GUIDE FÖR KOMPETENTA OCH MOTIVERADE BEDÖMARE

GUIDE FÖR KOMPETENTA OCH MOTIVERADE BEDÖMARE Lena Holmberg Examensmästare Yrkesakademin 2013.10.11 BEDÖMARE VID EXAMENSTILLFÄLLE FÖR GRUNDEXAMEN INOM LIVSMEDELSBRANSCHEN KOMPETENSOMRÅDET FÖR KÖTTBRANSCHEN

INLEDNING... 2 Syfte och mål... 2 Analys av nuläget... 4 Samarbetsparter... 6 GENOMFÖRANDET AV UTVECKLINGSARBETET... 7 Plan... 7 Beskrivning av processen... 8 RESULTATREDOVISNING... 9 Resultatet och tankar om vidare utveckling... 9 LITTERATUR OCH ANNAT INSPIRERANDE MATERIAL... 11 Sida 1

GUIDE för Kompetenta och motiverade bedömare B E D Ö M A R E V I D E X A M E N S T I L L F Ä L L E F Ö R F R I S T Å E N D E E X A M E N I N O M L I V S M E D E L S I N D U S T R I N K O M P E T E N S O M R Å D E K Ö T T B R A N S C H E N INLEDNING Syfte och mål Syftet med detta utvecklingsarbete är att hitta medel och verktyg för att stärka och trygga kompetensen hos de personer som fungerar som bedömare, antingen som arbetsgivarens eller som arbetstagarens representant, vid examenstillfällen för charkuteristexamen. I en rapport gjord för utbildningsministeriet (Tauriainen och Haltia 31.10.2009), konstaterar författarna att bedömarna har en stor betydelse vid examenstillfällen inom ramen för systemet med fristående examen. Rapporten var en utredning gjord bland examenskommissionsordföranden och examensansvariga, om rekrytering av bedömare och bedömarkompetens. Vid bedömningstillfället konkretiseras den yrkesskicklighet som finns skriven i examensgrunderna. Att bedömningen lyckas väl och görs på ett pålitligt sätt har en central betydelse för hela examenssystemet gällande både kvalitet och effekt. I undersökningen framkom att det lönar sig att i god tid hitta bedömare som är intresserade av bedömaruppgiften och ge dessa personer tillräcklig skolning för uppgiften. Den bästa förberedande skolningen sker i grupp eller enskilt på arbetsplatsen i den miljö där examenstillfället hålls och yrkesskickligheten skall bedömas. Bedömarutbildningen skall utformas så att den engagerar bedömarna, klargör deras roll och uppgift samt ger tillräcklig kännedom om kraven på Sida 2

yrkesskicklighet så bedömarna vet vilket kunnande som krävs och utgående från det kan motivera sin bedömning. I rapporten framkom också att de som åtar sig bedömaruppgiften ofta ser det som en möjlighet att förkovra sig yrkesmässigt, uppehålla sin egen yrkesskicklighet och i viss mån kunna påverka hurudana arbetstagare kom kommer in i branschen. Bedömaruppgiften upplevdes som ett hedersuppdrag. Det här är en viktig aspekt som i bästa fall kan ha stor betydelse för organisationen, för utvecklandet av det dagliga arbetet och framför allt för bedömarens egen arbetsmotivation. Flera av de bedömare i vår egen organisation vilka jag diskuterat med inför det här arbete lyfter fram samma sak, att de själva får mycket ut av att fungera som bedömare och att de varje gång lär sig något nytt eller stärks i sitt kunnande. Bedömarna har således en betydande roll inom det fristående examenssystemet som bygger på trepartsbedömning. Ansvaret för att få lämpliga bedömare som arbetstagar- och arbetsgivarrepresentanter ligger på arbetsgivaren, som för uppgiften väljer sådana personer som bedöms lämpliga, har tillräcklig yrkeskunskap och själva har intresse för uppgiften. När det gäller bedömare för charkuteristexamen skickas listan med föreslag på bedömare, tillsammans med planen för anordnande av fristående examen, till examenskommissionen för godkännande. Detta skall göras senast två veckor innan kommissionens sista möte före examenstillfället. Endast de personer examenskommissionen godkänt som bedömare får fungera som bedömare vid ifrågavarande examenstillfällen. Alla ändringar i bedömarlistan skall godkännas av examenskommissionen. Gällande bedömare vill examenskommissionen inom köttbranschen ha uppgifter om namn, arbetsuppgift, hur länge personen verkat i branschen, vem personen företräder, om hon eller han examensmästarkompetens och slutligen om personen har erfarenhet av bedömaruppgifter och i så fall hur lång erfarenhet. Den personliga lämpligheten framkommer dock inte från dessa fakta utan den måste bedömas internt inom den egna organisationen av dem som ansvarar för examensarrangemangen, vanligen personalavdelningen. Sida 3

Analys av nuläget Snellmans Köttförädling har som mål att alla som arbetar inom produktionen skall ha en grundexamen inom livsmedelsbranschen. I Finland finns ingen svenskspråkig yrkesinriktad grundutbildning för charkuterister. Utbildning på finska finns på några orter bl.a. i Seinäjoki och Karleby. Tyvärr är det rätt få som söker sig till charkuteristutbildningen i Karleby vilket leder till att endast ett litet antal utexaminerade därifrån kommer till oss. De flesta som anställs för arbete inom produktionen i Jakobstad rekryteras från Jakobstadsregionen, och har således någon annan utbildning från andra stadiet i bagaget när de börjar hos oss. Det innebär att det i princip finns ett konstant behov av att ordna förberedande utbildning och examenstillfällen för charkuteristexamen. Redan i början av sjuttiotalet ordnades de första interna utbildningarna för styckare. Dessa utbildningar ledde dock inte till någon officiell examen. Systemet med fristående examina kom till år 1994 i och med lagen om yrkesexamina (306/1994), vilken innebar att man kunde ordna utbildning utgående från arbetslivets behov och avlägga en examen som motsvarar de examina som avläggs inom den grundläggande yrkesutbildningen. Systemet med fristående examen och läroavtalsutbildning utvecklades ytterligare och 1999 trädde lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (L 631/1998) i kraft. Samtidigt upphävdes lagen om yrkesexamina från år 1994. En reviderad version av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning trädde i kraft 1.1.2006. Dessa lagar svarar mot ett verkligt behov av yrkesinriktad vuxenutbildning som finns i arbetslivet. Efter att det blev möjligt att ordna läroavtalsutbildning i dess nuvarande form har vi sedan år 1997 varannan höst startat intern utbildning, i form av läroavtalsutbildning, med sikte på grundexamen inom livsmedelsbranschen. Läroavtalstiden för grundexamen är två år. Under den tiden ordnas förberedande teoretisk utbildning och arbetspraktik. De första åren var studiegrupperna stora, numera rör det sig om tjugo till trettio studerande, vanligen i två språkgrupper, finska och svenska. De grupper som startar på hösten hålls samman och följer i princip samma schema och samma tidtabell, vi har inte gått in för kontinuerlig intagning av studerande. Detta innebär att vi varannan vår har intensiva perioder med examenstillfällen. Sett ur Sida 4

organisationens synvinkel är de perioderna relativt resurskrävande. Examenstillfällena omspänner totalt ca 8 timmar per examinand. I varje examenstillfälle engageras minst tre personer från den egna organisationen; examinanden, arbetstagarens representant och arbetsgivarens representant. Examensgrunderna förnyas under utbildningsstyrelsens försorg kontinuerligt för att så bra som möjligt motsvara arbetslivets krav. Examensgrunderna för grundexamen inom livsmedelsbranschen förnyades senast 5.6.2009. De nya grunderna innebar relativt stora förändringar både vad gäller uppbyggnaden av examen och kraven på hur yrkesskickligheten påvisas. Styrning av processer och övervakning av driften kom in som nya element och kravet på praktiskt utförande av arbetet förändrades. Detta innebar för vår del att examenstillfällena måste planeras om och utföras på annat sätt än tidigare. Kompetensområdet för grundexamen inom livsmedelsbranschen, charkuterist, är relativt brett. Det omfattar flera olika processer i kedjan från slakt och styckning till tillverkning och förpackning av olika typer av charkprodukter. För att klara examen behöver varje examinand behärska minst tre tillverkningsprocesser, och numera också kunna arbeta praktiskt i 5 olika arbetsmoment. Denna bredd innebär också krav på bedömarna, vilka som redan tidigare konstaterats borde vara insatta i och väl förtrogna med det arbete och den kompetens som krävs i de olika examensdelarna. Utmaningen är att få tillräckligt många personer som kan fungera som bedömare och att kunna välja och förbereda dem så att de kan säkra kvaliteten vid examenstillfället och i praktiken också förverkliga treparten i bedömningen. Inför varje period med examenstillfällen utbildas bedömarna för bedömaruppgiften. I huvudsak är det den ansvariga utbildaren som ansvarar för bedömarutbildningen. I bedömarutbildningen går man igenom systemet med fristående examen, de olika aktörerna och deras roller, grunderna för den examen det gäller, ompetensområdena och kraven på yrkesskicklighet, bedömningen, - bedömningsnivån och bedömarens roll. Uppräknat så här verkar innehållet inte så digert, men det är komplext. I och med det system vi nu har infaller perioderna med bedömningstillfällen vartannat år och många av dem vilka högst vartannat år aktiveras i bedömaruppgiften, uppger att Sida 5

de trots bedömarutbildningen känner en viss osäkerhet inför uppgiften och har inte riktigt grepp om helheten, sin specifika roll och sitt ansvar. Det primära syftet med mitt utvecklingsarbete är att komma åt denna osäkerhet och hitta verktyg och medel för att åtminstone minska den. Den förberedande utbildning som getts har varit bra som sådan med bör kompletteras, dels med bättre inblick i det rent praktiska arbetet och dels med konkreta råd och en tydlig lättfattlig bild av examenstillfället som helhet, de olika skedena, kravnivån hur den bestäms samt rolloch ansvarsfördelningen vid bedömningen av en examensprestation. Samarbetsparter Examenstillfällena ordnas inom vår organisation i princip alltid inom ramen för läroavtalsutbildning. Under de drygt sexton år vi ordnat utbildning för grundexamen inom livsmedelsbranschen har ett samarbete byggts upp och successivt fördjupats tillsammans med bl.a. Optima samkommun som utbildningsanordnare och Lihateollisuusopisto i Tavastehus som ansvarig utbildare och examensarrangör. Rektorn för Lihateollisuusopisto är medlem i den examenskommission som ansvarar för våra grundexamina och via honom har vi också en kontaktkanal till kommissionen. I samverkan med dessa parter utvärderas och utvecklas kontinuerligt både den förberedande utbildningen och examenstillfällena, samtidigt som vi får information om, och även i viss mån möjlighet att påverka, förändringar som planeras och görs i examensgrunderna. Vi har också en representant i livsmedelsindustriförbundet ETL:s skolnings- och utvecklingskommittén där man också diskuterar, följer med och påverkar innehållet i utbildningar inom den egna branschen i och med begäran om utlåtande kring utbildningsstyrelsens förslag till ändringar i bl.a. examensgrunderna. Inom den egna organisationen är förutom de som fungerar som bedömare vid examenstillfällena, också förmän och arbetsplatshandledare involverade i den förberedande utbildningen och praktiska träningen inför examenstillfällena. Sida 6

GENOMFÖRANDET AV UTVECKLINGSARBETET Plan Jag har själv fungerat som bedömare vid ett flertal examenstillfällen och vet hur det känns att vara i den rollen. När jag mer började analysera bedömarfunktionen och läste på vad andra skrivit, insåg jag att det är all orsak att satsa på att utveckla den funktionen, att se till att vi har de rätta personerna där och utrusta dem för uppgiften så att de kan gå in i den välmotiverade och trygga i sin egen kompetens. Eftersom vi har många studeranden som under en kort och intensiv period har sina examenstillfällen, behöver vi också ha många personer som kan fungera som bedömare för att trygga att examenstillfällena kan hållas enligt plan. Våren 2012 hade vi en grupp på 24 examinander som tog grundexamen, enligt de förnyade examensgrunderna. De nya grunderna innebär att i princip alla examensdelar utförs i produktionen. Produktionsmiljön ställer stora krav på bedömarna, utrymmena kan ibland vara trånga för tre extra personer att stå bredvid och följa med, samtidigt är det på vissa ställen rätt mycket oljud runtomkring. Inför planeringen av en ny läroavtalsutbildningsstart hösten 2012 kallade vi i slutet av augusti de personer, som fungerat som bedömare under våren, till ett diskussionstillfälle där vi tillsammans utvärderade vårens examenstillfällen. Det som lyftes fram av bedömarna vid den gemensamma diskussionen var bl.a. - att det p.g.a. oljud i produktionen vid vissa tillfällen var svårt att höra vad examinanden sade, man fick ibland gissa sig till svaret. - att det borde ha funnits mer tid för praktisk träning på avdelningarna - osäkerhet gällande bedömningsnivån och skalan - bedömningsblanketten upplevdes otydlig - bedömarna ville ha mer relevant förberedande skolning, för att bättre förstå hela systemet och de enskilda processerna samt de allmänna kraven gällande kvalitet och hygien och övriga nyckelkompetenser Sida 7

Beslutet att utveckla just den här delen av allt det som finns kring examenstillfällena inom fristående examen mognade fram under examensmästarstudierna. I bakgrunden fanns således både egna erfarenheter av att fungera som bedömare samt iakttagelser och respons från övriga bedömare. Studierna för examensmästare har också gjort att jag nu bättre förstår den betydelse bedömarna har inte endast i den roll de har vid bedömningstillfällena utan även annars för deras egen del och för deras arbete och arbetsgrupp. Jag kunde även ha valt ett annat för oss relevant tema, personlig tillämpning. I den föreberedande undervisning som pågår just nu med sikte på examen våren 2014 finns flera studerande med ett annat modersmål än svenska eller finska. Under den tid vi ordnat utbildning och examenstillfällen har redan ett flertal personer med annat modersmål än finska eller svenska avlagt examen. Anpassningen har gjorts för dem på olika sätt utgående från deras specifika situation. Jag tror dock att det finns saker där som ytterligare kunde utvecklas. Allt verkar också tyda på att andelen examensprestationer från examinander med annat modersmål ökar. Planen blev således att ytterligare följa upp tidigare bedömares erfarenhet och samla in synpunkter på vad som kunde utvecklas för att vi inför kommande examenstillfällen skall ha kompetenta och motiverade bedömare som vet sin roll och är trygga i den och att få till stånd något verktyg som hjälp. Beskrivning av processen Som bakgrundsmaterial hade jag mina egna tidigare bedömarerfarenheter. De utvärderingsdiskussioner som förts med examensarrangören/utbildaren och med utbildningsanordnaren, samt kommentarerna från mötet med bedömarna i augusti 2012. Den här processen inleddes med att jag per e-post skickade en förfrågan till 19 personer inom vår egen organisation, vilka fungerat som bedömare vid examenstillfällen för grundexamen inom livsmedelsbranschen. De fyra frågor jag ställde var följande: Sida 8

1. Vad är det som känns svårast/mest utmanande för dig när du skall fungera som bedömare. 2. Hur skulle man kunna förbättra den skolning som bedömarna får innan examenstillfällena? 3. Vad konkret skulle hjälpa dig vid själva bedömningstillfället? 4. Finns det annat som vi kunde förbättra i själva arrangemangen av examenstillfällena (f.d. yrkesproven) Nio personer besvarade mina frågor, åtta skriftligt och en muntligt. Åtta lyfte fram behovet av att man ordentligt bekantar sig med den process som skall bedömas, helst i produktionen, så man vet vad konkret och specifikt vad man skall bedöma. Bedömningen och att hålla den rätta nivån nämndes av sex personer som det mest utmanande för en själv. Lika många, sex personer, nämnde hörbarheten, att man hör vad examinanden säger och inte behöver gissa sig till det. Övriga kommentarer handlade om att förbereda avdelningarna på examenstillfällena, att schemat håller d.v.s. alla personer finns på plats enligt avtal och behovet av hjälp med att ställa preciserande på rätt sätt. Jag bad också en av examensmästarna på Lihateollisuusopisto, som fungerat som bedömare dock inte vid vår enhet, att ge sina synpunkter på vad en kom ihåg-lista för bedömare kunde innehålla. Utgående från dessa kommentarer, mina egna erfarenheter, från diskussioner med samarbetsparter och från den litteratur som ingår i materialet för examensmästarstudierna sammanställde jag en fyrsidig manual i storlek A5 med text och bilder. Målet var att på ett enkelt sätt förklara de centrala begreppen, beskriva examensbyggnaden och bedömningsprocessen, bilder och så lite text som möjligt. RESULTATREDOVISNING Resultatet och tankar om vidare utveckling Den konkreta produkten av utvecklingsarbetet, är en om man liten guide i A5-format som är tänkt att delas ut åt dem som skall fungera som bedömare vid examenstillfällena för grundexamen inom livsmedelsbranschen. Den skall förhoppningsvis svara på en del av de frågor som snurrar i huvudet på en ovan Sida 9

bedömare: vilket sammanhang kommer jag till, vad skall jag konkret och specifikt skall jag bedöma, vilken är min roll och mitt ansvar i relation till de andra, vad borde jag känna till, vad är bra att tänka på. Jag har inte kunnat testa manualen i praktiken annat än låta en del personer läsa den och kritiskt granska och kommentera. Manualen kommer att delas ut till bedömarna i samband med den förberedande skolningen inför examenstillfällena. Den är tänkt att används internt inom den egna organisationen och behöver naturligtvis översättas till finska. Förhoppningen är att den tillsammans med en förbättrad bedömarutbildning skall medverka till att göra bedömarna säkrare i sin roll, att de skall känna sig inspirerade och motiverade för förtroendeuppdraget. De skall veta vad de möter, vad som förväntas och kunna agera på ett bra sätt så att kravnivån på examen är den rätta, trots att det egna kunnandet ligger över de kraven för grundexamen, inte kräva mer än vad examensgrunderna. De skall förstå den situation examinanden är i och kunna agera på ett sådant sätt att situationen blir så avslappnad som möjligt och på så sätt medverka till att examinanden så bra som möjligt lyckas påvisa det kunnande han eller hon har. I de diskussioner som förts under utformandet av bedömarguiden kom det fram förslag om att göra videosnuttar från produktionen som visar processerna och olika arbetsmoment i dem. De kunde användas både i bedömarutbildningen och i den förberedande undervisningen inför examenstillfällena. Vi har tidigare använt oss av dylikt material filmat i den egna produktionen men materialet har föråldrats och inget nytt har gjorts i stället. I responsen från de bedömare jag skickade mina frågor till uttrycktes också ett klart behov av mer utbildning i själva processerna och det praktiska arbete som skall bedömas. Sida 10

LITTERATUR OCH ANNAT INSPIRERANDE MATERIAL P Tauriainen och P Haltia, selvitysraportti (2009) Selvitys arvioijien rekrytoinnista ja arviointiosaamisesta, Utbildningsstyrelsen BEDÖMNINGSGUIDE, grundläggande yrkesutbildning Fristående examina, Guider och handböcker 2013:1,Utbildningsstyrelsen Handbok om fristående examina för examensarrangörer och examenskommissioner. Guider och handböcker 2013:4.Utbildningsstyrelsen Grundexamen inom livsmedelsbranschen 2009, FÖRESKRIFT 20/011/2009, Utbildningsstyrelsen http://examensmastaren.blogspot.fi/ http://www.optimaedu.fi/svenska/vuxna-och-arbetsliv/bedomarutbildning.html Sida 11