Uppföljning 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping



Relevanta dokument
Uppföljning Vår Vårdcentral Katrineholm

Uppföljning Vårdcentralen Mariefred

Uppföljning Vårdcentralen Åsidan Nyköping

Uppföljning Smeden Eskilstuna

2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018

Uppföljning Vårdcentralen Oxelösund

Uppföljning Vårdcentralen Strängnäs

Uppföljning Centrum Flen

Uppföljning av Vårdcentralen Oxelösund

Uppföljning Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm

2018 Vårdcentralen Gnesta. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Mäster Olof. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Malmköping. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Linden Katrineholm. Uppföljning av 2018

2018 Achima Care Eskilstuna. Uppföljning av 2018

Uppföljning Vårdcentralen Torshälla

Uppföljning Vår Vårdcentral Katrineholm

Uppföljning av Vårdcentralen Skiftinge Eskilstuna

2018 Vårdcentralen Tunafors Eskilstuna. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Unicare Strängnäs. Uppföljning av 2018

Uppföljning Vingåker

Uppföljning Vår Vårdcentral Katrineholm

Uppföljning Vårdcentralen Strängnäs

2018 Vingåker. Uppföljning av 2018

2018 Din Vårdcentral Nyköping. Uppföljning av 2018

Uppföljning av Vårdcentralen Mariefred

2018 Vårdcentralen Oxelösund. Uppföljning av 2018

Uppföljning Vårdcentralen Unicare Strängnäs

Uppföljning Hälsoval Indikatorer

Uppföljning Stadsfjärden Nyköping

2018 Vårdcentralen Trosa. Uppföljning av 2018

Uppföljning av Vårdcentralen Linden Katrineholm

Uppföljning Centrum Flen

2018 Vårdcentralen Åsidan Nyköping. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Strängnäs. Uppföljning av 2018

Uppföljning Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

Uppföljning Vårdcentralen Mariefred

Uppföljning av Vårdcentralen Flen

Uppföljning Vårdcentralen Malmköping

Uppföljning Vårdcentralen Flen

2018 Vårdcentralen Flen. Uppföljning av 2018

Uppföljning Stadsfjärden Nyköping

Uppföljning Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

2018 Vårdcentralen Torshälla. Uppföljning av 2018

Uppföljning av Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

2018 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm. Uppföljning av 2018

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Ekensberg Nyköping

Uppföljning Vårdcentralen Gnesta

Uppföljning Vårdcentralen Fröslunda Eskilstuna

2018 Vårdcentralen Ekensberg Nyköping. Uppföljning av 2018

Uppföljning Hälsoval indikatorer

2018 Stadsfjärden Nyköping. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Fröslunda Eskilstuna. Uppföljning av 2018

Uppföljning Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Strängnäs

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET

Kvalitetsbokslut 2013

Uppföljning Stadsfjärden Nyköping

Kvalitetsbokslut 2013

Verksamhetsdialog våren 2018

Bilaga Uppföljning 2014

Kvalitetsbokslut VC Linden Katrineholm

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2012

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2017

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning Allmänna förutsättningar Områden för uppföljning Hälsovalsrapport...

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Strängnäs

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2013

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Kvalitetsbokslut 2013

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund

Kvalitetsbokslut 2012

Bilaga Uppföljning 2016

Årsrapport 2015 Hälsoval Västerbotten

7. Uppföljning och rapportering. Primärvårdsprogram 2016

Årsanalys NSV Markaryd

Kvalitetsbokslut 2013

10 Prislista för hälsoval Landstingsstyrelsen beslutar. 1. Hälsovals prislista för 2011 godkänns. Magnus Leivik (M), bilaga 10

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2019

6.3 Precisering av Kvalitetsmål och Täckningsgrad i Primärvårdsprogrammet 2015

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Gnesta

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2018

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Skiftinge Eskilstuna

Kvalitetsbokslut VC Fröslunda

Bilaga Uppföljning 2017

Transkript:

Uppföljning 2014 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Uppföljningsmöte med vårdcentralen Bagaregatan 2015-03-09 på Landstingskansliet, Nyköping. Deltagare från vårdcentralen: Mona-Lisa Hägvide och Mimmi Bodingh. Deltagare från Hälsovalsstaben: Anna Berglin, Asghar Farahani, Per-Magnus Henriksson. Uppföljning 2014 2

Fakta Indikatorer Kvinnor Män Utfall 2014 Antal listade individer 12 843 st Andel listade personer 80 år och äldre 5,5 % CNI per person index 2,2 Antal besök per listad på vårdcentralen 2,9 st Andel av de listade som besökt vårdcentralen de senaste tolv månaderna 64 % Totalt antal besök exkl BVC, alla personalkategorier 21 495 14 067 35 562 st Antal besök läkare exkl BVC 7 997 5 476 13 473 st Antal besök sjuksköterska exkl BVC 5 742 4 911 10 653 st Antal besök sjukgymnast (privata vårdgivare) 2 821 st Antal besök psykolog/kurator exkl BVC 1 294 511 1 805 st Antal besök sjukgymnast (på vårdcentral) 4 828 2 215 7 043 st Antal besök arbetsterapeut 407 149 556 st Antal besök av läkare i SÄBO 204 85 289 st Antal besök av läkare i hemsjukvård 3 0 3 st Antal besök till läkare allmänmedicin (privata vårdgivare) 38 st Antal tolkbesök 75 29 104 st Uppföljning 2014 3

Frågor Fakta, frågor Vilka öppettider har vårdcentralen? Vårdcentralens öppettider vardagar 7.30-17.00. Vilka eventuella tilläggsuppdrag har vårdcentralen? Säbo:St Anna,Lundagården och Betelhemmet. Distriktssköterskemottagning i Jönåker en fm/vecka. Det toala antal besök under 2014 var 384 st besök, varav 203 st sköterskebesök och 181 st provtagningar. Flyktingboende i Stavsjö med 150 boenden. Personal; bemanning och kompetens Bemanning: 7 allmänspecialister, 2 ST läkare, 1 AT-läkare, 6 dsk, 5 ssk, 6 usk, 4 med sekr, 2 kuratorer,1 psykolog, 4 sjukgymnaster och 1 arbetsterapeut. Under året började en dietist i verksamheten på 50%, anställd via paramedicin på Nyköpings lasarett. Rehab enheten hade under hösten en extra resurs inom sjukgymnastiken, i en överlappning inför en kommande pensionsövergång och på grund av en ökad efterfrågan av sjukgymnastik. För att möta den ökade efterfrågan av psykosocialt stöd anställdes under hösten en psykolog. Under hösten 2014 har en sjuksköterska och en undersköterska arbetat med hälsosamtal och provtagning med flyktingar på ett asylboende i Stavsjö. Under året har två allmänspecialister gått i pension varför vakanser uppstått. Dessa har täckts med tre allmänspecialister som gått i pension och vikarierat på timmar. Vi har flera bland personalen som arbetar deltid, har andra uppdrag, och/eller föräldraledighet mm. Inga hyrläkare har anlitats. Uppföljning 2014 4

Bred kompetens finns inom verksamheten. Verksamheten har ett kompetens- och utvecklingsvänligt klimat för alla yrkesgrupper. Alla medarbetare har en individuell skriftlig kompetensutvecklingsplan. Stabil personalgrupp. Utmaningen under kommande år är vårt akuta rekryteringsbehov av ffa distriktsläkare och ST-läkare. Vi kan även behöva rekrytera distrikssköterska under kommande år. E-hälsa Vilka erfarenheter har ni av "Mina vårdkontakter"? Positivt att patienten lätt kan kontakta verksamheten och att man direkt kan kan maila svar till patienten. Verksamheten uppfattar att MVK fortfarande är okänt hos stora delar av befolkningen och att det är stora svårigheter för flertalet patienter att komma in på MVK, vilket innebär fler samtal i TeleQ. Vilka tjänster inom mina vårdkontakter är vårdcentralen ansluten till? Verksamheten har gett möjlighet för patienter att boka/avboka vissa besök till ssk/dsk via MVK. Detta har inte helt fungerat optimalt då "fel" bokningar uppstått. Övirga e-tjänster har varit receptförnyelser, möjlighet att se läkarintyg, förnya hjälpmedelskort samt att få kontakt med VC Hälsofrämjande och förebyggande arbete Hur ser det generella hälsoläget ut? Den psykiska ohälsan har ökat under året, en uppfattning är att det är en ökning framför allt bland unga människor. För att möte den ökade psykiska ohälsan har verksamheten under året anställt en psykolog. Antal äldre och multisjuka ökar allmänt i samhället som påverkar verksamheten med risk att flera med multiproblem sätts upp på väntelistor då förutsättningar med att kunna vara tillgängliga för att erbjuda läkarbesök inom 7-dagars regeln är i fokus från uppdragsgivaren. Uppföljning 2014 5

Verksamheten arbetar aktivt med livsstilsfrågor och hälsosamtal för att påverka hälsoläget positivt. Verksamheten är för fjärde året i rad hälsodiplomerad. Beskriv hur arbetet med sörmlands hälsoprogram fungerar Ett givande uppdrag och verksamheten har aktivt arbetat med SHP. Vi har kallat 504 personer vilket motsvarar 100% i förhållandet till antal listade i åldersgruppen 40, 50 och 60-åringar. Deltagandet i SHP under 2014 var 56 % vilket får anses som en hög siffra. Samverkan Hur fungerar samverkan med kommunen? Vi har svårt att få helt koll på antal inskrivna i hemsjukvård, saknar tillgång till sådan "lista". Bra dialog med ssk/dsk i hemsjukvården och regelbunda samverkansmöte där samordningsköterska för multisjuka och äldre samt en allmänspecialist deltar. From 2015 har vi riktat en allmänspcecilist till multisjuka och äldre i hemsjukvården, "äldreläkare". Sköterskan i hemtjänsten kan ha direkt kontakt med läkaren och där läkaren deltar vid inskrivning i hemsjukvården, där SIP också upprättas tillsammans med sköterskan i kommunen. Verksamheten har ett "vårdgranne nummer" för att på det sättet prioritera samtalen från vårdgivare eller kommunen. Samverkan med kommunen kan alltid fortfarande förbättras. Verksamhetscheferna på vårdcentralerna har regelbundna möten med vård- och omsorgens chefer inom kommunen. Hur fungerar samverkan med sjukhuset? Samverkan med sjukhuset behöver förbättras och utvecklas. Rutiner finns men följs inte alltid. Vid avvikelser används avikelsehanteringssystemet Synergi samt personliga kontakter Uppföljning 2014 6

PV har under året startat ett arbete för att utveckla samverkansformer dels i direkt patientarbete och i samvekansmöten med flera kliniker. Arbetet fortgår under 2015. Hur fungerar samverkan med övriga vårdgivare? Fungerar bra men ingen större verksamhet för oss. Udner året inlett god samverkan med en extern urolog i samma fastighet som VC Remisser skrivs emellanåt till externa vårdgivare och det fungerar i allmänhet bra. Hur fungerar samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen? Utmärkt. Bra och god samverkan via TRIS Vilka erfarenheter har mottagningen av samarbetet med tolkförmedlingar/tolkar? Fungerar i stort sett bra. En hel del telfontolkningar, vilket inte är optimalat men har fungerat tillfredställande. Enstaka tolkar med sämre kvalitet och fungerat mindre bra. Svårt att få tag i tolkar för alla språk. Stora brister att få tolkaning för Tigrinska. Kontakten med tolkförmedlingen Semantik rent administrativt fungerar det mycket bra. Enkelt och bra system på nätet. Snabb återkoppling Antal tolkbesök var 104 st registrerade under 2104 Rehabilitering Beskriv pågående/genomförda insatser för en förbättrad sjukskrivningsprocess för kvinnor och män Rehabkoordinatorn är aktiv och drivande i vårt interna rehabteam för sjukskrivna. Regelbunden information/utbildningsinsatser sker av rehabkoordinator för all berörd personal. Vi följer uppdragsbeskrivningar och utvecklas i ständig dialog och samarbete kring patienten. Vi har dessutom väl förankrade rutiner när det gäller sjukskrivningsprocessen. Aktivt deltagande varje termin i nätverksträffar för rehabkooridnatorer.rehabkoordinatorn deltar i årliga utbildningsdagar som FK/AF håller. Utbildning av AT-läkare i rehabiliteringsfrågor. Uppföljning 2014 7

Antal sjukskrivna under 2014 var 292 unika individer Beskriv rehabkoordinatorns nytta för vårdcentralen. Beskriv motsvarande för sakkunnig läkare i sjukskrivningsprocessen. Rehabkoordinatorn är "spindeln" i nätet i TRIS arbetet. Samordnar arbetet och alla möten med såväl interna som externa aktörer. Rehabkoordinatorn är ett ovärderligt stöd för patienten och den sjukskrivande läkaren. En viktig del är givetvis också en bra samverkan med kollegor på VC, FK, AF och kommunens enheter. Beskriv övriga aktiviteter ni genomfört inom arbetet med en fungerande sjukskrivningsprocess Regelbundna möten med sjukskrivande läkare och TRIS teamet Rehabkoordinatorn planerar fortsätta ett aktivt och drivande arbete i rehabiliteringsfrågorna på Vårdcentralen. Verksamheten planerar regelbundna utvecklingsdagar för både TRIS- och rehab-teamet varje år samt utbildning för läkargrupen med hjälp av FK/AF. Verksamhetsutveckling Hur används resultatet från patientenkäten? Vi följer upp resultaten vid vårdcentralsmöten/apt, läkarmöten och planeringsdagar.bemötande och tillgänglighet är ständigt aktuellt! Vilka utvecklingsområden finns för verksamheten? Vi måste vara ännu mer aktiva med rekrytering för att även framöver kunna ge våra patienter en god och säker vård. Arbeta med en attraktiv verksamhet för såväl för våra listade. som för vår personal. Att bibehålla våra som listade patienter. Arbeta för en bra arbetsmiljö för att behålla den kompetena personalen, nöjd personal ger nöjd patient. Uppföljning 2014 8

Utvärdera och fortsätta utveckla rollen för läkaren för multisjuka och äldre inom hemsjukvården. Verksamheten ska fortsätta utveckla arbetet med specialistmottagningarna, med ansvariga sjuksköterskor för diabetes, hjärtsvikt, KOL-astma och njursvikt. Utveckla möjlighet för Webbtidbokning för patienterna, hos fler vårdgivare inom verksamheten. HBT certifiering och utveckling av bemötande av HBT pesoner Fortsätta utveckla vårt omhändertagande och alternativa lösningar för det ökande antal personer med psykisk ohälsa och behov av samtalsstöd. Fortsatt det knepiga arbetet med att kunna erbjuda "akuta tider" och möjligheten att ta hand om multisjuka äldre samt kroniker. Hitta ett säkert omhändertagande av patienter med DOAK-läkemedel innan vi får tillgång till ett optimalt register för dessa. Fortsatt utveckling av Rehabenhetens verksamhet och arbetet med bland annat olika gruppverksamheter inom livsstilsfaktorer, balans, stressgrupper, sömn grupper, ACT-grupper och fallprevention. Beskriv kort hur ert ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ser ut (SOSFS 2011:9)? Verksamheten följer gällande rutiner för landstinget. Rapporterar i Synergi och deltar i årlig patientsäkerhetsrond. Patientnämnds- och Lex Maria- ärenden tas med respektive vårdgivare och yrkesgrupp i ett lärande syfte samt regelbunden information ges på APT och basenhetsråd. Vi arbetar kontinuerligt med kvalitet och patientsäkerhet. Vi har stående punkter på agendan vid APT, ledningsgruppsmöten och basenhetsråd. Hur använder vårdcentralen kvalitetsregister för att utveckla verksamheten? Uppföljning 2014 9

Vi registrerar i demensregister, NDR, SweDem, Senior Alert, BOA (bättr omhändertagande av patienter med Artros) Luftsviktsregistret och Risk svikt, hjärtsviktsregister. Genomgång årligen av registreringar i kvalitetsregister sker med berörda i personalgruppen hur året sett ut och väljer ut områden som vi jobbar mer med och utveckla. Övrigt Beskriv kortfattat er senaste vårdhygieniska egenkontroll samt ange när den senaste hygienronden genomfördes Hygienrond genomfördes våren 2014, hänvisar till protokoll som Hälsoval erhållit. Egenkontroll 131104, följt upp och åtgärdat de påpekande vi fick i samband med hygienrond 130612. Ersätting för socioekonomi Verksamheten har inte fått någon socioekonomisk ersättning per område under 2014. Vi har fått en ersättning efter CNI index på 705 000 kr under 2014. Vårdcentralen har under 2014 anställt en psykolog för att möta den ökade psykiska ohälsan och möjligöra ökat antal tider för samtal. Kuratorer har KBT kompetens. Under hösten 2014 har två kuratorer genomfört ACT-utbildning för att kunna erbjuda gruppbehandlingar med ACT-metoden. Vi har också öppnat upp under året för att disktrikssköterskor kan ta uppdyk och kunna ta krissamtal då väntetiden till kuratorerna varit hög innan psykologen anställdes hösten-14. På planeringsdagen i september 2014 hölls ett workshop/utbildning i jämlikhet/ månfald och HBT frågor. Beskriv samordningssjuksköterskans arbete och hur mycket tid som är avsatt för funktionen Verksamheten har kommit igång under 2014. Utvecklingen av verksamheten och rollen för samordningssköterskan fortsätter under 2015. Samordningssköterskans arbete ses som ett viktigt arbete och främjar samarbetet mellan sjukhuset och kommunen. Samverkan med hemsjukvården Uppföljning 2014 10

har utvecklats under året. Samordningssjuksköterska har varit en viktig person för patientens "ingång" till vårdcentralen och skapat trygghet för dessa patienter. Samordningssköterskan har varit ansvarig för läkemedelsgenomgångar och varit involverad i SIP-arbetet samt deltar i regelbundna möten mellan läkare och hemsjukvårdens sköterskor. I arbetet ingår också att analysera rapporter om återinskrivna patienter samt att ta kontakt via telefon med personerna. Kontakten med samordningssköterskan har skett via telefon till sekreterare som bokat att samordningssköterskan ringt upp patienten. Kontaktvägen kommer att ses över och förbättras under 2015. Tiden som avsatts för samordningsköterskans arbet har varit omkring 3 timmar per vecka i uppstartsfasen. Tiden kommer att ses över för att möjliggöra mer tid för uppdraget under kommande år. Under 2014 har samordningsjuksköterskan genomfört en 7,5 hp fortbildning inom ämnesområdet för samordningssköterskor. Vad skulle behöva utvecklas för att bättre uppnå en jämlik och jämställd vård? Planerar att under 2015 öka kompetensen om HBTQ- frågor och genom RFSL utbilda medarbetare för att verksamheten skall bli HBT-certifierad. Verksamheten har påbörjat ett arbete med att ansöka/starta en familjecentral och integrera vårt BVC till en familjecentral. Uppföljning 2014 11

Mer kompetens behövs för personalen både när det gäller kulturella aspekter och etnicitet som kompetens kring asylfrågor. Uppföljning 2014 12

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård VC Bagaregatan klarar målet kring andel registrerade diabetiker i NDR. VC Bagaregatan ligger nära de övriga av diabetesrådets uppsatta mål bortsett från fotstatus där det finns förbättringspotential. VC Bagaregatan når läkemedelsribborna kring total antibiotikaförskrivning samt andel PcV av luftvägsantibiotika. VC Bagaregatan har ökat andelen vaccinerade mot säsongsinfluensan. Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sörmland Acceptabel nivå NDR NDR Antal registrerade diabetiker i Andel registrerade diabetiker i Andel patienter som når mål för HbA1c, NDR Andel patienter med typ-2 diabetes som når mål för blodtryck, NDR Andel av de till NDR inrapporterade diabetespatienterna där uppgift om längd och vikt och/eller BMI finns registrerad Andel kostbehandlade patienter som når mål för HbA1c, NDR Andel genomförda undersökningar inklusive riskbedömning av fotstatus hos diabetespatienter 411 st 425 st 478 st 88,2% 96% minst 90 % 89,9 % 88,4 % 88,4 % 90% minst 90 % 70% 69% 66% 98% 100% 97% 94% 82% 85% 94% 87% >95% 94% 60% 80% 83% minst 95 % listad Antal demensdiagnoser per Uppföljning 2014 13

Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sörmland Acceptabel nivå Andel registrerade patienter med demens i SveDem Antal registrerade patienter med demens i SveDem Total antibiotikaförskrivning per 1000 listade Andel PcV av luftvägsantibiotika till barn Har vårdcentralen under året tagit ut individuell förskrivning per läkare och fört en dialog kring detta? (ja/nej) 6 st 16 st 25 st 162 142 146 max 175 91% 76% 83% 80 % Ja Ja Ja Hjärtsvikt, antal slutenvårdstillfällen per 1000 listade, 50-79 år Andel av vårdcentralens listade 65 år och äldre som erhållit vaccination mot säsongsinfluensa 42 % 48 % 55 % Antal spirometrier per listad (Astma/Kol) Uppföljning 2014 14

Vård i rimlig tid VC Bagaregatan klarar målen för telefontillgänglighet och besökstillgänglighet. Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sörmland Acceptabel nivå Telefontillgänglighet 99,9 % 99,9 % 100 % 90 % 90 % Tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar Patientupplevd telefontillgänglighet 99% 98% 97% 91% 85 % 97% Patientupplevd väntetid 77 % Uppföljning 2014 15

Jämlik vård Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sörmland Acceptabel nivå Har vårdcentralen skriftliga rutiner i enlighet med landstingets vårdprogram för våld i nära relationer? (ja/nej) Har vårdcentralen tillräcklig kunskap att bemöta personer med HBT-identitet? (ja/nej) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Uppföljning 2014 16

Säker vård Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sörmland Acceptabel nivå Har patientsäkerhetsberättelse skrivits för året? (ja/nej) Ja Ja Antal patienter som fått läkemedelsgenomgång 490 st 436 st Uppföljning 2014 17

Effektiv vård Den uppmätta kontinuiteten till läkare ligger högre än snittet för länet. Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sörmland Acceptabel nivå Samma läkare vid besök 52% Kontinuitet avseende läkarkontakt 39,1 % 31,1 % 29,9 % 27,4 % Förtroende för läkaren 86 % Levnadsvanor som tagits upp vid läkarbesök Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk (DV 113) Rådgivande samtal om fysisk aktivitet (DV 132) Rådgivande samtal om alkoholvanor (DV 122) Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor (DV 143) 42% 92 st 129 st 176 st 96 st 199 st 193 st 20 st 20 st 23 st 106 st 145 st 155 st Antal förskrivna FaR (DV 200) 177 st 124 st 95 st Andel listade som ordinerats fysisk aktivitet på recept Är vårdcentralen hälsodiplomerad? (ja/nej) 1,43% 1% 0,74% Ja Ja Ja Uppföljning 2014 18

Patientfokuserad vård Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sörmland Acceptabel nivå Rekommendera mottagningen 87 % Behov av hälso- och sjukvård tillgodosett Patientupplevd vård/behandling, helhetsintryck Antal ärenden till patientnämnden 81 % 98 % 14 st 14 st 18 st Uppföljning 2014 19

BVC VC Bagaregatan når alla Barnhälsovårdens mål förutom när det gäller hembesök till förstagångsföräldrar och flergångsföräldrar. Att öka antalet hembesök är ett utvecklingsområde. Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sörmland Acceptabel nivå Andel förstagångsföräldrar som fått hembesök Andel flergångsföräldrar som fått hembesök Andel av alla BVC-barn som gjort BOEL-test Andel av alla BVC-barn som gjort språktest Andel av alla BVC-barn som gjort syntest Andel av alla BVC-barn som gjort hörseltest Andel av alla BVC-barn som fått MPR-vaccination Andel av alla BVC-barn som fått pneumokockvaccin Andel mödrar som besvarat EPDS-formulär 95 % 97 % 85 % 95 % 98 % 96 % 58 % 80 % 100 % 99 % 100 % 100 % 98 % 99 % 100 % 100 % 98 % 99 % 100 % 100 % 98 % 99 % 100 % 100 % 96 % 100 % 100 % 100 % 99 % 98 % 99 % 99 % 80 % Andel 5-6 års besök 100% 100% Antal besök per 0-åring hos sjuksköterska Antal besök per 1-åring hos snitt 12,8 besök snitt 8 besök Uppföljning 2014 20

Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sörmland Acceptabel nivå sjuksköterska Antal besök per 2-5 åring hos sjuksköterska snitt 1 besök Uppföljning 2014 21

Läkarinsatser i särskilda boenden samt hemsjukvård Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sörmland Acceptabel nivå Har årligt uppföljningsmöte med kommunen skett om insatser i den kommunala hälso- och sjukvården? (ja/nej) Ja Ja Ja Finns namngivna ansvariga läkare för såväl uppdrag i särskilt boende som hemsjukvård? (ja/nej) Ja Ja Antal genomförda SIP (Samordnad individuell plan) enligt KVÅ kod UV001 57 st 65 st Uppföljning 2014 22

Rehabilitering Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sörmland Acceptabel nivå Antal individer sjukskrivna mer än 28 dagar på vårdcentralen Antal upprättade rehabplaner under året Antal sjukdomsförebyggande möten under året Upprättade rutiner för sjukskrivningsprocessen Antal genomförda behandlingsserier KBT Antal genomförda behandlingsserier MMR 45 st 113 st 138 st 22 st 27 st 2 st 2 st 0 st Ja Ja Ja 29 st 52 st 29 st 0 st 0 st 0 st Uppföljning 2014 23

Miljö Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Sörmland Acceptabel nivå Finns rutin för utbildning av personalen när det gäller miljöfrågor? (ja/nej) Är vårdcentralen miljöcertifierad? (ja/nej) Ja Ja Ja Nej Ja Ja Uppföljning 2014 24