Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU

Relevanta dokument
Beslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik. Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

att de av regeringen anslagna medlen kr för 2018 och kr för 2019 för detta uppdrag ska disponeras av S-fakulteten,

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Skogsriket Skogslänet - Skogsprogrammet

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Örebro universitets vision och strategiska mål

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Forskning för ett reflexivt, variationsrikt och hållbart skogsbruk

Bevara barnens skogar

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

FJÄLLNÄRA GRUVDRIFT? KONFLIKTER OM VÄGAR TILL HÅLLBARHET

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

Engelsk benämning; BA-program in Global Studies

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Textforskningen och dess metoder idag

Heurekasystemet för skoglig analys och planering. Tomas Lämås Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå

MED AKADEMISK INTEGRITET GÅR DET?

En hållbar gruvindustri: en förstudie under utveckling Presentation på Bergforskdagarna 2014

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

i samverkan med det omgivande samhället.

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

Konferens den april 2011 i Umeå

HE110X / HI110X HE111X/HI111X Examensarbete. Bedömningsgrunder och kriterier Process

FJÄLLNÄRA GRUVDRIFT?

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Dialogprocesser hur och varför?

Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Nycklar för lyckad integration genom idrott. Krister Hertting Föreläsning Idrott och mångfald Karlstad

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi 15 högskolepoäng

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

Möte i processgruppen till Samverkansprocess skogsproduktion

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Är du en meriterad och skicklig universitetslärare?

Strategisk plan LUNDS UNIVERSITET

Lokal examensbeskrivning

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

SASTV, Masterprogram i statsvetenskap, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Political Science, 120 credits

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Miljö och hållbar utveckling MHU

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Hållbara chefer. Hållbara Chefer

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Integration av forskning i undervisningen. PiteSkolforsk

Ny EPOK vid SLU. EPOK just nu. Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad Föreståndare. Karin Ullvén Informatör

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Utbildningsplan Masterprogram i biologi

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

S2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng

Arbetsformer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Konferens den april 2011 Umeå

ARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER!

Terrestra ekosystemgruppens arbete med friluftsliv Nordiska ministerrådet Jannica Pitkänen Brunnsberg, Oslo

LPP i Engelska ht. 2016

Utbildningsplan för Masterprogram i Mänskliga rättigheter 120 högskolepoäng. Master s Programme in Human Rights

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C

LOKAL SAMVERKAN GOLFBANAN OCH NATUREN

Den startar den 10 oktober 2015 och pågår till den 30 september 2016.

Remittering av underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram. N2015/2214/sk

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier)

Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Danderyds gymnasium. Skolan erbjuder

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011.

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

NORRLANDSK SKOGSHISTORIA

MKB dagen 17 september 2018 Integrering och samverkan. Hanna Bergeå Forskare miljökommunikation, Vicedekan samverkan SLU

Transkript:

Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU

Skogen och gruvorna: två fundament i det svenska samhällsbygget Ekonomiskt viktiga sektorer med lång historia Bygger på samhällskontrakt som omförhandlas Står inför nya hållbarhetsutmaningar Måste hantera aktörers förväntningar och kritik; konflikter Foto: Fredrik Alm

Skogen och gruvorna: två fundament i det svenska samhällsbygget Ekonomiskt viktiga sektorer med lång historia Bygger på samhällskontrakt som omförhandlas Står inför nya hållbarhetsutmaningar Måste hantera aktörers förväntningar och kritik; konflikter Foto: Fredrik Alm

Kunskap behövs men om vadå? Kunskapsbehoven varierar beror på samhällets behov och speglar samhällsdebatten

Skogsbruk, samhällsdebatt och forskning 2000 2010 1990 1950: Skogsvetenskaplig forskning: maximera produktionen

Skogsbruk, samhällsdebatt och forskning 2000 2010 1950: Skogsvetenskaplig forskning: maximera produktionen 1990: Ekologisk forskning; bevara biologisk mångfald

Skogsbruk, samhällsdebatt och forskning 2010 1950: Skogsvetenskaplig forskning: maximera produktionen 1990: Ekologisk forskning; bevara biologisk mångfald 2000: Samhällsvetenskaplig forskning: makt, demokrati och styrning

Skogsbruk, samhällsdebatt och forskning 1950: Skogsvetenskaplig forskning: maximera produktionen 1990: Ekologisk forskning; bevara biologisk mångfald 2000: Samhällsvetenskaplig forskning: makt, demokrati och styrning 2010: Tvärvetenskaplig/ deltagande forskning för att hantera komplexa problem

Future Forests Gemensamt initiativ SLU, Umeå Universitet och SkogForsk Finaniserat av MISTRA, industrin och universiteten Fas 1: 2009-2012 Fas 2: 2013-2016 Kunskap och strategier för förvaltning som gör att skogen kan ge mer Excellent tvärvetenskaplig forskning i kombination med tillämpbar praxis.

Fas 1: ett oharmoniskt äktenskap Jägmästaren: produktion, skötsel och målinriktad problemlösning Ekologen: biologisk mångfald, naturvård och nyfiken utforskning av naturen Samhällsvetaren/humanisten: skogen som en social, politisk och kulturell arena, kritiskt ifrågasättande, makt och kunskap

och integrationen gick sisådär Krock mellan instrumentell problemlösning och förutsättningslös forskning om problemens art och drivkrafter För lite tid, resurser och öppenhet för deltagande forskning Underutvecklad diskussion om aktörer och deras politiska intressen Dålig teoretisk och konceptuell integrering: 9 av 72 begrepp användes i mer än ett delprojekt

Nya tag i fas II Gemensam ansökningsprocess Integrerad ledningsfunktion Färre och mer integrerade delprojekt Aktörerna närmare forskningsprojekten Mer fokus på syntes Annorlunda syn på vad syntes innebär Större öppenhet för olika synsätt och kritik Mer utrymme för reflektion

Vad har Future Forests uppnått? >300 vetenskapliga publikationer Flera hundra presentationer för aktörer Tvärvetenskapligt specialnummer (Ambio) + bok.

Vad har Future Forests uppnått? >300 vetenskapliga publikationer Flera hundra presentationer för aktörer Tvärvetenskapligt specialnummer (Ambio) + bok. MEN viktigare är lärandet: Öppenhet för olika perspektiv och slutsatser; många alternativa/konkurrerande skogsframtider Medvetenhet om samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv; mer än styrning mot ett givet mål Ett gemensamt språk

Future Forests Kunskap som får skogen att räcka till

Finns något att lära? Gruvsektorn står också inför komplexa hållbarhetsutmaningar Den kritiska debatten har ökat skogen har länge varit föremål för kritisk miljöopinion Tvärvetenskaplig gruvforskning finns men kan utvecklas Tvärvetenskap behövs men kommer inte av sig själv! Foto: TT Foto: Fredrik Alm Foto: Jonas Vannar