativ" hade inget av de företag som Rena Kläder/CCC kontaktade någon information om förhållandena på Spectrum Sweater, fabriken som kollapsade och därmed dödade hundratals arbetare. 7. Worldwide Responsible Apparel Production (WRAP) lanserades år 2000 och är ett oberoende, icke vinstdrivande företag som främjar och certifierar laglig, mänsklig och etisk tillverkningsindustri i hela världen. Fler än 700 internationella tillverkare med mer än 1500 fabriker uppges delta i programmet och 775 fabriker i över 85 länder har certifierats. Men initiativet har fått tung kritik från fackföreningar och icke-statliga organisationer eftersom de redan vid starten ansågs undvika mänskliga rättigheter. 8. Global Social Compliance Programme (GSCP) Initiativet GSCP hänvisar till de centrala ILO: s normer och omfattar leverantörer och underleverantörer. Medlemmar var i dec 2008 Alcan Packaging, Auchan,C&A, Carrefour, Casino, Delhaize, Dole, El Corte Ingles, Hallmark, Hasbro, Hewlett Packard, ICA, IKEA, Jerónimo, Martins, METRO, Migros, Mjölkgård, Monoprix, Royal Ahold, Sobey, Tesco PLC, Wal-Mart och Woolworths Organisationen Clean Clothes campaign är kritisk till GSCP för att bland annat facklig verksamhet inte stöttats. 11

För kommuner och landsting Under 2006 genomfördes kampanjen Mina skattepengar. Syftet med kampanjen var att sätta fokus på de etiska frågorna inom ramen för lagen om offentlig upphandling. Bakom kampanjen stod Nätverket Rena Kläder, Föreningen för Rättvisemärkt, Fair Trade Center och SKTF. I rapporten Vita rockar och vassa saxar som skrevs av Swedwatch efter research och fältbesök i Indien och Pakistan 2006-2007 uppmärksammades att flera arbetsrättliga och mänskliga rättigheter kränktes och de som tillverkade svenska patientkläder blev sjuka under tillverkningen. Som stöd för att arbeta med etiska krav i offentlig upphandling finns bland annat Svensk politik för global utveckling (PGU) som innebär att alla politikområden ska vara med och bidra till fattigdomsminskning i världen. EU:s arbete med hållbar utveckling och Lissabonprocessen. Agenda 21 processen som syftar till ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. Zita (2008) konstaterar att nationellt stöd, behov av samordning och samverkan mellan aktörer är några faktorer som behöver utvecklas om de offentliga organisationerna skall kunna nå framgång i arbetet med etiska krav vid offentlig upphandling. En internationell sammanslutning av regeringar bildade 1990 ICLEI Local Governments for Sustainability. Ur detta initiativ, hållbar upphandling - social responsability procurement SRP, växte bland annat Agenda 21- arbetet fram. Med begreppet hållbar upphandling avses försiktighet i frågor som: Bara upphandla det som verkligen behövs Vid inköp av varor och tjänster ta hänsyn till både miljömässiga samt sociala och ekonomiska effekter av upphandlingen Mont (2008) har också funnit interna barriärer för det fortsatta hållbara upphandlingsarbetet i Sverige: Bolagsledningar har inte tillräcklig förståelse för konsekvenser av organisationen i frågan Tillgängligheten av information och tid för frågorna är begränsade Avsaknad av samarbete mellan olika inköpare Avsaknad av kunskap av hur man faktiskt kommer igång Avsaknad av tillgång att lyssna in leverantörer Kommuner, landsting och statliga verk köper in varor och tjänster för omkring 500 miljarder kronor varje år och förutom de tidigare miljöperspektivens börjar frågan om etisk anpassad upphandling ta fart. I kommunernas och landstingens tidning Dagens Samhälle i juni 2008 konstaterades i att var tredje kommun i dag ställer etiska krav i den offentliga upphandlingen. Fyra år tidigare var det endast 10 %. Under 2008 påbörjade region Skåne, Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting ett arbete med att ta större etisk hänsyn vid offentlig upphandling. 2008 bildades också föreningen Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige. Medlemmar i föreningen kan vara privata företag, föreningar med arbetsgivaransvar, kommuner, regionen och statliga myndigheter som bedriver verksamhet i Västsverige. Syftet med den ideella föreningen är att stödja medlemmarnas arbete med CSR och hållbar utveckling, skriver Zita (2008). 12

Sexton kommuner i Sverige är i dag diplomerade som Fairtrade City 8, en diplomering från Rättvisemärkt till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Fairtrade City leds av en styrgrupp vars främsta uppgift är att sprida information om etisk konsumtion och erbjuda avtal som tar etisk hänsyn för kommunens invånare. Detta innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, genomför ett aktivt informationsarbete samt erbjuder ett utbud av etiskt märkta produkter i butiker och på arbetsplatser. Typ av uppdrag i styrgrupp 1. Tjänstemän från kommun, kyrkor, studieförbund och landsting. 2. Företagare från små 4 5 och stora företag som Scandic, 1 1 IKEA, ICA, COOP. 2 3 3 3. Förtroendevalda från 2 4 kommuner, världsbutiker, 5 fackförbund samt ambassadörer. 4. Ungdomar från råd, RKUF och skolor. 5. Övriga org. t.ex. WFF. Procentuellt deltagande i de första 11 Fairtrade City-styrgrupperna i Sverige Diplomeringen Fairtrade City önskar motivera till ständig vidareutveckling för etisk konsumtion, därför krävs en kontinuerlig förbättring av information och utbud av etiskt producerade produkter av de inblandade parterna. ISO 26000 klart år 2010 Tas fram i samarbete sker mellan företrädare från konsumenter, industrin, myndigheter, fackförbund, forskare m fl. Kriterierna bygger på ILO:s konventioner och uppförandekoder och grunden i det pågående arbetet är sju grundprinciper och 27 huvudåtgärder. Jämförelser kommer sen att kunna göras mellan de olika parterna, hur väl man uppfyller kriterierna. Vad gäller kontroller är det något som arbetas med. En arbetsgrupp från International Organization for Standardization (ISO) arbetar med att ta fram en internationell standard för socialt ansvarstagande för privata och offentliga företag och organisationer. I den svenska arbetsgruppen är drygt 50 olika svenska företag representerade, bland annat Ericsson, Sandvik, Atlas Copco, ABB och Skanska. Avsikten är inte att göra en certifiering även om många aktörer anser att detta vore önskvärt. Det finns också en certifieringströtthet bland vissa aktörer men å andra sidan pratas om en avsaknad av ett övergripande komplett kontrollsystem för socialt ansvar. 8 Malmö, Munkfors, Lund, Örebro, Norrköping, Karlstad, Ronneby, Vänersborg, Alingsås, Gnosjö, Borås, Växjö, Kalmar, Haparanda, Ludvika och Strömstad 13

Rättvis handel Fair Trade ett handelssamarbete Kriterierna för Rättvis handel kallas för principer och dessa utvärderas vartannat år och delges medlemmar i organisationen. Principerna bygger på bl a ILO:s konventioner och varje år kontrolleras några utvalda medlemmar mer ingående. World Fair Trade Organization, f.d. IFAT, bildades 1989 och har drygt 350 medlemmar I 62 länder. Sekretariatet ligger i Holland. WFTO är en global paraplyorganisation för rättvis handelsorganisationer, dvs små och stora företag, producentkooperativ, föreningar, importörer, återförsäljare, nätverk och finansinstitutioner i 60 länder. Ca 65 % av medlemmarna finns i Afrika, Asien och Latinamerika. Svenska medlemmar i WFTO är La Maison Afrique, North and South Fair Trade, Sackeus, The House of Fair Trade, Världsbutiken Klotet i Lund och Världsbutikerna för Rättvis Handel i Sverige. Individuell Människohjälp har nyligen ansökt om medlemskap. Symbolen, som förändrades 2009, är inget produktmärke utan en symbol just för de deltagande medlemmarna. WFTO:s 10 principer för Rättvis Handel som ska följas, efter bästa förmåga, av samtliga aktörer som deltar i rättvis handel är: 1. Skapa möjligheter för marginaliserade producenter genom att stötta de fattigaste producentgrupperna. 2. Öppenhet i organisationens struktur och i alla aktiviteter samt en utvecklande dialog mellan alla aktörer inom den Rättvisa Handeln vad gäller produkter och marknadsföring. 3. Kapacitetsbyggande stöd till produktutveckling, export och marknadstillträde för producenter. 4. Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer för att utbilda och upplysa om Rättvis Handel. 5. Betalning av ett rättvist pris till producenterna. 6. Jämställdhet, ingen diskriminering och rätt till kollektiv organisering. 7. Goda arbetsförhållanden se till att producenterna jobbar i en hälsosam och säker miljö. 8. Inget utnyttjande av barn i arbete se till att FN:s barnkonvention följs. 9. Miljö - aktivt verka för att göra verksamheter och produktion mer miljövänlig. 10. Långsiktiga handelsförbindelser som baseras på solidaritet, förtroende och ömsesidig respekt och som bidrar till stöd och tillväxt för Rättvis Handel Arbetare på Podie, medlem i WFTO Rättvis handel är alltså ett samarbete mellan producenter, importörer, butiker och konsumenter. Samarbetet syftar till att förbättra situationen för producenter, öka deras tillgång till marknader och att arbeta för en hållbar utveckling. Rättvis handel ska ge producenter, främst missgynnade småskaliga producenter i syd, möjlighet att förbättra sin levnadsstandard och sina arbetsförhållanden. De som arbetar med rättvis handel har som mål att verka för social jämlikhet, skydd för miljön och ekonomisk trygghet genom långvariga handelsförbindelser. Dessa mål uppnås dels genom handelssamarbete med producentgrupper i Syd, dels genom ökad medvetenhet kring rättvis handel samt genom folkbildnings- och kampanjarbete. 14

Ett arbete pågår för att öka omsättning av rättvist handlade varor och att undersöka en gemensam tjänst- och produktmärkning. Initiativet kallas Sustainable Fair Trade Management System (SFTMS) Världsbutikerna I en butik 1969 till femtioen svenska världsbutiker 2009 säljs hantverk och livsmedel från småskaliga producenter i syd. För att få kalla sig Världsbutik skall 5 kriterier vara uppfylla. 1. Världsbutiken förbinder sig att genom sitt syfte och sina stadgar, informationsmaterial och aktioner arbeta för WFTO:s principer för rättvis handel. 2. Världsbutikens huvudsyfte är att arbeta för rättvis handel. Rättvist handlade produkter ska därför utgöra minst 80 % av butikens omsättning och butiken ska ha ett brett sortiment av rättvist handlade produkter. Till rättvist handlade produkter räknas produkter från WFTO-certifierade importörer och/eller producenter samt varor som är Rättvisemärkt-certifierade. 3. Världsbutiken strävar efter att vara en bra marknadsplats för producenter och lägger stor vikt vid butikens utseende, varornas presentation samt personalens attityder och kunskaper. 4. Världsbutiken informerar allmänheten om sina mål, produkternas ursprung, producenterna och världshandeln. Den stöder aktioner och kampanjer till stöd för en förbättrad situation för producenterna och försöker påverka nationella och internationella politiska beslut i en för producenterna positiv riktning. 5. Världsbutiken bör investera sin vinst i rörelsen för rättvis handel. Världsbutiker i Europa Dec 2007 15

I hela världen finns ca 4000 världsbutiker och uppskattningsvis arbetar 100 000 volontärer med rättvis handelsfrågor i och kring butikerna. Några av de rättvist handlade varorna i en världsbutik är märkta med symbolen Fairtrade /Rättvisemärkt. Att en vara är märkt av Rättvisemärkt betyder att producentorganisationen regelbundet kontrolleras av Fairtrade Labelling Organizations International (FLO). Mer om märkningssymbolen Rättvisemärkt och FLO längre fram i rapporten. Även andra märkningssymboler för rättvist handlade produkter finns men dessa är ingen generell märkning för att en produkt är rättvist handlad utan ett enskilt initiativ som denna, från holländska Rättvis Handel. Världsbutikernas europeiska paraplyorganisation NEWS bildades 1994 och är ett nätverk för 2700 världsbutiker i 13 länder. Sekretariatet ligger i Bryssel. NEWS kommer att avvecklas i och med WFTO ändrade symbolen 2009. Några andra Det finns fler importörer som importerar och butiker som saluför rättvist handlade varor i Sverige. Även nätförsäljning, som tidigare var obefintlig i Sverige till skillnad mot i t ex Storbritannien och Frankrike, har börjat ta fart. Rättvist handlade produkter går också att finna i flera församlingar och kyrkor, som inte är medlemmar i Världsbutikernas organisation eller WFTO. Det finns också fler grossister eller importörer som inte är medlemmar i WFTO men som ändå helt eller delvis tillverkar, saluför eller säljer schysst producerade varor och utgår från eller följer rättvis handels kriterier. Några av dem är Dem Collective, Fair Monkey, O.N.L.Y FAIR, Oria, Sally Ann, The right stuff och Watabaran. Rattvishandel.net är en plattform för olika aktörer som på olika sätt och med olika metoder arbetar för att öka den rättvisa och etiskt hållbara handeln. Medlemmarna i nätverket 9 står bakom Rättvis handels definition. 9 Rättvisemärkt, Världsbutikerna för Rättvis Handel, Röda Korsets Folkhögskola, Åsa Folkhögskola, Sackeus, Svenska Kyrkan, Individuell Människohjälp, La Maison Afrique AB, Friends Fair Trade, The House of Fair Trade, RKUF, Sensus och Oria. 16

Sverige FLO Tyskland Danmark Finland Fairtrade /Rättvisemärkt Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning och en garanti för att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier. Kriterierna utgår ifrån ILO:s samtliga kärnkonventioner samt ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. Rättvisemärkt är den svenska representanten i Fairtrade Labelling Organizations International, FLO. I Holland för drygt 10 år sedan beslutade man att starta ett märkningsinitiativ för att konsumenter lättare skulle kunna veta vilka produkter som var schysst tillverkade. I Sverige startade 1994 diskussioner i Svenska kyrkan om hur varorna lättare skulle kunna säljas i dagligvaruhandeln. 1996 bildades Rättvisemärkt med 14 organisationer i ryggen. 2009 finns 39 organisationer med som medlemmar i föreningen Rättvisemärkt och 1997 bildades Fairtrade Labelling Organization FLO - som samordnade kriterier och kontroller för Fairtrade internationellt. De generella kriterierna är: Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas Symbolen till vänster var den som fram till 2004 användes av Rättvisemärkt. Efter 2004 använder så gott som samliga länder den nya gemensamma symbolen ovan, med några få undantag. Canada använder t ex fortfarande sin gamla symbol, här t.h. Idag finns ca 550 Rättvisemärkt-certifierade produkter på den svenska marknaden och många av dessa produkter säljs i detaljhandeln. Faitrade och FLO Cert Förutom de generella kriterierna ovan är de internationella Fairtrade-kriterierna också uppdelade i olika områden: Minimikriterier som måste vara uppfyllda för att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad. Utvecklingskriterier som handlar om att kontinuerligt skapa förbättringar utifrån uppfyllda minimikriterier, t ex i fråga om arbetsvillkor och löner samt hela tiden utveckla verksamheten genom ökad produktkvalitet och miljöhänsyn. Produktspecifika kriterier som främst rör minimipris för produkten och premiens storlek samt produktens kvalitet/beskaffenhet och grundvillkor för handeln med densamma. Kriterier för odlare och anställd arbetskraft samt produktspecifika kriterier. 17

Kontrollerna utförs av FLO Cert, ett oberoende internationellt certifieringsorgan som har en ISO 65-ackreditering, en garanti för att kontrollsystemet självt är kontrollerat. Förutom minimipriset utbetalar köparen en premie till producenten. Premien används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i en ny skola, utbildning, nya bostäder, förskolor och hälsovård eller till investeringar i produktionen. Ibland används premien för att bekosta en omställning till ekologisk produktion/certifiering, vilket ger ett ytterligare högre pris för produkten. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna. Elever i grundskolan Gatundu, finasierad av premiepengar från kaffekooperativet Gikanda i Kenya, juni 2008 Försäljning av Fairtrade-certifierade varor per capita i Euro, december 2007 18

Rättvisemärkt Sverige består av en förening och ett bolag. Rättvisemärkts gemensamma uppdrag består i att öka utbudet av och efterfrågan av Rättvisemärkt: Bolaget Rättvisemärkt i Sverige AB licensierar Fairtrade /Rättvisemärkt TM till företag vars produkt är certifierad i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier Föreningen för Rättvisemärkt opinionsbildar och arbetar med konsumentinformation om Rättvisemärkt med hjälp av medlemsorganisationerna, den årliga Fairtrade Fokuskampanjen, ambassadörerna och medlemsorganisationerna samt Fairtrade Cityarbetet. 1999 hölls den första utbildningen för ambassadörer för Rättvisemärkt i Sverige. Tio år senare finns över 2000 ambassadörer och ca 40 instruktörer som kontinuerligt utbildar nya ambassadörer. En unik satsning som fler länder Europa väntas ta efter. Kännedomen om Rättvisemärkt i Sverige har ökat från 38 % 2002 till 78 % 2008. Och Sverige var det land i Europa där försäljningen ökade mest under 2008, hela 165 % jämfört med året innan. Ett mer intensifierat arbete startas av Sveriges Kristna råd under våren 2009 i samarbete med Rättvisemärkt vilket skall generera i lanseringen av Kyrka för Rättvisemärkt, en idé som fallit väl ut i Storbritannien. Även ett arbete mot svenska universitet och högskolor kommer att inledas. Utz Certified Utz Certified bygger på ILO:s konventioner och startade med certifiering av kaffeproducerande farmar. Man arbetar för att ta fram kriterier för fler produkter. En grundsten för märkningen är spårbarhet att man vet att varan inte har blandats med ocertifierade varor. Utz Certified grundades 1997 genom ett samarbete mellan producenter i Guatemala och det holländska kafferosteriet Ahold Cofee Company. Utz Certified påverkar inte prissättningen mellan odlare och köpare. Utz Certified utgår från 203 kontrollpunkter vilka delas in i tre kategorier; majors, minors och recommendations. För att bli certifierad som Utz Certified, måste man uppfylla alla majors. Utz Certified ställer krav på att alla åtta kärnkonventioner ska uppfyllas för att bli certifierade. Odlingen är inte ekologisk och vänder sig främst till stora kaffeplantager men även till småbrukare som odlar för den konventionella marknaden. Priset till odlarna fastställs i förhandlingar mellan dessa och uppköpare. Inget minimipris ges. 19

Miljömärkningar /-initiativ Global Reporting Initiative (GRI) GRI innehåller riktlinjer för hur företag och organisationer kan redovisa sitt arbete med ekonomi, miljöpåverkan och socialt ansvar. Frenander (2008) skriver att GRI inte har några absoluta krav på att överträdelser av bland annat ILO:s kärnkonventioner inte får förekomma, men om det uppdagas ska det åtgärdas. Sverige beslutade i december 2007 att alla större statliga företag ska använda GRI som indikator för rapportering. GRI Sverige beskriver den ekonomiska dimensionen av hållbarhet som organisationens påverkan på de ekonomiska förhållandena hos dess intressenter och på ekonomiska system på lokal, nationell och global nivå. De ekonomiska indikatorerna belyser kapitalflöde mellan olika intressenter och huvudsaklig ekonomisk påverkan som organisationen har på samhället. Den miljömässiga dimensionen av hållbarhet rör organisationens påverkan på det levande och icke levande naturliga systemet, inklusive ekosystem, mark, luft och vatten. GRI:s sociala resultatindikatorer ger information om viktiga aspekter som omfattar anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter samt samhällsoch produktansvar. Målet med GRI är att skapa en enhetlig internationell redovisning som kan jämföras och stödja företag och andra organisationer i sitt arbete med hållbar utveckling. GRI är således ett system för vad som ska mätas utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala synvinklar och hur det ska redovisas. Vissa indikatorer är obligatoriska och andra frivilliga och idag har GRI status av ett globalt ramverk för hållbarhetsredovisning. Hållbara nätverk inom jordbruk - SUSTAINABLE AGRICULTURE NETWORK - SAN SAN är en koalition av Latinamerikanska naturskyddsorganisationer som arbetar tillsammans med bönder och andra delar i produktionskedjan. Tillsammans utvecklar de en standard för ett uthålligt jordbruk, både socialt och miljömässigt. Rainforest Alliance är det internationella sekretariatet för SAN och dessa har tillsammans skapat en certifiering kallad Rainforest Alliance. Standarden fokuserar på farm management och de odlingar som uppfyller standarden får Rainforest Alliancecertifieringen. I dag certifieras kaffe, te, kakao och bananer. Rainforest Alliance är en internationell organisation grundlagd år 1987 med huvudkontor i USA. Deras främsta strävan är att bevara regnskogen men syftet är att beskydda ekosystemet, människor och djurliv bland annat genom samarbete med företag. Märkningen innebär inte att produkten är ekologiskt odlad och till skillnad från t ex. KRAV så har Rainforest Alliance rekommendationer och begränsningar kring bekämpningsmedel, inte förbud. Det är odligen som certifieras, inte företaget eller produkten. Samarbetspartners är bland annat IKEA, Kraft Foods (Gevalia, Marabou, Oboy m fl) Chiquita, Unilever och en rad möbeltillverkare Rainforest Alliance bygger på ILO:s konventioner men garanterar inte att alla farmar följer ILO:s konventioner nummer 87 och 98, dvs rätten till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar. Dessutom saknas konvention nummer 182 om de värsta formerna av barnarbete helt bland kriterierna för certifiering. 20

Svenska Naturskyddsföreningen gjorde 2006 en KO-anmälan 10 mot företaget Kraft Foods Nordic för deras användande av uttrycket hållbar utveckling i sin marknadsföring av sitt Rainforest Alliance- och KRAV- märkta kaffe. Svenska Naturskyddsföreningen menade att Kraft Foods Nordic använder sig av uttrycket på ett sådant sätt att det går i strid med Konsumentverkets eget uttalande att begreppet hållbar inte kan mätas och får därför inte får användas. Kriterierna för att bli certifierad inom jordbruk utgörs av tio principer, som var för sig består av ett antal kriterier. Kriterierna är bindande och för att bli certifierad eller behålla certifikatet måste en farm uppfylla minst 50 % av varje princips kriterier och 80 % av samtliga kriterier. Följande kriterier benämns som Critical condition, det vill säga dessa måste uppfyllas för att kunna bli eller fortsätta vara certifierad: Icke-diskriminering (punkt 5.2 med hänvisning till ILO-konventioner 100 och 111) Minimilön (punkt 5.5) Förbud mot barnarbete (punkt 5.8 med hänvisning till ILO-konvention 138, rekommendation 146) Förbud mot tvångsarbete (punkt 5.10 med hänvisning till ILO-konvention 29 och 105) Ekologiskt jordbruk EU-logotypen ska garantera att en vara uppfyller EU:s krav på ekologisk produktion. Ekologiska produkter måste uppfylla reglerna i en grundläggande EU-förordning. I Sverige tillämpas i huvudsak KRAV:s regler, som i vissa avseenden är något striktare än EU-reglerna. Men det är alltså möjligt också på den svenska marknaden att lansera en ekologisk produkt utan KRAV-märket. På ekologiska produkter som importeras färdigpackade kan annat EU-lands kontrollmärkning eventuellt användas. Svanen och EU-blomman EU-blomman är EU-ländernas officiella miljömärkning. EUblomman har samma upplägg som Svanen, de Nordiska ländernas miljömärke. EU-blommans hårda miljökrav omfattar produktens hela livscykel, från råvara till avfall. Alla led i produktionen granskas utifrån miljö-, hälso- och kvalitetskriterier, från att det ska vara ekologisk bomull till att beredningen och efterbehandlingen ska vara miljöanpassad. Svanen ställer två ytterligare krav som inte EU-blomman lever upp till; växtfibrerna skall vara eller skall vara i en omläggningsfas för ekologisk odling och grundläggande sociala krav måste uppfyllas av licenstagaren. Bra miljöval Naturskyddsföreningens miljömärkning har krav som skärps efter hand och produkterna måste successivt utvecklas och bli mindre skadliga för miljön. Då och då görs stickprov för att kontrollera att produkterna uppfyller kraven. En gång om året görs dessutom en revision av alla produkter och tjänster som är märkta med Bra Miljöval. Revisionen granskas av auktoriserade revisorer. Produktmärkningen kan avse antingen en vara, till exempel ett tvättmedel eller en tjänst som till exempel elenergi, transporter och försäljning av livsmedel i butik. 10 En anmälan till Konsumentombudsmannen på Konsumentverket. 21

Krav Den ekonomiska föreningen KRAV utvecklar regler för ekologisk produktion och god djuromsorg. Grunden är att grödorna odlas utan syntetiska bekämpningsmedel, konstgödsel och GMO. 11 För djuren innebär det att de får leva ett naturligare liv, äta ekologiskt foder och vara ute och beta, picka och böka, uppger man. Systemet omfattar hela produktionskedjan från odling till butik. Även restauranger och butiker kan bli certifierade om de följer KRAV:s kriterier. KRAV-anslutna ska ha en skriftlig policy om social rättvisa. Undantagna från det dokumentationskravet är producenter med färre än 10 anställda samt de som verkar i länder där policy om social rättvisa regleras i gällande lagstiftning. Produkter kan inte KRAV-certifieras om brott mot mänskliga rättigheter eller tydliga fall av social orättvisa förekommer i samband med produktionen. Krav bygger också delvis på ILO:s konventioner. Krav har i vissa fall strängare regler än EU, till exempel genom att inte tillåta tillsats av nitrit. Därför har vissa charkvaruproducenter valt EU-märket på varor som säljs i Sverige istället för det kändare Krav-märket. För kommuner och landsting miljö och klimatfrågor Miljöstyrningsrådet (MSR) utarbetar förslag till kriterier för upphandling och vägleder inom krav, kriterier och olika kontraktsvillkor som gör det lättare att ställa miljökrav. Även leverantörer och anbudsgivare kan få hjälp och stöd av Miljöstyrningsrådets kriterier EMAS 12 och EPD 13. Inom livsmedel är många krav möjliga att ställa, det finns dock en svårighet med krav på närproducerad mat som är diskriminerande inom Lagen om offentlig upphandling. (LOU). Förutom krav vid upphandling av livsmedel kan t ex ställas krav om förnyelsebar energi, IT-produkter, transporttjänster, textilier, ekologisk bomullsodling m fl. En brist med miljömärkningar är att de oftast utesluter klimatperspektivet. Enligt MSR tar närodlat fasta på transportsträckor medan ekologiskt tar fasta på villkor vid själva produktionen. Det kan dessutom vara så att varor från länder i syd har en lägre total klimatpåverkan även om man inkluderar långa tran sportsträckor. Skälet kan t ex vara att de produceras med metoder som släpper ut mindre växthusgaser. EUblomman, Svanen och Bra miljöval gör dock en samlad bild av båda faktorerna. Ett omfattande internationellt samarbete pågår kring klimatfrågan med FN:s klimatpanel International Panel on Climat Change (IPCC) och kring Kyoto-avtalet som begränsar varje lands utsläppsgränser. I december 2009 i Köpenhamn kommer klimatfrågorna från Kyoto kommer att lyftas igen. 11 Genmodifierade organismer. 12 Eco Management and Audit Scheme är EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning 13 Miljövarudeklarationen Environmental Product Declaration är ett informationssystem för att faktamässigt beskriva miljöegenskaper hos produkter och tjänster 22