HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

Relevanta dokument
Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

Kvicksilver i gädda 2016

Kvicksilver och cesium i matfisk

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde

Kvicksilver i matfisk

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Svårt att klassa miljöstatus

Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIKTE- ORIN (INFERENSTEORIN):

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,

Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken

Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming

Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk

Sedimentundersökning i Lindöfjärden, Malmfjärden och Fredrikskanskanalen i Kalmar kommun, december 2011

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Uppföljande undersökningar av PFASs

Miljögifter klassgränser att diskutera

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

Kvicksilver: globala utsläpp och lokala effekter. John M unthe

Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009

GRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2005

- Mölndalsåns stora källsjö

Kvicksilver i gädda i Norrbottens län 2012

Grönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2009

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:3

Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 2017

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014

Cesiumundersökning. Bär och svamp 2017 BAKGRUND METOD

Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i abborre och gädda

Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Övervakning av kustfisk i Östersjön. Forsmark

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Integrerad kustfiskövervakning i Östersjön, 2007

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3

Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014

Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Kvädöfjärden maj 2009

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Biomarkörstudier på abborre i en föroreningsgradient

Råd för riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment. fokus påförutsättningar för metylkvicksilverbildning

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

Mälarens vattenvårdsförbund

Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling

Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

GRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2007

Metaller i vallgravsfisk 2012

Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009

PCB i fisk från Skarven

Grönsaksundersökning

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

PCB i Oxundaåns vattensystem 2017

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

Uppföljning av oljeutsläpp till sjöss. Utredning av alternativ matris till blåmussla

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Fröbanken i Örserums vikens sediment efter saneringen. november 2003 BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP.

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Screening av organiska miljögifter i fisk - HCBD och klorbensener

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

Transkript:

KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN

Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken KAL U N HÖGS K O L A N V E nledning MAR R S Y T Susanna Andersson & Jonas Nilsson, Naturvetenskapliga institutionen, mars 2008 Resultat När saneringen av Örserumsviken avslutades 2003 hade sammanlagt 156 000m 3 av bottensedimentet i viken avlägsnats (Ramström & Hermansson 2003) och därmed stora mängder av det kvicksilver och den PCB som förorenat sedimentet. anslutning till saneringen har Högskolan i Kalmar löpande följt utvecklingen av vegetation-, evertebrat- och fisksamhället i viken. För att undersöka om saneringen gett minskade halter av kvicksilver och PCB i biota analyserades under hösten 2007 muskelpreparat av abborre som fångats i viken före (1999) och efter (2007) saneringen. Dessutom jämfördes analysresultatet med abborre från Kvädöfjärden som används som referensområde i den svenska miljöövervakningen. Avslutningsvis görs en enkel riskbedömning, baserat på gällande gränsvärden, huruvida man bör äta abborre från Örserumsviken eller inte. Kvicksilverhalten i såld abborre får enligt gemensamma EU-regler inte överstiga gränsvärdet 0,5 (Livsmedelsverket). För PCB får halten av kongenen 153 inte överstiga 0,1 i såld abborre. Metod Alla abborrindivider som fångades vid provfisket 2007 frystes in och matchades med avseende på längd och vikt mot abborrar som sparats från ett provfiske 1999. För analysen användes 10 honor från respektive år. Fiskarna var i längdintervallet 16-19 cm och därmed ca 3 år gamla. De fiskar som fångades 2007 hörde sannolikt till årsklass 2004. Fiskarna vägdes och mättes varpå muskelvävnaden preparerades, vägdes och frystes in i väntan på analys. Analyserna utfördes av ackrediterat lab. För kvicksilver användes analysmetod DS13805:2002- CP-MS, halterna anges i färskvikt muskel. PCB analysen utfördes enligt metod QMA504-171, halterna för sju olika kongener (CB-28, CB- 52, CB-101, CB-118, CB-138, CB-153, CB-180) samt totalpcb anges i färskvikt muskel. Kvicksilver Kvicksilverhalterna i de undersökta abborrindividerna samt för Kvädöfjärden 2004 redovisas i figur 1 och tabell 1. Analysen visar att kvicksilverhalten i abborre minskat med nästan 60 % i Örserumsviken sedan 1999. Halten i de abborrar som fångades i Örserumsviken 1999, dvs. före saneringen, låg över gränsvärdet på 0,5 medan de fiskar som fångades i viken 2007 låg under gränsvärdet. Skillnaden mellan åren är statistiskt säkerställd (p<0,001; t-test). Medelvärdet av kvicksilverhalten för fiskar fångade 1999 var 0,65 färskvikt. För 2007 var motsvarande värde 0,27 färskvikt. Även i referensområdet, Kvädöfjärden, var kvicksilverhalten lägre än gränsvärdet. Det fanns ingen skillnad mellan Örserumsviken 2007och Kvädöfjärden 2004 (p=0,240). 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Gränsvärde Örse 1999 Örse 2007 Kvädö 2004 Figur 1. Kvicksilverhalten i abborre fångad i Örserumsviken 1999 och 2007, samt i Kvädöfjärden (referensområde) 2004. Halten är uttryckt i färskvikt (våtvikt). figuren är även Livsmedelsverkets gränsvärde för kvicksilver i abborre redovisat. Värdena som redovisas är medelvärden (n=10) +- 95% konfidensintervall. PCB Den totala PCB-halten i färskvikt muskel redovisas i figur 2 och i tabell 1. Även här var halten betydligt lägre 2007 jämfört med 1999 (p=0,011; t-test). Medelvärdet 1999 var 0,083 och medelvärdet 2007 var 0,040. Detta motsvarar en minskning på över 50 %. De 4 lågklorerade kongenerna, CB 28, CB 52, CB 101

och CB 118 var signifikant lägre vid jämförelsen mellan 1999 och 2007 i Örserumsviken, medan de tre högklorerade kongenerna, CB 138, CB 153 och CB 180 var oförändrade (figur 3). Gränsvärdet för PCB i saluförd abborre anges för CB 153 och ligger på 0,1 färskvikt, dvs betydligt högre än det uppmätta medelvärdet i Örserumsviken för både 1999 och 2007 (figur 4). Medelvärdet för CB 153 i Örserumsviken 2007 var ungefär 50 gånger högre än motsvarande period för Kvädöfjärden. Diskussion Studien visar att restaueringen av Örserumsviken gett snabba svar i form av minskade halter av kvicksilver och PCB i abborre. Kvicksilverhalten som tidigare låg över Livsmedelsverkets gränsvärde ligger numera en bra bit under. Nivån är nu i paritet med Kvädöfjärden som används som referensområde i den nationella miljöövervakningen. Totalhalten av PCB i abborre minskade också betydligt efter saneringen. De fyra lägsta kongenrarna var lägre 2007 medan de tre högsta var oförändrade. Detta resultat var ganska förväntat eftersom andelen lågklorerade kongenrar i allmänhet minskar snabbare än högklorerade när belastningen minskar (t ex Bignert m fl 1999). jämförelse med referensområdet i Kvädöfjärden är dock halterna fortfarande betydligt högre i Örserumsviken. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att man ur miljögiftssynpunkt kan äta abborre som är fångad i Örserumsviken. Man bör dock följa Livsmedelsverkets råd om fiskkonsumtion. Myndigheten rekommenderar gravida och ammande kvinnor att helt avstå från att äta abborre från Östersjön. Övriga kvinnor och män bör äta abborre högst en gång per vecka. Referenser Andersson, S., Tobiasson, S. 2004. Biologiska undersökningar i samband med saneringen av Örserumsviken lägesrapport hösten 2003. Rapport 2004:3. Högskolan i Kalmar. Bignert, A. 1999. Comments concerning the national Swedish contaminant monitoring programme in marine biota. Rapport från Miljögiftsgruppen vid Naturhistoriska Riksmuséet 1999 04 27. Ramström, C., Hermansson, C. 2003. Delprojekt miljökontroll. Efterkontroll av muddrade ytor. Projekt Örserumsviken. Rapport. Västerviks kommun. 0,120 0,100 0,080 0,060 0,040 0,020 Figur 2. Totalhalten av de sju analyserade PCB-kongenerna presenterade i våtvikt muskel. Redovisade värden är medelvärden +- 95% konfidensintervall. 0,045 0,040 0,035 0,030 0,025 0,020 0,015 0,010 0,005 CB 28 CB 52 CB 101 CB 118 CB 138 CB 153 CB 180 Figur 3. De sju analyserade PCB-kongenerna presenterade var för sig i våtvikt muskel. Redovisade värden är medelvärden +- 95% konfidensintervall. 0,012 0,010 0,008 0,006 0,004 0,002 CB-153 Figur 4. Halten av PCB-kongenen CB-153 presenterad i våtvikt muskel. Redovisade värden är medelvärden +- 95% konfidensintervall.

Tabell 1. Grunddata för analyserade abborrar. Halterna anges i färskvikt (våtvikt) Lokal/ndivid Längd(mm) Vikt (g) Hg PCB 28 PCB 52 PCB 101 PCB 118 PCB 138 PCB 153 PCB 180 PCB tot Örserum 2007 195 67 0,3 0,00305 0,00370 0,00721 0,00809 0,00893 0,01100 0,00581 0,04779 Örserum 2007 190 75,3 0,21 0,00157 0,00137 0,00202 0,00200 0,00201 0,00253 88 0,01238 Örserum 2007 171 50 0,25 0,00465 0,00459 0,00492 0,00439 0,00470 0,00577 0,00244 0,03146 Örserum 2007 173 55 0,32 0,01840 0,01510 0,01170 0,00938 0,00917 0,01290 0,00493 0,08158 Örserum 2007 172 55 0,4 0,01050 0,01090 0,01030 0,01050 0,00778 0,00847 0,00353 0,06198 Örserum 2007 165 50 0,26 0,00569 0,00532 0,00549 0,00534 0,00459 0,00549 0,00255 0,03447 Örserum 2007 160 40 0,27 0,00581 0,00730 0,00842 0,00757 0,00689 0,00809 0,00309 0,04717 Örserum 2007 172 50 0,33 0,00901 0,00807 0,00664 0,00580 0,00552 0,00692 0,00264 0,04460 Örserum 2007 183 72,5 0,02 0,00179 0,00141 0,00146 0,00116 99 0,00122 42 0,00845 Örserum 2007 195 84,5 0,36 0,00508 0,00480 0,00412 0,00311 0,00324 0,00421 0,00144 0,02600 2007_Medelvärden 177,6 59,93 0,272 0,00656 0,00626 0,00623 0,00573 0,00538 0,00666 0,00277 0,03959 Örserum 1999 160 47 0,68 0,01850 0,01110 0,00745 0,00932 0,00564 0,00746 0,00251 0,06198 Örserum 1999 166 48 0,6 0,05250 0,02740 0,01790 0,01510 0,00923 0,01020 0,00411 0,13644 Örserum 1999 167 50 1,1 0,05230 0,02580 0,01460 0,01290 0,00737 0,00915 0,00287 0,12499 Örserum 1999 167 55 0,4 0,01240 0,00885 0,00600 0,00505 0,00362 0,00477 0,00150 0,04219 Örserum 1999 168 50 0,54 0,01620 0,01070 0,00792 0,00822 0,00642 0,00806 0,00284 0,06036 Örserum 1999 173 59 0,65 0,02730 0,02100 0,01350 0,01130 0,00765 0,00992 0,00370 0,09437 Örserum 1999 180 67 0,63 0,01190 0,00963 0,00864 0,00810 0,00561 0,00730 0,00267 0,05385 Örserum 1999 183 71 0,36 0,00885 0,00691 0,00567 0,00514 0,00425 0,00567 0,00198 0,03847 Örserum 1999 192 72 0,93 0,05470 0,02650 0,02310 0,01780 0,01380 0,01800 0,00677 0,16067 Örserum 1999 192 78 0,57 0,01310 0,01100 0,00945 0,00887 0,00627 0,00792 0,00281 0,05942 1999_Medelvärden 174,8 59,7 0,646 0,02678 0,01589 0,01142 0,01018 0,00699 0,00885 0,00318 0,08327