261 Svar på motion - Upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa (KSKF/2016:216)

Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-11-29 Sida 1(5) 261 Svar på motion - Upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa (KSKF/2016:216) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionens förslag om att Eskilstuna kommun utreder orsakerna till unga tjejers ohälsa, utifrån den inledande beskrivningen i motionen och med kommunledningskontorets tillägg nedan, bifalls. 2. Utredningen ska identifiera nödvändiga insatser, åtgärder och aktiviteter som behövs för att förbättra flickors och unga kvinnors psykiska hälsa, samt lämna förslag på inom vilka nämnder dessa ska genomföras. Utredningens förslag ska beaktas i kompletterande årsplan, verksamhetsplaner och budget för 2018. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna utredningen. Arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, Torshälla Stads nämnd, samt vård- och omsorgsnämnden ska avsätta resurser för att bidra till genomförandet av utredningen. 4. Motionens förslag om att Eskilstuna kommun tar fram en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa avslås. Reservation Maria Chergui (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för Vänsterpartiets förslag. Skriftig reservation lämnas (bilaga A). Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 20 oktober 2016. Av skrivelsen framgår att Maria Chergui (V), Maria Forsberg (V), Firat Nemrud (V), Alar Kuutmann (V), Solveig Pohjola (V) och Marcus Helgstrand (V) har den 15 mars 2016 lämnat in en motion - Upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa. Motionärerna yrkar på att: Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-11-29 Sida 2(5) 1. Eskilstuna kommun utreder orsakerna till unga tjejers ohälsa, utifrån den inledande beskrivningen i motionen 2. Eskilstuna kommun tar fram en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Ärendet remitterades från kommunfullmäktige den 17 mars 2016 för beredning på kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen remitterade i sin tur motionen till barn- och utbildningsnämnden, jämställdhetsberedningen, socialnämnden, Torshälla Stads nämnd, vård- och omsorgsnämnden för yttrande. Yttrandena skulle vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 7 september 2016. Samtliga nämnder har inkommit med yttrande. Jämställdhetsberedningen har svarat att de avstår från att lämna yttrande. Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret instämmer med motionärernas konstaterande att alltför många flickor och unga kvinnor upplever och lever med psykisk ohälsa i kommunen. Det är ett stort samhällsproblem som måste tas på allvar och arbetas mot med såväl punktinsatser och långsiktigt förebyggande arbete. Orsakerna till den psykiska ohälsan kan variera från individuella problem/anledningar, till samhälleliga strukturer, såsom exempelvis ökade krav på individen i samhället, bristande jämställdhet, maskulinitetsnormer, våld och hedersförtryck. Orsakerna till den psykiska ohälsan är viktiga att känna till, framförallt för att kunna ge ett adekvat stöd till individen. Men också för att kunna sätta frågan om psykisk ohälsa i ett större sammanhang och därmed kunna arbeta långsiktigt förebyggande på det sätt som motionärerna föreslår. Kommunledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige bifaller motionärernas förslag att kommunen ska utreda orsakerna till unga tjejers psykiska ohälsa, utifrån den inledande beskrivningen i motionen och med kommunledningskontorets tillägg nedan. Utredningen ska samordnas av kommunledningskontoret, eftersom flickors och unga kvinnors psykiska hälsa är en strategiskt viktig folkhälsofråga. Men utredningen ska göras i nära samverkan med förvaltningar med verksamheter där man möter flickor och unga kvinnor med psykisk ohälsa. Det vill säga, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, Torshälla Stads nämnd samt vård- och omsorgsnämnden ska avsätta resurser för att bidra till genomförandet av utredningen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-11-29 Sida 3(5) I rapporten från 2016 års satsning på feriepraktik för ungdomar mellan 16 och 18 år står att läsa att feriepraktiksamordningen har uppmärksammat en ökad ohälsa hos de unga de möter. 2015 uppgav 54 ungdomar att de hade kontakt med socialtjänsten när de sökte feriepraktik (åtta procent), i år uppgav 214 ungdomar detta (11 procent). Ingen könsuppdelad statistik finns i denna del av rapporten. Vid uppföljningar av arbetsplatser och i samtal med ungdomar har ohälsan framkommit, enligt rapporten. Flera ungdomar har haft svårigheter att klara av sin feriepraktik eller visade symptom som många handledare hade svårigheter att bemöta. Feriepraktiksamordningen föreslår en fördjupad undersökning i målgruppen. Detta menar kommunledningskontoret är en anledning till att undersökningen av flickors och unga kvinnors psykiska hälsa behöver involvera många olika kommunala verksamheter. Viktigt är att synpunkter och kunskap från målgruppen själv inhämtas på lämpligt vis (till exempel genom intervjuer, fokusgrupper eller enkäter) och det ska ovan nämnda förvaltningar bland annat bidra med i utredningen. Utredningen bör omfatta målgruppen flickor och unga kvinnor upp till cirka 24 års ålder, eftersom åldersgruppen 20-24 år uppvisar den högsta ökningen av den psykiska ohälsan enligt barn- och utbildningsnämnden. Kommunledningskontorets uppfattning är att utredningen inte bör omfatta pojkar och unga män, eftersom det riskerar att förskjuta fokus från det problem som motionärerna pekar på och de förändringar de vill åstadkomma. De kunskaper som redan finns om flickors och pojkars psykiska ohälsa visar att särskilda insatser behövs för flickor för att minska skillnaderna i hälsa. Förbättrade insatser för att öka flickors och unga kvinnors psykiska hälsa kommer även att gagna pojkar och unga män, inte minst ett långsiktigt förebyggande arbete för att skapa hälsofrämjande samhälleliga strukturer som exempelvis ett mer jämställt samhälle fritt från våld och hedersförtryck. Utifrån kommunens begränsade resurser finns också en risk att en utredning som omfattar både flickor och pojkar vid behov av prioriteringar lyfter fram insatser, åtgärder och aktiviteter som riktar sig till pojkar och unga män, eftersom deras psykiska ohälsa oftare tenderar att leda till utåtriktat agerande och våldshandlingar. Då faller motionens intentioner. Kommunledningskontoret påpekar att vi redan vet en hel del om orsakerna till den psykiska ohälsan, det visas bland annat i rapporten Hur mår barn och unga i Eskilstuna? En lägesrapport om folkhälsa 2015, till viss del i yttrandet från barnoch utbildningsnämnden, samt i forskning och rapporter från olika myndigheter och organisationer. Den webbenkät om våldsutsatthet som under november 2016 går ut till elever i årskurserna 6 till och med 3 i gymnasiet från Trygga Eskilstuna kommer att ge ytterligare kunskap. Det är därför viktigt att utredningen inte fastnar i kartläggning av orsakerna till den psykiska ohälsan, utan snarare blir en samlad kartläggning av behoven hos flickor och unga kvinnor med psykisk ohälsa som olika typer av kommunala verksamheter möter. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-11-29 Sida 4(5) Kommunledningskontorets uppfattning är att kommunen behöver vässa sitt arbete med att upptäcka och identifiera dessa flickor och unga kvinnor, samt att ge dem adekvat stöd eller förmedla kontakter till andra instanser som kan ge stöd. Utredningen blir därför ett verktyg för att identifiera vilket stöd som behövs och om de olika stöd som kommunen erbjuder är rätt dimensionerade, till exempel utifrån de ökade kraven på elevhälsan i skollagen från 2011 som barn- och utbildningsnämnden beskriver i sitt yttrande. Utredningen ska identifiera nödvändiga insatser, åtgärder och aktiviteter befintliga och nya, långsiktiga och punktvisa - som behövs för att förbättra flickors och unga kvinnors psykiska hälsa, samt lämna förslag på inom vilka nämnder dessa insatser, åtgärder och aktiviteter ska genomföras. Utredningens förslag ska beaktas i kompletterande årsplan, verksamhetsplaner och budget för 2018. Utredningen ska lyfta blicken från den enskilda individen och ser till de samhälleliga strukturer som bidrar till den ökade psykiska ohälsan bland flickor och unga kvinnor. När frågan om den psykiska ohälsan sätts i ett större sammanhang av ojämställdhet, hedersförtryck, maskulinitetsnormer och våld kan kommunen flytta fram positionerna och göra verklig skillnad på lång sikt för flickor, pojkar, unga kvinnor och unga män. Det är också en av anledningarna till att utredningen bör hållas samman centralt, av kommunledningskontoret. Finansiering Utredningen kan genomföras med befintliga personella resurser på kommunledningskontoret och övriga förvaltningar. Utredningens förslag på nödvändiga insatser, åtgärder och aktiviteter befintliga och nya, långsiktiga och punktvisa - som behövs för att förbättra flickors och unga kvinnors psykiska hälsa, ska beaktas i kompletterande årsplan, verksamhetsplaner och budget för 2018. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Enligt Socialstyrelsens rapport Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 rapporterar allt fler ungdomar psykiska besvär som oro eller ängslan. Sådan självrapportering är ett varningstecken för senare psykisk sjukdom, ökad risk för självmordsförsök eller övriga skador och olyckor. Det fanns också ett samband mellan tidiga självrapporterade psykiska besvär och problem med försörjning och familjebildning. Den ökning i psykisk ohälsa som skett bland ungdomar har fört med sig att fler ungdomar behöver psykiatrisk vård och har försämrade möjligheter att etablera sig i samhället. På sikt kan en ökande grupp av psykiskt sjuka barn och ungdomar utgöra ett växande folkhälsoproblem. En utredning enligt kommunledningskontorets förslag ovan och en handlingsplan med fokus på att förbättra flickors och unga kvinnors psykiska hälsa bidrar till en Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-11-29 Sida 5(5) förbättrad folkhälsa, ökad jämställdhet och stärker Eskilstuna kommuns trygghetsarbete och arbete med barnrättsperspektivet. Utredningen och handlingsplanen kan också bidra till ett mer effektivt arbete med bättre måluppfyllelse för den berörda målgruppen. Yrkanden Jimmy Jansson (S) samt Annelie Klavins Nyström (M) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag i sin helhet. Maria Chergui (V) yrkar bifall till punkterna 1-3 i kommunledningskontorets förslag. Därefter yrkar Maria Chergui (V) avslag på punkten 4 i kommunledningskontorets förslag till förmån för Vänsterpartiets förslag enligt följande; Bifall till punkten i motionen som säger att det ska upprättas en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: Jimmy Janssons (S) med fleras yrkanden om bifall till kommunledningskontorets förslag i sin helhet. Maria Chergui (V) yrkande om bifall till punkterna 1-3 i kommunledningskontorets förslag samt bifall till punkten i motionen som säger att det ska upprättas en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa, Vänsterpartiets förslag. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att de två förslagen ställs mot varandra. Kommunstyrelsen godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med Jimmy Janssons (S) förslag, innebärande bifall till kommunledningskontorets förslag i sin helhet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen 2016-10-20 Kommunledningskontoret KSKF/2016:216 1 (10) Kommunstyrelsen Svar på motion om att upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa inlämnad av (V) Förslag till beslut Förslag tillkommunfullmäktige 1. Motionens förslag om att Eskilstuna kommun utreder orsakerna till unga tjejers ohälsa, utifrån den inledande beskrivningen i motionen och med kommunledningskontorets tillägg nedan, bifalls. 2. Utredningen ska identifiera nödvändiga insatser, åtgärder och aktiviteter som behövs för att förbättra flickors och unga kvinnors psykiska hälsa, samt lämna förslag på inom vilka nämnder dessa ska genomföras. Utredningens förslag ska beaktas i kompletterande årsplan, verksamhetsplaner och budget för 2018. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna utredningen. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, Torshälla Stads nämnd, samt vård- och omsorgsnämnden ska avsätta resurser för att bidra till genomförandet av utredningen. 4. Motionens förslag om att Eskilstuna kommun tar fram en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa avslås. Sammanfattning Maria Chergui (V), Maria Forsberg (V), Firat Nemrud (V), Alar Kuutmann (V), Solveig Pohjola (V) och Marcus Helgstrand (V) har den 15 mars 2016 lämnat in en motion - Upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa. Motionärerna yrkar på att:

Eskilstuna kommun 2016-10-20 / 2 (10) 1. Eskilstuna kommun utreder orsakerna till unga tjejers ohälsa, utifrån den inledande beskrivningen i motionen 2. Eskilstuna kommun tar fram en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Ärendet remitterades från kommunfullmäktige den 17 mars 2016 för beredning på kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen remitterade i sin tur motionen till barn- och utbildningsnämnden, jämställdhetsberedningen, socialnämnden, Torshälla Stads nämnd, vård- och omsorgsnämnden för yttrande. Yttrandena skulle vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 7 september 2016. Samtliga nämnder har inkommit med yttrande. Jämställdhetsberedningen har svarat att de avstår från att lämna yttrande. Kommunledningskontoret föreslår att: 1. Motionens förslag om att Eskilstuna kommun utreder orsakerna till unga tjejers ohälsa, utifrån den inledande beskrivningen i motionen och med kommunledningskontorets tillägg nedan, bifalls. Utredningen ska inte enbart kartlägga orsakerna till den psykiska ohälsan, utan snarare blir en samlad kartläggning av behoven hos flickor och unga kvinnor med psykisk ohälsa som olika typer av kommunala verksamheter möter. Utredningen blir då ett verktyg för att avgöra om de olika stöd som kommunen erbjuder är rätt dimensionerade. 2. Utredningen ska identifiera nödvändiga insatser, åtgärder och aktiviteter befintliga och nya, långsiktiga och punktvisa - som behövs för att förbättra flickors och unga kvinnors psykiska hälsa, samt lämna förslag på inom vilka nämnder dessa insatser, åtgärder och aktiviteter ska genomföras. Utredningens förslag ska beaktas i kompletterande årsplan, verksamhetsplaner och budget för 2018. Utredningen ska lyfta blicken från den enskilda individen och se till de samhälleliga strukturer som bidrar till den ökade psykiska ohälsan bland flickor och unga kvinnor. När frågan om den psykiska ohälsan sätts i ett större sammanhang av ojämställdhet, hedersförtryck, maskulinitetsnormer och våld kan kommunen flytta fram positionerna och göra verklig skillnad på lång sikt för flickor, pojkar, unga kvinnor och unga män i Eskilstuna. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna utredningen. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, Torshälla Stads nämnd, samt vård- och omsorgsnämnden ska avsätta resurser för att bidra till genomförandet av utredningen.

Eskilstuna kommun 2016-10-20 / 3 (10) 4. Motionens förslag om att Eskilstuna kommun tar fram en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa avslås. Ärendebeskrivning Maria Chergui (V), Maria Forsberg (V), Firat Nemrud (V), Alar Kuutmann (V), Solveig Pohjola (V) och Marcus Helgstrand (V) har den 15 mars 2016 lämnat in en motion - Upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa. Motionärerna yrkar på att: 1. Eskilstuna kommun utreder orsakerna till unga tjejers ohälsa, utifrån den inledande beskrivningen i motionen 2. Eskilstuna kommun tar fram en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Ärendet remitterades från kommunfullmäktige den 17 mars 2016 för beredning på kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen remitterade i sin tur motionen till barn- och utbildningsnämnden, jämställdhetsberedningen, socialnämnden, Torshälla Stads nämnd, vård- och omsorgsnämnden för yttrande. Yttrandena skulle vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 7 september 2016. Samtliga nämnder har inkommit med yttrande. Jämställdhetsberedningen har svarat att de avstår från att lämna yttrande. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden avstyrker motionen att upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Monicka Larsson (V) reserverade sig skriftligt mot beslutet. Enligt nämnden finns det inte i någon forskning eller rapport från berörd myndighet som föreslår att arbetet med ungas psykiska hälsa ska ske könsuppdelat. Det man betonar är ett individanpassat stöd med tid för individen, ett bra bemötande och en flexibilitet i vilka åtgärder som sätts in. Nämnden menar att problematiken med ökad psykisk ohälsa bland barn och unga, samt forskningens slutsatser hur man bör arbeta för en bättre psykisk hälsa hos barn och unga täcks väl in i Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021. Planen täcker in såväl forskningens slutsatser om orsaker till ungdomars psykiska ohälsa och åtgärder för att förbättra ungdomars psykiska hälsa, anser nämnden. Nämnden instämmer i motionens konstaterande att många unga flickor upplever psykisk ohälsa och att den psykiska ohälsan bland unga ökar i Sverige igen. Det gäller både flickor och pojkar. Den växande psykiska ohälsan är tydligt kopplad till ålder och ökar allra mest i åldrarna 20-24 år, säger nämnden.

Eskilstuna kommun 2016-10-20 / 4 (10) Vidare redovisar nämnden att forskning och rapporter hos olika myndigheter pekar på flera orsaker till den ökade psykiska ohälsan: Skolprestation och arbetslöshet har tydliga kopplingar till ungas ohälsa. Sen 90-talets början har andelen arbetslösa bland unga i åldrarna 16-24 år nästan tredubblats, från 5 till 13 procent. Andelen med psykiska besvär har också nästan tredubblats från 7-8 procent till 20-22 procent. Ökade krav i samhället. Övergångsperioden från ungdom och skoltid till vuxenliv och arbete, som tenderat att bli allt längre, Orsakerna till psykisk ohälsa är komplexa och är inte en följd av bara bristande kompetenser utan påverkas även av livsstilar, attityder, förhållningssätt, familjemönster, kulturella mönster etc. Rapporter visar också att det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa: Elever med psykisk ohälsa riskerar att prestera sämre i skolan, samtidigt som goda skolresultat skyddar mot psykisk ohälsa. Nämnden pekar också på att forskning och rapporter från olika myndigheter är samstämmiga i vilka åtgärder som kan bryta tendensen med ungdomars psykiska ohälsa: Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av höga krav i skolan och dålig hälsa under skoltiden i form av psykiska besvär eller stressrelaterade besvär. Man har också sett att de elever som upplever att de får vara med och bestämma över skolarbetet inte berörs lika negativt hälsomässigt av kraven. Goda pedagogiska miljöer är bra för alla elever men särskilt viktigt för de barn och unga som lever i utsatthet. Påfrestningar kan aldrig undvikas, men barn har större chans att möta svårigheter på ett konstruktivt sätt om de upplever att de kan överblicka, förstå och se ett sammanhang i sin situation. Barn skyddas mot ohälsa genom att uppleva sin omvärld som begriplig och strukturerad, genom att förfoga över de resurser eller kompetenser som behövs för att förstå och klara livets påfrestningar, samt genom att känna sig delaktiga i det som de är med om och att det därför lönar sig att engagera sig. Tidig upptäckt och tidiga insatser. Det är med andra ord nödvändigt att skapa en struktur där unga kan få tidig och snabb hjälp med psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården borde göra mer för att hjälpa dessa unga. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har studerat hur unga själva upplever det stöd som de i dag får av samhället. Många av dem beskriver stödet som otillgängligt och att det inte är anpassat efter deras behov. Det behövs ett individanpassat stöd med tid för individen, ett bra bemötande och en flexibilitet i vilka åtgärder som sätts in.

Eskilstuna kommun 2016-10-20 / 5 (10) Det är nödvändigt att samverkan mellan olika aktörer såsom skola, socialtjänst och vård för att barn och elever skall få det stöd som de har rätt till utifrån olika sektorers ansvar. Elevhälsan är en strategisk resurs i skolans arbete med att identifiera elevers stödbehov och vanligtvis också för att sätta in rätt åtgärder. Elevhälsan har en betydelsefull roll som expertis, rådgivare och handledare när det gäller psykisk ohälsa och social problematik. De utgör ett komplement till lärarnas pedagogiska kompetens. I den nya skollagen som trädde i kraft den 1 juli 2011 finns flera förändringar. Elevhälsan har fått tydligare krav, elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen, elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt som har barnets bästa i fokus och som främjar delaktighet, jämställdhet, mångfald och likabehandling har avgörande betydelse för att förhindra psykisk ohälsa bland barn och unga. Samtidigt visar Skolverkets undersökningar att en mycket stor majoritet av ungdomarna trivs i skolan med sina lärare, att man har förtroende för dem och att förtroendet är ömsesidigt. I själva verket tillhör Sverige de länder där eleverna trivs bäst. Socialnämnden Socialnämnden föreslår i sitt yttrande att: 1. Motionen bifalles vad gäller att utreda orsakerna till unga flickors psykiska ohälsa. 2. Motionen avslås avseende att ta fram en handlingsplan i detta skede. Annika Goblirsch (V) och Jawad Zanghnaeh (V) reserverade sig skriftligt mot att nämnden endast biföll den första punkten och inte motionen i sin helhet. Socialnämnden ser ett värde av att utreda och kartlägga både pojkars och flickors psykiska hälsa i Eskilstuna, och med utgångspunkt från detta planera vilka åtgärder som ska vidtas. Målet för utredningen bör vara att visa på vilka åtgärder som kommunen kan vidta för att förbättra pojkar och flickors psykiska hälsa. En sådan kartläggning bör vara kommunövergripande samt föregå en eventuell handlingsplan. Socialnämnden ser det som viktigt att inte fokusera på den psykiska ohälsan som ett problem i sig självt utan snarare ska ses som ett symptom utifrån ett sammanhang som den unge befinner sig i. Torshälla Stads nämnd Torshälla stads nämnd föreslår i sitt yttrande att:

Eskilstuna kommun 2016-10-20 / 6 (10) 1. Motionen bifalles vad gäller att utreda orsakerna till unga flickors psykiska ohälsa, med tillägget unga pojkars psykiska ohälsa. 2. Motionen avslås avseende att ta fram en handlingsplan i detta skede. Solveig Pohjola (V) reserverade sig skriftligt mot beslutet att avslå motionens andra punkt. Torshälla stads nämnd ser ett värde av att utreda och kartlägga både pojkars och flickors psykiska hälsa i Eskilstuna, och med utgångspunkt från detta planera vilka åtgärder som ska vidtas. Målet för utredningen bör vara att visa på vilka åtgärder som kommunen kan vidta för att förbättra pojkar och flickors psykiska hälsa. En sådan kartläggning bör vara kommunövergripande samt föregå en eventuell handlingsplan. Kartläggningen bör utgå ifrån de utvecklingsområden som tas upp i Hur mår barn och unga i Eskilstuna? En lägesrapport om folkhälsa 2015 anser nämnden (kapitel 11: Styrkor och framgång samt aspekter att utveckla). Torshälla stads nämnd ser precis som socialnämnden det som viktigt att inte fokusera på den psykiska ohälsan som ett problem i sig självt, utan att den snarare ska ses som ett symptom utifrån ett sammanhang som den unge befinner sig i. Det är även viktigt att ta hänsyn till vad som görs idag (få en helhetsbild) samt att det sker intervjuer med bland annat pojkar och flickor för att fånga deras bild, menar nämnden. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden föreslår i sitt yttrande att: 1. Motionen bifalles vad gäller att utreda orsakerna till unga flickors psykiska ohälsa, med tillägget unga pojkars psykiska ohälsa. 2. Motionen avslås avseende att ta fram en handlingsplan i detta skede. Maria Forsberg (V) reserverade sig skriftligt mot beslutet att avslå motionens andra punkt. Vård- och omsorgsnämnden har efter samråd, med i remissarbetet berörda nämnder, kommit fram till att det finns ett värde i att utreda och kartlägga både pojkars och flickors psykiska hälsa i Eskilstuna. Därefter, med utgångspunkt från denna kartläggning, planera vilka åtgärder som ska vidtas. Målet för utredningen bör vara att visa på vilka åtgärder som kommunen kan vidta för att förbättra pojkar och flickors psykiska hälsa. En sådan kartläggning bör vara kommunövergripande samt föregå en eventuell handlingsplan. Kartläggningen bör utgå ifrån de utvecklingsområden som tas upp i Hur mår barn och unga i Eskilstuna? En lägesrapport om folkhälsa 2015 anser nämnden (kapitel 11: Styrkor och framgång samt aspekter att utveckla). Vård- och omsorgsnämnden ser det precis som socialnämnden och Torshälla Stads nämnd som viktigt att inte fokusera på den psykiska ohälsan som ett problem i sig

Eskilstuna kommun 2016-10-20 / 7 (10) självt utan snarare att den ska ses som ett symptom utifrån ett sammanhang som den unge befinner sig i. Det är även viktigt att ta hänsyn till vad som görs idag (få en helhetsbild), samt att det sker intervjuer med bland annat pojkar och flickor för att fånga deras bild menar nämnden. Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret instämmer med motionärernas konstaterande att alltför många flickor och unga kvinnor upplever och lever med psykisk ohälsa i kommunen. Det är ett stort samhällsproblem som måste tas på allvar och arbetas mot med såväl punktinsatser och långsiktigt förebyggande arbete. Orsakerna till den psykiska ohälsan kan variera från individuella problem/anledningar, till samhälleliga strukturer, såsom exempelvis ökade krav på individen i samhället, bristande jämställdhet, maskulinitetsnormer, våld och hedersförtryck. Orsakerna till den psykiska ohälsan är viktiga att känna till, framförallt för att kunna ge ett adekvat stöd till individen. Men också för att kunna sätta frågan om psykisk ohälsa i ett större sammanhang och därmed kunna arbeta långsiktigt förebyggande på det sätt som motionärerna föreslår. Kommunledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige bifaller motionärernas förslag att kommunen ska utreda orsakerna till unga tjejers psykiska ohälsa, utifrån den inledande beskrivningen i motionen och med kommunledningskontorets tillägg nedan. Utredningen ska samordnas av kommunledningskontoret, eftersom flickors och unga kvinnors psykiska hälsa är en strategiskt viktig folkhälsofråga. Men utredningen ska göras i nära samverkan med förvaltningar med verksamheter där man möter flickor och unga kvinnor med psykisk ohälsa. Det vill säga, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, Torshälla Stads nämnd samt vård- och omsorgsnämnden ska avsätta resurser för att bidra till genomförandet av utredningen. I rapporten från 2016 års satsning på feriepraktik för ungdomar mellan 16 och 18 år står att läsa att feriepraktiksamordningen har uppmärksammat en ökad ohälsa hos de unga de möter. 2015 uppgav 54 ungdomar att de hade kontakt med socialtjänsten när de sökte feriepraktik (åtta procent), i år uppgav 214 ungdomar detta (11 procent). Ingen könsuppdelad statistik finns i denna del av rapporten. Vid uppföljningar av arbetsplatser och i samtal med ungdomar har ohälsan framkommit, enligt rapporten. Flera ungdomar har haft svårigheter att klara av sin feriepraktik eller visade symptom som många handledare hade svårigheter att bemöta. Feriepraktiksamordningen föreslår en fördjupad undersökning i målgruppen. Detta menar kommunledningskontoret är en anledning till att undersökningen av flickors och unga kvinnors psykiska hälsa behöver involvera många olika kommunala verksamheter.

Eskilstuna kommun 2016-10-20 / 8 (10) Viktigt är att synpunkter och kunskap från målgruppen själv inhämtas på lämpligt vis (till exempel genom intervjuer, fokusgrupper eller enkäter) och det ska ovan nämnda förvaltningar bland annat bidra med i utredningen. Utredningen bör omfatta målgruppen flickor och unga kvinnor upp till cirka 24 års ålder, eftersom åldersgruppen 20-24 år uppvisar den högsta ökningen av den psykiska ohälsan enligt barn- och utbildningsnämnden. Kommunledningskontorets uppfattning är att utredningen inte bör omfatta pojkar och unga män, eftersom det riskerar att förskjuta fokus från det problem som motionärerna pekar på och de förändringar de vill åstadkomma. De kunskaper som redan finns om flickors och pojkars psykiska ohälsa visar att särskilda insatser behövs för flickor för att minska skillnaderna i hälsa. Förbättrade insatser för att öka flickors och unga kvinnors psykiska hälsa kommer även att gagna pojkar och unga män, inte minst ett långsiktigt förebyggande arbete för att skapa hälsofrämjande samhälleliga strukturer som exempelvis ett mer jämställt samhälle fritt från våld och hedersförtryck. Utifrån kommunens begränsade resurser finns också en risk att en utredning som omfattar både flickor och pojkar vid behov av prioriteringar lyfter fram insatser, åtgärder och aktiviteter som riktar sig till pojkar och unga män, eftersom deras psykiska ohälsa oftare tenderar att leda till utåtriktat agerande och våldshandlingar. Då faller motionens intentioner. Kommunledningskontoret påpekar att vi redan vet en hel del om orsakerna till den psykiska ohälsan, det visas bland annat i rapporten Hur mår barn och unga i Eskilstuna? En lägesrapport om folkhälsa 2015, till viss del i yttrandet från barnoch utbildningsnämnden, samt i forskning och rapporter från olika myndigheter och organisationer. Den webbenkät om våldsutsatthet som under november 2016 går ut till elever i årskurserna 6 till och med 3 i gymnasiet från Trygga Eskilstuna kommer att ge ytterligare kunskap. Det är därför viktigt att utredningen inte fastnar i kartläggning av orsakerna till den psykiska ohälsan, utan snarare blir en samlad kartläggning av behoven hos flickor och unga kvinnor med psykisk ohälsa som olika typer av kommunala verksamheter möter. Kommunledningskontorets uppfattning är att kommunen behöver vässa sitt arbete med att upptäcka och identifiera dessa flickor och unga kvinnor, samt att ge dem adekvat stöd eller förmedla kontakter till andra instanser som kan ge stöd. Utredningen blir därför ett verktyg för att identifiera vilket stöd som behövs och om de olika stöd som kommunen erbjuder är rätt dimensionerade, till exempel utifrån de ökade kraven på elevhälsan i skollagen från 2011 som barn- och utbildningsnämnden beskriver i sitt yttrande. Utredningen ska identifiera nödvändiga insatser, åtgärder och aktiviteter befintliga och nya, långsiktiga och punktvisa - som behövs för att förbättra flickors och unga kvinnors psykiska hälsa, samt lämna förslag på inom vilka nämnder dessa insatser, åtgärder och aktiviteter ska genomföras. Utredningens förslag ska beaktas i kompletterande årsplan, verksamhetsplaner och budget för 2018.

Eskilstuna kommun 2016-10-20 / 9 (10) Utredningen ska lyfta blicken från den enskilda individen och ser till de samhälleliga strukturer som bidrar till den ökade psykiska ohälsan bland flickor och unga kvinnor. När frågan om den psykiska ohälsan sätts i ett större sammanhang av ojämställdhet, hedersförtryck, maskulinitetsnormer och våld kan kommunen flytta fram positionerna och göra verklig skillnad på lång sikt för flickor, pojkar, unga kvinnor och unga män. Det är också en av anledningarna till att utredningen bör hållas samman centralt, av kommunledningskontoret. Finansiering Utredningen kan genomföras med befintliga personella resurser på kommunledningskontoret och övriga förvaltningar. Utredningens förslag på nödvändiga insatser, åtgärder och aktiviteter befintliga och nya, långsiktiga och punktvisa - som behövs för att förbättra flickors och unga kvinnors psykiska hälsa, ska beaktas i kompletterande årsplan, verksamhetsplaner och budget för 2018. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Enligt Socialstyrelsens rapport Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 rapporterar allt fler ungdomar psykiska besvär som oro eller ängslan. Sådan självrapportering är ett varningstecken för senare psykisk sjukdom, ökad risk för självmordsförsök eller övriga skador och olyckor. Det fanns också ett samband mellan tidiga självrapporterade psykiska besvär och problem med försörjning och familjebildning. Den ökning i psykisk ohälsa som skett bland ungdomar har fört med sig att fler ungdomar behöver psykiatrisk vård och har försämrade möjligheter att etablera sig i samhället. På sikt kan en ökande grupp av psykiskt sjuka barn och ungdomar utgöra ett växande folkhälsoproblem. En utredning enligt kommunledningskontorets förslag ovan och en handlingsplan med fokus på att förbättra flickors och unga kvinnors psykiska hälsa bidrar till en förbättrad folkhälsa, ökad jämställdhet och stärker Eskilstuna kommuns trygghetsarbete och arbete med barnrättsperspektivet. Utredningen och handlingsplanen kan också bidra till ett mer effektivt arbete med bättre måluppfyllelse för den berörda målgruppen. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson kommundirektör Marita Skog utvecklingsdirektör Beslutet skickas till: Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Torshälla Stads nämnd Vård- och omsorgsnämnden

Eskilstuna kommun 2016-10-20 / 10 (10) Jämställdhetsberedningen

Barn- och utbildningsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-08-18 Sida 1(2) 44 Yttrande gällande motion om att upprätta handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa (BUN/2016:257) Beslut Barn- och utbildningsnämnden avstyrker motionen att upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Reservation Monicka Larsson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning Maria Chergui (V), Maria Forsberg (V), Firat Nemrud (V), Alar Kuutmann (V), Solveig Pohjola (V) och Marcus Helgstrand (V) har den 15 mars 2016 lämnat in en motion - Upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa. Motionärerna yrkar på följande: Att Eskilstuna kommun utreder orsakerna till unga tjejers ohälsa utifrån ovanstående beskrivning. Att Eskilstuna kommun tar fram en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Precis som det skrivs i motionen upplever många unga flickor psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan bland unga ökar i Sverige igen. Det gäller både flickor och pojkar. Störst ökning av ungas psykiska ohälsa skedde på 90-talet och har sedan legat stabilt men nu ser man en ökning i psykisk ohälsa igen i alla grupper. Den växande psykiska ohälsan är tydligt kopplad till ålder och ökar allra mest i åldrarna 20-24 år. SCB:s data visar att den psykiska ohälsan är betydligt högre bland kvinnor än män, bland lågutbildade än högutbildade, och bland arbetare än tjänstemän. Ohälsan har ökat i samtliga grupper, men visar en tydlig koppling till sociala faktorer. Inte i någon forskning eller rapport från berörd myndighet föreslås att arbetet med ungas psykiska hälsa ska ske könsuppdelat. Det man betonar är ett individanpassat Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Barn- och utbildningsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-08-18 Sida 2(2) stöd med tid för individen, ett bra bemötande och en flexibilitet i vilka åtgärder som sätts in. Problematiken med ökad psykisk ohälsa bland barn och unga och forskningens slutsatser hur man bör arbeta för en bättre psykisk hälsa hos barn och unga täcks väl in i Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021. Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet täcker såväl in forskningens slutsatser om orsaker till ungdomars psykiska ohälsa och åtgärder för att förbättra ungdomars psykiska hälsa. Barn- och utbildningsnämnden föreslås därför avstyrka motionen om att upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Yrkanden Monicka Larsson (V) yrkar bifall till motionen. Lillemor Nordh (C) och Mikael Nygren (SD) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden finner att det utöver förvaltningens förslag även finns ett bifallsyrkande till motionen. Ordföranden föreslår en propositionsordning där förvaltningens förslag ställs mot Monicka Larssons (V) bifallsyrkande till motionen. Nämnden godkänner propositionsordningen. Vid ställd proposition på förvaltningens förslag mot Monicka Larssons (V) bifallsyrkande till motionen finner ordföranden att nämnden beslutat att bifalla förvaltningens förslag. Utdrag till: Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden avstyrker motionen att upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Ärendebeskrivning Maria Chergui (V), Maria Forsberg (V), Firat Nemrud (V), Alar Kuutmann (V), Solveig Pohjola (V) och Marcus Helgstrand (V) har den 15 mars 2016 lämnat in en motion - Upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa. Motionärerna yrkar på följande: - Att Eskilstuna kommun utreder orsakerna till unga tjejers ohälsa utifrån ovanstående beskrivning. - Att Eskilstuna kommun tar fram en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Bakgrund Precis som det skrivs i motionen upplever många unga flickor psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan bland unga ökar i Sverige igen. Det gäller både flickor och pojkar. Störst ökning av ungas psykiska ohälsa skedde på 90-talet och har sedan legat stabilt men nu ser man en ökning i psykisk ohälsa igen i alla grupper. Den växande psykiska ohälsan är tydligt kopplad till ålder och ökar allra mest i åldrarna 20-24 år.

Eskilstuna kommun 2016-08-10 / 2 (4) SCB:s data visar att den psykiska ohälsan är betydligt högre bland kvinnor än män, bland lågutbildade än högutbildade, och bland arbetare än tjänstemän. Ohälsan har ökat i samtliga grupper, men visar en tydlig koppling till sociala faktorer. Forskningen och rapporter hos olika myndigheter pekar på flera orsaker till den ökade psykiska ohälsan: Skolprestation och arbetslöshet har tydliga kopplingar till ungas ohälsa. Sen 90-talets början har andelen arbetslösa bland unga i åldrarna 16-24 år nästan tredubblats, från 5 till 13 procent. Andelen med psykiska besvär har också nästan tredubblats från 7-8 procent till 20-22 procent. Ökade krav i samhället. Övergångsperioden från ungdom och skoltid till vuxenliv och arbete, som tenderat att bli allt längre, Orsakerna till psykisk ohälsa är komplexa och är inte en följd av bara bristande kompetenser utan påverkas även av livsstilar, attityder, förhållningssätt, familjemönster, kulturella mönster etc. Rapporter visar också att det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa: Elever med psykisk ohälsa riskerar att prestera sämre i skolan, samtidigt som goda skolresultat skyddar mot psykisk ohälsa. Likaså är forskning och rapporter från olika myndigheter samstämmiga i åtgärder som kan bryta tendensen med ungdomars psykiska ohälsa: Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av höga krav i skolan och dålig hälsa under skoltiden i form av psykiska besvär eller stressrelaterade besvär. Man har också sett att de elever som upplever att de får vara med och bestämma över skolarbetet inte berörs lika negativt hälsomässigt av kraven. Goda pedagogiska miljöer är bra för alla elever men särskilt viktigt för de barn och unga som lever i utsatthet. Påfrestningar kan aldrig undvikas, men barn har större chans att möta svårigheter på ett konstruktivt sätt om de upplever att de kan överblicka, förstå och se ett sammanhang i sin situation. Barn skyddas mot ohälsa genom att uppleva sin omvärld som begriplig och strukturerad, genom att förfoga över de resurser eller kompetenser som behövs för att förstå och klara livets påfrestningar, samt genom att känna sig delaktiga i det som de är med om och att det därför lönar sig att engagera sig. Tidig upptäckt och tidiga insatser. Det är med andra ord nödvändigt att skapa en struktur där unga kan få tidig och snabb hjälp med psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården borde göra mer för att hjälpa dessa unga.

Eskilstuna kommun 2016-08-10 / 3 (4) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har studerat hur unga själva upplever det stöd som de i dag får av samhället. Många av dem beskriver stödet som otillgängligt och att det inte är anpassat efter deras behov. Det behövs ett individanpassat stöd med tid för individen, ett bra bemötande och en flexibilitet i vilka åtgärder som sätts in. Det är nödvändigt att samverkan mellan olika aktörer såsom skola, socialtjänst och vård för att barn och elever skall få det stöd som de har rätt till utifrån olika sektorers ansvar. Elevhälsan är en strategisk resurs i skolans arbete med att identifiera elevers stödbehov och vanligtvis också för att sätta in rätt åtgärder. Elevhälsan har en betydelsefull roll som expertis, rådgivare och handledare när det gäller psykisk ohälsa och social problematik. De utgör ett komplement till lärarnas pedagogiska kompetens. I den nya skollagen som trädde i kraft den 1 juli 2011 finns flera förändringar. Elevhälsan har fått tydligare krav, elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen, elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt som har barnets bästa i fokus och som främjar delaktighet, jämställdhet, mångfald och likabehandling har avgörande betydelse för att förhindra psykisk ohälsa bland barn och unga. Samtidigt visar Skolverkets undersökningar att en mycket stor majoritet av ungdomarna trivs i skolan med sina lärare, att man har förtroende för dem och att förtroendet är ömsesidigt. I själva verket tillhör Sverige de länder där eleverna trivs bäst. Inte i någon forskning eller rapport från berörd myndighet föreslås att arbetet med ungas psykiska hälsa ska ske könsuppdelat. Det man betonar är ett individanpassat stöd med tid för individen, ett bra bemötande och en flexibilitet i vilka åtgärder som sätts in. Problematiken med ökad psykisk ohälsa bland barn och unga och forskningens slutsatser hur man bör arbeta för en bättre psykisk hälsa hos barn och unga täcks väl in i Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet 2017-2021. Eskilstuna kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet täcker såväl in forskningens slutsatser om orsaker till ungdomars psykiska ohälsa och åtgärder för att förbättra ungdomars psykiska hälsa.

Eskilstuna kommun 2016-08-10 / 4 (4) Barn- och utbildningsnämnden föreslås därför avstyrka motionen om att upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Åsa Lundkvist Förvaltningschef Thomas Åkerblom Kvalitetschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

Vård- och omsorgsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-08-25 Sida 1(5) 85 Remiss - Upprätta handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa - Motion inlämnad av V (VON/2016:52) Beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner yttrandet och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation Maria Forsberg (V) reserverar sig skriftligt mot beslutet att avslå motionens andra punkt om att kommunen ska ta fram en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. (Bilaga A) Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles vad gäller att utreda orsakerna till unga flickors psykiska ohälsa, med tillägget unga pojkars psykiska ohälsa. 2. Motionen avslås avseende att ta fram en handlingsplan i detta skede. Ärendebeskrivning I en motion per 2016-03-15 till Kommunfullmäktige lämnar Maria Chergui, Maria Forsberg, Firat Nemrud, Alar Kuutman, Solveig Pohjola och Marcus Helgstrand från Vänsterpartiet ett förslag enligt nedan två punkter. Motionärerna yrkar på följande: - Att Eskilstuna kommun utreder orsakerna till unga tjejers ohälsa utifrån ovanstående beskrivning. (Bifogad motion) Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Vård- och omsorgsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-08-25 Sida 2(5) - Att Eskilstuna kommun tar fram en handlingsplan Kommunstyrelsen har remitterat ärendet för yttrande till Barn- och utbildningsnämnden, Jämställdhetsberedningen, Socialnämnden, Torshälla Stads nämnd samt Vård- och omsorgsnämnden. Yttrande Vård- och omsorgsnämnden har efter samråd, med i remissarbetet berörda nämnder, kommit fram till att det finns ett värde i att utreda och kartlägga både pojkars och flickors psykiska hälsa i Eskilstuna. Därefter, med utgångspunkt från denna kartläggning, planera vilka åtgärder som ska vidtas. Målet för utredningen bör vara att visa på vilka åtgärder som kommunen kan vidta för att förbättra pojkar och flickors psykiska hälsa. En sådan kartläggning bör vara kommunövergripande samt föregå en eventuell handlingsplan. Kartläggningen bör utgå ifrån de utvecklingsområden som tas upp i Folkhälsorapport 2015 Hur mår barn och unga i Eskilstuna, se bilaga 1. Vård- och omsorgsnämnden ser det som viktigt att inte fokusera på den psykiska ohälsan som ett problem i sig självt utan snarare ska ses som ett symptom utifrån ett sammanhang som den unge befinner sig i. Det är även viktigt att ta hänsyn till vad som görs idag (få en helhetsbild), samt att det sker intervjuer med bland annat pojkar och flickor för att fånga deras bild. Yrkanden Maria Forsberg (V) yrkar bifall till punkt ett enligt förvaltningens förslag till kommunfullmäktige och avslag till punkt två i förvaltningens förslag och bifall till motionens förslag gällande punkt två. (Bilaga B). Ann-Louise How Ling (M), Christina Andersson (C), Benny Ekström (SD), Linnéa Elvesjö (MP), och Torbjörn Olsson (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut, dels Maria Forsbergs (V) förslag om bifall till motionens förslag gällande punkt två samt bifall till förvaltningens förslag gällande punkt ett, dels Ann-Louise How Lings (M) med fleras förslag om avslag till motionen och bifall till förvaltningens framställan. Ordföranden ställer de två förslagen mot varandra och finner att vård- och omsorgsnämnden beslutat i enlighet med Ann-Louise How Lings (M) med fleras yrkande, det vill säga att bifalla förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Vård- och omsorgsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-08-25 Sida 3(5) VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Sarah Schelin Förvaltningschef Noomi Pettersson T.f. Uppdragschef Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Vård- och omsorgsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-08-25 Sida 4(5) Bilaga 1- Styrkor och framgång samt aspekter att utveckla (Utdrag ur Folkhälsorapport 2015 Hur mår barn och unga i Eskilstuna, KSKF/2015:381) Nedan följer en kort sammanfattning i punktform som uppger styrkor och framgång samt aspekter som kan behöva utvecklas inför fortsättningen: Styrkor och framgång samt aspekter att utveckla STYRKOR & FRAMGÅNG Det finns en holistisk förståelse av hälsa Förankring i de nationella och internationella perspektiven för hälsa på lika villkor ASPEKTER ATT UTVECKLA Större fokus på mätningar, socioekonomiska beräkningar och problemanalyser som effektanalyser och kontinuerliga uppföljningar av folkhälsoarbetet ur ett socialt hållbarhetsperspektiv för alla aktörer involverade i folkhälsoarbetet Det bedrivs ett brett innehållsligt arbete för att bidra till bättre folkhälsa för målgruppen barn och unga. Integrering av jämställdhetsperspektivet i folkhälsoarbetet Kunskapsstödet är utvecklat avseende hälsans bestämningsfaktorer och de vägledande internationella och nationella perspektiv på hälsa. En mer samlad strategi för hela kedjan av forskning, och kunskapsspridning som visar på dessa samband. Det behövs också en bred metodarsenal som innefattar såväl registerbaserad, enkätbaserad och kvalitativ forskning. Större uppmärksamhet på betydelsen av en bra och långsiktig samverkan mellan olika aktörer, samt möjligheten till kontinuerlig kunskapsinhämtning och ett normkritiskt förhållningssätt inom organisationen En starkare evidensbas på området kommer att öka möjligheterna att uppnå det övergripande folkhälsomålet att skapa goda förutsättningar for en god hälsa på lika villkor för barn och unga i kommunen. Den sammantagna bilden är att barn och Undersöka möjligheten till Barnhälsoindex, i Justerandes sign Utdragsbestyrkande